Kan man vara kreativ i flera domäner? Domängenerell och domänspecifik kreativitet

Institutionen för psykologi Kreativitetspsykologi Kan man vara kreativ i flera domäner? Domängenerell och domänspecifik kreativitet Martina Cederberg & Linnéa Palme & Mohan Zheng PSYB23. januari 2015 Handledare: Per Davidson

Sammanfattning Vi genomförde en undersökning med 19 akademiker, var av 11 män och 6 kvinnor, vid Lunds Universitet. Varje deltagare fick göra ett algoritmiskt kreativitetstest och ett heuristiskt kreativitetstest för att försöka ta reda på om kreativitet är domängenerellt eller domänspecifikt. En av våra hypoteser var att kreativitet skulle vara domänspecifikt, det vill säga att deltagarna skulle vara bättre på ett av kreativitets testen och sämre på det andra. En annan hypotes vi hade var att män och kvinnor skulle vara bra på olika typer av problemlösning, det vill säga att de skulle vara olika bra på de två testen. Vi fann en positiv korrelation mellan de två kreativitets testen, vilket innebär att kreativitet enligt vår studie är domängenerell. Vi hittade även en skillnad mellan män och kvinnor, där män var bättre på Flexibility än vad kvinnor var. Resterande resultat gällande skillnader mellan män och kvinnor var inte statistiskt signifikanta. Detta kan bero på att vi hade ett litet urval och vi anser även att en ojämn könsfördelning bland deltagarna kan ha påverkat resultaten. Inga skillnader i utbildning hittades, vilket beror på att vi hade för få deltagare i varje utbildningskategori. Inledning När det kommer till kreativitet så skiljer man på två olika typer av problemlösning. Heuristisk problemlösning innebär att en uppgift har många vägar och möjligheter för att nå fram till målet. Att vägen till lösningen är inte är tydligt definierad är specifikt för heuristisk problemlösning och det behöver heller inte vara känt vilken lösning man kommer att komma fram till när man börjar (Brodin et al., 2014). Vid algoritmisk problemlösning så finns det däremot en bestämd väg man behöver hitta för att nå fram till den rätta lösningen som redan från början är given. Att vara kreativ vid denna typ av problemlösning innebär att man behöver tänka utanför boxen för att komma fram till rätt svar (Brodin et al., 2014). Skapandeprocessen av till exempel ett konstverk stämmer på många sätt in på heuristisk kreativitet då den går att ses som fri och det finns många vägar att gå för att få fram det slutliga resultatet, vilket är typiskt för den typen av kreativitet och problemlösning. Vid forskning däremot finns det många tydliga regler som måste följas vid undersökningar och experiment för att resultaten ska räknas som tillförlitliga. De har även ett

specifikt mål med sin problemlösning där de behöver hitta rätt väg och man använder sig då ofta utav redan erkända teorier, vilket gör att man genast tänker på algoritmisk problemlösning. Vi anser att kön och utbildning är yttre faktorer som påverkar kreativitet. Domängenerell och domänspecifik kreativitet Tidigare forskning argumenterar fram och tillbaka angående om kreativitet är något som är domängenerellt eller domänspecifikt. Domängenerell kreativitet innebär precis som det låter, att kreativitet är något som är generellt över domäner. Är man således kreativ inom en domän så har man även förutsättningarna för att vara kreativ inom andra domäner. Domänspecifik kreativitet däremot är en teori som menar på att kunskap, förmågor och kompetens, som ligger till grund för kreativa prestationer inom en domän, i stor utsträckning är orelaterade och skiljer sig från den kunskap, förmågor och kompetens som ligger till grund för kreativa prestationer inom andra domäner (Baer, 2011). Mohamed, Maker & Lubart (2012) tar i sin artikel upp Guildfords idé om att det divergenta tänkandet är viktigt för den huvudsakliga kognitiva förmågan och kreativitet inom olika domäner. Det divergenta tänkandet skiljer sig från kreativitet på så sätt att det var ett verktyg och en viktig aspekt av kreativitet, en färdighet som omfattade utförande i alla domäner (Guildford 1987). Det divergenta tänkandet är ett sätt att tänka som involverar varierade, originella och ovanliga idéer som svar på en fråga eller uppgift som inte har ett bestämt slut (Baer, 2011). Domängenerell kreativitet Kreativitet har länge ansetts vara domängenerellt (Hong & Milgram, 2010). I en artikel tas teser om domänrelevanta kunskaper upp, att det var de grundläggande färdigheterna som ledde till skicklig prestanda inom en viss domän (matematik eller muntligt språk) (Amabile, 1996). Kreativitets relevanta kunskaper var de färdigheter som spänner över områden av kreativa prestationer. Amabile (1996) har funnit bevis för allmän kreativitet över olika uppgifter inom en domän och allmänna kreativa färdigheter inom helt andra områden. Det finns studier som hävdar att kreativitet är domängenerell eftersom de kognitiva processer som är relaterade till problemlösning är generella och kan tillämpas av olika domänspecifika kunskaper (Plucker & Beghetto, 2004, refererat i Reiter-Palmon, Illies, 2009). Ett annat argument för att kreativitet skulle vara domän generell baseras på studier som använt sig av självrapporteringsskalor av kreativitet (Baer, 2011). När individer ombeds

skatta sin egen kreativitet i olika domäner så tenderar nivån av skattningarna att vara någorlunda korrelerade mellan domänerna (Baer, 2011). Det finns dock stark kritik mot att använda sig av självrapporteringsskalor på grund av den tveksamma validiteten och att social önskvärdhet kan få individerna att systematiskt under och överskatta sina kreativa prestationer (Baer, 2011). Gardner (1988) menar på att människans kognition bör betraktas som att den består av ett antal faktorer och att varje faktor fungerar med avseende på sin egen uppsättning av regler. Han hävdar vidare att uteblivna kreativa svar beror på att uppgiften är domänspecifik och att det krävs olika typer av kompetenser, olika typer av kunskap och en period av specialiserad utbildning för att kunna producera ett kreativt svar (Gardner, 1993). Själva kreativiteten är alltså då generell över alla domäner, men att det krävs vissa grundkunskaper för att lösa domänspecifika uppgifter. Domänspecifik kreativitet Vissa forskare hävdar däremot att kreativitet är domänspecifikt. En del forskare som stödjer denna teori menar att varje domän kräver olika teoretiska och operationella förmågor för att kunna skapa kreativa produkter. Howard Gardner har urskilt åtta olika intelligenser, eller kognitiva förmågor, som till exempel logisk och matematisk intelligens, musikalisk intelligens och kroppslig intelligens, vilka är baserade på bland annat effekter efter exempelvis stroke som påverkat funktioner i en domän men inte i övriga domäner (Baer, 2011). Man kan utifrån detta säga att det då skulle finnas 8 olika kognitiva domäner. Baer (2011) menar att bevis som dessa, som pekar på att det finns olika kognitiva domäner, också är bevis för att kreativitet är domänspecifikt. Att det finns en generell intellektuell förmåga som påverkar prestationer över flera olika domäner är inte ett bevis mot domänspecifik kreativitet så länge som intelligensen står för mindre än hälften av de skillnader man hittat i prestationer över olika domäner (Baer, 2011). Domänspecifik kreativitet går heller inte emot att det finns en generell intelligens, utan man menar på att de förmågorna som är grunden för kreativa prestationer sträcker sig utöver de förmågor som ligger till grund för framgångsrika prestationer, som inte nödvändigtvis behöver vara kreativa, och att förmågorna för kreativa prestationer skiljer sig från domän till domän (Baer, 2011). Det skulle alltså i så fall både finnas förmågor, som till exempel generell intelligens, som påverkar prestationer, så väl kreativa som icke kreativa, inom olika domäner och som då är domängenerella, men att det också finns förmågor som påverkar just kreativa prestationer och som är domänspecifika. När man säger att kreativitet är domänspecifikt så menar man alltså att kreativitet inom en domän

inte säger något om kreativitet inom andra domäner. Man hävdar vidare att de kognitiva mekanismer som ligger bakom viktiga förmågor för kreativitet, som divergent tänkande, skiljer sig mellan olika domäner (Baer, 2011). Tidigare studier av kreativitet fokuserar främst på individer som redan har uppnått berömmelse eller erkännande i sitt område. De flesta individer har då enbart visat framgång i ett område, vilket tyder på att kreativitet är domänspecifik (Weisberg, 1999, refererat i Reiter- Palmon & Illies, 2009). Han och Marvin (2002) tar upp i sin artikel att en av de mest kontroversiella frågorna i samtida forskning om kreativitet, är om en persons kreativitet är domänspecifik eller domängenerell. Resultaten av deras studie då de själva undersökte frågan, stödjer ställningen inom domänspecifik kreativitet. Barnen som deltog i studien uppvisade olika kreativa förmågor inom olika domäner. Det fanns alltså inte en enhetlig kreativ talang i olika domäner. Könsskillnader i kreativitet Det finns forskning som tyder på att domänspecifik kreativ tankeförmåga är något man lär sig till följd av olika faktorer så som mognad, kultur och inlärningserfarenhet (Hong, O neil, Peng & Wu, 2013). Kreativ tankeförmåga som är domängenerell påverkas däremot inte så mycket av livserfarenheter (Hong, O neil, Peng & Wu, 2013). De könsskillnader man hittar när det kommer till domänspecifik kreativitet kan alltså bero på att man beroende på vilket kön man tillhör söker sig till vissa miljöer och att samtalsämnena kan röra sig kring olika saker. Detta påverkar hur man ser på föremål inom specifika domäner och kan i förlängningen då påverka ens kreativa förmåga. En del forskare hävdar att orsaken till manlig överlägsenhet i kreativiteten är av biologiska skäl (Eysenck, 1995, refererat i Matud, Rodriguez & Grande, 2007). Dock finns det även andra förklaringar till detta, forskning visar att miljöfaktorer under individens utveckling är den främsta orsaken till könsskillnader i kreativitet. Det är bland annat tillgång till skolgång, att man genom historien har begränsat kvinnors utveckling och tillgång till utbildning, som påverkar. Resultaten från Matuds (2007) studie visar skillnader i kreativitet mellan män och kvinnor där män visar en liten överlägsenhet, skillnaderna är dock väldigt små och försvinner när kvinnorna har en hög utbildningsnivå. Bedömningar av vad som anses vara kreativt kontrolleras också av män och även samhällets fördomar och förväntningar påverkar kreativitet (Baer, 1999, 2005, refererat i Matud, Rodriguez & Grande, 2007). Andra forskare hävdar att bristen på kreativitet hos kvinnor är en myt som beror på att de kreativa

kvinnornas bidrag inte har registrerats (Reiss, 2002; Simonton, 1992, refererat i Matud, Rodriguez, Grande, 2007). Lebuda och Karwowski (2013) tar upp bedömningen av den kreativa produkten inom de fyra olika områdena konst, vetenskap, musik och poesi att de bedömdes olika beroende på om det var en kvinna eller en man som undertecknat (signerat verket). När essäer undertecknats av ett kvinnligt namn bedömdes verket ha lägre kreativitet än om det undertecknats av en man, men om det gällde poesi eller visuella verk signerade av kvinnor så fanns en tendens till att de fick högre kreativitet än män. Vetenskap tycks vara en typiskt manlig domän medan litterärt och konstnärligt skapande verk av kvinnor gynnas och speciellt om dessa kvinnor har unika namn. De tar upp att detta kan vara ett resultat av den allmänna uppfattningen av dessa domäner och en stereotyp bild av att kvinnligt är relaterat till känslor och behov av att uttrycka sig. De tar även upp att det har antytts att kvinnor är hårdare kritiker av manligt arbete (Buchanan & Bruning,1971) och att de föredrar verk av individer med samma kön (Top, 1991) eller att de är särskilt hårda mot sådana verk (Goldberg, 1989). Kreativa geni Många forskare har dragit jämförelser mellan mycket kreativa människor och genier, där den senare termen är reserverad för människor som är mycket produktiva i ett enda fält. För att uppnå konsekvent framgång måste skaparen generera en stor mängd arbeten vilket här kan handla om en praktisk fråga av tid och mentala resurser. Hass (2014) tar upp skillnader mellan lilla och stora C kreativiteten. Lilla C förknippas inte nödvändigtvis med berömmelse och framgång. Stora C är domänspecifikt eftersom klassificeringen av stora C beror på godkännandet av stora Cs produkter och överföringen av dem till kultur. Han tar även upp en studie som handlar om vilka personlighetsdrag som är viktiga för den kreativa processen och vilka egenskaper som är viktiga för att framgångsrikt skapa produkter och föra in dem innovativt in i domänen (Feist, 1998, refererad i Hass, 2014). Att kreativa människor är autonoma, introverta, öppna för nya erfarenheter, normkritiska, har högt självförtroende, är själv accepterande, drivna, dominerande, fientliga och impulsiva och att öppenheten för nya erfarenheter gör att det finns ett samband med det divergenta tänkande och det som var gemensamt över domänerna var att de flesta är överens om att nonkonformitet -att individen inte tänker och gör som alla andra och estetiska smak och fantasi starkt skiljer ut kreativa människor från icke kreativa människor över domänerna. Utbildning och kreativitet

Hass (2014) tar upp att studerande ser på kreativitet inom vetenskap, teknik och design som mindre kreativt än inom konst, musik och skrivande som de uppfattar som mer kreativt. En del forskare anser däremot anser att anledning till att till exempel musiker uppfattas mer kreativt än ingenjör är på grund av att forskning främst fokuserat på att hitta skillnader istället för likheter (Feist, 1998; Feist & Barron, 2003; Helson, Roberts & Agronick, 1995). Resultatet av Charyton och Snelbeckers (2007) studie visade däremot fler likheter än skillnader mellan ingenjörsstuderande och musikstuderande. En undersökning som gjorts har hittat skillnader i tankesätt hos konststudenter och psykologistudenter där studenter inom bildkonst och musik är mer heuristiskt orienterade i sitt sätt att tänka (Courvoisier & Haller, 2010). Courvoisier och Haller menar att detta kan bero på att konststudenter kan behöva använda sig av ett mer heuristiskt och problemsökande tankesätt då de ska skapa nya produkter varje termin, medan psykologistudenter istället behöver förstå och lagra ny kunskap då de huvudsakligen använder sig av förutbestämda algoritmer (Courvoisier & Haller, 2010). Resultaten kan även bero på de förväntningar som finns på de olika utbildningarna (Courvoisier & Haller, 2010). Om konstskolor idag huvudsakligen fokuserar på problemsökande och heuristiskt sätt att tänka medan studier i psykologi däremot gynnas av algoritmiskt tänkande så kan det innebära att människor som ser sig själva som algoritmiska tänkare kan komma att uppleva sig ha en fördel inom ett vetenskapligt fält framför ett konstnärligt fält (Courvoisier & Haller, 2010). Detta kan alltså göra att människor som tenderar att tänka algoritmiskt söker sig till vetenskapliga domäner och människor som tenderar att tänka mer heuristiskt söker sig till konstnärliga domäner. Syfte Vi är intresserade av att se om kreativitet är domängenerell eller domänspecifik. Vi antar att olika typer av kreativitet och problemlösning dominerar i olika domäner. Till exempel att heuristisk problemlösning huvudsakligen används inom den konstnärliga domänen och att algoritmisk problemlösning är det som används inom domäner som rör forskning. Vi vill därför undersöka om man är bättre på en typ av problemlösning, antingen heuristisk problemlösning eller algoritmisk problemlösning, eller om det snarare finns ett samband dem emellan. Tidigare forskning visar på att det finns domänspecifik kreativitet då olika domäner kräver olika förmågor för att skapa kreativa produkter. Vi tänker att olika sätt att hantera problem ingår i dessa förmågor. Vi tror därför att vi kommer att se skillnader på hur bra deltagarna kommer att prestera i de olika typerna av problemlösning. Vår hypotes är alltså att

om man är bättre på heuristisk problemlösning så kommer man att prestera sämre på algoritmisk problemlösning, och tvärt om. Eftersom tidigare studier visat att studenter inom olika typer av utbildningar haft olika tankesätt så tror vi som sagt att det kommer att finnas skillnader i vilken typ av problemlösning man tenderar att vara bättre på och att det kommer korrelera med vilken utbildningsbakgrund man har. Vilket kön du tillhör kan påverka vilken typ av domän du söker dig till, vilket gör att man kan komma att tränas mer i en typ av problemlösning. Detta gör att vi förväntar oss att finna skillnader i vilken typ av problemlösning män respektive kvinnor skulle vara bättre på. Våra hypoteser 1. Är man bättre på heuristisk problemlösning så kommer man att prestera sämre på algoritmisk problemlösning, och tvärt om. 2. Vilken typ av problemlösning man är bättre på kommer att korrelera med vilken utbildningsbakgrund man har. 3. Män och kvinnor kommer att vara bra på olika typer av problemlösning. Metod Vi har valt att undersöka akademiker vid Lunds Universitet. Detta inkluderar nuvarande studenter och även de som avslutat sin utbildning. Vi har valt att använda Lunds Universitet som utgångspunkt då vi anser att olika utbildningar finns representerade på universitetet och att vi då får ett brett register där olika tankesätt finns med. Vi har använt oss utav två verbala kreativitetstester, för att undvika att vi snarare mäter språk än det som testen avser att mäta resultat vi får fram beror på att det ena testet är verbalt och det andra figuralt. Unusual Uses Test skapat av Guilford (1968) används vid mäta heuristisk problemlösning. Testet är utformat så att personen som gör testet ska skriva ner allt personen tycker att man kan använda ett visst föremål till. Vi valde att använda oss utav tidning då vi ansåg att det var ett ovanligt föremål för det här testet och vi hoppades därigenom att få skulle ha genomfört samma test med den typen av föremål tidigare. RAT, som är det andra testet, är ursprungligen konstruerat av Mednick (1962). Den version vi använt oss utav är en svensk version som är framarbetad av Hoff (2014). I det här testet så står associationsförmåga i fokus och det mäter konvergent kreativitet genom algoritmisk problemlösning. Testet går ut på att man får tre ord presenterade för sig som var

och ett är relaterat till ett fjärde ord som man ska komma på och fylla i. Orden kan vara relaterade till varandra genom association, sammansättning eller synonymitet. Testdeltagarna fick ungefär tio minuter på sig per test, detta fick de dock ingen information om i förväg för att undvika ett stressmoment skulle uppstå. De befann sig på olika platser och i olika typer av miljöer vid testtillfällena. Vi är medvetna om att detta kan påverka resultaten då de befunnit sig i miljöer som kan ha varit olika stimulerande och även distraherande. Vi började med att ge alla samma muntliga information gällande hur testen gick till och hur de skulle gå till väga. Informationen de fick var följande: På första uppgiften så ska du skriva ner allt du tycker man kan använda en tidning till. På den andra uppgiften så får man tre ord som hör i hop på något sätt, antingen genom association, sammansättning eller synonymitet. Fyll i ordet som passar in. Det står skriftliga instruktioner vid varje uppgift. Börja med första uppgiften, när du själv känner dig färdig eller när jag säger till så går du vidare till nästa uppgift. Vid de tillfällen då flera genomförde testen samtidigt sa vi även till att det var viktigt att de inte pratade med varandra. Vid de tillfällen då de inte gått vidare till test nummer två i förväg så bad vi dem efter tio minuter gå vidare till nästa uppgift och när ytterligare tio minuter gått bad vi dem avsluta genom att fylla i de bakgrundsfrågor som fanns på sista frågeformuläret. I bakgrundsfrågorna valde vi att samla in ålder, kön, modersmål, utbildningslängd och utbildningsområde. Resultat Totalt samlade vi in 28 tester, 6 kvinnor och 11 män varav 5 utan bakgrunds information och 6 med icke svenska som modersmål. Vi valde att enbart analysera de tester med fullständig bakgrunds information och de med svenska som modersmål för att inte få en störande faktor där man snarare mäter språk istället för det testen avser mäta. Slutligen fick vi totalt 19 tester. Det fanns en korrelation mellan Fluency och RAT, Spearman's rho=.510, p=.026. En korrelation hittades även mellan Flexibility och RAT, Spearman's rho=.471, p=.042. Originality korrelarade också med RAT, Spearman's rho=.374, p=.114. Tabell 1. Medelvärde på kreativitets test RAT Flexibility Fluency Originality Åldern Total 11.47(SD=7.57) 9.96(SD=6.87) 12.53(SD=9.20) 1.42(SD=1.98) 27(SD=3.07)

Kvinna 9.83(SD=7.25) 6.50(SD=2.35) 8.67(SD=3.14) 0.67(SD=0.81) 31(SD=5.02) Man 12.91(SD=8.36) 12.45(SD=7.72) 15.73(SD=10.67) 2.09(SD=2.34) 29(SD=3.02) Tabell 2. Resultat av t-test T-test RAT Flexibility Fluency Originality t(15)=0.76, t(12.93)=2.37, t(12.79)=2.04, t(13.60)=1.82, p=0.46 p=0.03 p = 0.06 p=0.09 Diskussion Algoritmisk problemlösning innebär att man ser en lösning på ett problem och heuristisk problemlösning innebär att det finns många vägar att nå fram till målet (Brodin et al., 2014). Vårt resultat visar en positiv korrelation mellan algoritmisk och heuristisk problemlösning och detta tyder på att kreativitet är domängenerell i den population vi testade. Detta stämmer inte överens med vår hypotes där vi trodde att man skulle vara bättre på det ena eller det andra. Detta kan bero på att vi undersökt en normalpopulation som inte har gått djupare in på ett specifikt ämne. Vi skulle kunna tänka oss att en normalpopulation har en domängenerell kreativitet, jämfört med specialiserade grupper. Hade vår undersökning fokuserat på människor som har fördjupat sig inom ett specifikt ämne, en specifik domän, så finns en möjlighet att resultatet varit annorlunda. Forskning som visar att kreativitet är domänspecifikt har främst fokuserat på individer som redan har uppnått berömmelse eller erkännande inom sin domän. De flesta individer har enbart visat framgång i ett område (Weisberg, 1999, refererat i Reiter-Palmon, Illies, 2009). Vi tror att Picasso och Mozart var stora konstnärer och de var bägge erkända inom en specifik domän, men det visar ju sig att de även var väldigt duktiga inom andra domäner men att idag så är det ett paradigmskifte på väg och att något håller på att hända att det som gjort domänspecifikt och domängenerella egenskaper åtskilda beror på att omgivningen valt att fokusera på människan mer än verket. Att även om Picasso gjorde fantastiska målningar så skrev han även texter och andra saker i andra domäner men han blev bara erkänd inom en domän, därav blev detta domänspecifikt, i framtiden blir det eventuellt möjligt att han kan bli erkänd för sina texter och sina målningar och i detta fall blir han domängenerell. Vi tror att dessa saker kan appliceras på domänsspecifik och domängenerell kreativitet och i

algoritmisk och heuristisk problemlösning att man måste gå nya vägar för att komma på nya lösningar och idéer, som att gå en ny väg till skolan varje dag eller äta med vänster i stället för höger hand för att sedan kunna bryta nya vägar och bana väg för unika verk. Under vår rubrik domänspecifik och domängenerell kreativitet så tar vi upp att konststudenter använder sig mer av heuristiskt tänkande för att de måste skapa något nytt medan psykologistudenter måste lära sig referera till gamla saker och använder sig då av algoritmiskt tänkande (Courvoisier & Haller, 2010). Konststudenter lär sig även traditionella tekniker och kanske är det detta algoritmiska i kombination med det heuristiska som gör att de kan producera unika verk? I vår studie valde vi att undersöka normal populationen. Vi anser att resultatet hade kunnat vara annorlunda om deltagarna i studien var erkända inom en domän. Därför tycker vi att detta kan vara en intressant fortsatt forskning. Enligt t-testen i tabell 2 var skillnaden mellan män och kvinnor uppmätt i kategorin Flexibility den enda statistisk signifikanta. Vi fick en medelvärdesskillnad i alla kategorierna, men t-testen visar att endast resultaten i kategorin flexibility har en sådan spridning, att man med största sannolikhet kan anta att skillnaden mellan män och kvinnor uppmätta i denna kategori inte beror på slumpen. Eftersom de andra kategorierna inte uppfyllde p<0.05 så kan vi inte med säkerhet uttala oss om de resultaten vi fick i dessa kategorier. Chansen finns nämligen att dessa resultat beror på slumpen. Dock kan man säga att det i kategorin Fluency finns en tendens till en statistiskt säkerställd skillnad. Vår hypotes att män och kvinnor skulle vara olika bra på de två testen går alltså delvis att bekräfta. Vi kan nämligen konstatera att män i vårt test presterade bättre än kvinnor i kategorin Flexibility men vi kan inte uttala oss om något av könen har presterat bättre än det andra i någon av de andra kategorierna. Då tidigare forskning menar att vilka miljöer man rör sig i kan bero på vilket kön man tillhör (Hong, O neil, Peng & Wu, 2013), så skulle det kunna vara så att det finns vissa miljöer som män typiskt rör sig i, som stimulerar dem till att bli bättre på heuristisk problemlösning vilket gör att de kan prestera bättre i kategorin flexibility. Den främsta anledningen till att vi inte fick tillräckligt bra resultat för att kunna uttala oss om de andra kategorierna skulle kunna härledas till att vi hade så få deltagare med endast 11 män och 6 kvinnor, detta påverkar kraftigt den statistiska säkerheten i vår undersökning. Då vi endast hade 19 medverkande vars resultat vi kunde analysera i vår studie, så har vi fått in för få resultat angående deltagarnas utbildningsbakgrund. Det gör att vi inte kan uttala oss gällande om det finns någon korrelation mellan utbildningsbakgrund och de två typerna av problemlösning.

Referenser Amabile T. M (1996a). Evidence to support the componential model of creativity: Secondary analyses of three studies. Creativity Research Journal, 9 (4), 385-389. Baer, J. (1999). Gender differences. In M. A. Runco & S. Pritzker (Eds.). Encyclopedia of creativity (Vol. 1, pp. 753 758). San Diego: Academic Press. Baer, J. (2005). Gender and creativity. Paper presented at the Annual Meeting of the American Psychological Association, Washington, DC (August). Baer. J. (2011). Domains of creativity. Elsevier Inc, (1), 591-597. Brodin, E., Carlsson, I., Hoff, E., Rasulzada, F., Tellhed, U., & West, S. (2014). Kreativitet - teori och praktik ur psykologiska perspektiv (1:a uppl.). Stockholm: Liber AB. Buchanan, B. A. & Bruning J. L. (1971) Connotative meaning of first name and nicknames on three dimensions. Journal of Social Psychology, 85, 143-144. Charyton,C & Snelbecker, G.E (2007). Engineers and Musicians Choices of Self- Descriptive Adjectives as Potential Indicators of Creativity by Gender and Domain. Psychology of Aesthetics, Creativity, and the Arts, Vol. (1), No. 2, 91 99 Courvoisier, D. S. & Haller, C. S. (2010). Personality and thinking style in different creative domains. Psychology of Aesthetics, Creativity, and the Arts, (4), 149-160. Eysenck, H. J. (1995). Genius. The natural history of creativity. Cambridge: Cambridge University Press. Feist, G.J. (1998). A meta-analysis of personality in scientific and artistic creativity. Personality and Social Psychology Review, 2, 290-309. doi: 10.1207/s15327957pspr0204_5 Gardner, H. (1988). Creative lives and creative works: A scientific approach. In R. J. Stenberg (Ed.), The nature of creativity (pp.298-321). Cambridge University Press.

Gardner, H. (1993). Frames of mind: The theory of multiple intelligences ( 2nd ed.) New York, NY: BAsic Books. Guildford, J. P. (1987). Creativity research:past, present and future. In S:G. Isaksen, (Ed.), Frontiers of creativity research (pp.33-65). Buffalo, NY:Bearly Limited. Goldberg, P. (1968). Are women prejudiced against women? Trans-Action: Social Science and Modern Society, 5, 28-30. Guilford, J. P. (1968). Creativity, intelligence, and their educational implications. San Diego, CA: EDITS/Robert Knapp. Han, K., & Marvin. C. (2002). Multiple creativivities? Investigating domain-specificity of creativity in young children. Gifted Child Quarterly, 46 (2), 98-109. Hass, R, W. (2014). Domain-specific exemplars affect implicit theories of creativity. Department of Psychology, Rowan University, Glassboro, NJ, US, Psychology of Aesthetics, Creativity, and the Arts, Vol 8 (1), Feb, 2014. pp. 44-52 Hoff, E. (2014). Remote associate Test (svensk version). Opublicerat arbete. Institutionen för psykologi. Lunds universitet. Hong, E., O neil, H. F., Peng, Y. & Wu, J. (2013). Domain-general and domain-specific creative-thinking tests: Effects of gender and item content on test performance. The Journal of Creative Behavior, (47), 89-105. Han, K,S. & Marvin, C. (2002) Multiple Creativities? Investigating Domain-Specificity of Creativity in Young Children, Gifted Child Quarterly 2002 46: 98 Hong, E & Milgram, R.M (2010). Creative Thinking Ability: Domain Generality and Specificity. Creativity Research Journal, 22:3, 272-287 Hong, E., Milgram, R. M., & Gorsky, H. (1995). Original thinking as predictor of creative performance in young children. Roeper Review, 18(2), 147-149.

Lebuda & Karwowski (2013) Tell me your name and I'll tell you how creative your work is: Author's name and gender as factors influencing assessment of products' creativity in four different domains, Published online: 08 Feb 2013, pages 137-142. DOI: 10.1080/10400419.2013.752297 Maud, M. P, Rodriålguez, C, Grande, J (2007). Gender differences in creative thinking. Personality and Individual Differences, (43), 1137 1147 Mednick, S. A. (1962). The associative basis of the creative process. Psychol Rev. (69), 220-232. Mohamed, Ahmed; Maker, C. June; Lubart, Todd (2012) Exploring the Domain Specificity of Creativity in Children: The Relationship between a Non-Verbal Creative Production Test and Creative Problem-Solving Activities, Online Submission, Turkish Journal of Giftedness and Education v2 n2 p84-101 2012. 18 pp. ED540392, Database: ERIC Plucker, J. A. & Beghetto, R. A. (2004). Why creativity is domain general, why it looks domain specific, and why the distinction does not matter. In R. J. Sternberg & E.L. Grigorenko (Eds.), Creativity: From potential to realization (pp. 153-167).Washington, DC: American Psychological Association. Reiss, S. M. (2002). Toward a theory of creativity in diverse creative women. Creativity Research Journal, (14), 305 316. Reiter-Palmon, R., Illies Young, M., Kobe, L., Buboltz, C. and Nimps, T. (2009). Creativity and domain specificity: The effect of task type of multiple indices on creative problem solving. Psychology of Aesthetics, Creativity, and the Arts, (3), 73-80. Simonton, D. K. (1992). Gender and genius in Japan: Feminine eminence in masculine culture. Sex Roles, (27), 101 119. Top, T. J (1991). Sex bias in the evaluation of performance in the scientific, artistic, and literary professions: A review. Sex Roles, (24), 73-106.