RISKBRUK i Västerbotten Annika Nordström Hälsoutvecklare/med dr FoUU-staben Landstingskontoret 901 89 Umeå annika.nordstrom@vll.se 090-785 71 85
Det började för länge sedan. 1992-97 Alkoholprojektet Ersboda Samarbetsprojekt mellan vårdcentralen, socialtjänsten, Beroendeenheten NUS Syfte: att identifiera möjligheter och hinder för alkoholpreventivt arbete
Vi gjorde en hel del. Gemensam grundutbildning till personalen Alkoholsnurra till befolkningen, affischer i bostadsområdet Skärmutställning i väntrummet Frågeformulär CAGE/Mm-MAST + biologiska markörer Gjorde studier/artiklar
Lokala data ger lokalt engagemang Väntrumsstudie (1995) 1100 enkäter vid 5 vårdcentraler Mm-MAST/kontaktorsak/kön 17 procent av männen och 8 procent av kvinnorna troliga högkonsumenter Motiverande för vårdpersonalen Läkartidningen (1998) Nordström et al. 17 proc. 43, 4739-4743
Distriktssköterskorna är viktiga 4 tillfällen att samtala om alkoholvanor VHU (Hälsoundersökn) Blodtryckskontroll Diabetesuppföljning Första hembesöket Allmänmedicin (1997) Nordström et al. Hur ser. 18, 271-73
Några erfarenheter Återkommande utbildning behövs Attityder till alkohol måste diskuteras Positiva erfarenheter motiverar vidare Enkla interventioner är verksamma Socialtjänsten är ingen självklar partner vid riskbruk
Erfarenheterna ledde till Utbildning vid samtliga vårdcentraler i Västerbotten 1997-2002 Heldag + 4 kortare tillfällen med en månads mellanrum Läkartidningen (2002) Winberg & Nordström. I primärvården finns.(vol 99) nr 43, 4256-58
HELDAG: Epidemiologi, gränser/definitioner, fysiska och psykiska skador, könsskillnader, förklaringsmodeller, Motiverande samtalsmetodik Motiverande samtalsmetodik Biol markörer, AUDIT, journal m m Barn till missbrukare m m Narkotika, läkemedel m m
Nationell kartläggning 2006 Enkätstudie inom ramen för det nationella Riskbruksprojektet Syftet var att kartlägga praxis, kunskap och attityder till alkoholpreventivt arbete inom primärvården
Västerbottens distriktssköterskor utmärker sig diskuterar alltid/ofta alkohol med sina patienter 55 % 26% (15-38) använder regelbundet formulär 51 % 7 % (1-42) anser att den egna insatsen är ganska/mkt effektiv avseende riskbruk 30 % 13 % (3-24) skattar sig som ganska/mkt kunniga/insatta 63 % 30% (20-42)
RISKBRUK - i dagsläget Vårdprogram Ny väntrumsstudie Ny utbildningsomgång MHV BHV Riktade insatser VHU, ST-läkare, ungdomsmottagning/hälsa, stressklinik m fl
Vårdprogram (2005) Screening Förslag på behandling och vårdnivå Motivationshöjande samtal som behandling Farmakologisk behandling av alkoholmissbruk Alkoholintoxikation och abstinensbehandling Diagnoser
Väntrumsstudie (2005) 1800 enkäter fördelade på 11 VDC i Västerbotten Patienter 18 år och äldre som besökte läkare Svarsfrekvens 78 % Förutom uppgift om kön, ålder och kontaktorsak innehöll enkäten AUDIT och HAD Nordic Journal of Psychiatry (2007) Nordström A & Bodlund O. Every third patient in primary care suffers from depression, anxiety or alcohol problems (in press).
Andel med riskabla/skadliga alkoholvanor - fördelat på kön (N= 1400) 70 66 64 60 50 40 30 20 10 25 9 19 17 0 kvinnor män nykterist ej risk riskabla/skadliga alkoholvanor
Riskbruk- åldersgrupp och kön 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 18-24 25-34 35-44 45-54 55-64 > 64 år kvinnor män
Väntrumsstudien - Sammanfattning 12 % hade riskabla/skadliga alkoholvanor, 9% av kvinnorna, 17 % av männen (AUDIT) Var tredje patient (32%) bejakade tecken på ångest och/eller depression (HAD) Drygt hälften av de med riskbruk hade samtidigt tecken på ångest/depression (51%) Av de 1400 svarande hade 38 % tecken på riskbruk, ångest och/eller depression
Riskbruksutbildning Varje vårdcentral/all personal Två tillfällen á 3 timmar Epidemiologi, studien, vårdprogrammet, AUDIT, journaländringar, SBU Motiverande samtalsmetodik
Arbete på gång.. Metodutveckling inom MHV, BHV Fördjupningsdagar i MI Storuman som pilot Studier utifrån VHU (AUDIT) Hemsida/material Nya områden: Psykiatriska öppenvården Länets medicinkliniker