1(56) Väg 700, Kosjärv-Bondersbyn Kalix kommun, Norrbottens, Län Utställelsehandling upprättad 2012-09-17 TRV uppdragsnr: 880969 ARBETSPLAN-BESKRIVNING L:\5540\VV\10129107\3_Dokument\37_Beskrivningar\Utställelse handl Beskrivning V700_2012-09-17.doc
2(56) Objektdata Vägnr: 700 Vägnamn: Objektnamn: Kosjärv - Bondersbyn TRV uppdragsnr: 88 09 69 Kommun: Kalix Län: Norrbotten Dokumentdata Titel: Arbetsplan. Väg 700 Kosjärv-Bondersbyn Kalix kommun, Norrbottens län, TRV uppdragsnr 880969 Utställelsehandling upprättad 2012-09-17 Beskrivning. Dokumentslag: Arbetsplan, beskrivning Utgivningsdatum: 2012-09-17 Utgivare: Trafikverket, Box 809, 971 25, Luleå, tfn 0771-921 921 Kontaktperson: Kenneth Enbom, projektledare, tfn 0920-24 38 54 Konsult: WSP Samhällsbyggnad, Box 918, 971 27 Luleå, tfn 0920-23 83 00 Kontaktperson: Thomas Lindbäck, uppdragsledare, tfn 0920-23 83 12
3(56) INNEHÅLL 1 SAMMANFATTNING... 7 2 BAKGRUND OCH MOTIV... 8 2.1 Förutsättningar... 8 2.1.1 Allmänt... 8 2.1.2 Trafikförhållanden... 8 2.1.3 Olycksstatistik... 9 2.1.4 Bebyggelse och markanvändning... 9 2.1.5 Miljö- och kulturförhållanden... 11 2.1.6 Riksintressen... 12 2.1.7 Kommunala planer... 12 2.1.8 Ekonomiska förutsättningar... 13 2.2 Tidigare och pågående utredningar och beslut... 13 2.2.1 Förstudie... 13 2.2.2 Vägutredning... 13 2.2.3 Arbetsplan... 14 2.2.4 Kommunala planer... 14 3 SYFTE, MÅL OCH AVGRÄNSNING... 14 3.1 Arbetsplanens syfte... 14 3.2 Projektets syfte och mål... 15 3.3 Referensstandard... 16 4 VÄGFÖRSLAGET... 17 4.1 Geografisk avgränsning... 17 4.2 Trafik... 18 4.3 Typsektioner... 18 4.4 Plan- och profilstandard... 18 4.5 Korsningar och anslutningar... 19 4.6 Geologi och geoteknik... 20 4.7 Hydrologi och hydroteknik... 20 4.8 Kollektivtrafik... 22
4(56) 4.9 Gång- och cykeltrafik... 22 4.10 Broar och andra byggnadsverk... 22 4.11 Skadeförebyggande åtgärder... 23 4.11.1 Barriäreffekter... 23 4.11.2 Buller... 23 4.11.3 Luftföroreningar... 25 4.11.4 Vibrationer... 25 4.11.5 Riksintressen och Natura 2000-områden... 26 4.11.6 Naturmiljö... 27 4.11.7 Ekologiska samband... 27 4.11.8 Kulturmiljö... 28 4.11.9 Landskap... 28 4.11.10 Friluftsliv... 29 4.11.11 Mark- och vattenföroreningar... 29 4.11.12 Masshantering och upplag... 29 4.11.13 Skyddsåtgärder under byggnadstiden... 30 4.12 Övriga väganordningar... 31 4.12.1 Beläggning... 31 4.12.2 Belysning... 31 4.12.3 Driftvändplatser... 31 4.12.4 Parkering- och uppställningsytor... 32 4.12.5 Rastplatser... 32 4.12.6 Räcken... 32 4.12.7 Skyltar och signaler... 32 4.12.8 Vägmarkering... 32 4.13 Andra åtgärder och väganordningar... 32 4.13.1 Enskilda anslutnings- och parallellvägar... 32 4.13.2 Jord- och luftledningar... 33 5 VÄGHÅLLNINGSANSVAR FÖR ALLMÄNNA VÄGAR... 34 5.1 Förändring av väghållningsområde... 34 5.2 Förändring av allmän väg... 34
5(56) 6 KONSEKVENSER AV VÄGFÖRSLAGET... 34 6.1 Trafiktekniska konsekvenser... 34 6.1.1 Trafikmängder... 34 6.1.2 Framkomlighet... 34 6.1.3 Trafiksäkerhet... 34 6.1.4 Trafikekonomi och komfort... 35 6.1.5 Trafikupplevelser och trafikservice... 35 6.2 Miljökonsekvenser... 35 6.2.1 Hälsa och säkerhet... 35 6.2.2 Naturmiljö och kulturmiljö... 37 6.2.3 Hushållning med naturresurser... 42 6.3 Konsekvenser för pågående markanvändning... 43 6.4 Påverkan under byggnadstiden... 44 7 MARKÅTKOMST... 46 7.1 Fastställelseprövning... 46 7.1.1 Fastställelsebeslutets omfattning... 46 7.1.2 Rättsverkningar av fastställelsebeslutet... 47 7.2 Vägområde för allmän väg... 47 7.2.1 Vägområde för allmän väg med vägrätt... 48 7.2.2 Vägområde för allmän väg med inskränkt vägrätt... 48 7.3 Område med tillfällig nyttjanderätt... 48 7.4 Område för enskild väg... 49 8 KOSTNADER... 49 9 FORTSATT ARBETE (GENOMFÖRANDE)... 49 9.1 Bygghandling... 49 9.2 Dispenser och tillstånd... 49 9.3 Produktion... 50 9.3.1 Trafikföring under byggnadstiden... 50 9.4 Kontroll och uppföljning... 51 10 SAKÄGARE... 52 11 SAMRÅDSREDOGÖRELSE... 53
6(56) 12 UNDERLAGSMATERIAL... 54
7(56) 1 SAMMANFATTNING Väg 700 mellan Kosjärv och Bondersbyn är belägen i Kalix kommun, Norrbottens län. Den ca 7 km långa vägsträckan är allmänt spårig, med ojämna sättningar, tjälskador och dålig bärighet. Transporter med tung last begränsas därför under tjällossningen. Hela sträckan är asfaltbelagd. Sträckan har bitvis grunda diken och är i behov av dikesfördjupning. Den skyltade hastigheten är 90-, 70- och 50 km/h på olika delsträckor. Väg 700 är en viktig näringslivsväg, och nyttjas för bland annat arbetspendling till Luleå via väg E4. Vägen nyttjas även av boende och fritidshusägare i byarna Kosjärv och Bondersbyn. Två broar finns på sträckan. En bro över järnvägen mellan Morjärv och Karlsborgsverken (Kalixbanan) och en bro över Kalix älv. Väg 700 är i behov av åtgärder för att skapa ökad bärighet och trafiksäkerhet. Genom föreslagna förstärkningsåtgärder får vägen bärighetsklass 1 året om. Vägens befintliga bredd på 6,5 m respektive 5,5-6,0 m behålls och mindre höjning av vägens profil, mellan 10-15 cm lokalt 15-45 cm föreslås. Skarpa kurvor breddas. Avvattningsproblem ses över och åtgärdas där så krävs. Längs den aktuella sträckan finns ett flertal natur- och kulturintressen som berörs av planerade åtgärder. Med stöd av 6 kap 5 miljöbalken har länsstyrelsen i Norrbottens län, 2011-03-03, beslutat att projektet inte kan antas ha betydande miljöpåverkan. Upprättad MKB godkändes av länsstyrelsen 2011-08-25. Effekterna på natur, kultur, friluftsliv och rennäring bedöms sammantaget vara begränsade och endast av lokal karaktär. För att minimera påverkan på dessa intresseområden kommer föreslagna skyddsåtgärder samt miljöuppföljningar att efterföljas. Inga miljömål eller miljökvalitetsnormer motverkas. För området gäller Kalix kommuns översiktsplan, antagen 2009-11-17. Inga detaljplaner berörs. Framarbetad arbetsplan strider inte mot översiktsplanen. Planerad byggstart tidigast år 2012. Anläggningskostnaden för hela projektet är beräknad till ca 21,2 miljoner kronor.
8(56) 2 BAKGRUND OCH MOTIV 2.1 Förutsättningar 2.1.1 Allmänt Väg 700 mellan Kosjärv och Bondersbyn i Kalix har inte full bärighet året om. Tillåten last begränsas under tjällossningen. Vägen klassas som en viktig näringslivsväg och är i behov av förstärkning. Väg 700 är belägen i Kalix kommun, Norrbottens län. Väg 700 går från väg E4 vid Kosjärv till anslutning i korsning med väg 744 i Bondersbyn. Arbetsplanen omfattar delen mellan km 0/035 till km 6/933 mellan Kosjärv-Bondersbyn, ca 7,0 km. Vägen är en viktig näringslivsväg. Vägen nyttjas för bland annat arbetspendling till Luleå via väg E4. Vägen nyttjas även av boende och fritidshusägare i byarna Kosjärv och Bondersbyn. Två broar finns på sträckan. En bro över järnvägen mellan Morjärv och Karlsborgsverken (Kalixbanan) och en bro över Kalix älv. Den nuvarande beläggningen på väg 700 består mestadels av oljegrus men annan typ av bituminös beläggning förekommer. Enligt Trafikverkets uppgifter innehåller inte vägbeläggningen stenkolstjära. Befintliga förutsättningar: Skyltad hastighet: Km Väg E4-5/880 Km 5/880-6/220 Km 6/220 - Väg 744 Vägens bärighetsklass: Km 0/035 (Väg E4) - 6/700 Km 6/700-6/933 (Väg 744) Befintlig vägbredd: Väg E4 - Väg 953 Väg 953 - Väg 744 90 km/h 70 km/h 50 km/h BK1 (nedsatt delar av året) BK2 (bron över Kalix älv) 6,5 m 5,5-6,0 m Slitlager: OG/Y1B (Oljegrus/enkel ytbehandling) 2.1.2 Trafikförhållanden Trafikmängden har år 2005 uppmätts till 110 fordon per årsmedeldygn (ÅDT) varav ca 10 tunga fordon, på sträckan mellan E4 och korsning väg 700/väg 953 vid ca km 6/000. På sträckan mellan korsning väg 700/väg 953 till korsning väg 700/väg 744 uppmättes 180 fordon per årsmedeldygn (ÅDT) varav ca 15 tunga fordon. Ingen kollektivtrafik förekommer längs aktuell vägsträcka enligt uppgifter från Länstrafiken i Norrbottens län.
9(56) Längs väg 700 finns inget GC-nät utan oskyddade trafikanter är hänvisade till smal vägren och körbana. 2.1.3 Olycksstatistik Under den senaste sjuårsperioden, 2003-01-01 2009-12-31 finns 1 st. polisrapporterad singelolycka med lindrig personskada registrerad. 2.1.4 Bebyggelse och markanvändning Befolkning och boendemiljö Längs väg 700 finns ett tiotal bostadshus, dessa är främst koncentrerade till byarna Kosjärv och Bondersbyn. Ett fåtal bostadshus ligger i direkt anslutning till vägen. Odlingsmark finns i liten omfattning i Bondersbyn (Brattlandet). Den bäst bevarade byn i området är Bondersbyn. Det är en blandad bebyggelse bestående av både äldre, välbevarade norrbottensgårdar, ladugårdar, uthus och bodar samt moderna villor. Huvuddelen av bebyggelsen är från omkring 1940- och 1950-talen. Ledningar Luftledningar korsar vägen på två ställen utefter sträckan, vid ca km 0/900 och km 3/400. El- och teleledningar finns efter sträckan. I början, mellan km 0/035 fram till korsningen med väg 701, finns ledningar i mark på vägens vänstra sida. Mellan ca km 4/000 till korsning med väg 953 följer luftledningar vägen, ömsom på vänster och höger sida. I slutet, mellan väg 953 och väg 744 finns luftledningar på vägens högra och vänstra sida. Teleledningar i mark finns på vägens högra sida. Vattenresurser och VA-anläggningar Inga kommunala vattentäkter finns längs aktuell vägsträcka. Hushållen har enskilda brunnar. Enligt SGUs brunnsarkiv finns tre stycken brunnar längs den aktuella sträckan. Samtliga brunnar är belägna ca 20-25 m från vägen.
10(56) Läge för brunnar: Brunn på fastigheten Kosjärv 1:74 Vid ca km 0/600 på vänster sida, ca 20-25 m norr om väg 700 (2 m söder om bostadshus enligt beskrivningen i SGUs brunnsarkiv) Noggrannhet enligt SGUs brunnsarkiv, < 250 m Brunn på fastigheten Bondersbyn 2:15 (nuvarande Bondersbyn 2:18) Vid ca km 6/300 på höger sida, ca 20-25 m söder om väg 700 (13 m väst om hus enligt beskrivningen i SGUs brunnsarkiv) Noggrannhet enligt SGUs brunnsarkiv, < 100 m Brunn på fastigheten Bondersbyn 2:2 Rennäring Vid ca km 6/550 på vänster sida, ca 20-25 m norr om väg 700 (6 m söder om huset enligt beskrivningen i SGUs brunnsarkiv) Noggrannhet enligt SGUs brunnsarkiv, osäkert läge I området verkar Kalix sameby. Kärnområde av riksintresse, enligt 3 kap 5 miljöbalken, finns i området. Jord- och skogsbruk Längs delar av sträckan finns åker- och ängsmark, främst i anslutning till Bondersbyn (Brattlandet). I Bondersbyn (Brattlandet) finns odlingslandskap som ingår i länsstyrelsens bevarandeprogram för odlingslandskapet, Nedre Kalix älvdal, klass 1, (områden klassas 1-3, där 1 är högsta bevarandevärde). Området är fortfarande en utpräglad jordbruksbygd. Odlingslandskapet är varierat och mångformigt med traditionellt hävdade odlingsmarker med inslag av småbiotoper såsom miljöer med lador, diken, strandzoner, åkerholmar och brynkanter. Speciellt bör nämnas miljön mellan Bondersbyn (Brattlandet) och Åkroken på södra sidan av älven. Där finns ett väl sammanhållet genuint landskap med ett stort antal välbevarade lador. Skogsbruk förekommer i området. Rekreation och friluftsliv Skogsområdet nyttjas för bärplockning, jakt och fiske samt som rekreationsområde. Vintertid förekommer skoterkörning. Grus-, sand och bergtäkter Inga naturgrusförekomster finns registrerade i länsstyrelsens inventering, dock finns en sandtäkt registrerad i närområdet. Se karta i MKB.
11(56) 2.1.5 Miljö- och kulturförhållanden Landskapsbild Området efter vägsträckan utgörs framförallt av skogsmark, tallskog i terrängens höjdpunkter och lövträd i terrängens lågpunkter. Öppet odlingslandskap finns i anslutning till Bondersbyn (Brattlandet). Söder om vägen mellan Kosjärv och Bondersbyn höjer sig berget Raggdynan och bildar en tydlig höjdpunkt i terrängen. Vegetationen består av barrskogar som övergår i uppodlad kulturbygd i Kalixälvens dalgång. Tallskogen dominerar i den magra marken i terrängens höjdpunkter för att på sluttningarna och i terrängens lågpunkter alltmer övergå i löv. Vid Kosjärv finns en stor andel våtmarker och sumpskogar. Karaktäristiskt för våtmarkerna är den stora andelen sumpskogar. Tallskogen ligger tätt mot vägen längs större delen av sträckan vilket ger ett smalt och tydligt avgränsat vägrum. Närmare älven är tallskogen avverkad och landskapet öppnar upp med vyer över odlingsmark och bebyggelse. Fina vyer fås över Kalixälvens dalgång från bron vid Bondersbyn. Vägskärningarna är låga, sidoområdena är flacka och stenfria. Enstaka bebyggelsegrupperingar förekommer längs vägen i Kosjärv i väster samt i Bondersbyn (Brattlandet) vid Kalix älv. Bebyggelsen har ålderdomlig karaktär utan tydlig bykärna. Naturmiljö Vägen som går i ost västlig riktning, passerar tre mindre bäckar, varav en namngiven - Ökvattenbäcken. Vägen passerar även på bro över Kalix älv. Fiskeriverkets utredningskontor i Luleå har på uppdrag av Skogsstyrelsen utfört truminventering under år 2009. Enligt utredningen har inga bäckar längs den aktuella vägsträckan bedömts som vandringshinder. Fiskeriverket saknar dokumenterade uppgifter på om bäckarna är fiskförande, men uppger att vid eventuell sådan, bedöms de vanliga sötvattensfiskarna abborre, mört och gädda förekomma. Andra vattenlevande organismer, såsom groddjur mm finns. Inga nyckelbiotoper, biotopskyddade områden eller artrika vägkanter finns heller registrerade i området. Registrerade sumpskogar finns i området och våtmarksområden klass 2 enligt Länsstyrelsens våtmarksinventering. Dessa finns till största delen belägna i början av vägsträckningen vid byn Kosjärv. För läge se karta i MKB. Länsstyrelsen har inte inventerat området med avseende på flodpärlmussla och har därför inga uppgifter om förekomst av flodpärlmussla i området. Vid länsstyrelsens utterinventeringar/bristanalys utter har ingen utterförekomst registrerats.
12(56) Kulturmiljö Väg 700 finns inte med i Länsstyrelsens inventering av värdefulla vägmiljöer i Norrbottens och Västerbottens län. Väg 700 passerar genom byn Bondersbyn (Brattlandet) som ingår i Norrbottens kulturmiljöprogram. Nedre Kalix älvdal är en representativ del av medeltidens kärnbygd i Kalix älvdal. Detta område har en relativt oförändrad byastruktur, ett odlingslandskap med många äldre drag bevarade och odlingsmarkerna är till sin utsträckning i stort den samma sedan 1700-talets slut. Här finns välbevarade gårdsgrupper och enskilda hus som norrbottensgårdar, timrade bodar och uthus samt en av få bevarade pator i länet. Detta sammantaget ger området ett högt kulturhistoriskt värde. Bondersbyn utpekas i kommunens översiktsplan som riksintressant för kulturmiljövården. Inga fornlämningar finns registrerade i området för arbetsplanen. Öster om Heden (Kosjärv), ca 100 m norr om vägen, finns tre registrerade fornlämningar. Två av fornlämningarna är från nyare tid och består av försvarsanläggningar, stridsvärn och den tredje fornlämningen är en boplatsgrop. 2.1.6 Riksintressen Följande riksintressen enligt miljöbalken (MB) samt Natura 2000 områden finns i området. Se även kartor i MKB. Riksintressen enligt miljöbalken: Kalix älv är av riksintresse för naturvård enligt 3 kap 6 miljöbalken. Inom området finns även järnväg av riksintresse, enligt 3 kap 8, miljöbalken. Riksintresse för rennäringen: I området verkar Kalix sameby. Kärnområde av riksintresse, enligt 3 kap 5 miljöbalken, finns i området. Utbredning, se karta i MKB. Natura 2000-områden: Kalix älv med dess biflöden är ett Natura 2000-område enligt 4 kap 1 & 8 miljöbalken. Riksintresse kommunikationer: Kalixbanan, järnväg mellan Morjärv och Karlsborg finns på sträckan. Järnvägen är riksintresse för kommunikationer enligt 3 kap 8 miljöbalken. 2.1.7 Kommunala planer Kalix kommuns översiktsplan gäller, antagen 2009-11-17. Inga detaljplaner finns för berört område. Översiktsplanen strider inte mot framarbetad arbetsplan.
13(56) 2.1.8 Ekonomiska förutsättningar Projektet finansieras genom anslag i planen för bärighetsåtgärder. Planerad byggstart tidigast år 2012. 2.2 Tidigare och pågående utredningar och beslut 2.2.1 Förstudie Vägplaneringen inleds med en förstudie enligt väglagen. Förstudien ska kartlägga förutsättningarna för ett investeringsprojekt och ge ett underlag för ett beslut att gå vidare. Förstudien beskriver vilka brister den befintliga vägen har och försöker hitta tänkbara lösningar på problemet. I det här skedet gäller det att få en god uppfattning om vilka problem och intressekonflikter som finns, samt vilka värden och kvaliteter som ska värnas. Figur 2.2.1.1 Vägplaneringsprocessen Trafikverket har upprättat en förstudie över aktuell vägsträcka. Syftet med förstudien var att beskriva förutsättningar, problembild och vilka möjliga åtgärdsalternativ som finns på sträckan. Förstudien har även belyst ett så kallat nollalternativ och dess konsekvenser, dvs. att inga åtgärder görs för att förbättra standarden och bärigheten på väg 700 utan den behålls i befintligt skick. För planering av vägsystemet har Trafikverket utarbetat en metod, den s.k. Fyrstegsprincipen som prövar alternativa lösningsförslag i olika nivåer: Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Påverkan av transportbehovet och valet av färdsätt Effektivare utnyttjande av befintligt vägnät Förbättringar och mindre ombyggnader (åtgärder på befintlig väg) Nyinvesteringar och större ombyggnader Metoden finns beskriven i Åtgärdsförslag enligt fyrstegsprincipen, Trafikverket, Publ 2002:72. I den förstudie som genomförts har Trafikverket i enlighet med fyrstegsprincipen, beslutat att åtgärder enligt steg 3 ska genomföras för väg 700 Kosjärv-Bondersbyn. Länsstyrelsen i Norrbottens län har 2011-03-03, med stöd av 6 kap 5 miljöbalken, beslutat att projektet inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Trafikverket har beslutat att projektet ska drivas vidare som en arbetsplan och bygghandling. 2.2.2 Vägutredning Ingen vägutredning har genomförts i detta projekt.
14(56) 2.2.3 Arbetsplan En arbetsplan visar mer i detalj vägens sträckning och hur den kommer att se ut. Arbetsplanen är främst ett underlag för den formella prövningen. Den beskriver det vägområde som behövs för själva vägen, upplag mm. En viktig del är en förteckning över vem som äger marken där man planerar att dra vägen. Vad som ska ingå i arbetsplanen och när det behövs en arbetsplan är bestämt i väglagen. En arbetsplan krävs såväl när man bygger en helt ny väg, som när man bygger om eller förbättrar en allmän väg. Arbetsplanen har upprättats efter samråd (se vidare kapitel 11, samrådsredogörelse). En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) är upprättad för arbetsplanen och belyser de miljökonsekvenser som kan förväntas uppstå till följd av vägåtgärderna. Miljökonsekvensbeskrivningen ger även förslag till åtgärder som kan minimera eventuella konsekvenser som uppstår vid vägbygget. Eventuella åtgärder har inarbetats i denna beskrivning och kommer att inarbetas i kommande bygghandling. Föreslagna åtgärder har jämförts med ett så kallat nollalternativ. Nollalternativet innebär att inga förstärkningsåtgärder längs väg 700 görs. Endast normala underhålls- och driftåtgärder genomförs. Fortsatt begränsning av tung trafik under förfallsperioden blir följden. Upprättad MKB godkändes av länsstyrelsen i Norrbottens län 2011-08-25. 2.2.4 Kommunala planer Idag finns inga detaljplaner upprättade som berör det aktuella vägområdet. Kalix kommuns översiktsplan gäller. Projektet står inte i strid med gällande översiktsplan. 3 SYFTE, MÅL OCH AVGRÄNSNING 3.1 Arbetsplanens syfte Syftet med arbetsplanen är att: Ge väghållaren anstånd att bygga vägen Ge möjlighet till markåtkomst med vägrätt. Reglera väghållningsansvaret, det vill säga fastslå vilka delar i projektet som ska utgöra allmän väg och väganordning.
15(56) 3.2 Projektets syfte och mål Projektets syfte är att medverka till att transportpolitiska delmål, nationella och regionala miljömål samt projektmål uppfylls. Mål för byggandet och projektet är att dels höja trafiksäkerheten och förbättra framkomligheten på aktuell vägsträcka, dels att vägen skall kunna upprätthålla bärighetsklass (BK1) året om samt trafiksäkra sidoområdet utefter vägen. De föreslagna åtgärderna skall även anpassa vägen i sin omgivning och ge en positiv trafikantupplevelse. Bärighetshöjande åtgärder utförs i första hand inom befintligt vägområde. En mindre remsa mark tas i anspråk på respektive sida om vägen för att kunna säkerställa trafiksäkerheten på vägen och upprätthålla god siktstandard. För att förbättra den dåliga planstandarden föreslås kurvbreddningar (0,5 m-2,0 m) där kurvans horisontalradie understiger 500 m. För att lösa nuvarande brister beträffande vägens bärighet föreslås följande åtgärder på befintlig väg: En enhetlig bredd av 6,5 m på sträckan mellan E4 och väg 953 föreslås, (km 0/035-6/062), och befintlig bredd ca 5,5-6,0m bibehålls mellan väg 953 och väg 744, (km 6/062-6/933). Slitlager utförs av asfalt. Vägen förstärks. Partier med bärighetsbrister och tjäluppfrysningar åtgärdas. Profilen för vägen höjs generellt med ca 10-15 cm, lokalt upp till ca 15-45 cm på befintliga sträckor som förstärks. Generellt utförs kurvbreddningar enligt VGU, mellan 0,5-2,0 m beroende på radiens storlek, där innerkurvans radie understiger 500 m. Vid kurvbreddningar förstärks befintlig vägkant. Skadade väg- och sidotrummor samt trummor med felaktig dimension och längd byts i erforderlig omfattning. Två trummor byts i två mindre, ej namngivna vattendrag, km 1/924 och km 4/079. Dessa trumbyten innebär att anmälan om vattenverksamhet enligt 11 kap 9a miljöbalken, kommer att upprättas. Dikesrensning utförs och befintliga grunda vägdiken fördjupas något. Generellt nytt dikesdjup, 1,3 m från vägkant. Dikesrensning utförs även för inoch/eller utloppsdiken från vägtrummor. Sidoområdet inom säkerhetszonen för vägen trafiksäkras genom att stubbar, stolpar, stenblock, träd mm flyttas eller rivs. På järnvägsbron över Kalixbanan läggs ny beläggning. Befintliga vägräcken byts ut och förlängs i enlighet med rådande säkerhetskrav. Vägbron över Kalix älv åtgärdas inte.
16(56) 3.3 Referensstandard Vägförslagets referenshastighet är 80 km/h, låg standard. Dimensionering har skett enligt Vägar och gators utformning (VGU). Tvära kurvor breddas enligt VGU. Sidoområden 80 km/h, låg standard, inklusive rätt släntlutning på sidovägar. Trafikprognosen för vägförslaget (se nedan, kap 4.2) anger den dimensionerande trafikmängden till: Km 0/035-6/062 ÅDT 110 varav 9 % tunga fordon (2005) Km 6/062-6/933 ÅDT 180 varav 8 % tunga fordon (2005) Utifrån detta har Trafikverket valt vägtypen normal tvåfältsväg med sektion: Sr 0,25+V 0,25+K 6,0+V 0,25+Sr 0,25. Anm. Sr (stödremsa, V (vägren) och K (körbana). Vägens livslängd beräknas till 20 år.
17(56) 4 VÄGFÖRSLAGET 4.1 Geografisk avgränsning Arbetsplanen omfattar Väg 700, mellan Kosjärv och Bondersbyn, km 0/035-6/933 enligt NVDB, (Nationell vägdatabas) ca 7,0 km, inom Kalix kommun i Norrbottens län, Omfattning och avgränsning framgår av figur 4.1.1. Figur 4.1.1, Översiktskarta, Väg 700, Kosjärv - Bondersbyn Arbetet med Arbetsplanen påbörjades våren 2010. Väg 700 går från väg E4 förbi Kosjärv till Bondersbyn där vägen går på bro över Kalix älv fram till vägen ansluter i korsningen med väg 744. Bebyggelsen är koncentrerad till Kosjärv och Bondersbyn.
18(56) 4.2 Trafik För prognos avseende trafikmängder 20 år efter åtgärder, för den aktuella vägsträckan, är bedömningen en årlig ökning på 1 %. Nuvarande förutsättningar enligt nedan: Trafikmängden för år 2005 räknades till 110 fordon varav 9 % tunga fordon mellan väg E4 (km 0/035) och väg 953 (km 6/062) och 180 fordon varav 8 % tunga fordon mellan väg 953 (km 6/062) och väg 744 (km 6/933). 4.3 Typsektioner Följande typsektion gäller för km 0/035-6/062: Sr 0,25+V 0,25+K6,0+V 0,25+Sr 0,25. Genom Bondersbyn (Brattlandet) i slutet av sträckan gäller befintlig vägbredd (5,5-6,0 m) för km 6/062-6/933: Sr 0,25+V 0,25+K 5,0-5,5+V 0,25+Sr 0,25. 4.4 Plan- och profilstandard Vägen föreslås få en enhetlig bredd av 6,5 m mellan E4 och väg 953, (km 0/035-6/062) och befintlig bredd 5,5 6,0 m mellan väg 953 och väg 744, (km 6/062-6/933). Profilen för vägen höjs generellt med 10-15 cm, lokalt 15-45 cm på befintliga sträckor som förstärks. Flera kurvbreddningar enligt VGU (Vägar och gators utformning) utförs efter sträckan på horisontalradier som är 500 m och mindre. Innerkurvorna breddas från 0,5 m till 2,0 m för de radier som inte håller tillräcklig standard. Km 0/000 (Väg E4)-5/880, 90 km/h Minsta horisontalradie är R 170 m. Största vertikala lutning är 5,80 % Minsta vertikalradie är RV 2000 m konvex, RV 1500 m konkav. Km 5/880-6/220, 70 km/h Minsta horisontalradie är R 240 m. Största vertikala lutning är 3,30 % Minsta vertikalradie är RV 3000 m konvex, RV 2000 m konkav. Km 6/220-6/933 (Väg 744), 50 km/h Minsta horisontalradie är R 50 m. Största vertikala lutning är 3,23 % Minsta vertikalradie är RV 3500 m konvex, RV 1500 m konkav.
19(56) 4.5 Korsningar och anslutningar Befintliga anslutningar består av gårdsanslutningar, anslutningar mot ängar och skogsskiften samt anslutande skogsbilvägar. För sammanställning av enskilda anslutningar se kapitel 4.13.1. Enskilda anslutnings- och parallellvägar. Nedan tabell över anslutningar som tillhör det allmänna vägnätet där Trafikverket är väghållare. Figur 4.5.1. Tabell, korsningspunkter i det allmänna vägnätet efter vägsträckan Km Sida Väg nr Typ 0/518 V 701 A4 6/062 V 953 A4 6/071 H 953 A4 6/933 V 744 A 6/933 H 744 A A=Anslutning med ÅDT>100, A4=anslutning till minst 5 tomter ÅDT<100, korsningstyper enligt VGU (Vägar och gators utformning), se VGU, avsnitt korsningar, kapitel 1.1 Anslutningar. De sträckor där vägens profil höjs mer än 15 cm medför mindre ombyggnad av anslutande vägar. Samtliga anslutningar efter väg 700 som brukas kommer att bibehållas. Anslutningar utformas i enlighet med Trafikverkets standard. Där så är möjligt kommer anslutningens läge i plan att bibehållas. I höjdled ansluts vägen så att ett mindre vilplan erhålls. Ombyggnadens omfattning påverkas av den höjdskillnad som råder. Då ombyggnad eller justering av en anslutning krävs, tas den ytan i anspråk med inskränkt vägrätt, se kapitel 7.2.2, Vägområde för allmän väg med inskränkt vägrätt. Anslutningen till vänster ner till befintlig båtlänning vid km 6/913 upprustas och jämnas till och ett nytt bärlager av grus påförs. Anslutningens vilplan justeras i höjd i förhållande till vägen och övrig omgivning. Stängning av anslutningar är förslag som formellt inte ingår i arbetsplanen. Beslut om stängning måste tas av väghållningsmyndigheten, (Trafikverket Region Nord), i särskild ordning.
20(56) 4.6 Geologi och geoteknik Vägens profil följer generellt terrängen väl och ligger som oftast i nivå med omgivande markyta. Vägen är huvudsakligen uppbyggd med bärlager av naturgrus och med förstärkningslager av grusig sandig morän och siltig sandig morän. Överbyggnadens tjocklek är generellt 35 cm. Dubbla beläggningslager förekommer i åtta av 20 provtagningshål. Dikena längs större delen av sträckan är grunda. På sträckan mellan km 1/100 1/270 går vägen över myrmark där torvtjockleken som mest uppgår till 1,8 m. Mellan km 1/720 1/760 passeras en myr där största påträffade torvdjupet är 1 m och på sträckan km 1/900 2/240 går vägen över en myr där torvdjupet överstiger 2 m. För att lösa nuvarande brister beträffande vägens bärighet planeras förstärkningsåtgärder av partier med dålig bärighet. Tjälfarligt och otjänligt material utskiftas och block i vägkroppen grävs bort. Infräsning med 100 150 mm profilhöjning utförs på en sträcka av 1,5 km. Profilhöjning med 120 450 mm med viss del ny överbyggnad utförs på ca 0,9 km. På ca 2 km lång sträcka utförs åtgärder med minst 700 mm ny överbyggnad. Kantförstärkningar utförs med 700 mm ny överbyggnad och med bredden 2,0 m från vägkant och inåt. Kantförstärkningar utförs på en total längd av ca 1,3 km. Utskiftning ner till minst 1,7 m under projekterad vägprofil utförs på en total längd av ca 1,8 km. Befintlig överbyggnad återanvänds där så är möjligt som återfyllnadsmassor i botten på urgrävningar. Utspetsningar med längden 16 m utförs i vardera riktningen på utskiftningssträckor. 4.7 Hydrologi och hydroteknik Vattenförekomster Vägen går på bro över Kalix älv som är klassat enligt Vattendirektivets statusklassningar (VISS). Grundvatten Inom myrområdena ligger grundvattenytan i nivå med markytan. Inom fastmarksområdena kan grundvattenytan förutsättas ligga minst 1-2 m under markytan.
21(56) Avvattning, trummor och vattenverksamhet Kantskärning utförs och befintliga vägdiken rensas och fördjupas till ett dikesdjup på 1,3 m för att förbättra dränering av vägkroppen efter hela sträckan. Detta innebär att en dikningsåtgärd av mindre omfattning föreslås för att återställa avvattningsfunktionalitet på en sträcka av ca 3300 m på vänster sidan om vägen och 2500 m på höger sida om vägen där de befintliga dikena är grunda. Övriga vägdiken berörs enbart av rensning. Utloppsdiken och till viss mån inloppsdiken rensas upp till 20 m från vägen för att förbättra avvattningen. En inventering av väg- och utloppsdiken samt väg- och sidotrummor har utförts för att undersöka vägens avvattning. Befintliga väg- och sidotrummor åtgärdas där behov finns. Där vägens profil höjs kommer sidotrummor i högre utsträckning att kräva större åtgärder i form av flyttning, förlängning eller ersättning med nya trummor. Utifrån den tekniska truminventering som är utförd under våren 2010 är bedömningen att åtta trummor kommer att bytas ut och ersättas med nya trummor. Även fem helt nya vägtrummor föreslås för att förbättra avvattningen. Övriga befintliga trummor på sträckan berörs enbart av rensning och spolning. Fiskeriverkets utredningskontor i Luleå har på uppdrag av Skogsstyrelsen utfört truminventering under år 2009. Enligt utredningen har inga bäckar längs den aktuella sträckan bedömts som vandringshinder. För följande trummor kommer anmälan om vattenverksamhet enligt 11 kap 9a miljöbalken upprättas: Trumma av betong Ø 1000 mm, vid km 1/924 fungerar inte och ligger i bakfall. Det står även vatten i in- och utloppsdiken. Trumman ersätts med en trumma, dimension Ø 1000 mm. Röjning och rensning utförs av både in- och utloppsdiken ca 20 m från vägen. Det ej namngivna vattendraget, biflöde till Ökvattenbäcken, rinner genom en sumpskog på vägens norra och södra sida, från en våtmark, klass 2. Sumpskogen är dikad och utgörs av fuktskog med blandskog av löv- och barrträd. Våtmarken, Bodmyran, är belägen mellan väg E4 och väg 700 och utgörs främst av fuktskog. Myren är delvis dikad och troligen har där förekommit myrslåtter. Där vattendraget går ihop med Ökvattenbäcken finns en sänksjö. Vattendraget är inte ett biflöde till Kalix älv och ingår inte i dess avrinningsområde. Trumma av betong Ø 600 mm, vid km 4/079, fungerar inte och trumman har orsakat ojämnheter i vägen. Trumman rivs och ersätts med en trumma, dimension Ø 800 mm. Röjning och rensning utförs av både in- och utloppsdiken ca 20 m från vägen. Det ej namngivna vattendraget rinner i nordlig riktning från foten av berget Raggdynan mot sumpskogen på vägens norra sida. Området med sumpskog, totalt ca 40 ha, är röjt och utgörs av fuktskog med blandskog av löv- och barrträd. Vattendraget är inte ett biflöde till Kalix älv och ingår inte i dess avrinningsområde.
22(56) Inga uppgifter på vattenföring eller bottenstruktur i vattendragen finns med i inventeringen som Fiskeriverket utfört på uppdrag från Skogsstyrelsen. Fiskeriverket saknar dokumenterade uppgifter på om bäckarna är fiskförande, men uppger att vid eventuell sådan, bedöms de vanliga sötvattensfiskarna abborre, mört och gädda förekomma. Andra vattenlevande organismer, såsom groddjur mm finns. Vattengångar i de nya projekterade trummorna anpassas till omgivande dikesbottnar och hänsyn tas även till befintliga vägdiken och utloppsdiken. Någon förändring för avrinning från väg och vägområdet till recipient (bäckar och vattendrag) är inte aktuell. Nya diken görs enbart i anslutning till kurvbreddningarna. Tillträden till åtgärderna i vägdiken och trummor sker genom vägrätt. Tillträde till de åtgärder som utförs i befintliga in- och/eller utloppsdiken sker genom inskränkt vägrätt. 4.8 Kollektivtrafik Enligt Länstrafiken i Norrbotten förekommer ingen kollektivtrafik längs aktuell vägsträcka. 4.9 Gång- och cykeltrafik Gång- och cykeltrafik förekommer utefter vägen. Någon förändring för dessa kategorier är ej planerad eftersom mängden oskyddade trafikanter endast bedöms förekomma i mycket begränsad omfattning. Den mängd fordon som trafikerar väg 700 indikerar inte heller att särskilt riktade åtgärder för gång-och cykeltrafiken är nödvändiga. 4.10 Broar och andra byggnadsverk Den befintliga järnvägsbron över järnvägen mellan Morjärv och Karlsborgsverken (Kalixbanan) berörs i liten omfattning av åtgärderna på vägen. Beläggningen över bron kommer att åtgärdas med ett nytt lager asfalt (mjukgjort oljegrus), ca 4cm. Befintliga vägräcken rivs och ersätts med nya. Inga åtgärder görs på vägbron över Kalix älv.
23(56) 4.11 Skadeförebyggande åtgärder 4.11.1 Barriäreffekter Inga skadeförebyggande åtgärder mot barriäreffekter, för exempelvis boende vid vägen, är aktuella i detta projekt. De åtgärder som utförs längs vägen gynnar t.ex. de boende med avseende på framkomlighet och trafiksäkerhet då kurvor med små radier breddas och landskapet öppnas upp något i skogsmark med avseende på siktförhållanden. Inga utpekade passager utförs men förutsättningarna för gående och cyklister längs vägen förbättras i och med andra föreslagna förbättringsåtgärder. 4.11.2 Buller Med buller avses oönskat ljud. Upplevelsen av buller varierar starkt från person till person. Buller från vägtrafiken kan påverka människor negativt i form av t ex sömnstörningar och försämrad förmåga att uppfatta andra ljud. Upplevelsen av buller är subjektiv och varierar därför från person till person och från tillfälle till tillfälle. Buller från fordonstrafik beskrivs på två sätt: ekvivalent ljudnivå som är ett vägt medelvärde för hela dygnet maximal ljudnivå som är den högsta förekommande ljudnivån när ett fordon passerar. Den maximala ljudnivån bestäms oftast av enstaka särskilt bullrande fordon, exempelvis lastbilar Riksdagen har angett riktvärden för trafikbuller som normalt inte bör överskridas vid nybyggnation av bostadsbebyggelse eller vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur: 30 dba ekvivalentnivå inomhus 45 dba maximalnivå inomhus nattetid 55 dba ekvivalentnivå utomhus (vid fasad) 70 dba maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad Trafikverkets långsiktiga målsättning för befintlig miljö är den samma som vid nybyggnad och väsentlig ombyggnad. Åtgärdsprogrammets första etapp omfattar dock endast befintliga bostadsmiljöer med buller överstigande 65 dba ekvivalentnivå utomhus vid fasad. Åtgärderna bör i första hand leda till begränsningar av inomhusnivåer som överstiger 30 dba. Detta projekt innebär inte en väsentlig ombyggnad av vägen vilket betyder att riktvärden för buller för ombyggnad i befintlig miljö kan tillämpas. De riktvärden som gäller för befintlig miljö är: Ekvivalentnivå 65 db(a) utomhus vid fasad Maximalnivå 80 db(a) utomhus vid fasad
24(56) Riktvärdena för utomhusmiljöer avser frifältsvärden utanför fönster/fasad eller till frifältförhållanden korrigerade värden. Riktvärdena förutsätter beräknade bullernivåer enligt den s.k. nordiska beräkningsmodellen. Bullerberäkning har utförts med program Buller VÄG som beräknar ljudnivåer för buller från vägtrafik enligt Naturvårdsverkets Beräkningsmodell för vägtrafikbuller. Modellen finns redovisad i Vägtrafikbuller, Nordisk beräkningsmodell, reviderad 1996 rapport 4653. Resultat av utförd bullerberäkning se figur 4.11.2.1. Figur 4.11.2.1 Tabell, resultat av utförd bullerberäkning Fastighet Km Sida Ljudnivå före ombyggnad (nuläget (2010) Ljudnivå efter ombyggnad (prognosåret 2020) Ekv 1 ute vid fasad Max 2 ute vid fasad Ekv 1 ute vid fasad Max 2 ute vid fasad Kosjärv 1:74 0/580 V 46 77 47 77 Kosjärv 1:74 0/600 V 46 76 46 76 Kosjärv 1:7 0/660 V 48 79 48 79 Bondersbyn 2:15 6/320 H 43 75 44 75 Bondersbyn 2:2 6/540 V 40 71 41 71 Bondersbyn 3:10 6/660 H 41 72 42 72 1 Den beräknade ekvivalena ljudnivån för vägtrafik avser medelljudnivån beräknat över ett trafikårsmedeldygn. 2 Den beräknade maximala ljudnivån avser de mest bullrande fordonen, enstaka fordon. Beräknade ljudnivåer bygger på en trafikmängd före åtgärden på 180 fordon per dygn. Trafikmängden efter åtgärden är 182 fordon per dygn och prognosåret är 2020. Den förväntade trafikökningen bedöms vara 1 %. Beräkningen har utförts för hastigheten 80 km/h, dagens och framtida hastighet, med nedanstående indata i figur 4.11.2.2 Figur 4.11.2.2 Indata för bullerberäkning Antal fordon (fordon/dygn) 180 Andel tunga fordon (%) 8 Vägbredd köryta (m) 7 Väglutning (promille) 0 Mottagaravstånd (m) Varierar Bullernivåerna bedöms inte öka nämnvärt, då dagens trafikmängd är låg och den förväntade trafikmängden, prognosåret 2020, inte heller bedöms öka. Vägprojektet anses inte vara av karaktären väsentlig ombyggnad då enbart mindre åtgärder på befintlig väg utförs.
25(56) Inga skadeförebyggande åtgärder föreslås i dagsläget enligt resultat från genomförd bullerberäkning. 4.11.3 Luftföroreningar Inga skadeförebyggande åtgärder mot luftföroreningar är aktuella i detta projekt då den begränsade trafikmängden idag inte orsakar några kända miljöskador till följd av luftföroreningar. 4.11.4 Vibrationer Trafiken kan förutom ljud även alstra andra typer av vågrörelser, t ex vibrationer i mark. Vibrationer kan ge insomningsproblem och koncentrationssvårigheter och även orsaka skador på byggnader. Risken för vibrationer beror främst på markförhållanden, men även vägbanans beskaffenhet, avståndet till vägen och byggnadens konstruktion påverkar. Idag finns inga kända problem med störande eller skadliga vibrationer för människor och byggnader till följd av trafiken längs vägen. Marken i de områden där bebyggelse finns lokaliserad består av morän varför risken för vibrationsstörningar bedöms vara minimal. Inga skadeförebyggande åtgärder mot vibrationer är aktuellt i detta projekt.
26(56) 4.11.5 Riksintressen och Natura 2000-områden Riksintresse naturvård och Natura 2000 -områden Kalix älv är av riksintresse för naturvård enligt 3 kap 6 miljöbalken och älven med dess biflöden är även ett Natura 2000-område enligt 4 kap 1 & 8 miljöbalken. Inga skadeförebyggande åtgärder på grund av arbete i Kalix älv är aktuella. Bron över Kalix älv kommer inte att åtgärdas i projektet och de vattendrag, där trummor byts ingår inte i Kalixälvens biflöden eller avrinningsområde. För att säkerställa att ingen påverkan ska ske på intressena får inte tillfälliga upplag uppföras i anslutning till älven. Inte heller får petroleumprodukter och andra kemiska produkter förvaras i närheten, dessa ska förvaras inom projektets föreslagna etableringsområden. Då inga arbeten utförs och inget intrång på Natura 2000-området sker är det inte aktuellt med tillstånd på grund av påverkan på Natura 2000-områden enligt 7 kap miljöbalken. Riksintresse rennäring I området verkar Kalix sameby. Kärnområde av riksintresse, enligt 3 kap 5 miljöbalken, finns i området. Rennäringen bedöms inte påverkas negativt av föreslagna åtgärder på vägen och sidoområdet. Inga skadeförebyggande åtgärder för rennäringen är aktuella. Riksintresse kommunikationer Kalixbanan, järnväg mellan Morjärv och Karlsborg finns på sträckan. Järnvägen är riksintresse för kommunikationer enligt 3 kap 8 miljöbalken. Väg 700 går på järnvägsbro över Kalixbanan, endast beläggningen på bron åtgärdas. Järnvägen påverkas inte av åtgärderna på vägen eller bron. Inga skyddsåtgärder är aktuella.
27(56) 4.11.6 Naturmiljö Försiktighetsåtgärder vid trumbyten skall vidtas för att minska miljöpåverkan. Åtgärder avseende trummor ska utföras enligt Trafikverkets publikation, TRVK väg, publ. 2011:072, kapitel 5.3.2 Trumma. Åtgärder som är aktuella: Vid nyanläggning av trummor skall trummans botten ligga 30 cm lägre än bäckens bottennivå med fyllning av stenmaterial för att undvika att vandringshinder uppstår. Vid byte av trummor skall dimension väljas så att vattenföringen ej försämras. Grumlande arbeten utförs under en kort tidsperiod (ca 2 dagar) och under lågvattenperioder, förslagsvis juli-augusti och december-mars. Efter färdig anläggning av vägtrummor i varje vattendrag kommer grumling orsakad av arbetet att upphöra. Hänsyn kommer att tas till fiskars lekperioder, maj-juni och septemberoktober (beroende på vattentemperatur), då inget arbete utförs i vattendragen. Registrerade sumpskogar finns i området och våtmarksområden klass 2 enligt Länsstyrelsens våtmarksinventering. Åtgärder på vägdiken mm utförs med försiktighetsmått så att våtmarker och sumpskogar inte avvattnas. 4.11.7 Ekologiska samband Periodvis under året finns områden med renar i anslutning till vägen, vilket kan medföra ökad olycksrisk. Annat vilt, såsom älg och småvilt, förekommer året runt. Inga skadeförebyggande åtgärder som exempelvis viltstängsel eller viltövergångar är aktuella i projektet, då den aktuella trafikmängden är förhållandevis låg, och sträckan inte är speciellt utsatt för viltolyckor.
28(56) 4.11.8 Kulturmiljö Inga fornlämningar finns registrerade i området för arbetsplanen. De tre fornlämningar som finns registrerade ca 100 m norr om vägen, öster om Heden (Kosjärv) ligger utanför området för arbetsplanen och berörs således inte av föreslagen verksamhet. Inga skadeförebyggande åtgärder för fornlämningarna är aktuella. Vid eventuella fynd av fornlämningar under byggtiden ska arbetena på den aktuella fyndplatsen omedelbart stoppas och kontakt tas med länsstyrelsens kulturmiljöenhet för vidare beslut om arbetets fortskridande. Där väg 700 passerar genom byn Bondersbyn (Brattlandet) som ingår i Norrbottens kulturmiljöprogram, har endast en kantremsa mellan 0-0,5 m föreslagits. Detta för att minimera intrånget i jordbruksmiljön. 4.11.9 Landskap Vid åtgärder i anslutning till bebyggd miljö ska hänsyn tas till träd, vegetation, stenmurar etc. som i möjligast mån ska bevaras. Den begränsade profiljusteringen längs vägen i odlingslandskapet kommer inte medföra någon förändring av odlingslandskapets karaktär. Kulturmiljön och upplevelsen av området kommer att bibehållas. Miljön i odlingslandskapet ska efter utfört arbete återställas till ursprunglig karaktär. För att vägslänten ska uppfattas som en del av landskapet måste ytskiktet likna omgivningen. I den mån nya slänter utförs i det öppna odlingslandskapet och bebyggelsen i Brattlandet och Bondersbyn sprutsås slänterna för en snabb växtetablering. Gräsfröblandning ska vara av en för platsen anpassad sort och växtbädd väljs efter markens beskaffenhet. Längs övrig sträckning, där vägen går genom skogsmark, lämnas justerade slänter utan åtgärd för en fri och naturlig vegetationsetablering. Avbaningsmassor från vegetationsavtagning används inte då de innehåller frön från trädplantor och liknande som inte är önskvärt i dikesslänterna. Ytor utanför arbetsområdet som använts för tillfälliga upplag och som skadats efterbehandlas efter arbetenas färdigställande till utseende så nära ursprunglig karaktär som möjligt. Där så är möjligt tas markskiktet av innan arbetena påbörjas och lagras för att kunna återanvändas vid efterbehandlingen.
29(56) 4.11.10 Friluftsliv Anslutningen till vänster ner till befintlig båtlänning vid km 6/913 upprustas, jämnas till och ett nytt bärlager av grus påförs. Anslutningens vilplan justeras i höjd i förhållande till vägen och övrig omgivning. Inga specifikt riktade skyddsåtgärder utförs för fiskare, jägare, bärplockare, skoteråkare mm som nyttjar området. Dessa hänvisas att följa de begränsningar som kommer att råda under byggtiden. Efter arbetenas utförande kommer trafiksäkerheten och framkomligheten på väg 700 öka vilket innebär att tillgängligheten till områden i vägens närhet kommer att förbättras. 4.11.11 Mark- och vattenföroreningar Inga kommunala vattentäkter finns längs aktuell vägsträcka. Hushållen har enskilda brunnar, dock ej i direkt anslutning till vägen. Utmärkning och kontroll av vattentäkter och brunnar (3-4 brunnar berörs enligt SGUs brunnsarkiv) som ligger mellan 20-25 m från vägen, ska utföras innan byggstart och efter slutbesiktning av arbetet som en säkerhetsåtgärd. Särskild försiktighet vid arbetenas genomförande för att inte påverka vattenkvaliteten i brunnarna bör iakttas. Märkning och kontroll utförs i samråd med fastighetsägare. Vattenförsörjningen för fastigheterna utgörs av enskilda brunnar och enskilda vattenledningar. Inga kända vatten- och/eller avloppsledningar korsar befintlig väg eller ligger så nära väg att de kommer att beröras. Inga föroreningar bedöms uppstå. 4.11.12 Masshantering och upplag Samtliga användbara schaktmassor, huvudsakligen befintlig vägöverbyggnad, ska användas inom projektet i vägens uppbyggnad och som fyllnadsmaterial. I projektet kommer följande ungefärliga kvantiteter massor att hanteras. Schaktmassor: Ca 63 000 m3 Schaktmassor som utgör icke-farligt avfall får mellanlagras, (läggas på tillfälligt upplag) under kortare tid än ett år innan det bortskaffas eller upp till tre år innan det återvinns eller behandlas. Tillstånd krävs vid mer än 10000 ton (punkt 90.30 i bilaga 1 till Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd) och anmälan vid mer än 10 ton (punkt 90.40 i bilaga 1 till Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd). Projektet kommer att kräva vägbyggnadsmaterial i form av sidotagsmassor, material för slitlager, bärlager, förstärkningslager och undre förstärkningslager.
30(56) Sidotagsmassor: Överbyggnadsmaterial (undre förstärkningslager, förstärkningslager samt bärlager): ca 45 000 m3. Förorenade massor bedöms inte finnas inom vägområdet. Om massor som innehåller föroreningar upptäcks under byggskedet kommer förhållandet anmälas till tillståndsmyndigheten. Innan åtgärder i förorenad mark inleds kommer en anmälan enligt 28 Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd upprättas. Ej användbara överskottsmassor transporteras till godkänd deponi. Trafikverket kommer att tillse att transportören innehar erforderliga tillstånd för att transportera avfall. 4.11.13 Skyddsåtgärder under byggnadstiden Trafikverket ställer krav på att entreprenören följer de regler för kvalitetssäkring, miljöhänsyn och trafiksäkerhet som finns för entreprenader. (VV Publ. 2009:119, och 2006:105). Byggskedets miljöhänsyn regleras i en separat miljöplan som tas fram i bygghandlingsskedet. Bygghandlingens miljöhänsyn ska bl. a. redovisa följande. Ytor utanför arbetsområdet som använts för tillfälliga upplag och som skadats efterbehandlas efter arbetenas färdigställande till utseende så nära ursprunglig karaktär som möjligt. Där så är möjligt tas markskiktet av innan arbetena påbörjas och lagras för att kunna återanvändas vid efterbehandlingen. Se även 6.4 Påverkan under byggtiden. Inga fornlämningar finns registrerade inom området för arbetsplanen. Vid eventuella fynd av fornlämningar under byggtiden ska arbetena på den aktuella fyndplatsen omedelbart stoppas och kontakt tas med länsstyrelsens kulturmiljöenhet för vidare beslut om arbetets fortskridande. Trafikverkets publikation, TRVK väg publ. 2011:072, kapitel 5.3.2 Trumma för anläggning av trummor ska följas. Anläggning av trummor ska utföras under perioder med lågvatten. Vid läggning av nya trummor i vattendrag kontrolleras att vattendragets vattenföring inte ändras och vandringshinder inte uppstår efter utförandet. Försiktighetsåtgärder vidtas för att inte störa flora och fauna. Fiskeriverket rekommenderar att ej utföra åtgärder under vår- och höstlek (maj juni samt september oktober, beroende på vattentemperatur). Bullrande arbeten nära bostäder koncentreras så långt möjligt till dagtid. Om de måste utföras annan tid på dygnet underrättas boende i god tid. De riktvärden för ljudnivåer från byggarbetsplatser som föreslås av Naturvårdsverket och Socialstyrelsen får inte överskridas annat än undantagsvis.
31(56) Förvaring och hantering av petroleumprodukter och andra kemiska produkter ska inte ske i närheten av vattendrag, brunnar och Kalix älv (riksintresse naturvård och Natura 2000-område). Förslag till ytor för tillfälliga upplag, med tillfällig nyttjanderätt för överskottsmassor och vägbyggnadsmaterial, är gjord i arbetsplanen med hänsyn till rådande mark- och vattenförhållanden. Vid detaljprojekteringen innan byggskedet fastställs hur stora schaktvolymer som kommer att hanteras. I detta skede kommer en anmälan eller ett tillstånd enligt 9 kap miljöbalken upprättas/sökas. Anlitad entreprenör ansvarar för hantering av anmälan/tillstånd. Se planritningar 1 01 T 02 01-1 01 T 02 06 för förslag på ytor. Översyn och utmärkning av enskilda vattentäkter, brunnar görs initialt i byggskedet innan arbeten på vägen påbörjas, i samråd med fastighetsägare, då även behovet av eventuellt skydd under byggtiden bedöms. På de brunnar som ligger i nära anslutning till vägen (20-25 m), ska kontroll ske som en säkerhetsåtgärd. Tre brunnar berörs enligt SGUs brunnarkiv. Åtgärder på vägdiken mm utförs med försiktighetsmått så att våtmarker och sumpskogar inte avvattnas. Hantering av avfall ska ske på sådant sätt att inte nedskräpning och förorening uppstår. Kalix kommuns regler för renhållning och återvinning ska följas. 4.12 Övriga väganordningar 4.12.1 Beläggning Hela sträckan är asfaltbelagd, oljegrus (OG) och enkel ytbehandling (Y1B). Enligt Trafikverkets uppgifter innehåller inte vägbeläggningen stenkolstjära. Inte heller de provtagningar som utförts på vägen visar på detta. Om stenkolstjära trots detta påträffas ska den hanteras enligt Hantering av tjärhaltiga beläggningar, VV Publikation 2004:90. Ny vägbeläggning föreslås utgöras av mjukgjort oljegrus (MJOG). 4.12.2 Belysning Någon sammanhängande vägbelysning finns ej. Två belysningspunkter finns vid Heden i Kosjärv. I Bondersbyn finns sex belysningspunkter mellan km 6/060 och 6/933. Befintlig belysning i projektet bevaras. Belysningsstolpar inom nytt vägområde flyttas i erforderlig omfattning med hänsyn tillvägförslaget, trafiksäkerhet, landskapsbild och fastighetsägares önskemål. 4.12.3 Driftvändplatser Inga driftvändplatser är aktuella i detta projekt.