Budget 2014. Plan 2015-2016

Budget 2014 Plan 2015-2016

Alliansens förslag till Fullmäktigebudget 2014-2016 1 Båstads kommuns vision, inriktningsmål samt servicedeklarationer 6 Övergripande ekonomisk bedömning 15 Sammandrag av driftbudget och investeringsbudget 16 Resultat- och finansieringsbudgetar 17 Balansbudget 18 Kommunfullmäktige 19 Jävsnämnd, valnämnd 20 Överförmyndare, kommunrevision 21 Kommunstyrelse Kommunstyrelsens verksamhetsområden: 23 - Kommunledningskontor 25 - Teknik & service 26 - Samhällsbyggnad 27 - Samhällsskydd 28 - Barn & skola 30 - Bildning & arbete 32 - Vård & omsorg 33 Investeringar 39 Nyckeltalsbilaga

Båstads kommuns vision samt inriktningsmål Vision Båstads kommun ska vara det självklara valet för barnfamiljer i Öresundsregionen. Med detta menar vi att Båstads kommun året om ska vara attraktiv att bo och verka i, bygga på tradition och förnyelse, präglas av småskalighet, god miljö, omtanke och generositet. Våra verksamheter ska baseras på våra naturliga förutsättningar samt präglas av mångfald och god kvalitet. Inriktningsmål 1. Båstads kommun ska ha minst 16.000 invånare år 2025. 2. Båstads kommun ska erbjuda kommunala tomter till försäljning i våra sex tätorter senast år 2015. 3. Båstads kommun ska ha tillgänglig kollektivtrafik, i vilken skolskjutsar och serviceresor är integrerade senast år 2016. 4. Båstads kommun ska vara en av Skånes tre tryggaste och säkraste kommuner enligt polisens mätning. 5. Båstads kommun ska år 2014 vara en av de 50 bästa näringslivskommunerna enligt SKL:s insiktsranking. 6. Båstads kommun ska vara en av de tio bästa skolkommunerna i Sverige år 2018 (enligt SKL:s öppna jämförelser). 7. Båstads kommuns invånare ska känna sig nöjda med kommunens service. Mätningen görs genom KKiK, NKI och medborgarundersökning. 8. Båstads kommun ska vara en av Sveriges tio bästa kommuner inom vård och omsorg år 2018 (enligt SKL:s öppna jämförelser) 9. Antalet arbetstillfällen ska öka i vår kommun med 1% årligen över en femårsperiod. Detta har tidigare mätts enligt KKiK. Uppgifter hämtas från RAMS och SCB. 10. Båstads kommuns verksamheter som inte är myndighetsutövning ska kunna konkurrensutsättas om det bedöms ge ökad effektivitet och likvärdig/bättre kvalitet. 11. Kommunen ska sträva efter sänkt kommunalskatt om förutsättningar finns. Nyckeltal till inriktningsmålen framgår av bilaga. Finansiella mål Enligt kommunallagen skall varje kommun ange finansiella mål som definierar vad som anses vara god ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv. Båstad kommun har valt följande finansiella mål: 1. Överskottet ska uppgå till 2 procent av skatteintäkter och generella bidrag. 2. Investeringarna (exklusive VA investeringar) ska finansieras till 100 procent med skattemedel. 1

Övergripande inriktning Barn och ungdomsperspektiv Barn och ungdomsperspektivet ska beaktas i all samhällsplanering. Boende Båstad ska vara en attraktiv kommun att bo och bosätta sig i och det ska finnas boendeformer anpassade för livets olika skeden. Bostäder/exploatering Kommunen ska i exploateringsavtal tydligare styra upp genomförandet av planer som avser exploatering av bostäder eller av bostäder/verksamheter på kommunal mark. Detaljplaner med konkreta genomförandeplaner ska prioriteras framför dem som görs av markförädlingsskäl. Näringsliv Aktiva insatser ska göras för att åstadkomma nyetableringar och nyinvesteringar inom kommunen samt för befintliga företag som vill växa. Den kommunala servicen ska vara hög vid företagens myndighetskontakter genom en professionell och snabb ärendehantering och tydliga besked. Utbildning Båstad ska vara en konkurrenskraftig utbildningskommun där unga kan få grund och yrkesutbildning och där alla kommuninvånare kan öka sin kompetens. Skolans viktigaste mål är kunskapsförmedling och varje elev ska ges möjlighet att utvecklas i den takt som egna förutsättningar medger. Kommunikation och infrastruktur För att främja kommunens expansion och tillgänglighet ska viktiga kommunikations och infrastrukturfrågor drivas aktivt. Livskvalitet och trygghet Kommunens invånare ska erbjudas en hög livskvalitet genom god hälsa, gott miljöarbete och goda förutsättningar för boende, aktiv fritid och rekreation. Kommunen ska värna om att den offentliga servicen i kommunen och regionen fungerar när man behöver den och att man även i hög ålder kan känna sig trygg i det boende man valt. Alla kommuninvånare ska kunna känna sig trygga och säkra i kommunen. Trygghet handlar bland annat om egen försörjning, kunskap och arbetsro i skolan, tillgång till god vård vid behov och att kunna röra sig säkert i kommunen. Konkurrensutsättning Kommunens verksamheter genomlyses utifrån möjligheten till konkurrensutsättning med syfte att stärka kvalitet, kreativitet och kostnadseffektivitet. Valfrihet och tillgänglighet Alla kommuninvånare har rätt att påverka sin livssituation. Möjligheten att välja och påverka ska genomsyra alla verksamhetsområden. Arbetsgivarpolitiken Båstads kommun är en så attraktiv arbetsgivare att vi kan attrahera och behålla den personal och de kompetenser vi behöver. 2

Förvaltning och utveckling Våra ambitioner fullföljs i praktisk vardagspolitik med att både förvalta och utveckla kommunen mot de uppsatta målen. Politikerna ska styra genom att sätta mål, riktlinjer, policys och planer medan kommunens anställda ska förses med rätt verktyg för att kunna genomföra dessa. Rollfördelningen mellan politiker och förvaltning, verksamheter inom förvaltningen samt mellan enskilda tjänstemän ska vara så tydlig att inga frågor faller mellan stolarna och att ansvarsutkrävande är möjligt. Ansvar, resurser och befogenheter måste följas åt. Genom delegering ska tillförsäkras att beslut fattas på lägsta möjliga nivå och så nära medborgarna som möjligt. Organisationen ska fortlöpande effektiviseras, utvecklas och anpassas till de krav medborgarna ställer. Samverkan Samverkan mellan kommun och näringsliv är en av hörnstenarna i Bjärehalvöns utveckling. Kommunen ska eftersträva ökad samverkan med näraliggande kommuner för att uppnå effektiva och kostnadsbesparande lösningar. Miljö Miljöfrågorna ska följa miljöprogrammet och genomsyra kommunens verksamhet. Förvaltningen ska årligen utarbeta förslag till handlingsplan för genomförandet av miljöprogrammet. Handlingsplanen ska även redovisa påverkan på kommunens verksamheter, tillkommande driftkostnader och investeringsvolymer. Kultur Kommunen ska ha ett rikt och varierat kulturutbud som stimulerar kommuninvånarna till god hälsa och livskvalitet samt bidrar till kommunens attraktivitet som bostadsort och besöksmål. Förhållningssätt Kundfokus Alla medarbetare ska arbeta kundorienterat och sträva efter en hög grad av tillgänglighet. Effektivitet, kreativitet, flexibilitet, ansvarstagande och professionalism ska prägla vårt arbete. Beslutsfattande, särskilt vad avser myndighetsutövning, ska vara konsekvent och präglas av förutsägbarhet och likabehandling. Kommuninvånarna ska veta vilka tjänster och vilken servicenivå kommunen tillhandahåller. Detta ska tydliggöras, exempelvis via servicedeklarationer. Kommuninvånarna ska uppleva att kommunen i alla avseenden är lättillgänglig och har hög servicenivå. Medmänsklighet och omtanke All verksamhet ska präglas av medmänsklighet, omtanke och servicetänkande. Tydliga riktlinjer tolkade till medborgarnas bästa ska vara vårt rättesnöre. 3

Öppenhet Kommunen ska arbeta för samsyn, öppenhet och delaktighet i hela den kommunala organisationen. Tydlighet I varje sammanhang ska största möjliga tydlighet eftersträvas. Arbetsklimat Arbetsglädjen är viktig för att vi ska ge kommuninvånarna bästa möjliga service. Viktiga förutsättningar för ett gott arbetsklimat är ett gott ledarskap, öppenhet, högt i tak, friska medarbetare, möjligheter till påverkan och delaktighet samt att varje medarbetare känner sig sedd och lyssnad till. Servicedeklarationer Kommunledningskontoret Kommunens webbplats ger information om kontaktuppgifter och kommunens service samt tillgång till e tjänster. Kommunen erbjuder stöd och vägledning i näringslivsfrågor rent allmänt och service i alla kommunala myndighetsfrågor och erbjuder i mer komplexa ärenden ett möte med rätt konstellation tjänstemän inom sju dagar. Skrivelser från allmänheten ska besvaras skyndsamt. Teknik och service Vid mer än fyra timmars leveransavbrott ska abonnenten beredas möjlighet att hämta vatten från brandpost eller dricksvattentankar. Vid planerade avstängningar av vattenleverans ska abonnenten meddelas minst 2 dagar före avbrott. Avfallshämtning sker på utsatt dag. Skötsel av kommunens offentliga ytor såsom park, gata, torg och stränder sker enligt kommunens skötselplaner. På kommunens webbplats publiceras aktuell och lättbegriplig information om hur kommunen enligt gällande skötselplaner ska sköta de offentliga ytorna. Samtliga kommunens fritidsanläggningar säkerhetsbesiktigas varje år. Samtliga kommunens lekplatser säkerhetsbesiktigas varje år. Simundervisning erbjuds barn och möjlighet till märkestagning erbjuds alla. Kommunens ungdomsgårdar är en mötesplats för unga människor och erbjuder en drogfri miljö. Markerade vandringsleder och motionsslingor är framkomliga. Kommunens bebyggelsenära skogar ska vara säkra att vistas i. Samhällsbyggnad Om en ansökan är ofullständig får den sökande besked om detta inom tio arbetsdagar efter att ansökan inkommit. Den sökande får då också råd och anvisningar om med vad och hur ansökan ska kompletteras. Planbesked ges inom fyra månader från det att ansökan är komplett. I enkla och väl förberedda ärenden tas bygglovsbeslut samma dag som ansökan inkommer. Beslut om bygglov fattas inom tio arbetsdagar om ansökan är komplett och följer gällande detaljplan, regler och lagar. Beslut i övriga bygglovsärenden, t.ex. ansökan utanför detaljplanelagt område eller ansökan som avviker mot gällande detaljplan, fattas senast inom tio veckor förutsatt att ansökan är komplett. 4

Samhällsskydd Om en ansökan är ofullständig får den sökande besked om detta inom tio arbetsdagar efter att ansökan inkommit. Den sökande får då också råd och anvisningar om med vad och hur ansökan ska kompletteras. Kunden ska få återkoppling inom tio arbetsdagar efter inspektion. Beslut i inkommande ärenden fattas senast inom sex veckor, förutsatt att ansökan är komplett. Inom tio dagar efter insats mot brand i byggnad ska räddningstjänsten ta kontakt med den drabbade i syfte att ge råd och stöd samt att följa upp räddningstjänstinsatsen. Barn och skola Alla föräldrar med barn i åldrarna 0 18 år erbjuds föräldrautbildning. Barnomsorg erbjuds i kommunens samtliga sex tätorter. Placeringsbeslut om barnomsorg meddelas två månader före inskolningens början. Alla grundskoleelever får förutsättningar till godkänt betyg i alla ämnen. På vardagar får du vid behov alltid kontakt med någon på Individ och familjeenheten (IOF) och kontakt med en handläggare på IOF senast följande arbetsdag. Bildning och arbete Alla vuxna i yrkesverksam ålder som saknar godkänt gymnasiebetyg i svenska, engelska och matematik ges möjlighet att studera bl.a. dessa ämnen på Akademi Båstad. Kommuninvånare som står till arbetsmarknadens förfogande och saknar inkomst och statliga stödinsatser, skrivs in på arbetsmarknadsenheten och ges inom tre månader sysselsättning och sådant stöd så att de får fotfäste på arbetsmarknaden alternativt kan påbörja studier. På vardagar får du vid behov alltid kontakt med någon på Individ och familjeenheten och kontakt med en handläggare på Individ och Familj senast följande arbetsdag. Bibliotek finns i alla sex tätorterna. Kommunens huvudbibliotek är öppet alla vardagar, med kvällsöppet minst en dag per vecka och öppet minst fyra timmar på helgen. Kulturupplevelser för allmänheten varje dag året runt. Inom biblioteken ska det genomföras minst tio barnaktiviteter per år. Vård och omsorg Det finns äldreombud eller motsvarande för rådgivning, personlig kontakt och eventuellt hembesök. Kontaktman ska utses och genomförandeplan upprättas inom fem dagar efter mottaget uppdrag. På vård och omsorgsboende erbjuds det i samverkan med kulturavdelningen gemensamma aktiviteter och kulturupplevelser vid fyra tillfällen per vecka, varav en ska vara på helg. Alla som har hemsjukvård ska erbjudas att registrera sig i det nationella kvalitetsregistret Senior Alert. Personligt besök ska göras inom 30 minuter efter larm om svar inte fås på trygghetslarmet. Det ska finnas två alternativa maträtter vid huvudmålet. Beslutade insatser ska utföras inom angiven tid. Våra kunder ska veta när vi kommer och få besked om när vi inte kommer. Åtgärder till följd av avvikelser och klagomål ska påbörjas inom fem arbetsdagar. 5

Övergripande ekonomisk bedömning Övergripande ekonomisk bedömning Budgetförutsättningar för 2014 2016 Samhällsekonomin och kommunernas ekonomi SKL (Sveriges kommuner och landstings arbetsgivar och intresseorganisation) gjorde följande bedömning om samhällsekonomin i sitt cirkulär om budgetförutsättningar 2013 2016 augusti 2013: Den ekonomiska utvecklingen har under årets början varit fortsatt svag såväl internationellt som här på hemmaplan. Förhoppningarna om en stabilare tillväxt har dock gradvis stärkts och vi förutser att konjunkturen stärks framöver. Återhämtningen blir dock inledningsvis svag. Vi bedömer att svensk BNP i år växer med 1,1 procent och nästa år beräknas tillväxten bli 2,4 procent. Den måttliga tillväxten innebär att arbetslösheten dröjer sig kvar kring 8 procent. Det är först en bit in på nästa år som läget på arbetsmarknaden mer påtagligt börjar förbättras. Det svaga arbetsmarknadsläget i kombination med en fortsatt stark krona håller tillbaka pris och löneutvecklingen. Det låga inflationstrycket begränsar tillväxten i skatteunderlaget. I reala termer, dvs. efter avdrag för pris och löneökningar, är däremot skatteunderlagets tillväxt fortsatt stark i år. Nästa år begränsas tillväxten av sänkta pensioner. Åren 2015 2016 växer skatteunderlaget med över 2 procent i reala termer. Den starka tillväxten är ett resultat av den återhämtning som beräknas ske på arbetsmarknaden. Både 2015 och 2016 växer sysselsättningen med omkring 1,5 procent. Tillväxten i svensk ekonomi kan till stor del återföras på inhemsk efterfrågan såväl konsumtionen som investeringarna växer snabbt. En viss återhämtning sker också internationellt, men tillväxten på viktiga svenska exportmarknader som t.ex. euroområdet bedöms även fortsättningsvis bli svagare än tillväxten i Sverige. SKL gjorde följande bedömning om kommunernas ekonomi i sin Ekonomirapport april 2013: Ett överskott med 14 miljarder kronor 2012 innebar ett rekordresultat för kommunerna. Resultatnivån beror till stor del på tillfälliga intäkter från återbetalade AFA premier och ger inte en rättvisande bild av det ekonomiska läget som råder i de flesta kommuner. Kommunerna står de kommande åren inför utmaningar som ökade investeringar och kraftigt ökade behov från befolkningsförändringar och ambitionshöjningar. Detta innebär att kostnaderna för kommunala tjänster kommer att öka betydligt snabbare än tidigare. Intäkterna från skatteunderlagets tillväxt räcker inte till. Det kommer att behövas ökade statsbidrag och skattehöjningar för att finansiera kommunernas verksamheter framöver. Nyckeltal för den svenska ekonomin (källa SKL cirkulär 13:40, 2013 08 15) Procentuell förändring om inte annat anges 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 BNP* 3,7 1,1 1,1 2,4 3,5 3,7 2,7 Sysselsättning, timmar* 2,4 0,7 0,1 0,4 1,5 1,7 0,7 Öppen arbetslöshet, nivå 7,8 8,0 8,1 7,9 7,4 6,7 6,5 Timlön, (löneökningskostnader) 2,5 3,0 2,7 2,7 3,0 3,6 4,0 Konsumentpris, KPI (inflation) 3,0 0,9 0,1 1,1 1,9 2,3 2,6 *Kalenderkorrigerad utveckling. 6

Övergripande ekonomisk bedömning Regeringens budgetproposition Den tidigare aviserade minskningen av statsbidraget för 2014 till följd av att regeringens tidigare bedömning i prop. 2008/09:199 Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan föreslås i budgetpropositionen dras tillbaka. Att den planerade reduceringen av statsbidragen inte blir av innebär att kommunerna nu slipper ett minskat anslag för kommunalekonomisk utjämning med 1 360 miljoner för 2014 samt 1 930 miljoner fr.o.m. 2015 och framåt. Från och med år 2016 ligger dock en besparing på 470 miljoner kvar. För Båstads del innebär detta att budgeterade och planerade skatteintäkter och generella bidrag för perioden 2014 2016 utökas jämfört med tidigare prognoser med drygt 2 mkr för budget 2014, samt 2,8 och 2,1 mkr för plan 2015 respektive 2016. Av budgetpropositionen framgår även att det nya förslaget till utjämningssystem införs från och med 1 januari 2014. Någon hänsyn tagen till effekterna av förslagets införande, beträffande eventuell inverkan på kommunens skatteintäkter och generella bidrag 2014 och framåt, har inte tagits i denna budget men preliminära uppskattningar visar att det för Båstads del innebär en marginel minskning av de generella bidragen under 2014 och därefter en ökning från 2015 och framåt. Båstads befolkningsutveckling och befolkningsstruktur Ett av kommunens övergripande mål är att kommuninvånarantalet ska uppgå till minst 16 000 år 2025. I genomsnitt innebär det en ökning med ca 160 personer per år. De senaste 20 åren har befolkningen legat relativt stabilt strax ovanför 14 000 invånare och ökat med 216 personer eller i genomsnitt med 11 personer per år. I verkligheten har den årliga förändringen varierat mellan 99 till +126 personer. Befolkningen i kommunen uppgick den 31 december 2012 till 14 263 invånare. Med anledning av osäkerheten i faktiskt befolkningsutfall har budgeterade skatte och statsbidragsintäkter beräknats utifrån en oförändrad befolkning. Båstads befolkningsstruktur skiljer sig från genomsnittet i riket. Andelen personer 65 år och äldre uppgår till 29 procent av befolkningen vilket kan jämföras med 19 procent i riket. Diagrammet till höger visar hur Båstad kommuns åldersstruktur i befolkningen avviker gentemot rikets. 7

Övergripande ekonomisk bedömning Enligt en befolkningsprognos beställt av kommunen kommer befolkningsstrukturen i Båstad, utifrån ett scenario om oförändrad befolkning, utvecklas enligt diagrammet till höger. Av prognosen framgår bland annat att antalet kommuninvånare över 80 år ökar ytterligare från dagens nivåer. Barn och elevkullar inom barnomsorg och grundskola ökar samtidigt som elevkullarna till gymnasiet inledningsvis minskar markant för att sedan mot slutet av perioden återhämta sig. Samtidigt beräknas andelen invånare i arbetsför ålder 19 64 år minska med nästan 10 procent under perioden. Befolkningsutvecklingen och förändringar i befolkningsstrukturen har stor betydelse för framtida behov av kommunal service och därmed kommunens ekonomi. Förändringar ställer också krav på omprioritering av resurser mellan verksamheter och därmed på flexibilitet och anpassningsförmåga. Finansiella mål Enligt kommunallagen skall kommunerna ha en god ekonomisk hushållning. Denna ska genomsyra verksamhet och ekonomi både i ett kort och ett långsiktigt perspektiv. Ur ett ekonomiskt perspektiv är ett minimikrav för detta balanskravet. Enligt balanskravet ska intäkterna överstiga kostnaderna och ett negativt resultat efter balanskravsjusteringar återställas under de närmast följande tre åren. Enbart ett nollresultat räcker dock inte för att uppnå en god ekonomisk hushållning. I förarbetena till kommunallagen har anförts att för att kravet på god ekonomisk hushållning skall anses vara uppfyllt bör resultatet i normalfallet ligga på en nivå som realt sett åtminstone konsoliderar ekonomin. Anledningarna till detta kan vara många, bland annat för att inflationssäkra kommunens behov av återinvesteringar, att bygga upp beredskap för framtida ökade pensionsutbetalningar eller växande behov av kommunal verksamhet exempelvis inom vård och omsorg. Av kommunallagen framgår att kommunen i budgeten skall ange finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Båstad kommun har antagit följande finansiella mål för att uppnå en god ekonomisk hushållning: 1. Överskottet ska uppgå till 2 procent av skatteintäkter och generella bidrag. Genom detta resultatkrav anges hur mycket den löpande verksamheten får kosta i förhållande till de totala skatteintäkterna och skapar tillsammans med avskrivningar utrymmet för investeringar. 2. Investeringarna (exklusive va investeringar) ska finansieras till 100 procent med skattemedel. Avskrivningar på skattefinansierade investeringar och resultatet utgör det belopp som behövs för att egenfinansiera investeringarna i den skattefinansierade verksamheten. Är investeringsnivån högre krävs upplåning, utnyttjande av likvida medel och/eller försäljning av anläggningstillgångar. Lånefinansiering kan ske för övriga investeringar. 8

Övergripande ekonomisk bedömning Båstad kommuns ekonomiska utveckling Resultatutveckling Båstads kommun har haft en relativ stabil ekonomi under de senaste 5 åren, 2008 2012. Under alla år, med undantag av 2008, har resultaten varit positiva. I förhållande till kommunens finansiella mål har resultatet över femårsperioden uppgått till i genomsnitt 2,1 procent av skatteintäkter och generella bidrag. Resultatet för 2013 är budgeterat till 12,8 mkr. I och med beslut om tilläggsanslag (upprustning av bygdegård) har det budgeterade resultatet minskat med 2,3 mkr till 10,5 mkr. Enligt prognosen i delårsrapporten t.om. 31 augusti så prognostiseras ett resultat för 2013 på drygt 15 mkr. Verksamheterna redovisade underskott om ca 12,9 mkr som till viss del uppvägs av högre skatteintäkter med främst återbetalade AFA premier. Det budgeterade resultatet för 2014 uppgår till 9,0 mkr. Planerade resultat för 2015 och 2016 uppgår till 14,6 respektive 18,1 mkr. Resultaten för perioden 2014 2016 uppgår i genomsnitt till drygt 2 procent av budgeterade skatteintäkter och generella bidrag vilket innebär att kommunen sett över hela planperioden klarar sitt finansiella mål om ett resultat om minst 2 procent av skatteintäkterna. Prognos Budget Plan Plan (%) 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Resultat i % av skatteintäkter 3,1 6,0 1,3 1,9 2,4% 1,4% 2,2% 2,6% En avgörande betydelse för en kommuns ekonomi är att nettokostnaderna över tid inte ökar mer än skatteintäkterna. Över perioden 2008 2012 har skatteintäkterna ökat med ca 10 procent samtidigt som nettokostnaderna inklusive finansnettot ökat med 6 procent. Medans skatteintäktsutvecklingen under perioden varit relativt jämn har utvecklingen av nettokostnaderna dock varierat kraftigt, allt från en minskning 2009 ( 2,9 %) till en kraftig ökning 2011 (+7,1%). Enligt delårsrapporten för 2013 kommer skatteintäktsutvecklingen uppgå till 4,5 procent samtidigt som nettokostnadsutvecklingen väntas uppgå till 3,9 procent. Rensat från engångsintäkter 2013 (återbetalda AFA premier) väntas nettokostnadsutvecklingen dock uppgå till 5,7 procent. Av den anledningen genomförs i budgeten 2014 ett antal åtgärder. Några av dessa åtgärder väntas dock inte få helårseffekt vilket medför att nettokostnadsutvecklingen väntas överstiga skatteintäktsutvecklingen under 2014 vilket framgår av diagrammen ovan. Den genomsnittliga nettokostnadsutvecklingen över de kommande 3 åren förväntas dock uppgå till 2,7 procent samtidigt som skatteintäktsutvecklingen prognostiseras uppgå till 2,8 procent. 9

Övergripande ekonomisk bedömning Skatteintäkter och generella statsbidrag Den kommunala skattesatsen i Båstad uppgår till 20,23 kronor per hundra kronor. Ett av kommunens inriktningsmål är att kommunalskatten ska sänkas om förutsättningar för detta finns. Den genomsnittliga skattesatsen i riket är 20,62 kronor och i Skåne län 20,35 kronor. Skattesatsen i Skånes kommuner varierar mellan 18,50 kronor och 21,76 kronor. Ökad skatt med 1 kr motsvarar för Båstad kommun ökade intäkter om 29 Mkr. Skatteintäkter och generella statsbidrag är utifrån Sveriges kommuner och Landstings prognos i augusti 2013 beräknade att uppgå till ca 658,8 mkr för år 2014. Det innebär en ökning jämfört med prognosen för 2013 på 2,0 procent. Detta kan jämföras med att den genomsnittliga skatteintäktsökningen under perioden 2009 till 2013 beräknas ligga på drygt 3,0 procent per år. Efter 2014 tyder prognoserna på att skatteintäkterna tar fart igen 2015 2016 med uppgångar jämfört med föregående år på 2,8 resp. 3,5 procent. Investeringar, medfinansiering till statlig infrastruktur och exploatering Investeringstakten har ökat de senaste åren. Sett i ett femårsperspektiv har de genomsnittliga investeringarna ökat med ca 10 mkr årligen för skattefinansierade investeringar och 6 mkr årligen för vattenoch avloppsinvesteringar. Under de kommande tre åren 2014 2016 ligger utgifter om drygt 422 mkr budgeterade. Av dessa härrör drygt 140 mkr till olika skattefinansierade investeringar, 167 mkr till VA relaterade investeringar, 74 mkr till medfinansieringar till statliga infrastruktursatsningar och 41 mkr till exploateringsrelaterade åtgärder. Skattefinansierade investeringar Av investeringarna kopplade till kommunens skattefinansierade verksamhet är merparten relaterade till gata park och fastighetsinvesteringar. Övriga stora investeringsområden är inom IT och skolverksamhet. VA investeringar De på senare år höga investeringarna inom VA verksamheten har berott på arbeten med att förbättra va nätet för en tryggare VA försörjning samt på grund av utbyggnad av nya exploateringsområden och förberedelser inför framtida nya områden. Att investeringsnivåerna även framöver fortsätter att öka i budgeten för 2014 2016 beror på att arbetet med att trygga kommunens framtida vattenförsörjning fortsätter, exempelvis genom planerad anslutning till sydvattens dricksvattennät på kommunens sydsida samt till Skottorps nya vattenverk på nordsidan. Även fortsatta anslutningar till nya exploateringsområden samt till glesbygdsområden är förklaringar till den höga framtida investeringstakten. Investeringar inom VA verksamheten ska inte finansieras med hjälp av skattemedel utan av VA kollektivet via VA avgifterna, exempelvis bruknings och anläggningsavgifter. Intäkter för anslutningsavgifter beräknas uppgå till drygt 16 mkr under 2014 2016. 10

Övergripande ekonomisk bedömning Medfinansieringar till statlig infrastruktur I lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter ges kommuner och landsting utvidgad kompetens att lämna bidrag till byggande av statlig väg och järnväg. Med anledning av detta har det också beslutats om ändring i lagen om kommunal redovisning, som innebär att det belopp som kommunen beslutat att bidra med kan tas upp i balansräkningen och upplösas med årliga enhetliga belopp under högst 25 år. Alternativet är att redovisa hela beloppet som en kostnad i resultaträkningen. Stora medfinansieringsbelopp som kommunen budgeterat för under perioden 2014 2016 är en ny station för Pågatågen i Förslöv, en ny GC tunnel vid nya järnvägsstationen samt den nya inre kustvägen. Andra projekt är cirkulationsplatser och gång och cykelvägar mm. Exploateringsrelaterade åtgärder Utgörs av kostnader och intäkter för åtgärder inom exploateringsverksamheten som inte avser anläggningar som kommunen har för avsikt att fortsätta äga. Exempelvis markförvärv till tomtmarker och åtgärder som behövs för att färdigställa tomtmarker till försäljning. Då flera områden ännu inte planlagts är siffrorna till stora delar preliminära. Åstadprojektet Av den totala investeringsbudgeten 2014 2016 avser drygt 68 mkr utgifter relaterade till kommunens exploateringssatsningar i områdena kring den nya stationen. Projektet medför nyinvesteringar i torg, park och gator samt investeringar i nya Vatten och avloppsanordningar samt medfinansiering till statliga infrastruktursatsningar som vägar, cirkulationsplatser, tunnlar och bullerskydd. Åstadprojektet, likt andra exploateringsprojekt, är över tid tänkt att vara självfinansierande med hjälp av intäkter från tomtförsäljningar och VA anslutningar. Självfinansieringsgrad (%) 2009 2010 2011 2012 Prognos 2013 Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Skattefinansierade investeringar 100 100 87 60 100% 90% 100% 100% VA-investeringar 13 13 24 14 13% 14% 16% 31% Självfinansieringsgrad är ett finansiellt nyckeltal som visar hur stor andel av investeringarna som kommunen klarar av att finansiera med resultat och avskrivningar. Utgifterna för de skattefinansierade investeringarna (53,3 mkr) i budget 2014 är för stora för att kunna finansieras av de budgeterade avskrivningarna av de befintliga skattefinansierade investeringarna (39,4 mkr) samt resultatet på 9,0 mkr. Därmed uppnår kommunen budgetmässigt inte det finansiella målet om att självfinansiera de skattefinansierade investeringarna till 100 procent under 2014 utan enbart 90 procent. Sett över hela planperioden 2014 2016 klarar dock kommunen självfinansieringsmålet av de skattefinansierade investeringarna eftersom resultatet tillsammans med avskrivningarna 2015 2016 med marginal överskrider investeringsnivån. 11

Övergripande ekonomisk bedömning Avskrivningar och upplösningskostnader Som en följd av budgeterade investeringar under kommande 3 årsperiod kommer de budgeterade avskrivningarna och upplösningskostnaderna för bidrag till statliga infrastrukturinvesteringar att öka markant. Av diagrammet till höger framgår att ökningen till stor del är kopplad till VAinvesteringar. Dessa avskrivningskostnader belastar VA kollektivet och ska därmed inte påverka kommunens ekonomi beträffande skattefinansierad verksamhet. Upplåning Kommunens upptagande av nya långfristiga lån har ett starkt samband med storleken på investeringsutgifterna. Under den senaste 5 årsperioden har nyupptagningen av lån ökat främst i och med investeringar i olika förbättringar och utbyggnad av VAnätet. Byggandet av den nya förskolan i Östra Karup innebar att även lån om 25 mkr till skattefinansierade investeringar fick tas upp under 2012. I och med de fortsatta nyinvesteringarna i VA nätet, medfinansiering till statliga infrastruktursatsningar samt planerade exploateringsåtgärder beräknas omfattande nyupplåning som uppgår till ca 258 mkr ske inom den kommande 3 årsperioden. Simulering av lånebehov (mkr) 2009 2010 2011 2012 Prognos 2013 Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Lån till skattefinansierad inv. 0,0 0,0 5,8 19,5 0,0 5,4 0,0 0,0 Lån till VA-investering 19,0 25,4 13,9 31,0 37,1 44,9 50,0 27,3 Lån till bidrag statlig infrastrukt. 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 11,8 58,1 0,0 Lån till exploateringsåtgärder 0,0 0,0 40,6 1,6 2,5 11,1 33,6 0,0 Bidrag till förändr. kassaflöde 1,0-25,4-4,8 23,0-19,6 12,9 6,9-3,9 Summa upptagna lån 20,0 0,0 55,5 75,0 20,0 86,0 148,6 23,4 Amorteringar Ett antagande om att samtliga nya lån kommer amorteras med en amorteringstid om 25 år har gjorts i budgeten. Amorteringar (mkr) 2009 2010 2011 2012 Prognos 2013 Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Amorteringar 3,8 4,2 7,5 10,1 9,8 13,2 18,2 18,5 Räntekostnader Räntekostnader på alla nya lån med en räntesats om 2,5 procent har budgeterats. Räntekostnader (mkr) 2009 2010 2011 2012 Prognos 2013 Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Räntekostnader 2,1 2,0 4,1 5,7 6,1 8,2 11,1 12,4 12

Övergripande ekonomisk bedömning Soliditet Soliditeten anger hur stor del av tillgångarna som finansierats med eget kapital och är ett mått på den långsiktiga betalningsberedskapen. Om anskaffning av nya tillgångar i kommunen finansieras med hjälp av nya lån istället för med egna medel sjunker soliditeten. Som framgår under avsnittet upplåning ovan så klarar kommunen nästan av att självfinansiera de skattefinansierade investeringarna men inte nya VAinvesteringar eller bidrag till statlig infrastruktursatsningar samt sin exploateringsverksamhet. Därav väntas kommunens soliditet minska under perioden. Kompensation för löne och inflationsökningar Löner För 2014 har 8 mkr sats av centralt för att täcka årets löneökningar för 9 månader. Detta motsvarar genomsnittliga löneökningar om ca 2,7 procent. Löneökningsmedel för resterande 3 månader finns avsatta i 2015 års plan och uppgår till 2,7 mkr. Verksamheterna får kompensation efter slutförda förhandlingar. En procents löneökning motsvarar ca 4 mkr på årsbasis. Inflation SKL uppger i sin aprilprognos 2013 att inflationen beräknas uppgå till 1,1 procent 2014, 1,9 procent 2015 och 2,3 procent 2016. Kompensation för detta har getts till verksamheterna i de ekonomiska ramarna. Samtliga verksamhetskostnader utöver personalkostnader och kapitalkostnader samt med justering för exempelvis kapitalkostnadsdelen av interna hyror har räknats upp med Skl:s procent för inflation för respektive år. Huvudprincipen är att även verksamheternas samtliga intäkter räknas upp med samma inflationsprocent vilket skapar motsvarande intäktsökningskrav för att kompensera för en del av de kostnadsökningar inflationen ger upphov till. Det innebär exempelvis att verksamheterna förutsätts höja sina intäkter från exempelvis avgifter och taxor motsvarande inflationen. Vid uppräkning av intäkter har undantag i vissa fall gjorts när det varit fråga om exempelvis intäkter från statligt fastställda maxtaxor. Sammantaget har det avsats ca 1,0 mkr 2014, 1,7 mkr för 2015 och 1,8 mkr för 2016 för ökade kostnader med anledning av inflation. Kommunens princip för inflationskompensation i ramberäkningssammanhang innebär att en procents inflationsökning motsvarar ökade kostnader om cirka 1 mkr på årsbasis. Politiska prioriteringar och verksamhetsförändringar Följande politiska prioriteringar och satsningar ingår i budget och plan 2014 2016. Åtgärder/satsningar (tkr) Belopp Ofinansierad utökning med 8 vårdboendeplatser på Skogsliden 3 282 Samordnad struktur av arbetsmarknadsfrågor 400 Utökad demografireserv m.a.a. ökade kostnadsvolymer inom hemvård +3 000 Utökad satsning på fortbildning av personal inom vård och omsorg +500 Arbetsmarknadsåtgärder ungdomsarbetslöshet +400 Anpassning av lärartäthet inom gymnasiet till riksnivå (halvårseffekt) 159 Summa 59 13

Övergripande ekonomisk bedömning Sammanfattande kommentar och reflektion Kommunens positiva resultat 2012 och förväntade positiva resultat 2013 kan båda huvudsakligen förklaras av tillfälliga intäkter från återbetalade AFA premier samt realisationsvinster. Bortser man från dessa engångsintäkter har det skett en ökning av kommunens nettokostnader i förhållande till skatteintäkterna de senaste åren vilket i kombination med den relativt svaga skatteintäktsutvecklingen som prognostiserats för 2014 inneburit budgetmässiga utmaningar 2014. Den höga utgiftsnivån för investeringarna medför också att den kommunala långfristiga belåningen under perioden väntas öka från 218 mkr år 2012 till nästan 437 mkr år 2016 vilket innebär en ökning om 91 procent på fyra år. En följd därav väntas bland annat bli att kommunens soliditet (exkl. pensionsskuld) under samma period minskar från 53 procent till 45 procent. Likaså innebär den ökade belåningen till investeringar att räntekostnader och avskrivningskostnader ökar avsevärt. Räntekostnader och avskrivningskostnader med anledning av lån kopplade till investeringar inom VA verksamheten kan kommunen visserligen räkna med att få täckning för via ökade intäkter från bruknings och anläggningsavgifter erhållna från VA kollektivet men även den del av kostnaderna som ska finansieras av skattekollektivet ökar. Under perioden fram till och med 2016 väntas ränteoch avskrivningskostnaderna för den skattefinansierade verksamheten öka med runt 16 mkr jämfört med bokslutet 2012. Det motsvarar en ökning på ca 47 procent. Även om ovanstående kostnadsökningar till följd av omfattande investerings och exploateringsverksamhet samt bidrag till medfinansiering av statliga infrastruktursatsningar tar ekonomiskt utrymme från verksamheten är syftet med dem att uppfylla kommunens vision och mål att på längre sikt göra Båstad till en attraktivare kommun med växande befolkning. En ökad befolkning leder i så fall till ökade skatteintäkter och möjliga stordriftsfördelar. På kortare sikt, under 2014, innebär det dock att kommunen väljer att göra avsteg från de finansiella mål som satts för att definiera vad som anses vara god ekonomisk hushållning i Båstads kommun. Det budgeterade resultatet 2014 uppgår exempelvis bara till ca 1,4 procent av skatteintäkter och generella bidrag jämfört med målet på 2 procent och självfinansieringsgraden för de skattefinansierade investeringarna uppgår endast till ca 90 procent jämfört med 100. Sett över hela planperioden 2014 2016 uppnås dock båda målen. 14

Sammandrag Driftbudget Sammandrag av drift- och investeringsbudgetar Tkr 2014 2015 2016 Kommunfullmäktige -1 877-1 886-1 896 Jävsnämnd -51-51 -51 Valnämnd -401-103 -105 Överförmyndare -647-647 -647 Revision -784-793 -803 Skolpeng, bo/grundsk. -145 686-148 431-150 962 Skolpeng, gymnasium -41 451-35 247-34 580 Kommunstyrelsen -428 372-429 547-429 362 Delsumma -619 269-616 705-618 406 - varav inflationskompensation -973-1 659-1 824 Löneökning 2013, 2,8 % -11 500-11 500-11 500 Löneökning 2014, 2,7 % -8 000-10 700-10 700 Löneökning 2015, 3,0 % -9 200-12 300 Löneökning 2016, 3,6% -11 300 Reserv för demografi -5 900-5 000-5 000 Övrigt, finansiering -5 104-9 474-13 349 Summa -649 773-662 579-682 555 Skatteintäkter o bidrag 658 754 677 220 700 696 RESULTAT 8 981 14 641 18 141 0 0 0 Investeringsbudget Tkr 2014 2015 2016 Skattefinansierad investering 53 339 44 355 42 770 Avgiftsfinansierad investering (netto, inkl anslut.avg.) 57 780 64 526 45 108 Medfinansiering statliga infrastruktursatsningar 12 000 59 800 2 000 Exploateringsverksamhet 11 100 33 600-3 800 TOTALT (inkl. exploatering och medfinansiering) 134 219 202 281 86 078 15

Resultat och finansieringsbudgetar Resultatbudget Bokslut Bokslut Prognos Budget Plan Plan Mkr 2011 2012 T2, 2013 2014 2015 2016 Verksamhetens nettokostnader -561,5-566,0-583,6-596,8-601,4-614,8 Avskrivningar inkl. upplösningskostn. -34,4-36,9-42,3-47,0-52,3-57,6 varav avskrivningskostnader VA -4,4-4,9-5,5-7,4-9,6-12,2 varav medfinansieringskostnader st.infrastr. -0,2-1,7-2,9 Verksamhetens nettokostnader -595,9-602,9-625,9-643,7-653,7-672,3 Skatteintäkter 539,8 557,9 572,1 588,6 615,8 647,5 Generella bidrag och utjämning 66,0 60,4 73,7 70,2 61,5 53,1 Finansiella intäkter 2,0 1,8 1,8 2,2 2,2 2,2 Finansiella kostnader -4,1-5,7-6,1-8,2-11,1-12,4 Resultat före extraordinära poster 7,8 11,6 15,6 9,0 14,6 18,1 Extraordinära intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Extraordinära kostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Årets resultat 7,8 11,6 15,6 9,0 14,6 18,1 Finansieringsbudget Bokslut Bokslut Prognos Budget Plan Plan Mkr 2011 2012 T2, 2013 2014 2015 2016 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 7,8 11,6 15,6 9,0 14,6 18,1 Justering för avskrivningar (skatt.fin) 30,0 32,0 36,8 39,4 41,0 42,5 Justering för avskrivningar (avgift.fin) 4,4 4,9 5,5 7,4 9,6 12,2 Justering för avskrivningar (st. med.fin) 0,0 0,0 0,0 0,2 1,7 2,9 Justering för gjorda/ianspråktagna avsätt 0,4 1,0-0,6-0,4-0,4-0,4 Förändring av fordringar och skulder (exp -40,6-1,6-2,5-11,1-33,6 3,8 Kassaflöde från den löpande verksamh 2,0 47,9 54,8 44,4 32,9 79,1 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Nettoinvesteringar, skattefinansierade -44,0-64,1-47,6-53,3-44,4-42,8 Medfinansiering statlig infrastruktur -12,0-59,8-2,0 Nettoinvesteringar, va -18,3-35,9-42,6-57,8-64,5-45,1 Anslutningsavgifter VA 5,6 5,0 5,6 Kassaflöde från investeringsverksamh -62,3-99,9-90,2-117,6-163,7-84,3 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nya lån 55,5 75,0 20,0 86,0 148,6 23,4 Amorteringar -7,5-10,1-9,8-13,2-18,2-18,5 Ökning (-)/minskning (+) långfr fordringar 0,4 0,2 0,3 0,3 0,3 0,3 Kassaflöde från finansieringsverksam 48,4 65,2 10,5 73,1 130,8 5,2 Årets kassaflöde -11,9 13,1-24,8 0,0 0,0 0,0 Likvida medel vid årets början 33,3 21,4 34,5 9,7 9,7 9,7 Likvida medel vid årets slut 21,4 34,5 9,7 9,7 9,7 9,7 16

Balansbudget Balansbudget Bokslut Bokslut Prognos Budget Plan Plan Mkr 2011 2012 T2, 2013 2014 2015 2016 Anläggningstillgångar 598,9 670,0 717,5 787,9 899,0 925,4 Omsättningstillgångar 87,9 119,3 97,0 108,1 141,7 137,9 - varav likvida medel 21,4 34,5 9,7 9,7 9,7 9,7 SUMMA TILLGÅNGAR 686,8 789,3 814,5 895,9 1 040,6 1 063,3 Eget kapital 405,8 417,4 433,0 442,0 456,6 474,7 - varav årets resultat 7,8 11,6 15,6 9,0 14,6 18,1 Avsättningar 6,1 7,1 6,5 6,1 5,7 5,3 Långfristiga skulder 153,2 218,2 228,4 301,2 431,7 436,6 Kortfristiga skulder 121,7 146,7 146,7 146,7 146,7 146,7 Summa skulder 274,9 364,8 375,0 447,9 578,3 583,2 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 686,8 789,3 814,5 895,9 1 040,6 1 063,3 17

Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige m fl budget Ansvarsområden Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ. Fullmäktige utövar kommunens maktbefogenheter enligt följande: instruktionsmakten förordningsmakten (lokala föreskrifter) vetorätt (mot kommunens avstyrkan får tillstånd ej beviljas) beskattningsmakten (kommunalskatten) avgiftsmakten (kommunala taxor och avgifter) Verksamhetsbeskrivning Kommunfullmäktige har 41 ledamöter fördelade på partier enligt följande: Moderaterna (13), Bjärepartiet (7), Folkpartiet (3), Socialdemokraterna (6), Centerpartiet (6), Kristdemokraterna (1), Miljöpartiet (3) och Sverigedemokraterna (2). Ersättning för ledamot i kommunfullmäktige utgår med 344 kr per sammanträde. Genomsnittliga kostnaderna för arvoden, ersättning för förlorad arbetsförtjänst och resor uppgår till ca 20 000 kronor/sammanträde. Kommunfullmäktige har tre fasta beredningar; beredningen för tillväxt och samhällsbyggnad, beredningen för välfärd och kultur samt demokratiberedningen. Fullmäktigeberedningarna ansvarar för långsiktiga frågor såsom utarbetande och utveckling av övergripande mål och inriktningar inom sina respektive uppgiftsområden samt vad som skall uppnås utifrån ett medborgarperspektiv. Härutöver kan fullmäktige besluta om att tillsätta en eller flera tillfälliga beredningar för visst sakområde. Ekonomi Budget 2013 inkl justeringar, nettokostnad 1 872 tkr Inflationskompensation 5 tkr Budget 2014 1 877 tkr Skolpeng Kommunfullmäktige anslår skolpeng direkt till rektorer för barnomsorg, grundskola och gymnasium. I beloppen ingår löneökningar för 2013: Gymnasium Antal elev Snittpeng Totalsumma budet 2014 kr/elev tkr Egen vht 117 70 411 8 238 Fristående vht 113 106 917 12 082 Annan kommun 215 104 473 22 462 Summa peng 445 42 781 Övriga intäkter 1 330 Budgetram 41 451 18

Kommunfullmäktige m fl budget Barnomsorg/ Antal barn Skolpeng Totalsumma Grundskola budet 2014 kr/barn tkr Förskolan Egen vht 452 (90 st*) 101 577 43 627 Fristående vht 114 (11 st*) 114 204 12 705 Annan kommun 6 (1 st*) 117 880 678 Förskoleklass Egen vht 117 55 240 6 463 Fristående vht 14 63 018 882 Annan kommun 4 59 451 238 Fritidshem Egen vht 437 33 421 14 605 Fristående vht 84 37 994 3 191 Annan kommun 5 41 875 209 Grundskola 1 6 Egen vht 675 52 361 35 344 Fristående vht 86 72 321 6 220 Annan kommun 20 68 227 1 365 Grundskola 7 9 Egen vht 363 69 881 25 367 Fristående vht 20 102058 2 041 Annan kommun 10 96 280 963 Summa peng 2 407 153 898 Övriga intäkter 8 212 Budgetram 145 686 * avser antalet barn som är inskrivna på förskolan mindre än 15 timmar/vecka. För dessa barn utgår ersättning om 75 procent av skolpengen. Jävsnämnd Ansvarsområden Jävsnämnden fattar myndighetsbeslut gentemot kommunens egna verksamheter. Ekonomi Budget 2013, nettokostnad 51 tkr Budget 2014 51 tkr Valnämnd Ansvarsområden Valnämnden har hand om de allmänna valen och har fem ledamöter. Kommunkansliet ansvarar för nämndens administration. Kommunen är indelad i nio valdistrikt. 19

Kommunfullmäktige m fl budget Valnämnden upprättar förslag till kommunfullmäktige ifall valdistrikten skall ändras. Dessutom ska valnämnden: 1. upprätta förslag till planer inom verksamhetsområdet 2. ansvara för att informera om nämndens verksamhet 3. lämna allmänna råd om och upplysningar inom nämndens ansvarsområden 4. övervaka efterlevnaden av de lagar och föreskrifter som ligger inom nämndens ansvarsområde Ekonomi Budget 2013, nettokostnad Utökat anslag Inflationskompensation Budget 2014 100 tkr 300 tkr 1 tkr 401 tkr Överförmyndare Ansvarsområden Båstads kommun har valt att inte utse en överförmyndarnämnd utan utser istället en överförmyndare med ersättare. Överförmyndaren är en kommunal myndighet som har till uppgift att utöva tillsyn över förmyndare, förvaltare och gode män. Förmyndare, förvaltare eller god man är ställföreträdare för någon som inte själv kan sköta sina angelägenheter. Ekonomi Budget 2013, nettokostnad Budget 2014 647 tkr 647 tkr Kommunrevision Ansvarsområden Kommunrevisionen ska årligen granska och bedöma all verksamhet som bedrivs i nämnder och styrelser avseende ändamålsenligheten, ekonomin, räkenskaper och den interna kontrollen. Målet med revisorernas arbete är ansvarsprövningen det vill säga revisorernas bedömning i frågan om ansvarsfrihet som lämnas till fullmäktige inför deras prövning och beslut. Den kommunala revisionen är samordnad vilket innebär att även bolag och stiftelser ingår i uppdraget. Ekonomi Budget 2013, nettokostnad Inflationskompensation Budget 2014 779 tkr 5 tkr 784 tkr 20

Kommunstyrelse budget Kommunstyrelse Ansvarsområden Kommunstyrelsen har ansvar för all kommunal verksamhet samt myndighetsutövning. Resultatmål - Allmänna mål Fler kommuninvånare än genomsnittligt i kommunnätverket upplever att kommunen gör det möjligt för dem att delta i och ha inflytande över kommunens utveckling och verksamhet. Redovisas genom statistik från KKiK. Fler kommuninvånare än genomsnittligt i kommunnätverket ska uppleva att kommunen är en attraktiv plats att leva och bo. Redovisas genom statistik från KKiK. Kollektivtrafikresandet ska öka såväl inom kommunen som mellan Båstad och andra kommuner. Redovisas genom statistik från Skånetrafiken. Årliga dialogforum ska hållas med föreningslivet eller motsvarande. Minst fyra dialoger ska genomföras årligen. Verksamhetsbeskrivning Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen har 13 ledamöter. Kommunstyrelsens ordförande är tillika kommunalråd med tjänstgöringsgrad om 100 % av heltid. Vice ordförande och andre vice ordförande, tillika oppositionsråd, har tjänstgöringsgrad om 40 % av heltid. Dessa tre utgör kommunstyrelsens presidium. Styrelsen har tre utskott med fem ledamöter och fem ersättare vardera; ekonomiutskottet, samhällsbyggnadsutskottet samt välfärdsutskottet. Pensionärsråd Pensionärsrådet är ett organ för samråd mellan företrädare för pensionärsorganisationer i kommunen och kommunens beredningar samt styrelse i frågor som rör de äldre i samhället. Rådets arbetsuppgifter är att medverka till att äldreperspektivet beaktas i kommunens verksamheter, vara referensorgan i alla de frågor som särskilt rör kommunens äldre samt ta initiativ till och aktivt arbeta för förändringar i den kommunala verksamheten som berör pensionärer, till exempel lämpliga anpassningar av verksamhetsutbud. Rådet har som referensorgan ingen ställning som kommunal nämnd eller styrelse. Handikappråd Handikapprådet är en viktig kanal till funktionshindrade i samhället. Rådets arbetsuppgifter är att medverka till att funktionshinderperspektivet beaktas i kommunens verksamheter, vara referensorgan i alla de frågor som särskilt rör kommunens funktionsnedsatta samt ta initiativ till och aktivt arbeta för förändringar i den kommunala verksamheten som berör funktionsnedsatta, t ex i det långsiktiga tillgänglighetsarbetet. Handikapprådet har som referensorgan ingen ställning som kommunal nämnd eller styrelse. Välbefinnanderådet Kommunen har ett uppdrag att verka för en förbättrad folkhälsa och en förstärkt trygghet och säkerhet för individen. Syftet med välbefinnanderådet är att vara ett samverksansrorgan för kontakt och samråd inom hälsofrämjande och förebyggande frågor. Vidare är syftet att medverka till att välbefinnande, friskhets, trygghets och 21

Kommunstyrelse budget säkerhetsfrågorna blir en naturlig del i den löpande kommunala verksamheten samt att att samverka med andra aktörer inom området. Ekonomi 2013 års budget inkl justeringar, nettokostnad 418 854 tkr Ramjusteringar, mm 8 330 tkr Effektiviseringar/Besparingar 400 tkr Inflationskompensation 648 tkr Tillskott 2014 940 tkr Budget 2014 428 372 tkr 22

Kommunstyrelse, Kommunledningskontor budget Kommunstyrelse - Kommunledningskontor Ansvarsområden Styr och ledningssystem Övergripande utvecklingsfrågor Exploateringsverksamhet Markförsörjning Nämndservice Kommunikationsinsatser Näringslivsfrågor Viss bidragsgivning Övergripande personal ekonomi och IT verksamhet Verksamhetsbeskrivning Kommunledningskontoret Kommunledningskontoret består av kommunchef med tillhörande stab, kommunkansli, ekonomiavdelning, HR avdelning, IT avdelning samt kommunikationsavdelning. Kommunledningskontorets uppgift är att understödja den politiska ledningen och styrningen av kommunen samt ägna särskild kraft åt för kommunen strategiskt och långsiktigt viktiga utvecklingsfrågor av såväl extern som intern karaktär. Kontoret arbetar aktivt för effektivisering, samordning och samverkan. Kommunledningsstab Kommunledningsstaben består av verksamhetsutvecklare, kommunjurist, inköpare, miljöstrateg och exploateringsingenjör. Staben arbetar operativt med och ansvarar för näringslivsfrågor, utvecklingsfrågor, juridiska frågor, infrastrukturfrågor, bredbandsutbyggnad, upphandling, exploateringsverksamhet, miljöstrategi och markförsörjning. Inköparen biträder verksamheterna med upphandlingar och har samordningsansvar för inköpsgruppen, bestående av representanter för de olika verksamhetsområdena. Kommunkansli Kansliet ansvarar för nämndsadministration för samtliga politiska organ i kommunen, inklusive post, ärende och dokumenthantering samt arkiv. Kansliet ansvarar också för kontorsservice, vaktmästeri, reception och televäxel, överförmynderi samt sekreterarservice åt chefer och politiker. Ekonomiavdelning Ekonomiavdelningen ansvarar för övergripande frågor inom ekonomi och inköp såsom budget, bokslut, redovisning, uppföljning, likviditetsplanering, finansiering, debitering och kravverksamhet samt försäkringsfrågor. Ekonomiavdelningen yttrar sig i ärenden till kommunstyrelsen och biträder verksamheterna med stöd i ekonomifrågor. HR avdelning HR avdelningen ansvarar för övergripande frågor inom HR området såsom lönehantering och förhandlingsstöd, personal och friskvårdsfrågor, personalsociala frågor, företagshälsovård, arbetsmiljö och samordnad kompetensutveckling samt för policydokument och handlingsprogram inom kompetensområdet. Avdelningen understödjer även förverkligandet av kommunens personalpolitiska program. 23