Lyx eller livsviktigt? EN UTVÄRDERING AV INTERNATIONELLT UNGDOMSSAMARBETE UNGDOMSSTYRELSENS SKRIFTER 2007:3
Lyx eller livsviktigt? en utvärdering av internationellt ungdomssamarbete
FÖRORD Internationellt samarbete berikar och utvecklar ungdomar, deras föreningar och kommuner. Det är något som Ungdomsstyrelsen vet sedan tidigare utvärderingar. Under de senaste åren har ett flertal kommuner utmärkt sig genom att vara mycket aktiva inom internationellt ungdomsarbete. Det har varit olika typer av projekt och aktörer, till exempel fritidsgårdar, ungdomsföreningar, studieförbund och skolor. Men varför sjuder det mer av internationell aktivitet och samarbete i vissa kommuner? Ungdomsstyrelsen gav därför hösten 2006 i uppdrag till Faugert & Co Utvärdering att närmare undersöka vad som är gemensamt för några av dessa framgångsrika kommuner. Avsikten var att ringa in vad som är framgångsfaktorer, drivkrafter och miljöer som gynnar en sådan utveckling. I Lyx eller livsviktigt? presenteras resultaten från de intervjuer som genomförts med ungdomar, projektanordnare och beslutsfattare i Kalmar, Karlstad, Lidköping och Örnsköldsvik. Rapporten presenterar vilka erfarenheter de har gjort i sitt arbete, anledningen till att de prioriterar detta samt vilka hinder de stött på under åren. I rapporten presenteras också några exempel på hur kommuner kan bidra till att stimulera att föreningar och andra aktörer engagerar sig mer i internationellt arbete. Camilla Lindqvist och Roger Johansson har varit Ungdomsstyrelsens projektledare för utvärderingen och den har genomförts av Annelie Eriksson och Henrik Segerpalm på Faugert & Co Utvärdering. Per Nilsson generaldirektör, Ungdomsstyrelsen
INNEHÅLL SAMMANFATTNING 7 1. INLEDNING 9 1.1 Bakgrund 9 1.2 Utvärderingens uppdrag 10 1.3 Metod och tillvägagångssätt 10 1.4 Rapportens disposition 12 2. DE BESÖKTA KOMMUNERNA 13 2.1 Kalmar 13 2.2 Karlstad 14 2.3 Lidköping 15 2.4 Örnsköldsvik 16 3. FRÄMJANDE FAKTORER FÖR INTERNATIONELLT UNGDOMSSAMARBETE 17 3.1 Ur ungdomarnas perspektiv 17 3.2 Ur de projektansvarigas perspektiv 18 3.3 Ur tjänstemännens och politikernas perspektiv 20 4. FÖRSVÅRANDE OCH HINDRANDE FAKTORER FÖR INTERNATIONELLT UNGDOMSSAMARBETE 23 4.1 Ur ungdomarnas perspektiv 23 4.2 Ur de projektansvarigas perspektiv 24 4.3 Ur politikernas och tjänstemännens perspektiv 26 5. VINSTER 29 5.1 Som ungdomarna ser det 29 5.2 Som de projektansvariga ser det 30 5.3 Som politikerna och tjänstemännen ser det 32 5.4 Synliggöra vinster med internationellt ungdomssamarbete 34 5.5 Lärdomar: vad går att göra annorlunda? 35 6. SLUTSATSER 37 6.1 Analys 37 6.2 Avslutande kommentarer 43 BILAGA 1 45 BILAGA 2 47 BILAGA 3 49 BILAGA 4 51
SAMMANFATTNING I den ungdomspolitiska propositionen Makt att bestämma rätt till välfärd betonas att unga är en resurs för samhället och att det är värdefullt att de får erfarenheter från internationella sammanhang. Detta reflekteras i Ungdomsstyrelsens arbete som bland annat strävar efter att öka det internationella utbytet. Syftet med denna utvärdering har varit att öka kunskapen om vad som utgör framgångsfaktorer för internationellt ungdomssamarbete och att granska kontexten, det sammanhang, som finns runt internationellt ungdomssamarbete i några kommuner som har ett aktivt arbete på området. De kommuner som valdes ut till utvärderingen var Kalmar, Karlstad, Lidköping och Örnsköldsvik. Det finns både likheter och skillnader mellan dessa fyra kommuner. Likheterna består av att kommunerna har haft ett stabilt politiskt styre under flera år. Det finns också ett intresse för internationellt ungdomssamarbete hos politikerna, även om intresset varierar i utsträckning och därmed graden av stöd. En betydelsefull likhet är att ungdomar betraktas som en resurs och tillgång. Skillnaderna mellan de fyra kommunerna utgörs främst av olikheter i organisering och struktur, varierande samordning mellan olika typer av aktörer samt olika kontextuella faktorer som påverkar kommunens internationella arbete. För att undersöka vilka faktorer som främjar internationellt ungdomssamarbete har utvärderingen identifierat drivkrafterna till att delta i internationella projekt. Utvärderingen visar att olika aktörers drivkrafter skiljer sig något åt. Ungdomarnas drivkrafter till att delta i internationellt ungdomssamarbete handlar om individuella vinster: att öka möjligheten att i framtiden få ett jobb utomlands, ett vidgat nätverk, språkträning och att få göra en resa som ger andra insikter än en turistresa. Studiemotivation nämns också som en drivkraft. Drivkrafterna för de projektansvariga handlar ofta om vinster på organisationsnivå: möjligheten att genom en spännande arbetsmiljö både attrahera ny och behålla befintlig kompetens, liksom möjligheter till utveckling, kompetenshöjning och konkurrensfördelar. De ser också att det internationella ungdomssamarbetet kan leda till att kommunen betraktar unga människor som en resurs, vilket i förlängningen ökar ungdomarnas möjligheter att få en anställning. Ytterligare en drivkraft är att till exempel skolor kan utnyttja ungdomarnas nya kunskaper som pedagogiska verktyg i undervisningen. Drivkrafterna hos politikerna och tjänstemännen är många. På lokal och regional politisk nivå sammanfaller de till viss del med de projektansvarigas drivkrafter: möjligheterna att attrahera nya företag, öka invånarnas kompetens, locka ny arbetskraft till kommunen, bryta utflyttningstrenden, främja integration och motverka rasism samt att göra reklam för kommunen och öka turismen. Ytterligare en drivkraft är förhoppningen om att intresset för demokratifrågor och engagemanget för samhällsfrågor ska öka. Fortfarande är dock kunskapen om och intresset för internationellt ungdomssamarbete relativt lågt bland politiker. Sammantaget visar utvärderingen att flera faktorer måste samspela för att miljön runt det internationella ungdomssamarbetet ska bli gynnsam, till exempel samarbetsklimatet i kommunen, att se unga som resurs, kommunens internationella nätverk och kompetensen hos ungdomsledare. Det måste också finnas drivkrafter på individ-, organisations- och samhällsnivå för att effekten av arbetet ska bli så stor som möjligt. 7
8
1. INLEDNING 1.1 Bakgrund År 2004 antogs den ungdomspolitiska propositionen Makt att bestämma rätt till välfärd. Den understryker att ungas värderingar, erfarenheter och kunskaper är en resurs för samhället. Mot bakgrund av att samhället och omvärlden blir alltmer global och gränslös betonas vikten av att skapa internationella kontakter och att ge ungdomar möjlighet till internationella erfarenheter. Makt att bestämma rätt till välfärd bedömer att samverkan och samordning mellan olika internationella organisationer är av stor betydelse samt att det är [ ] viktigt att göra det möjligt för ungdomar att få internationella kontakter och erfarenheter. 1 Den ambitionen avspeglas i Ungdomsstyrelsens regleringsbrev, där målet för verksamhetsområdet Internationellt ungdomssamarbete är att: Stärka ungdomars interkulturella förståelse och inkludering i samhället genom bidragsgivning till internationellt ungdoms- och ungdomsledarutbyte samt stöd till metodutveckling inom det internationella ungdomssamarbetet. 2 Ungdomsstyrelsen arbetar för att skapa fler internationella utbyten och möjligheter till internationella erfarenheter genom att främja ungdomars deltagande i olika samarbeten med Norden, Europa och övriga världen. Syftet är att stärka ungdomars självkänsla, främja deras vidareutbildning och underlätta deras kontakt med arbetsmarknaden. Som ett led i detta arbete har Ungdomsstyrelsen hand om olika internationella utbytesprogram, till exempel: Ungdom. Ungdom var ett EU-program under åren 1999 2006 och bestod av delprogrammen Ungdomsutbyten, Europeisk volontärtjänst, Ungdomsinitiativ och Stödaktiviteter. Ersattes 2007 av det nya programmet Ung och Aktiv i Europa (Youth in Action). Ungdomssamarbete i österled. Ett program som fördelade medel ur Allmänna arvsfonden till ungdomsverksamhet med Polen, Estland, Lettland, Litauen, Vitryssland, Ukraina och Ryssland. Programmet pågick 2003 2006. Utbyte med utvecklingsländer. I samarbete med Sida ges grupper, organisationer och föreningar möjlighet att utveckla kontakter och samarbeta med utvecklingsländer. Den första programperioden pågick 2001 2006. Satsningen fortsätter med en ny programperiod från och med 2006. Programmen skiljer sig något åt, till exempel vad gäller bidragens storlek, deltagarnas ålder och vem som kan söka. Den gemensamma nämnaren är att utbytet ska vara ömsesidigt och att syftet med utbytet ska vara utvecklande och ge effekter på olika nivåer. 1 Makt att bestämma rätt till välfärd, TProp. 2004/05:2T, s. 67 2 Ungdomsstyrelsens regleringsbrev för 2006, avsnitt 1.1.1.4, s. 4 9
1.2 Utvärderingens uppdrag Det har redan gjorts utvärderingar av Ungdomsstyrelsens internationella utbytesprogram och deras effekter på individnivå. Därför har denna utvärdering haft ett något annat mål. Fokus har legat på kontexten för internationellt ungdomssamarbete, det vill säga de sammanhang och den miljö där arbetet med verksamheten pågår. Utvärderingen har beaktat och byggt vidare på den kunskap som samlats i de tidigare undersökningarna. Utvärderingen undersöker frågor som: Hur ser arbetet ut i de kommuner som arbetar med internationellt ungdomssamarbete? Vilka är de främjande faktorerna? Vilka är de hindrande faktorerna? Hur ser kontexten ut när projekt når framgång respektive stöter på hinder? 1.3 Metod och tillvägagångssätt Den så kallade erbjudandemodellen 3 har använts som ett stöd för att utforma utvärderingen. Modellen har strukturerat datainsamlingen och utnyttjats för att skärpa analysen. Den har använts för att kvalitativt bedöma vilka faktorer som avgör om kommunen och/eller individerna väljer att delta i internationellt ungdomssamarbete. Modellen återkommer därför i utvärderingens analysdel. erbjudande handling drivkrafter kontext Fig 1. Erbjudandemodellen som teoretiskt verktyg. Erbjudandemodellen är ett teoretiskt verktyg som arbetades fram för FoU-samarbete. Den har sedan med framgång använts inom en rad andra områden, till exempel jämställdhets-, arbetsmiljö- och miljömålsarbete. Erbjudandemodellen består av tre komponenter: 1. Erbjudandet Erbjudandet (i vid mening) kan antas eller förkastas. I detta fall handlar erbjudandet om möjligheten att arbeta med eller engagera sig i internationellt ungdomssamarbete. 2. Drivkrafter Drivkrafterna är faktorer som underlättar respektive försvårar för aktören att anta erbjudandet. 3. Kontext Faktorer i omvärlden och närmiljön som påverkar aktörens ställningstagande till erbjudandet. Modellens utgångspunkt är att de tre komponenterna sammantaget påverkar hur aktören handlar. Komponenterna består i sin tur av olika faktorer som varierar beroende på vilken aktör som ställs inför erbjudandet. Faktorerna påverkar aktören till att anta eller avstå från erbjudandet. 3 Erbjudandemodellen finns publicerad i NUTEK (1999): Vad erbjuder FoU-programmet? 10
För att klargöra hur erbjudandemodellens tre komponenter påverkar olika aktörer har data samlats in på flera sätt: genom dokumentstudier, intervjuer och statistik från de så kallade Lupp-undersökningarna 4. Det material som har legat till grund för dokumentstudierna har varit Ungdomsstyrelsens regleringsbrev, programdokument om de tre utbytesprogrammen, tidigare utvärderingar samt diverse information om organisationer, aktiviteter och verksamhet i de utvärderade kommunerna. Intervjuer har genomförts med personal på Ungdomsstyrelsen och med aktörer i fyra utvalda kommuner: Kalmar, Karlstad, Lidköping och Örnsköldsvik. Urvalet grundade sig på att dessa kommuner varit aktiva inom internationellt ungdomssamarbete. Dessutom hade de ett relativt högt antal ansökningar till Ungdomsstyrelsens program för internationellt ungdomssamarbete. Antalet ansökningar till dessa program avspeglar visserligen inte hela omfattningen av kommunens internationella ungdomssamarbete. Det var dock ett sätt att få en indikation på aktivitetsgrad och på så sätt kunna göra ett urval. I de utvalda kommunerna genomfördes gruppintervjuer med: politiker och tjänstemän projektansvariga samt fokusgrupper med: ungdomar Fokusgrupper valdes som metod till intervjuerna med ungdomarna för att det skulle vara möjligt att ha en friare diskussion, dock inom ramen för ett mindre antal teman eller huvudfrågor. Tack vare intervjuerna har utvärderingens frågeställningar blivit undersökta utifrån respektive aktörs perspektiv. Till varje aktörskategori har det tagits fram en särskild intervjuguide. Intervjuguiderna har fungerat som checklistor vid gruppintervjuer och fokusgrupper, så att alla samtal behandlade samma frågor och aspekter. Intervjuguiderna finns som bilagor till denna rapport. En del av datainsamlingen genomfördes under Ungdomsstyrelsens rikskonferens i Stockholm den 16 november 2006. Förutom att en del av utvärderingens resultat presenterades, främst med fokus på drivkrafter, fick deltagarna svara på ett antal frågor. En sådan fråga var Hur synliggör ni i er kommun eventuella vinster med internationellt ungdomssamarbete? Deltagarna fick skriva svaret på en post itlapp och placera den i en matris, se fig. 2. Resultatet redovisas i kapitel fem. Externt Lite Mycket Internt Fig 2. Matris över synliggörande av vinster. 4 Varje år genomför ett antal kommuner på eget initiativ en lokal uppföljning av ungdomspolitiken (Lupp) bland kommunens ungdomar i grundskolan och/eller gymnasieskolan. 11
Utvärderingen har även använt statistik från den Lupp-undersökning som Ungdomsstyrelsen sedan 2001 årligen genomför i ett urval kommuner. Ett antal frågor valdes ut från 2005 års Lupp och bearbetades därefter med statistiska korstabuleringar. Resultatet är ett genomsnitt av de 27 kommuner som har svarat på enkäten. Av de fyra kommuner som studerats i utvärderingen är det endast Lidköping som finns med i Lupp 2005. Tanken med att bearbeta Lupp-material till utvärderingen är att den genomsnittliga bilden ger ett ytterligare perspektiv till de slutsatser som kan dras från utvärderingens underlag. 1.4 Rapportens disposition I rapportens första kapitel beskrivs bakgrund, metod, utförande och rapportens disposition. I kapitel två beskrivs de fyra kommuner som valts ut till utvärderingen. I kapitel tre till fem återges resultatet av intervjuerna med de tre olika aktörerna. I kapitel tre beskrivs de främjande faktorer för internationellt ungdomssamarbete som utvärderingen har identifierat. Kapitel fyra behandlar hindrande faktorer för detta arbete. Kapitel fem beskriver vinster, lärdomar och erfarenheter av internationellt ungdomssamarbete. I det sista kapitlet, kapitel sex, analyseras det material som redovisats i de föregående kapitlen. Bilagorna består av de tre intervjuguiderna som användes under utvärderingen samt de statistiska körningar som gjordes med Lupp-materialet. 12
TP TP PT Se PT Maria FPT FPT 2. DE BESÖKTA KOMMUNERNA 2.1 Kalmar folkmängd 60 972 politiskt styre s, v, mp antal mandatperioder i 3 rad antal fritidsgårdar 11 ungdomshus Monokrom styrdokument för internationell Nej, man arbetar efter Kumulus 5 utgångspunkter.tpf ungdomsverksamhet Kalmar har en tradition av aktiv ungdomspolitik med fokus på ungas deltagande, och det har sedan länge också funnits ett internationellt intresse i kommunen. Det finns ett pågående internationellt ungdomssamarbete som bedrivs nästan uteslutande i den kommunala verksamheten eller i samarbete med den kommunala verksamheten. Kalmar är en av initiativtagarna till vänortssamarbetet Union of Baltic Cities som i dag omfattar över hundra kommuner i tio länder. Genom projektet Kumulus blev Kalmar 2003 en av Ungdomsstyrelsens så kallade stödjepunkter. Uppdraget är att utveckla och ta tillvara erfarenheter av det internationella ungdomssamarbetet. Detta kan ha bidragit till den tydliga kommunala initiativkraften i internationellt ungdomssamarbete. Centralt i verksamheten är att ta fram nya metoder och arbetssätt. En del av utvecklingsarbetet görs i samarbete 6 med Högskolan i Kalmar.TPF Även om Kumulus är en motor fanns det redan tidigare en tydlig organisation inom den kommunala verksamheten som har haft betydelse för det internationella ungdomssamarbetet. Dels finns en internationell enhet, dels den så kallade utvecklingsenheten där mycket av ungdomsfrågorna i kommunen hanteras. Dessa två enheter är direkt underställda kommunstyrelsen och har fungerat som kanaler för det kommunpolitiska engagemanget. Kumulus finns i utvecklingsenhetens lokaler och finansieras också av Kalmar kommun och av Regionförbundet. Liksom andra ungdomspolitiska stödjepunkter var 2006 det sista året som Kumulus bedrevs med sin nuvarande finansiering. Lars Kaggskolan i Kalmar är en av fyra pilotskolor i landet som stöds av Myndigheten för skolutveckling för att utveckla och fördjupa internationella kontakter med länder utanför Europa. Skolan använder det internationella ungdomssamarbetet för att skapa samarbete mellan teoretiska och praktiska gymnasieprogram. Internationella utbyten sker även genom ungdomshuset Monokrom i form av utbyten mellan pop- och rockband men också volontärutbyten. Organisationen Framtidsskeppet har en nära koppling till kommunala skolan eftersom Framtidsskeppet arbetar med utbyte i samarbete med särskolan. Några av kommunens fritidsledare har också börjat arbeta internationellt. Kumulus har genom sitt regionala fokus kommit att arbeta med Kalmar läns 4H-gård som både sänder och tar emot volontärer i olika åldrar. Övriga organisationer som anordnar utbyten är exempelvis Röda korsets ungdomsförbund i Kalmar. Ideella organisationer tycks dock inte ha ett direkt samarbete med de kommunala verksamheterna. 5 6 Kumulus hemsida: http://www.kumulus.se/kumulus/internationalisering.asp (2006-12-12). Engberg Frida Johansson Torun Elsrud (2003), Internationaliseringsprojekt: för vem och varför?, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Högskolan i Kalmar; Maria Engberg Anders Koskinen (2005), Från individ till kollektiv En rapport om Lars Kaggskolans internationaliseringsarbete, Utredning för ungdomspolitiska stödjepunkten Kumulus, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Högskolan i Kalmar. 13
2.2 Karlstad folkmängd 82 084 politiskt styre s, v, mp antal mandatperioder i rad 2 (med avbrott 2001 02 på grund av spricka i vänsteralliansen. Under mandatperioden 1994 98 bestod alliansen av s, c, fp) antal fritidsgårdar 7 ungdomshus Ungdomens hus (Uno) styrdokument för Nej, men det finns policydokument för internationell kommunens internationella arbete. ungdomsverksamhet Karlstad har präglats av att vara ett län på gränsen till vårt grannland Norge. Karlstad är en relativt stor kommun, och har många organisationer som arbetar internationellt. Som universitetsstad har Karlstad cirka 10 000 studenter, vilket också medför kontakter med omvärlden. Förutom det lokala arbetet finns många regionala samarbeten vilket inte minst märks i det internationella ungdomssamarbetet. Karlstad har ett tydligt fokus på arbetsmarknadsfrågor i det internationella ungdomssamarbetet. Organisationen Boomerang var från början ett arbetsmarknadsprojekt finansierat av länsarbetsnämnden, arbetsförmedlingen och kommunen, och syftade till att skicka ungdomar på volontärpraktik. Tanken bakom Boomerang var att söka upp ungdomar som annars inte skulle delta i ett internationellt projekt. Efter några år av hög aktivitet kom Boomerang att övergå i ideell verksamhet. Socialförvaltningens Jobbcenter kommer enligt projektledaren att börja skicka iväg volontärer utomlands och ska verka i Boomerangs anda. I tio år har den ideella organisationen Communicare arbetat för att stimulera ungas entreprenörskraft, handlingskraft och motivation. Jämfört med Boomerang har Communicare en bredare verksamhet där utbyten och volontärverksamhet bara är en av flera aktiviteter. År 2002 blev Communicare en av Ungdomsstyrelsens stödjepunkter och i dag bedriver organisationen verksamhet i fem län. Liksom de ungdomspolitiska stödjepunkterna Kumulus i Kalmar och Samverket i Växjö, Lidköping och Jönköping har Communicare som målsättning att fortsätta sin verksamhet på liknande sätt även efter 2006 då nuvarande finansiering upphört. Längst erfarenhet av internationellt ungdomssamarbete finns bland kommunens fritidsgårdar. På Hultsbergs fritidsgård har ungdomar och ledare rest utomlands sedan slutet av 80-talet. Syftet har varit att fånga upp ungdomar som av en eller annan anledning befunnit sig i utkanten av samhället. Hultsbergs fritidsgård har också tagit emot volontärer i ett tydligt syfte att motverka rasism. Internationellt ungdomssamarbete bedrivs också vid Tolvmansgatans fritidsgårdar Tolvan och Älvan samt vid Kronparkens fritidsgård och fritidsgården i Molkom. På senare år har skolorna tillsammans kommit att bli en av de större organisatörerna av internationellt ungdomssamarbete i kommunen. Ett exempel är Medieprogrammet vid Sundsta-Älvkullegymnasiet som har utbyten med Finland, Danmark och Tyskland. Länsstyrelsen i Värmlands län har en internationell strategi som visserligen inte omfattar något specifikt stöd till ungdomsverksamhet men gärna stödjer projekt som ligger i linje med de egna målsättningarna. Bland annat står Länsstyrelsen bakom Film i Värmlands projekt Democracy in film making som varit ett utbyte mellan systerorganisationer i fyra länder. 14
2.3 Lidköping folkmängd 37 379 politiskt styre s, v, mp antal mandatperioder i rad 3 fritidsgårdar 4 ungdomshus Sockerbruket (och Nätverket som nu är en del av Sockerbruket). styrdokument för internationell Nej, men det finns policydokument för kommunens internationella arbete. ungdomsverksamhet Historiskt har Lidköping präglats av arbetskraftsinvandring under olika perioder. Politikerna i kommunen pekar på att det finns en öppenhet mot omvärlden vilket bland annat märks genom att många invandrare integreras väl i den lokala arbetsmarknaden. Inom den kommunala verksamheten finns också ett intresse för internationella samarbeten och kommunen samarbetar med flera orter utomlands. En av förklaringarna till att kommunen är så aktiv är att de har en internationell samordnare som arbetar med att söka projektstöd. Trots att Lidköping är en relativt liten kommun tycks det internationella ungdomssamarbetet vara mycket aktivt och välkänt bland andra kommuner. Anledningen verkar inte vara politikernas intresse eller frivilligorganisationernas arbete. Det är snarare eldsjälar bland lärare och tjänstemän som driver det internationella ungdomssamarbetet. På De la Gardiegymnasiet har lärare byggt upp en gedigen erfarenhet och det bedrivs i dag utbyten med ett antal länder. Möjligheten till utbyte omfattar gymnasieskolans samtliga program och målsättningen är att utbytena ska bli en integrerad del i pedagogiken. Skolan tar också emot volontärer. Lidköping driver tillsammans med Växjö och Jönköping projektet Samverket, som är en av Ungdomsstyrelsens stödjepunkter. 7 Planerna för det framtida internationella arbetet ligger i linje med tankegångarna för Samverket och handlar om att samarbeta med andra kommuner i regionen. På så sätt hoppas kommunen kunna dela med sig av erfarenheter och resurser. På Kultur- och fritidsförvaltningen pågår just nu ett utvecklingsarbete då ungdomshuset Nätverket slås ihop med kulturhuset Sockerbruket. Nätverket har varit en knutpunkt för utbyten och volontärverksamhet. Liksom delar av gymnasiets verksamhet riktar sig Nätverkets verksamhet främst till ungdomar som riskerar att hamna utanför samhället. Få eller inga frivilligorganisationer organiserar utbyten själva, men den kommunala verksamheten samarbetar med olika föreningar i mottagandet av volontärer. Bland annat har en grupp elever från en tysk målarutbildning praktiserat i Lidköping genom att måla om kanotklubbens hus. Även syföreningen och idrottsledare i kommunen har engagerats i ett demokratiprojekt. 7 Liksom Kumulus fortsätter Samverket i förändrad form efter årsskiftet 2006. 15
2.4 Örnsköldsvik folkmängd 54 969 politiskt styre s antal mandatperioder i 10 (sedan storkommunen bildades 1972) rad antal fritidsgårdar 5 kommunala och 7 föreningsdrivna ungdomshus Sliperiet styrdokument för Under utveckling 8 internationell ungdomsverksamhet Örnsköldsvik är en kommun med en stark folkrörelsetradition. Därför skiljer sig organiseringen av det internationella ungdomssamarbetet från det i exempelvis Kalmar. Det är tydligt att den kommunala verksamheten inte ensam driver utvecklingen. I Örnsköldsvik är det snarare mer riktigt att tala om den kommunala verksamheten som en av flera aktörer. Flera organisationer i kommunen arbetar internationellt och ungas engagemang i det lokala föreningslivet är stort. Det internationella ungdomssamarbetet i kommunen gynnas av att Örnsköldsvik tagit sig ur 90-talets ekonomiska svacka. Utflyttningstrenden vänder samtidigt som företagen i kommunen åter är öppna för nyanställningar. Det är tydligt att det internationella ungdomssamarbetet drivs av en mängd eldsjälar. Trots att det genomförts en undersökning 9 av det internationella ungdomssamarbetet finns inte någon enskild aktör som känner till alla organisationers aktiviteter. Att det saknas en gemensam fysisk knutpunkt upplever inte intervjupersonerna som något negativt. Däremot har kommunen efter ungdomsenkäten Lupp 2004 sett behovet av en gemensam strategi för det internationella ungdomssamarbetet. En arbetsgrupp har tillsatts för att ta fram en sådan strategi. 10 En av de aktiva organisationerna är Nykterhetsrörelsens bildningsförbund (NBV) som har organiserat en mängd utbyten. Genom en engagerad lärare på Parkskolan sker utbyten med länder i Afrika i samarbete med den lokala FN-föreningen. Även andra lärare, också på andra skolor är engagerade och flera längre elevutbyten har också ägt rum. Exempelvis har gymnasiet Nolaskolan ett internationellt program som också arbetar internationellt tack vare engagerade lärare. Andra organisationer som organiserar utbyten, biståndsprojekt och volontärutbyten är ABF, Hoppets stjärna, Vuxenskolan och Carrefour. Kyrkorna i Örnsköldsvik har också betydelse för det internationella ungdomssamarbetet. Församlingarna har många och aktiva medlemmar och bland annat Pingstkyrkan har flera internationella ungdomsutbyten. Genom arbetsförmedlingen organiseras volontärpraktik. Husums fritidsgård och Ungdomshuset Sliperiet är kommunala och organiserar utbyten samt skickar iväg och tar emot volontärer. 8 Ungdomsenhetens personalgrupp (2004), Utkast från Kultur- och fritidsförvaltningens grupp som arbetar med målet En strategi för internationellt ungdomsutbyte arbetas fram i samarbete med andra, Örnsköldsviks kommun, Kultur- och fritidsförvaltningen. 9 Lena Lundkvist (2003), Västernorrland Välkomnar Internationella ungdomsutbyten i Västernorrlands län, Kommunförbundet i Västernorrland, Landstinget i Västernorrland, Länsstyrelsen i Västernorrland. 10 Ungdomsenhetens personalgrupp (2004), Utkast från Kultur- och fritidsförvaltningens grupp som arbetar med målet En strategi för internationellt ungdomsutbyte arbetas fram i samarbete med andra, Örnsköldsviks kommun, Kultur- och fritidsförvaltningen. 16
TT3. FRÄMJANDE FAKTORER FÖR INTERNATIONELLT UNGDOMSSAMARBETETT 3.1 Ur ungdomarnas perspektiv De projekt som bedrivits i de fyra utvärderade kommunerna har sett olika ut och krävt olika mycket av ungdomarna som deltagare. Skillnaderna beror bland annat på inriktningen av det internationella ungdomssamarbetet och vilken ungdomsgrupp som verksamheten riktar sig till. 3.1.1 Stöd i administration och förberedelser Det är tydligt att det administrativa arbetet med att planera projekt och ansöka om medel är tidskrävande. Det krävs därför inte alltid av ungdomarna att de ska vara involverade i denna process. De ungdomar som varit delaktiga i projektplaneringen menar att en viktig förutsättning har varit att de känt att de fått stöd och handledning av den projektansvariga. Samtidigt är det tydligt att arbetsuppgifter och ansvar i projektarbetet engagerar. Några ungdomar menar att om man börjar engagera sig så dras man med i allt. Även om det är slitsamt och skolarbetet kan bli lidande är projektarbetet mycket utvecklande, menar de allra flesta ungdomarna. Att få stöd och förståelse från skola och lärare upplevs därför som viktigt. I andra fall har de projektansvariga större ansvar för ansöknings- och planeringsprocessen, vilket har varit avgörande för ungdomarnas deltagande. En deltagare berättar att hon hade varit arbetslös och att hon inte hade tänkt sig att delta i ett utbyte. Resan, som blev något av det bästa hon varit med om, krävde endast ett planeringsmöte och ett informationsmöte. Krav på mer omfattande förberedelser hade avskräckt henne. En annan tjej åkte på planeringsresa med de projektansvariga en månad i förväg. För henne var det skönt att få veta mer om hur allting fungerade. 3.1.2 Utmaningar En viktig faktor är att lyckas väcka ungdomarnas intresse. Intresse och engagemang förefaller bottna i att deltagaren blir utmanad. Det kan handla om att som ung få vara med och planera, genomföra och sedan slutföra ett lyckat projekt. Många pekar på att de genom ett utbyte eller volontärpraktik kommer närmare en annan kultur än vad de annars skulle ha gjort som turister. En utmaning kan också vara, som en deltagare uttryckte det: att bli utsparkad i verkligheten och inte ta motorvägen till turistmålet, utan bakvägen och få mycket mer. Ofta är resans tema eller temaarbete utgångspunkt för ungdomarnas berättelser om utbytet de har varit med om. Det handlar då om välplanerade resor med tillräckliga utmaningar för att deltagarna ska känna sig engagerade. I ett projekt fick deltagare från olika länder konfrontera varandras fördomar vilket visserligen var krävande och jobbigt, men samtidigt utvecklande. I andra fall kan en utmaning ha varit att få redovisa något inför gruppen på engelska. Även om det varit nervöst i början att tala engelska menar flera av ungdomarna att det är mycket positivt att få använda och träna språket. 17
3.2 Ur de projektansvarigas perspektiv 3.2.1 Eldsjälsarbete Att en projektansvarig måste vara något av en eldsjäl står klart efter utvärderingens intervjuer med fritidskonsulenter, lärare, personer som arbetar med att koordinera volontärtjänst inom EU-programmet Ungdom och fritidsledare. En projektledare pekade på att ungdomarna märker om personalen har ett äkta engagemang, vilket är en förutsättning för att vinna deras respekt. I intervjuerna framkom också att brist på resurser är vanligt förekommande. För att kunna genomföra ett bra projekt handlar det därför ofta om att som projektansvarig väga upp resursbristen genom att betala med sin egen tid. Flera av intervjupersonerna underströk vikten av balans mellan eldsjälsarbete och uppbackning från arbetsgivaren. 3.2.2 Ledningsstöd och strategi Flera av de projektansvariga pekar på att chefen och kollegorna uppskattar deras arbete. Många projektansvariga inom den kommunala verksamheten efterlyser dock ett mer aktivt stöd. Enligt dem innebär ett mer aktivt stöd att den internationella ungdomsverksamheten ska mötas med mer respekt och i större utsträckning betraktas som en del av organisationens mål och verksamhet. Några projektansvariga menar att deras arbete är ett led i ett långsiktigt arbete. De uppfattade att kommunpolitikerna sedan lång tid haft ambitionen att driva ett aktivt ungdomsarbete och att de ungdomspolitiska frågorna prioriterades i kommunpolitiken. I till exempel Kalmar måste förvaltningar och avdelningar ta hänsyn till ett barn- och ungdomsperspektiv 11 när de fattar beslut. Även årsredovisningarna ska innehålla en redogörelse för hur förvaltningen tagit denna hänsyn. Det internationella ungdomssamarbetet i kommunen har också kopplingar till kommunens övriga internationella arbete. De projektansvariga pekar på att det internationella ungdomssamarbetet främjas av att politiker och chefer ser att det finns en vidare nytta med arbetet. En av intervjupersonerna i Örnsköldsvik menar att han upplever att det finns en växande insikt i kommunen om att den måste hantera de internationella frågorna för att överleva på sikt. Han menar att detta både påverkat samhället och politikerna så att de också ser nyttan med internationell ungdomsverksamhet. I Lidköping verkar det internationella ungdomssamarbetet till stor del vara ett initiativ från lärare och tjänstemän i kommunen. Politikerna i Lidköping uppfattas som välvilligt inställda till det internationella ungdomssamarbetet och det har avsatts en budget för utbyten. I Karlstad menar en fritidsledare att det finns ett stöd från kommunförvaltningen genom att det finns en internationell samordnare och en anställd som arbetar med att stödja allt från kontakter till praktiska detaljer i utbytet. Det finns också en budget för vänortsarbete vilket gör att vänortsutbytena kan bli mer än att bara skicka politiker och tjänstemän på utbyte. 11 Kalmar kommun (1999-12-02), Checklista avseende FN:s konvention om barnets rättigheter och Agenda 21 (kap 25. Denna checklista kommer efter varierande implementeringsgrad att bytas ut mot en hälsokonsekvenslista där även perspektiv som jämställdhet och mångfald ingår. Målsättningarna för barn och ungdomsfrågorna i Kalmar finns i dokumentet Barn och ungdomar, Kalmar kommuns politiska riktlinjer 2002 2006. 18
3.2.3 Administration och arbete i projektform Administrationen är ofta tidskrävande och den del av projektarbetet som kan vara svår att få ungdomarna att ta en större del av. I Karlstad, Lidköping och Kalmar finns internationella koordinatorer i den kommunala verksamheten som kan hjälpa till med att hitta kontakter och uppslag till utbyten. En fritidsledare i Karlstad menar att det är bra om det finns människor som arbetar med samma saker som kan bolla idéer med varandra. Det kan vara en koordinator, en drivande kollega eller personer i andra organisationer. I Örnsköldsvik sker en hel del kontakter mellan organisationerna vilket innebär att de ger varandra tips och bjuder på sina internationella kontakter. Ofta är det ett problem att de projektansvariga behöver utföra arbete som inte kan knytas till ett särskilt projekt. Därför underlättar långsiktig finansiering, menar en av de projektansvariga i Kalmar. Där har Kumulus inneburit en mer stabil och långsiktig finansiering som gör att man inte enbart måste förlita sig till kortsiktigt projektstöd. Det har bidragit till att Kalmar kunnat arbeta mer systematiskt både med utbyten och med mottagande av volontärer. Trots att Lidköping är en liten kommun är det internationella ungdomssamarbetet mycket aktivt. Dock är mycket av detta arbete beroende av enskilda personers engagemang. En av lärarna pekar på att arbetet med att ordna kontakter och starta projekt inte är det största problemet. Enligt honom är det främsta problemet snarare hur den verksamhet han och andra byggt upp kan leva vidare om de slutar. 3.2.4 Omgivningens intresse och stöd Flera av de projektansvariga menar att politikernas stöd är viktigt, särskilt med tanke på att chefer och kollegor ofta betraktar internationellt ungdomssamarbete som semester eller mindre seriöst arbete. Samtidigt beror stödet från politiker och förvaltningschefer på omgivningens inställning till ungdomsverksamhet och internationella utbyten. I vissa fall kan mediernas rapportering ha betydelse. I alla utvärderade kommuner hänvisar intervjupersonerna till faktorer i lokalsamhället som är ett stöd för arbetet och bidrar till att man kan fortsätta utveckla det internationella ungdomssamarbetet. Lidköpings kommun har god ekonomi vilket gör att kostnaden för det internationella ungdomssamarbetet endast utgör en del av de större nysatsningar som har gjorts och de som planeras. I Karlstad finns den historiska bakgrunden som gränslän till Norge vilket än i dag skapar en naturlig närhet till grannlandet. I Örnsköldsvik finns en mångfald av aktiva föreningar. I Kalmar framhålls det politiska intresset för internationella frågor och ungas deltagande. Samtidigt som det internationella ungdomssamarbetet underlättas genom attitydförändringar uttrycker några av de projektansvariga att det också måste finnas en vilja att resa hos ungdomarna. Detta för att det på längre sikt ska gå att motivera att kommunen både ska bekosta ledare som följer med på utbytet och ledare som stannar kvar i den ordinarie verksamheten. I två av kommunerna upplevs inte ungdomarnas brist på intresse som ett problem. En fritidsledare och en gymnasielärare menar att de nästan måste lotta bland intresseanmälningarna. Däremot pekar flera av de intervjuade på att det kan vara svårt att nå nya ungdomar. Att delta i ett första utbyte föder däremot ofta ett starkt engagemang som gör att ungdomarna kommer tillbaka. 19
3.3 Ur tjänstemännens och politikernas perspektiv Att organiseringen av det internationella ungdomssamarbetet ser olika ut i de olika kommunerna framgår tydligast i intervjuerna med politiker och tjänstemän. Organisationen präglar också politikernas och tjänstemännens syn på främjande faktorer i internationellt ungdomssamarbete. 3.3.1 Politiska mål och aktiv organisation I Kalmar sker mycket av det internationella ungdomssamarbetet i kontakt med Kumulus och den kommunala verksamheten. Tjänstemännen påpekar att politiker i kommunen är och har varit engagerade i internationella frågor och i ungdomsfrågor. Enligt en socialdemokratisk politiker prioriterar även den politiska oppositionen ungdomsfrågorna. En tjänsteman menar att den internationella ungdomsverksamheten kommit långt tack vare Kumulus som ger arbetet en mer sammanhållen struktur. Strukturen gör det möjligt att arbeta mer långsiktigt då det finns pengar utanför projektmedlen. Det gör att till exempel lärare kan utbildas som en del av förberedelserna inför ett projekt. Det kan också handla om att göra djupare analyser. Om en skola står inför ett utbyte kan projektgruppen analysera skolans förutsättningar, medel och möjligheter att arbeta med utbytet. Trots att en långdragen diskussion föregick öppnandet av Ungdomens hus i Karlstad pekar en politiker på att det finns ett brett politiskt stöd för att satsa på ungdomar. Diskussionen om Ungdomens hus handlade snarare om kommunen skulle satsa på ett centralt beläget ungdomshus eller inte. De politiker som deltagit i utvärderingen pekar också på att satsningarna i kommunen de senaste åren blivit mer inriktade på svaga grupper. I Örnsköldsvik och Lidköping stöttar politiker det internationella ungdomssamarbetet, och verksamheten betraktas som en del av kommunens arbete med internationella frågor och ungdomspolitik. 3.3.2 Utnyttja kunskap och engagemang i lokalsamhället Förutsättningarna för det internationella ungdomssamarbetet i Örnsköldsvik skiljer sig från förutsättningarna i till exempel Kalmar. Kumulus i Kalmar har arbetat med att knyta kontakter och på så sätt har det internationella ungdomssamarbetet samlats dit. Den kommunala verksamheten i Örnsköldsvik är däremot en aktör bland andra. Initiativ i kommunens skolor beror snarare på lärarkollegiets engagemang än kommunförvaltningens målsättningar. En politiker i kommunen menar att kommunförvaltningens förhållande till ortens engagemang följer ett mönster som är typiskt för Örnsköldsvik: först aktivitet i lokalsamhället och därefter strategidiskussion i politik och förvaltning. Samarbetet mellan organisationerna skapar en uppåtgående spiral av aktivitet, menar en av frivilligorganisationernas tjänstemän. Politikerna i Örnsköldsvik upplever också att kommunen befinner sig i en positiv trend. Det skapar ett brett stöd för ungdomspolitiska satsningar, inte minst från näringslivet. Flera gynnande faktorer har samverkat till denna utveckling. Näringslivet ser positivt på att unga reser och skaffar sig internationella erfarenheter, vilket särskilt efterfrågas av industrin som exporterar hela 70 procent av sin produktion till utlandet. Även i Lidköping pekar politikerna på att intresse och tradition i lokalsamhället är en viktig faktor för att det ska bli en uppslutning kring internationellt ungdomssamarbete. De menar att Lidköping har ett intresse för influenser utifrån, vilket bland annat visar sig genom god integration av invandrare på den lokala arbetsmarknaden. Det finns också upparbetade kanaler och kontakter som vidarebefordras mellan de som arbetar internationellt i kommunen. Intervjupersonerna i Karlstad hänvisar till liknande faktorer och pekar på den nära kopplingen till Norge och samarbeten på lokal nivå. 20
3.3.3 Stödjande faktorer utanför kommunen En gemensam uppfattning bland kommunerna som har deltagit i utvärderingen är att det internationella ungdomssamarbetet drivs av engagerade människor. De har följt utvecklingen under flera år och sett hur förutsättningarna har förändrats. I dag verkar det finnas fler gynnande faktorer än för 10 15 år sedan. I både Örnsköldsvik och Lidköping flyttar folk tillbaka, samtidigt som kommunerna har en mycket god ekonomi. Detta medger större satsningar på fritidsgårdar och skolor. Karlstad och Kalmar har under lång tid haft resurser att satsa på ungdomar, och resurserna används alltmer strategiskt. Enligt en tjänsteman i Kalmar har Kumulus bidragit till ökad systematik i det internationella ungdomssamarbetet. En viktig faktor är också att politiker och tjänstemän upplever att det finns en nationell politik som stödjer internationellt ungdomssamarbete. Detta märks genom att det finns mer pengar att söka genom Ungdomsstyrelsen och Sida men också genom de EU-stöd som inte fanns tidigare. En politiker menar att det också skett en förändring i inställningen till att söka projektmedel. Projektansvariga har under de senaste tio åren lämnat tankesättet: Pengar finns, hur kan de komma oss till del?. I dag tänker och arbetar de mer kreativt: Vi vill göra det här, hur ska vi kunna finansiera det?. Den tekniska utvecklingen har också skapat andra förutsättningar. En förvaltningschef menar att tillgången till internet inte bara gör det lättare att söka kontakter och resor utan att det också underlättar ungdomarnas deltagande genom exempelvis chattgrupper. Dessutom är det betydligt vanligare med nätverksträffar för projektansvariga runt om i Europa vilket inte bara gjort kontaktskapandet lättare, utan i vissa fall även effektiviserat projektarbetet. 21
22
TT4. FÖRSVÅRANDE OCH HINDRANDE FAKTORER FÖR INTERNATIONELLT UNGDOMSSAMARBETETT 4.1 Ur ungdomarnas perspektiv 4.1.1 Oförstående omgivning Flera av de intervjuade ungdomarna vittnar om motstånd och ointresse från omgivningen, till exempel att skolan inte har en flexibel inställning till engagemang i föreningar och projekt. I en av kommunerna tycker gymnasieeleverna att deras skola och lärare inte stödjer engagemang i internationella projekt. För de här ungdomarna är det inte bara en besvikelse över att det internationella program de studerar vid saknar ett utbyte i kursplanen. De känner sig dessutom motarbetade av sina lärare. De menar att lärare och skola borde se möjligheterna att utnyttja elevernas intresse av att få internationella erfarenheter. I stället upplever de att de riskerar sämre betyg på grund av sitt engagemang, trots att organiseringen och genomförandet av ett utbyte varit mer utvecklande för dem än traditionell undervisning i skolan. 4.1.2 Bristande planering och kommunikation Ungdomarna får ofta i uppdrag att marknadsföra den internationella ungdomsverksamheten och engagera nya ungdomar i kommande utbyten. Detta är ofta en del av efterarbetet. Några av de ungdomar som har deltagit i utvärderingen upplever att det kan vara svårt att engagera andra eftersom internationella projekt måste konkurrera med mer väletablerade och välkända fritidsaktiviteter. De betonar vikten av att få stöd och bekräftelse för sitt arbete när andra ungdomar är ointresserade eller andra deltagares engagemang sviker. Andra problem är främst förknippade med planering och kulturella skillnader. För en deltagare var utbytet något av en besvikelse då hon upplevde att aktiviteterna var anpassande för yngre personer än henne själv. Hon tyckte därför att de projektansvariga borde ha planerat aktiviteterna bättre. Några andra deltagare påpekade att de projektansvariga i mottagarlandet inte kom i tid och att det fanns brister i kommunikationen mellan ledarna, vilket gjorde att vissa aktiviteter inte blev av. Ett utbyte präglades av mottagarorganisationens uppfattningar om kön. Varken ledare eller deltagare visade respekt för eller lyssnade på tjejernas redovisningar och synpunkter. En annan deltagare som upplevt liknande problem menar att det finns en risk att ett dåligt organiserat utbyte motverkar sitt syfte genom att fördomar bekräftas och förstärks i stället för tvärtom. Problem som uppstått i mötet med den mottagande parten har i flera fall lösts genom dialog. I två fall kvarstod problemen, men då valde gruppen att fokusera på andra saker i samarbetet vilket gjorde att en större konflikt kunde undvikas. Volontärer och deltagare på ungdomsutbyten får erfarenheter som gör dem bättre rustade att driva egna projekt. Ett sätt att förebygga problem är att sprida deras erfarenheter till nya deltagare. 23
4.2 Ur de projektansvarigas perspektiv 4.2.1 Attityder i omgivningen Trots att det i de utvärderade kommunerna pågår en hel del internationellt ungdomssamarbete, verkar negativa attityder bland politiker, chefer och kollegor fortfarande vara ett stort problem. En av de intervjuade lärarna pekar på en typ av passivt stöd som innebär att han i ord får uppskattning men i praktiken ändå är motarbetad. Läraren upplever att kommunförvaltningen är jätteglad för det som han och hans kollegor gör, bara det inte kostar några pengar. På skolan upplever samma lärare en liknande inställning. Skolledningen motsätter sig inte utbytena. Samtidigt har skolan fortfarande en mycket oflexibel resursfördelning mellan gymnasieprogrammen som tillsammans med regler som inte medger att eleverna kan betala ur egen ficka gör projekten svåra att genomföra. Han menar att han påtalat problemen för rektorn som visserligen lyssnar men inte gör något åt saken. Några deltagare i utvärderingen menar att medarbetare som tar initiativ och organiserar internationellt ungdomssamarbete också kan motarbetas mer aktivt. Det handlar ofta om kollegor och chefer som inte visar förståelse eller avundsjukt menar att kollegan åker på semester. En lärare säger att han inte alltid redovisar all den tid han lägger ner i projektarbetet för att det inte ska bli diskussioner. Ytterst handlar det om en resursfråga och han menar att problemen bottnar i ett gammalt synsätt hos kommunens politiker. De som arbetar med projekten menar ofta att de själva är frälsta och kan se mervärdena, samtidigt som andra kanske bara ser kostnaderna. En projektansvarig menar att strategin för att övertyga omgivningen måste handla om att försöka visa de positiva effekterna av internationellt ungdomssamarbete. Det kan också handla om att försöka involvera kollegorna på olika sätt. Det är då viktigt att kollegorna känner att de också äger projektet. En fritidsledare menar att det finns en risk att kväva kollegornas delaktighet och engagemang genom att projektledaren själv vet bäst hur den egna projektidén ska förverkligas i alla detaljer. Två projektansvariga menar att upphovsmannen måste våga släppa taget och låta projektet utvecklas tillsammans med de andra. Ett sätt kan vara att i förväg komma överens om en arbetsplan där ansvaret fördelas mellan alla involverade parter. 4.2.2 Väcka intresse och visa på nyttan Det är flera projektansvariga som pekar på att ungdomar, kollegor och chefer blir entusiastiska när de väl blivit engagerade i ett första projekt. Ett sätt att övertyga en kollega och chef kan handla om att visa på potentialen i arbetet. I en kommun ville en ny chef inom fritidsförvaltningen avveckla det internationella ungdomssamarbetet då han tyckte det var rena semestern. För att bevisa motsatsen och visa på möjligheterna bjöd fritidsledaren i stället in kollegor från Europa till en veckas seminarium och föreläsningar om bra projekt. Detta ledde till ett bredare samarbete och att nya projekt planerades. Ytterst handlar det dock om politikernas intresse. Ofta finns det ett visst intresse, men flera som har deltagit i utvärderingen menar att för få politiker är verkligt intresserade av internationell ungdomsverksamhet. För att de ska bli intresserade krävs påvisbara vinster med projektet. Dock verkar det ofta vara svårt att visa upp konkreta vinster som är ett resultat av satsningar på internationellt ungdomssamarbete. Lidköping är ett exempel på att det går att mäta mjuka värden med internationellt ungdomssamarbete. Man har tagit fram ett system för att validera elevernas kunskaper i de ämnen som ingått i utbytet. Därför är det också möjligt att påvisa konkreta effekter av det internationella ungdomssamarbetet. 24
En projektledare i Karlstad som argumenterade för fortsatt stöd för ett sändande projekt för volontärer lyfte fram de konkreta, hårda vinsterna. Han pekade på att varje arbetslös ung individ som går på aktivitets- eller försörjningsstöd kostar 4 000 5 000 kronor i månaden om de stannar i kommunen. Om de däremot åker på volontärpraktik utanför Sverige försvinner kommunens kostnad, eftersom volontärpraktiken finansieras externt. Han räknade ut att kommunen kunde spara minst 480 000 kronor genom att skicka 20 volontärer per år som är utomlands i genomsnitt i sex månader. Utöver den konkreta ekonomiska vinsten menade han att det tillkommer en vinst som inte går att mäta i siffror, men som på längre sikt kan ha större betydelse. 4.2.3 Ungdomars intresse Ungdomars intresse av att delta i internationella projekt är ofta stort. I de utvärderade kommunerna är det främst elever från de samhällsvetenskapliga programmen som är intresserade av att åka på utbyten. Samtidigt menar flera av intervjupersonerna att det är svårt att engagera de ungdomar som annars inte skulle åka. Därför är det viktigt att både hitta rätt kanaler och lyckas väcka nyfikenhet. Fritidsgårdarna kan ofta vara en mötesplats där kommunen kan nå en del av de ungdomar som inte är engagerade i föreningar. I Karlstad har till exempel en fritidsgård startat utbyten för tjejer i syfte att ge dem extra stöd då de annars kommer i skymundan av killarna. På en annan fritidsgård arbetar fritidsledarna med tonårskillar som ingen annan vill ta i. Kalmar har på samma sätt som de andra kommunerna haft svårt att nå ungdomar från de praktiska programmen. I ett första steg har därför elevernas lärare engagerats. Detta har gett resultat och på gymnasiet sker utbytesprojekt i samarbete mellan de praktiska och teoretiska programmen. I Karlstad finns exempel på två organisationer som inriktat sig på att genomföra utbyten med arbetslösa ungdomar. Intervjupersoner från båda organisationerna pekar på att internationella erfarenheter är utvecklande för dem som åker och bidrar till att stärka deltagarnas självkänsla och initiativförmåga. Båda organisationerna har en utåtriktad verksamhet och använder tidigare volontärer för att söka upp ungdomar på skolor. Volontärerna kan berätta om sina erfarenheter och ge en bild av volontärpraktiken på ett annat sätt än de projektansvariga. Det finns dock vissa problem med att använda ungdomar som marknadsförare för internationellt ungdomssamarbete. En fritidsledare menar att ungdomar som inte deltagit på något utbyte kan skrämmas av de invigda ungdomarnas entusiasm. Engagemanget hos frälsta ungdomar kan skapa misstänksamhet, speciellt när det dessutom inte kostar något att åka på ett utbyte. Det låter helt enkelt för bra för att vara okej, menar han. Ett sätt att komma runt detta problem skulle kunna vara att leta andra informationskanaler. En intervjuperson från Karlstad menar att det är viktigt att försöka få medierna att uppmärksamma arbetet. Det ger marknadsföring och skapar möjligheter att få kontakt med nya ungdomar, menar han. 4.2.4 Bristande delaktighet Det finns exempel på att ungdomars intresse har sviktat när de väl engagerats i ett projekt, men det förefaller vara mindre vanligt. En viktig förklaring till bristande intresse är att ungdomarna inte har varit delaktiga i eller haft möjlighet att påverka utformningen av projektet. En lärare i Lidköping hävdar att idén om ungdomars inflytande inte alltid är helt sann i praktiken eftersom det oftast finns en vuxen i bakgrunden som sätter gränser och anger riktningen för det som ska göras. I ett empowermentprojekt på hans skola är ungdomarna med i hela processen och det har inte bara inneburit att de lärt sig mycket, utan också att de styrt inriktningen på projektet. Projektet började med förutsättningarna: Dom här pengarna har vi vad ska vi göra?. Ungdomarna har på så sätt fått bestämma över och fått stöd i genomförandet. Läraren pekar på att ungdomarna hamnar i en utvecklingsprocess där de själva får ta initiativ. Även i Kalmar menar personalen att den ständigt måste kämpa för att i praktiken närma sig ett synsätt där unga betraktas som en resurs. 25