ÅRSREDOVISNING 2009 Årsredovisningen vänder sig till kommuninnevånare, kommunens politiker, anställda samt externa intressenter. Kommunstyrelsen är ansvarig för redovisningen som tas fram av ekonomi- och personalavdelningen. Enligt 4 kap i den kommunala redovisningslagen skall årsredovisningen innehålla en förvaltningsberättelse. Denna ska ge en bild av utvecklingen i de kommunala verksamheterna. Här redovisas viktiga händelser som inte går att utläsa av resultat- och balansräkningen men som är viktiga för att bedöma kommunens ekonomi. Av förvaltningsberättelsen skall även framgå väsentliga händelser under året, kommunens förväntade utveckling, väsentliga personalförhållanden samt andra förhållanden som är av betydelse för styrningen och uppföljningen av den kommunala verksamheten.
2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunens organisation... 3 Kommunstyrelsens ordförande om verksamheten 2009... 4 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE... 5 Omvärldsanalys... 5 Befolkning, arbetsmarknad och näringsliv... 6 Sammanfattande finansiell analys... 7 Driftredovisning... 9 Investeringsredovisning... 12 Personalekonomisk redovisning... 14 EKONOMISK REDOVISNING... 18 Modell för finansiell analys... 18 Fördjupad finansiell analys kommunen... 18 Finansiell analys koncernen... 24 Resultaträkning... 26 Kassaflödesanalys... 26 Balansräkning... 27 Noter... 28 Redovisningsprinciper... 34 REDOVISNING FRÅN KOMMUNENS VERKSAMHETER... 36 Kommunstyrelsen... 36 Bygg- och miljönämnden... 38 Servicenämnden... 39 VA Vatten- och avloppsverksamhet... 41 Kultur- och utbildningsnämnden... 42 Socialnämnden... 44 Folkhälsonämnden... 47 Överförmyndarnämnden... 49 Bergslagens räddningstjänst... 50 Framtiden... 51 REDOVISNING FRÅN KOMMUNENS FÖRETAG... 52 Koncernen Degerfors kommun... 52 Degerfors Energi AB... 52 Elnät... 52 Fjärrvärme... 53 Degerforsbyggen AB... 54 Degerfors industrihus AB... 55 REVISORERNA... 56 Revisionsberättelse... 57 Specificerad investeringsredovisning... 59
Kommunens organisation Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ. I fullmäktige finns 41 ordinarie ledamöter och lika många ersättare. Sammansättningen bestäms genom allmänna val av medborgarna i Degerfors kommun. Mandatfördelning 2002-2006 2007-2010 Socialdemokraterna 21 18 Vänsterpartiet 10 12 Centerpartiet 3 3 Folkpartiet 3 2 Moderata samlingspartiet 2 3 Kristdemokraterna 1 2 Miljöpartiet de gröna 1 1 Summa 41 41 Nämnderna Degerfors kommun har antagit regler, reglemente, för respektive nämnd. Reglementet reglerar nämndernas och kommunstyrelsens ansvarsområde. Nämnderna skall följa de direktiv och riktlinjer kommunfullmäktige beslutat om. De är dessutom skyldiga att tillse att verksamheterna bedrivs på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Återrapportering ska ske till kommunfullmäktige. Kommunstyrelsens roll Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan som ska leda och samordna planeringen av kommunens ekonomi och verksamhet. Kommunstyrelsen leds av ett heltidsarvoderat kommunalråd. Under 2009 har kommunstyrelsen haft tre utskott; arbetsutskottet, näringsutskottet samt planutskottet. Dessa utskott bereder i första hand ärenden till kommunstyrelsens sammanträden. Degerfors Energi AB Degerforsbyggen AB Degerforsbolagen AB Valnämnden KOMMUN- FULLMÄKTIGE Revisorer Kultur- och utbildningsnämnden Kommunstyrelsen Servicenämnden Degerfors Industrihus AB Bygg- och miljönämnden Socialnämnden *Gemensamma nämnder Folkhälsonämnden* Överförmyndarnämnden* Utöver de i organisationsskissen ingående organisationerna har Degerfors kommun minoritetsandelar i Länstrafiken med 2,12 %, Bergslagens Räddningstjänstförbund med 11,8 %. Degerfors kommun har även 1/3 av aktierna i Degerfors projektutveckling AB. 3
Kommunstyrelsens ordförande om verksamheten 2009 Kommunstyrelsen i Degerfors redovisar i detta dokument 2009 års verksamhet. När vi gör en kort historisk återblick ser vi en dramatisk tid där året inleddes med många frågetecken. Skälet till alla frågor var kraftiga förändringarna i världsekonomin 2008 och det som beskrivs som en finansiell kris. Detta har naturligtvis satt sina spår i kommunsektorn. 2009 är det år då planeringsförutsättningarna förändrades ständigt. Nya prognoser visade på minskade skatteunderlag, och förändringar i statsbidragssystemet som slog hårt för Degerfors kommun. Lyckligtvis valde regeringen under hösten att tillföra kommunsektorn mer pengar i form av ökat statsbidrag. För vår del motsvarade den summan ca 7 miljoner kr. Sysselsättningsnivån i kommunen har ytterligare försämrats under året. Kommunen har arbetat aktivt med att skapa nya arbetstillfällen bl.a. genom stora investeringar på Högbergstorps industriområde. I kontakter som kommunen haft med det lokala näringslivet visas två olika sidor upp. Många företag har påverkats dramatiskt av världskonjunkturen, medan andra har ökat sin produktion och försäljning. Trots ett ekonomiskt svårt år har kommunen under 2009 amorterat ytterligare 15 miljoner på sina lån. Det innebär att vi från 2004 klarat av att amortera 70 miljoner på vår låneskuld och har vid årsskiftet 152 miljoner i långfristiga skulder. Under 2009 har kommunen avsatt 10,2 miljoner kr för att erbjuda personal inom kultur- och utbildningsnämnden särskild avtalspension. Syftet med åtgärden är att minska kostnaden inom förvaltningen på sikt. Kommunen har också tillfört Degerforsbyggen 6,9 miljoner kr för rivningskostnader och framtagande av attraktiva bostäder på Stationsvägen i Degerfors. Dessa båda poster kommer att avräknas i bokslutet som synnerliga skäl, vilket gör att kommunen 2009 redovisar ett justerat resultat på 4,1 miljoner kr enligt redovisningsreglerna för balanskravet. När vi ser tillbaka på 2009 bör även följande frågor lyftas fram. Året har präglats av anpassningsåtgärder inom förskolans och skolans organisation. Detta som en följd av minskade barn- och elevkullar. Under våren invigde JUBO Kvalitetsproduktion AB sina nya lokaler vid Nyttorp. Frågan om ett centralt tågstopp är flyttat på framtiden, men finns med i Banverkets fortsatta arbete med att förbättra tillgängligheten på Värmlandsbanan. Sommaren 2009 tog samverkansfrågan med Karlskoga om en gemensam gymnasieskola åter fart. Ambitionen finns att under innevarande år ta slutliga beslut om samverkansform och lokaler. Sommaren 2009 beslutade Degerfors Industrihus AB att investera 21 miljoner kr i en ny industrilokal på Högbergstorp. Det är den hittills största satsningen för det kommunala bolaget. I oktober invigde Outokumpu sin nya utlastningsterminal inom järnverksområdet. Till mångas glädje tog också Degerfors IF steget upp i superettan efter ett års degradering till division ett. När vi nu sätter punkt för det gångna året kan slutsatsen dras att den internationella finanskrisen drabbade även vår kommun och att dess effekter kommer att påverka oss även 2010. Min personliga bedömning är dock att den svenska kommunsektorn klarade sig förhållandevis bra, så även Degerfors kommun. Robert Mörk 4
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Omvärldsanalys 1 Sverige År 2009 har fortsatt i 2008 års spår. Det innebär ett omvälvande år för såväl Sveriges som hela världens ekonomi. Efter den svarta hösten 2008 har återhämtningen varit ganska svag under 2009. Nedgången i sysselsättningen har stannat av och inte blivit så kraftig som tidigare befarats. Ökad orderingång kan väntas i industriföretagen. Världshandeln ökar igen efter den låga nivå som infann sig under våren och sommaren 2009. Då tillväxten är relativt svag i Europa, Sveriges största exportmarknad, går återhämtningen i Sverige långsammare. Bland företagen och den privata konsumtionen finns en dock ökad optimism. Få företag beskriver sina lager som allt för stora. Minskningen av antalet arbetade timmar stannade vid 2,8 % och inte vid 3,5 % som Sveriges kommuner och Landsting tidigare förutspådde. Ett skäl som anges till att sysselsättningen inte minskat så mycket som befarats är att efterfrågandekrisen inte fick den spridning från industrin till övrigt näringsliv som tidigare befarats. Trots att minskningen blivit lägre befaras det att det tar längre tid innan företagen behöver nyanställa i någon större skala. Kommunsektorn Den ekonomisk utveckling som var under slutet av 2008 och under 2009 med nedreviderade skatteunderlagsprognoser innebar stora problem för kommun- och landstingsektorn att klara av sina åtaganden under 2010 och 2011. Detta uppmärksammades först i regeringens vårproposition och även sedan i höstpropositionen. Relativt stora tillskott i bland annat konjunkturstöd lämnades till landets kommuner. Detta betalades ut i förskott under december 2009 för den del som avser 2010. Tillskottet innebär att kommunernas resultat klaras 2010. År 2011 försvagas sedan resultaten då det tillfälliga konjunkturstödet upphört. För hela kommunsektorn uppgår detta belopp till 12 miljarder kronor. Hur 2011 påverkas reellt beror till stor del på hur kostnaderna och verksamhetsutvecklingen förändras. Löneutvecklingen kommer sannolikt att bli högre än vad som förutspåddes under våren 2009. Löneförhandlingarnas utfall har en relativt stor inverkan på hur Degerfors kommun kommer att klara sin ekonomi under 2011. SKL bedömer att utvecklingen efter 2011 innebär att arbetslösheten minskar till drygt 6 %. Detta ska jämföras med nivån runt 9 % som är i dagsläget. Hushållens inkomster har, trots finanskrisen och ökad arbetslöshet, utvecklats positivt. Ökningen mellan 2006 och 2009 är ca 10 % i reella termer. De ökade inkomsterna i kombination med minskad konsumtion har medfört att hushållens sparande ökat. Investeringarna i samhället väntas vända upp först under 2011. Under 2009 bidrog statens och kommunernas satsningar till att hålla investeringsnivån uppe. 1 Omvärldsanalysen är till stor del hämtad från MakroNytt 1/2010, utgiven av Sveriges kommuner och Landsting 5
Befolkning, arbetsmarknad och näringsliv Befolkning Kommunen har under en följd av år minskat sin befolkning och vid årsskiftet 2009/2010 uppgick den till 9 709 (9 839) invånare. Minskningen under 2009 var 130 personer vilket skall jämföras med 2008 då minskningen var 64 personer. Den kraftiga minskningen under 2009 innebär att Degerfors kommun minskat i snitt 80 invånare/år de fem sista åren. Antalet inflyttade under 2009 var 413 (430) och antalet utflyttade var 483 (460). Nettoinflyttningen var därmed -70 personer. Under 2009 avled 124 personer och 60 (95) föddes, vilket ger ett födelsenetto på -60 personer. Den sammanlagda befolkningsminskningen var 130 personer. 11500 11000 10500 10000 Arbetsmarknad Den totala arbetslösheten i gruppen 16-64 år ökade under året från 5,1 % vid årsskiftet till 9,2 % den 31 december 2009. Antalet öppet arbetslösa ökade från 3 % till 5,1 %. Bryter man ut gruppen 18-24 år visar denna grupp en minskning av den öppna arbetslösheten från 7 % till 6,5 % medan andelen arbetssökande i program ökat från 5,8 % till hela 14,8 %. Näringsliv Året har inneburit betydligt minskad orderingång för stor del av regionens metallindustriföretag. Olika lösningar av neddragning av arbetstid och lön har använts, vilket minskat antalet varsel och uppsägningar. Byggbranschen däremot har haft god lönsamhet och även genomfört nyanställningar. Efterfrågan på starta-eget-rådgivning har under delar av året legat på en mycket låg nivå. Under slutet av året återgick efterfrågan till normala nivåer och ligger kvar på en stabil nivå. 9500 9000 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Invånarantal 1998-2009 På Högbergstorps industriområde har kommunen under året uppfört en tillbyggnad av en av hallarna. 50 2005 0 2006 2004 2008-50 2001 2007 2009-100 2002 2003 1998-150 1999 2000-200 Flyttnetto 1998-2009 0-10 -20 1999 2000-30 2003 2008-40 1998 2002 2005-50 2004-60 2001 2007 2009 2006-70 Födelsenetto 1998-2009 6
Sammanfattande finansiell analys Resultat kapacitet Degerfors kommun redovisar ett resultat om 13,0 mkr. Resultatet innebär en positiv budgetavvikelse om 0,4 mkr. Jämfört med 2008 är resultatet 13,0 mkr lägre. Resultatet påverkas kraftigt av två beslutade omställningsåtgärder. Det gäller dels rivning av bostäder om 6,9 mkr samt omställningsåtgärder inom kultur- och utbildningsförvaltningen med 10,2 mkr. Dessa två åtgärder har kommunfullmäktige beslutat att anse som synnerliga skäl vid balanskravsavstämningen. Kommunens justerade resultat för 2009 uppgår därmed till 4,1 mkr. Nettoinvesteringarna uppgår till 18,2 mkr vilket är ungefär samma nivå som för 2008. Den långfristiga låneskulden fortsätter att minska. Vid årsskiftet uppgick den till 149,4 mkr vilket är en minskning med 11,2 mkr jämfört med förra året. Med anledning av de beslutade omställningsåtgärderna har soliditeten under 2009 försämrats med 3,9 procentenheter till 29,3 %. Resultatet för 2008 uppgick till ett marginellt negativt resultat om -13 tkr. Efter avräkning av synnerliga skäl 2009 och återställande av 2008 års negativa resultat uppgår det justerade resultatet för 2009 till + 4,1 mkr. Kommunens nettoinvesteringar uppgick till 18,2 mkr under 2009. Nivån underskrider avskrivningarna med ca 2,7 mkr. Jämfört med budget lämnar investeringsredovisningen ett överskott om ca 37,9 mkr. Den största enskilda posten som inte förbrukats är investering i ny gymnasieskola, 27 mkr. Budgeten för 2010 innehåller investeringsutgifter om 34 mkr och ombudgeteringar från 2009 har begärts med ca 10 mkr. Den beslutade investeringsnivån för 2010 är en nivå som kommunen inte orkar med nuvarande resultatnivåer. Jämfört med prognosen i delårsrapporten redovisar samtliga nämnder, förutom kommunstyrelsen, ett bättre resultat vid årets slut. Förbättringarna går att följa i höstens månadsuppföljningar. Jämfört med delårsrapportens uppgifter redovisar kultur- och utbildningsnämnden ett bättre resultat om 4,8 mkr. Av detta avser 0,6 mkr ej förbrukade medel för omstruktureringsåtgärder. Socialnämnden slutliga budgetavvikelse uppgår till 1,3 mkr mot prognostiserat 3,6 mkr. Under året har amorteringarna uppgått till 14,8 mkr. Under 2006-2009 har det amorterats sammantaget 49,6 mkr. Soliditeten försämrades under 2009. Detta beror på de beslutade omstruktureringsåtgärderna. Dessa har belastat resultatet med sammanlagt 17,2 mkr. Kommunen 2007-2009 2007 2008 2009 Bruttoomsättning, tkr -554 780-567 731-566 613 Balansomslutning, tkr 409 821 401 028 409 587 Investeringsvolym, tkr 22 976 18 017 18 232 Kommunal skattesats kr 21,87 22,17 22,17 Risk - kontroll Kassalikviditeten uppgick på balansdagen till 61,6 %. Detta är en fördubbling jämfört med 2008. Ökningen av likviditeten går att finna i att investeringsnivån varit markant lägre 2008 och 2009 än vad som planerats. Staten betalade även ut 9,5 mkr i förskott på 2010 års konjunkturstöd Kommunens pensionsförpliktelser är omfattande. Om kommunens ansvarsförbindelse avseende pensioner skulle redovisas i balansräkningen skulle det innebära en negativ soliditet och ett eget kapital om - 150 mkr. Degerfors kommun har borgensåtaganden på 424 mkr eller ca 43 700 kr/invånare. Nivån på kommunens borgensåtagande är hög jämfört med både riket och med länet. Finansiella nyckeltal 2007-2009, kommunen 2007 2008 2009 Resultat och kapacitet Nettokostnadsandel inkl finansnetto, % 96,95% 100,00% 102,88% Som ovan, exkl synnerliga skäl -- -- 99,09% Årets resultat, tkr 8 579-13 -13 047 Årets resultat/skatter och statsbidrag % 1,98% 0,00% -2,88% Självfinansieringsgrad av investeringar, % 115% 99% 137% Soliditet 32,48% 33,19% 29,31% Risk och kontroll Kassalikviditet 32,58% 31,01% 61,60% Finansiella nettotillgångar -117 261-115 852-127 298 Borgensåtagande 341 573 388 974 424 427 Budgetavvikelse 3 741-6 988 429 Balanskrav uppfyllt Ja Nej Ja 7
Sammanfattande finansiell analys, Koncernen Koncernen Degerfors kommun omsätter ca 653 mkr (638 mkr) på kostnadssidan. Koncernen uppvisar ett negativt resultat. Resultatet uppgår till -13,6 mkr ( 5,7 mkr). Det negativa resultatet påverkas kraftigt av kommunens omstruktureringsåtgärder om sammantaget drygt 17 mkr. Sammanställd redovisning 2007-2009 2007 2008 2009-637 Bruttoomsättning, tkr -595 996 897-653 015 Balansomslutning, tkr 797 641 809 851 848 715 Investeringsvolym, tkr 42 237 54 149 42 916 Koncernens soliditet har minskat med ca 1,5 procentenhet till 14,5 % jämfört med föregående år. Förklaringen till detta är den kraftiga minskningen av det sammanställda resultatet jämfört med 2008. Såväl kommunen som bolagen har en tillfredsställande likviditet. Koncernens balanslikviditet ligger på ca 109% (107 %) och bedöms vara på en tillfredsställande nivå. Årets resultat för respektive företag 2007 2008 2009 Degerfors kommun 8 579-13 -13 047 Degerforsbolagen AB 0 0 1 201 Degerforsbyggen AB -5 902-5 878-1 383 Degerfors Industrihus AB 354 0 179 Degerfors Energi AB 0 0 33 Finansiella nyckeltal 2007 2008 2009 Resultat och kapacitet Årets resultat, tkr 3 724-5 699-13 638 Soliditet 17,8% 16,9% 14,5% Risk och kontroll Balanslikviditet, % 109 107 109 8
Driftredovisning Redovisning Budget Avvikelse Redovisning Redovisning i tkr. 2009 2009 2008 Kommunstyrelsen 49 441 46 965-2 476 48 111 Bygg- och miljönämnden 2 388 2 714 326 2 415 Servicenämnden 23 955 25 017 1 062 16 699 varav Skattefinansierat: 19 429 19 963 534 18 963 Avgiftsfinansierat - VA: -1 784-1 452 332-1 676 Avgiftsfinansierat - Renhållning: -606-410 196-588 Rivningskostnader, synnerliga skäl 6 916 6 916 0 0 Kultur och utbildningsnämnden 218 161 222 974 4 813 209 084 varav, omställningskostnader personal 10 244 10 850 606 0 synnerliga skäl Socialnämnden 175 586 174 310-1 276 171 017 Verksamhetens kostnader 469 531 471 980 2 449 447 326 Varav VA -1 784-1 452 332-1 676 Varav Renhållning -606-410 196-588 Finansförvaltningen 456 484 458 503-2 019 447 313 Kommunens resultat -13 047-13 477 430-13 Kommentar till driftredovisningen Verksamheternas budgetavvikelse uppgår 2009 till +2,4 mkr. Kommunstyrelsen redovisar ett underskott om 2,5 mkr. Underskottet hänför sig till stor del till fastigheter, -1,5 mkr, där verksamheten blivit belastad med ett negativt resultat avseende elhandel om 0,8 mkr samt justering av avskrivningar avseende inventarier med 0,6 mkr. Underskottet på kommunstyrelsens övriga verksamheter kan hänföras till bland annat följande. Avvecklingen av fotbollsakademin blev 0,3 mkr dyrare än beräknat. Bidragen till både föreningar och till bostadsanpassningsåtgärder lämnar underskott jämfört med budget om -0,3 mkr vardera. Även kostnaderna för arbetsmarknadsåtgärder lämnar ett underskott om -0,3 mkr. De redovisade underskotten vägs upp av att en del verksamheter redovisar överskott. För 2009 är det främst näringslivsavdelningen som redovisar ett stort överskott om +0,5 mkr. Bygg- och miljönämndens överskott beror på vakanser under 2009. Servicenämndens skattefinansierade verksamheter lämnar ett överskott om 0,5 mkr. I likhet med föregående år så ligger kostnadsbudgeten fel för Degernäs camping, detta har rättats till budget 2010. De avgiftsfinansierade verksamheterna VA och renhållning lämnar överskott om 0,3 mkr respektive 0,2 mkr. Inom servicenämndens verksamhet har 6,9 mkr kostnadsförts för rivningar av bostäder. Kostnaden kommer att räknas som synnerliga skäl vid balanskravsavstämningen. Kommunfullmäktige beslöt under våren 2009 om ett omställningspaket inom kultur- och utbildningsnämndens verksamhet. Omställningspaketet uppgick till drygt 10 mkr och redovisas som synnerliga skäl vid balanskravsavstämningen. Från och med delårsrapporten har det prognostiserade resultatet för nämnden förbättrats undan för undan. Vid årsskiftet är det framför allt tre verksamheter som redovisar relativt stora överskott gentemot budget och det är förskolans med 1,7 mkr, gymnasieskolan med 2,0 mkr samt vuxenutbildningen med 1,0 mkr. Grundskolans verksamheter visar dock ett sammantaget underskott om 0,6 mkr. Socialnämnden har prognostiserat underskott under hela 2009. Detta beroende nästan uteslutande på de höga kostnaderna för försörjningsstöd. Kostnaderna för ekonomiskt bistånd lämnar ett underskott om 3,7 mkr. Underskottet inom nämnden vägs upp bland annat av att verksamheten vård och omsorg lämnar överkott samt att den budgeterade kostnaden för ökning av semesterlöneskuld inte behövt ianspråktas då semesterlöneskulden istället minskade under 2009. 9
Prognossäkerhet Verksamheterna lämnar månatligen en budgetuppföljning med en prognos om resultatet vid årets slut. I den delårsrapport som lämnades per den 30 juni 2009, pekade prognosen mot ett årsresultat om -9,2 i justerat resultat. Det justerade redovisade resultatet uppgår 4,1 mkr, dvs en skillnad på 13,3 mkr. Under andra delen av 2009 har de lämnade prognoserna allt mer närmat sig det faktiska utfallet. Två relativt stora enskilda poster som vi inte kände till vid upprättandet av delårsrapporten är återbetalning av arbetsmarknadsförsäkring om 1,8 mkr samt den minskade semesterlöneskulden om ca 2,1 mkr. Vad gäller prognosskillnader i verksamheterna är det främst kultur- och utbildningsnämnden och inom socialnämnden som detta kan spåras. Inom kulturoch utbildningsnämnden är skillnaden mellan delårsprognos och redovisad avvikelse +4,8 mkr och motsvarande siffra för socialnämnden är +2,3 mkr. I kultur- och utbildningsnämndens avvikelse ingår ej förbrukade omställningskostnader med 0,6 mkr. Den låga räntenivån har fortsatt under hösten vilket innebär ett överskott på finansnettot med 0,8 mkr. Under februari 2010 har ca 40 medarbetare deltagit i en intern prognosutbildning i syfte att bli säkrare i sin roll att och därmed kunna göra säkrare prognoser. Driftredovisning, vht Redovisning Redovisning Redovisning Redovisning Redovisning i tkr. 2006 2 007 2008 2009 Gemensamma verksamheter 17 730 19 015 20 559 21 390 Politisk verksamhet 10 016 6 163 6 544 6 832 Infrastruktur, skydd mm. 33 219 30 995 30 899 36 537 Fritid och Kultur 14 531 15 619 16 434 16 168 Pedagogisk verksamhet 170 389 185 520 195 623 204 598 Vård och omsorg 156 291 161 364 173 825 178 907 Särskilt riktade insatser 2 046 2 967 1 623 2 463 Affärsverksamhet 3 915 1 788 1 419 2 636 varav Va-kollektivet -905-1 146-1 676-1 784 Renhållningskollektivet -137-625 -558-606 Verksamhetens resultat 408 136 423 431 446 926 469 531 Varav avgiftskollektivet -1 042-1 770-2 234-2 390 Finansförvaltningen 426 420 432 010 446 913 456 484 Kommunens resultat 18 284 8 578-13 -13 047 Kommentar till driftredovisningen på övergripande verksamhetsnivå Av ovanstående tabell kan man utläsa hur kommunens ekonomiska resurser fördelats på de övergripande verksamhetsgrenarna de närmaste tre åren. Kostnaderna för de gemensamma verksamheterna har för 2009 ökat med drygt 0,8 mkr jämfört med föregående år. En stor ökning finns inom området förvaltningslokaler vilken blivit belastat med ett finansiellt resultat om -0,8 mkr avseende elhandel. Jämfört med 2008 har den politiska verksamheten ökat med drygt 4 % och det är nämnds- och styrelseverksamheten, allmänna val och nämndsadministration som står för ökningen. Inom infrastruktur, skydd mm finns det en redovisad kostnadsökning om 18 % redovisad. I denna ökning ingår kostnaderna för avställning av bostäder med 6,9 mkr. Exkluderas denna kostnad avseende synnerliga skäl har verksamhetsområdet minskat med 4 %. Inom Kultur- och fritid har den totala nettokostnaden minskat mellan åren. Minskningen är knappt 2 %. Den Pedagogiska verksamheten har under året ökat med 4,5 %. I denna ökning ingår beslutade avtalspensioner och avgångsersättning med 10,2 mkr. Exkluderas denna kostnad av engångskaraktär har verksamheterna bedrivits med något lägre kostnad 2009 än för 2008. För Vård och omsorg ökade nettokostnaderna med 2,9 %. Inom verksamhetsområdet är det barnoch ungdomsvård och ekonomiskt bistånd som står för en procentuell stor ökning mellan åren 10
med 23 % respektive 33 %. Delverksamheten vård och omsorg som har en nettoomslutning om 141 mkr har bedrivit verksamheten med oförändrad kostnadsnivå. Inom Särskilt riktade insatser har arbetsmarknadsåtgärder ökat med 22 % under 2009. Redov Budget +/- Redov Budget +/- Redovisning, tkr 2009 2009 Redovisning, tkr 2009 2009 KOMMUNSTYRELSEN 49 441 46 965-2 476 BYGG O MILJÖNÄMND 2 388 2 714 326 FÖRVALTNINGSLOKALER 2 227 750-1 477 NÄMND- OCH STYRELSEVERKS 83 110 27 GEMENSAMMA VERKSAMHETER 12 336 11 711-624 MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDD 2 305 2 604 299 EJ FÖRD ADM.KOSTNAD 211 262 51 NÄMND- OCH STYRELSEVERKS 2 102 2 613 511 KULTUR- OCH UTBILDN NÄMND 218 162 222 974 4 812 STÖD T POLITISKA PARTIER 493 492-1 NÄMND- OCH STYRELSEVERKS 522 575 53 REVISION 528 581 53 ÖVRIG VERKSAMHET -2 0 2 ÖVRIG VERKSAMHET 2 346 2 401 54 FYSISK O TEKN PLANERING 0 3 3 FYSISK O TEKN PLANERING 2 208 2 619 412 ALLMÄN FRITIDSVERKSAMHET 1 242 1 741 499 NÄRINGSLIVSBEFR ÅTGÄRDER 4 745 4 801 56 ALLMÄN KULTURVERKSAMHET 886 783-103 TURISTVERKSAMHET 988 1 027 39 BIBLIOTEK 3 336 3 377 41 GATOR OCH VÄGAR 507 555 48 MUSIKSKOLA 3 727 3 831 104 MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDD 149 121-28 IDROTTS- OCH FRITIDSANL 2 486 2 373-113 RÄDDNINGSTJÄNST 8 223 8 333 110 FRITIDSGÅRDAR 812 907 96 ALLMÄN FRITIDSVERKSAMHET 574 574 0 BARNOMSORG 410 475 65 ALLMÄN KULTURVERKSAMHET 1 591 1 247-344 FÖRSKOLA 40 096 41 745 1 649 IDROTTS- OCH FRITIDSANL 146 117-29 FAM DAGHEM, FRITIDSHEM 10 161 10 233 72 EJ FÖRDELADE KOSTNADER 345 318-27 GRUNDSK, FÖRSKOLEKL MM 86 915 86 257-658 ÖVR VÅRD,BEHANDL,SERVICE 1 375 1 124-251 GYMN SKOLA, GYMN SÄRSKOLA 48 377 50 445 2 068 VÅRD BEHANDL O SERVICE 3 455 3 460 5 ÖVRIG UTBILDNING 3 910 4 957 1 047 EJ FÖRDELADE KOSTNADER 291 300 9 UPPDRAGSUTBILDNING 867 1 090 223 ARBETSMARKNADSÅTGÄRDER 788 448-341 EJ FÖRDELADE KOSTNADER 13 519 13 277-242 ARBETSOMRÅDEN OCH LOKALER 1 550 974-575 VÅRD OCH OMSORG 749 732-18 KOMMERSIELL VERKSAMHET -184-318 -134 ARBETSOMRÅDEN OCH LOKALER 1 0-1 KOMMUNIKATIONER 2 449 2 455 6 KOMMERSIELL VERKSAMHET 150 175 25 SERVICENÄMND 23 955 25 017 1 062 SOCIALNÄMND 175 586 174 311-1 276 FÖRVALTNINGSLOKALER 2 366 2 247-119 NÄMND- OCH STYRELSEVERKS 607 521-86 GEMENSAMMA VERKSAMHETER 3 618 4 164 546 MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDD 50 18-32 EJ FÖRD ADM.KOSTNAD 633 630-3 ALLMÄN KULTURVERKSAMHET 219 280 61 ÖVRIG VERKSAMHET 154 165 12 VÅRD OCH OMSORG 140 777 141 567 790 FYSISK O TEKN PLANERING 7 240 7 276 36 ÖVR VÅRD,BEHANDL,SERVICE 233 253 20 TURISTVERKSAMHET -78 656 735 VÅRD BEHANDL O SERVICE 1 978 2 157 178 GATOR OCH VÄGAR 8 348 8 168-180 INDIVID O FAMILJEOMSORG 2 712 2 795 83 PARKER 1 855 1 761-94 BARN- OCH UNGDOMSVÅRD 7 565 7 194-371 ALLMÄN KULTURVERKSAMHET 511 415-95 EKONOMISKT BISTÅND 12 114 8 440-3 674 IDROTTS- OCH FRITIDSANL 639 550-90 ÖVR INDIVID O FAM OMS 1 749 2 049 300 ARBETSOMRÅDEN OCH LOKALER 875 632-243 EJ FÖRDELADE KOSTNADER 5 908 6 987 1 079 KOMMERSIELL VERKSAMHET 186 216 31 FLYKTINGMOTTAGANDE 0 0 0 Varav ARBETSMARKNADSÅTGÄRDER 1 674 2 051 377 VATTEN- OCH AVLOPPSHANTER -1 784-1 452 332 AVFALLSHANTERING -606-410 196 SUMMA NÄMNDERNA 469 532 471 981 2 449 11
Investeringsredovisning Redovisning Budget Avvikelse Redovisning i tkr. 2009 2009 Kommunstyrelsen 7 632 11 631 3 999 varav, Fastigheter 6 518 9 044 2 526 Bygg- och miljönämnden 0 0 0 Servicenämnden 7 029 9 205 2 176 varav Skattefinansierat: 1 897 2 271 374 Skattefinansierat - fastigheter 865 2 192 1 327 Avgiftsfinansierat - VA 2 161 2 542 381 Avgiftsfinansierat - Renhållning 2 106 2 200 94 Kultur och utbildningsnämnden 2 474 34 239 31 765 varav ny gymnasieskola 177 26 965 26 788 Socialnämnden 1 097 1 015-82 Summa investeringar 18 232 56 090 37 858 Kommentar till investeringsredovisningen 2009 De totala nettoinvesteringarna 2009 uppgick till 18,2 mkr. I budgeten för 2009 fanns avsatt 56,1 mkr för investeringsändamål. Överskottet om 37,9 mkr består i huvudsak av investeringar som ej färdigställdes under 2009. Detta gäller främst ombyggnad gymnasieskola som lämnar ett överskott om 27 mkr samt ombyggnation av Brukets gymnastiksal som redovisar överskott med 4,7 mkr. Inom kommunstyrelsens verksamhetsområde är det tre projekt som lämnar ett sammantaget överskott om 3,6 mkr. Det gäller ombyggnad Folkets Hus, insatser i nämndhuset samt gång- och cykelväg mellan Strömtorp och Parkskolan. Begäran om ombudgetering har överlämnats till kommunfullmäktige för ställningstagande. Dessa framgår i sin helhet av den detaljerade investeringsredovisningen. Kommunens totala investeringar motsvarar 86,4 % av årets kostnad för avskrivningar. Förra året uppgick investeringarna till 101 % av avskrivningarna. Kommunstyrelsens investeringsbudget lämnar ett överskott om 4,0 mkr. Överskottet hänför sig till tre projekt. Det är Folkets Hus etapp II, + 1,8 mkr, nämndhuset + 0,9 mkr samt gång- och cykelväg mellan Strömtorp och Parkskolan, + 1,0 mkr. Servicenämndens överskott avseende de skattefinansierade verksamheterna om 1,7 mkr beror nästan uteslutande på att beställda arbeten på kommunens fastigheter ej blivit utförda. Markarbeten på exploateringsområdet Högbergstorp lämnar ett överskott om 0,2 mkr. Av dessa 0,2 mkr kommer 0,1 mkr att behövas under 2010. Vad avser de avgiftsfinansierade verksamheterna levererades det nya renhållningsfordonet (2,1 mkr) under 2009. Överskottet om 0,5 mkr avseende de avgiftsfinansierade verksamheterna beror på att alla arbeten i Åtorps VA-verk ej färdigställts under 2009. Kultur- och utbildningsnämndens investeringsbudget uppgick till 34,2 mkr för 2009. I detta belopp ingår 27 mkr för ombyggnation av gymnasieskola samt 5 mkr för renovering av Bruksskolans gymnastiksal. Nämndens redovisade överskott om 31,8 mkr går att hänskjuta till dessa två projekt. I övrigt är det inga större avvikelser som redovisas. De avsatta medlen för ombyggnation av köket i Svartå behöver dock ombudgeteras till 2010. 12
Socialnämnden iordningsställde en ny gruppbostad för LSS-verksamheten på Bruket under 2008. Projektet har blivit belastat med sena fakturor under 2009 vilket i sin helhet förklarar nämndens underskott om 0,1 mkr. Flerårig investeringsredovisning (mkr) Projekt Total Budget* Redovisat t om 2009 Återstår 2010 Total utgift Beräknad avvikelse Folkets hus, Etapp II 2,4 0,6 1,8 2,4 0 Bruksskolans gymnastiksal** 5,0 0,3 4,7 5,0 0 Ombyggad, gymnasieskola 27,0 0,2 26,8 *** 0 * inkluderar även budget 2009 ** upphandling pågår, osäker totalutgift *** diskussioner pågår i kommunen var gymnasieskolan i framtiden ska vara lokaliserad En specificerad investeringsredovisning återfinns sist i årsredovisningen 13
Personalekonomisk redovisning Underlag till den personalekonomiska redovisningen är hämtad ur personal- och lönesystem och avser förhållanden den 31 december 2009. Om inget annat anges avser materialet tillsvidareanställda i Degerfors kommun. Med begreppet visstidsanställda avses alla med tidsbegränsad anställning med månadslön (minst tre månaders anställning och en sysselsättningsgrad om 40 %). Tabellerna nedan redogör för antalet tillsvidareanställda inom Degerfors kommun och antalet månadsavlönade inom Degerfors kommun vid samma tidpunkt. I begreppet månadsavlönad ingår tillsvidareanställda (inkl sjukskrivna, föräldralediga och tjänstlediga) samt alla visstidsanställda. Mellan åren 2008 och 2009 har antalet tillsvidareanställda och månadsavlönade minskat. Det kan förklaras genom de åtgärder som vidtagits med hänsyn till besparingskrav och anpassningar till verksamhetens storlek. Det är framförallt inom Kultur- och utbildningsnämnden som antalet minskar, under 2009 erbjöds ett antal medarbetare inom Kultur- och utbildningsnämnden särskild avtalspension. Differensen mellan 2008 och 2009 är en minskning med 24 tillsvidareanställda medarbetare, motsvarande 19 heltidstjänster inom kommunen. Tillsvidareanställda 20081231 20091231 Skilln Tillsvidareanställda 760 736-24 Omräknat i heltider 672 653-19 Månadsavlönade Datum 20081231 20091231 Skilln Månadsavlönade* 820 796-24 omräknat i heltider 734 706-28 * månadsavlönade tillsvidareanst, (inkl sjukskrivna, föräldralediga och tjänstlediga) samt alla visstidsanställda Anställda per nämnd Tabellen visar antalet tillsvidareanställda män och kvinnor per nämnd. Vid årsskiftet 2009/2010 var totalt 736 personer tillsvidareanställda i Degerfors kommun, det motsvarar en minskning med 24 personer jämfört med årsskiftet 2008/2009. Av dessa är 17 % män och 83 % kvinnor, den procentuella fördelningen är oförändrad sedan 2008. Servicenämnden och Bygg- och miljönämnden har störst andel män och Socialnämnden har lägst andel män. Verksamheterna eftersträvar att uppnå en jämnare fördelning mellan könen och jämställdhetsperspektivet ska genomsyra kommunens personalförsörjning. Antal tillsvidareanställda /nämnd KS BMN SRN KUN SN totalt kvinnor 23 1 6 258 323 611 män 12 3 20 58 32 125 totalt 35 4 26 316 355 736 Anställda heltid/deltid Av tabellen framgår att 59 % av kvinnorna och 88 % av männen har heltidstjänst. I jämförelse med 2008 års fördelning har kvinnornas heltidstjänstgöring ökat med två procentenheter och männens heltidstjänstgöring har ökat med en procentenhet. Verksamheterna eftersträvar att på sikt kunna erbjuda heltid åt alla anställda inom kommunen. Höjningen av sysselsättningsgrader är en prioriterad fråga av Kommunfullmäktige. Tjänstemännen har under 2009 arbetat medvetet och aktivt med frågan. Heltid och deltid, % 2008 2009 Kön Kvinnor Män Kvinnor Män Heltid 57 87 59 88 Deltid 43 13 41 12 Åldersstruktur Åldersstrukturen i kommunen är relativt oförändrat sedan 2008 års redovisning. De stora grupperna är framförallt inom åldersintervallet 40-49 och 50-59 år. Ännu dröjer det några år innan ett stort antal anställda samtidigt uppnår pensionsålder men kommunen har påbörjat ett arbete med strategisk personalförsörjningsplan för att säkerställa behovet av kompetens i framtiden. Med den åldersstruktur som idag råder kommer ca 35 % av kommunens nuvarande medarbetare gå i pension inom cirka 10 år. Åldersstruktur, % Åldersindelning kvinnor män alla 20-29 3,0 1,0 4,0 30-39 18,3 2,9 21,2 40-49 22,3 5,6 28,0 50-59 27,7 6,1 33,8 60-69 10,4 2,6 13,0 14
Frisknärvaro Andelen anställda helt utan sjukfrånvaro under 2009 uppgår till 44,6 %. Det är en minskning med knappt en procentenhet från föregående år. Högsta frisknärvarotalen har servicenämnden med 89,3 % och kommunstyrelsen med 70,3 %. Då sjukfrånvaron inom kommunen visar på sjunkande antal sjuktimmar i förhållande till totalt arbetade timmar kan detta vara ett tecken på att antalet medarbetare med sjukfrånvaro är relativt oförändrat men att sjukfrånvarons längd (antal sjukfrånvarodagar /medarbetare) minskar. Frisknärvaro Månads avlönade antal utan Nämnd sjukfrånvaro BM 4 1 25,0 KS 37 26 70,3 KUN 349 145 41,5 SRN 28 25 89,3 SN 372 155 41,7 Totalt 790 352 44,6 % av anställning Sjukfrånvaro per nämnd Sjukfrånvaron sjunker markant inom kommunen. Under 2009 uppgick frånvaron till 5 % i förhållande till antalet arbetade timmar, att jämföra med 2008 års nivå på 6,24 %. Kommunens chefer har under 2009 arbetat med stort fokus på rehabilitering av medarbetare. Under året har cheferna också utbildats i lagar, avtal och de rutiner som gäller för kommunens rehabiliteringsarbete. Denna insats kan till stor del förklara sjunkande sjukskrivningstal, där den största effekten uppnåtts inom socialnämnden och kommunstyrelsen. Sjukfrånvaro, %, Nämnd Nämnd 2008 2009 BM 1,29 2,41 KS 5,17 1,67 KUN 5,12 4,50 SRN 2,11 1,20 SN 7,99 6,16 Totalt 6,24 5,00 Sjukfrånvaro per kön och nämnd Sjukfrånvaron är högre för kvinnor än män inom samtliga nämnder. Männens sjukfrånvaro har minskat från totalt 3,8 % under 2008 till 3,45 % under 2009. Kvinnornas sjukfrånvaro har minskat från 6,39 % 2008 till 5,41 % 2009. Sjukfrånvaro % 2009, Nämnd och kön Nämnd Kvinnor Män BM 4,01 1,68 KS 2,08 0,98 KUN 4,69 3,78 SRN 2,66 0,81 SN 6,37 4,81 Totalt 5,41 3,45 Sjukfrånvaro 60 dagar eller mer Av den totala sjukfrånvaron utgör 82 % sjukfrånvaro som överstiger 60 dagar. Det är en minskning sedan 2008 med fem procentenheter. Både männens och kvinnornas långa sjukfrånvaro minskar. Kommunen arbetar aktivt med att sänka långtidssjukfrånvaron och detta har gett en tydlig effekt. Kommunen har under 2009 tecknat ett samarbetsavtal med Försäkringskassan vilket underlättat rehabiliteringsarbetet och också bidragit till kommunens sjunkande sjukfrånvaro. Sjukfrånvaro, 60 dagar eller mer, % 2008 2009 Kvinnor 88 84 Män 77 72 Totalt 87 82 Sjukfrånvaron per åldersgrupp Sjukfrånvaron har sjunkit inom samtliga åldersintervall. I förhållande till nivån 2008 har sjukfrånvaron inom <29 års ålder sjunkit med 2,54 procentenheter och inom åldersintervallet 30-49 med 0,67 procentenheter och i gruppen >50 med 1,72 procentenheter. Sjukfrånvaro per åldersgrupp, % ålder 2008 2009 < 29 5,78 3,24 30-49 5,46 4,79 > 50 7,14 5,42 Mertid och övertid Tabellerna i detta avsnitt visar 2009 års mertid och övertid i antal timmar fördelat per nämnd. Mertidsuttaget är oförändrat sånär som på en minskning med 4 timmar mellan 2008-2009. Inom Socialnämnden har mertiden ökat med 639 timmar, vilket kan förklaras med att deltidsanställda erbjuds höjda sysselsättningsgrader genom vikariat och den tiden redovisas som mertid. Inom kommunstyrelsen har mertiden minskat med 130 15
timmar, vilket förklaras med att få medarbetare inom kommunstyrelsen arbetar deltid. Övertidsuttaget har minskat under flera års tid, under 2007 redovisades 5974 övertidstimmar, att jämföra med årets 3947 timmar. Under 2009 har övertidstimmarna minskat med 1124 timmar i förhållande till 2008 års övertidstimmar. Inom socialnämnden har antalet övertidstimmar minskat med 27 % och inom kommunstyrelsen har motsvarande timmar minskat med 37%. Mertid, timmar Nämnd 2008 2009 KS 134 5 BM 0 16 SRN 189 194 KUN 2 894 2 359 SN 7 915 8 554 Totalt 11 132 11 128 Övertid, timmar Nämnd 2008 2009 KS 236 149 BM 40 10 SRN 1 270 1 089 KUN 1 120 954 SN 2 405 1 745 Totalt 5 071 3 947 Medellön Medellön/månad uppgick under 2009 till 23 327 kr för kvinnor och 25 491 kr för män. Kvinnornas lön i förhållande till männens uppgår till 92 %. Det är en ökning med två procentenheter i jämförelse med 2008 års nivå på 90 %. Den största skillnaden finns inom Kommunstyrelsen med 77 % och inom bygg- och miljönämnden med 76 %. Den lägsta skillnaden finns inom Servicenämnden som redovisar 97 % följt av socialnämnden med 96 %. Medellön 2009 2009 Skilln Nämnd Kvinnor Män % KS 26 588 34 536 30% BM 22 500 29 533 31% SRN 22 874 23 353 2% KUN 24 391 25 318 4% SN 22 240 23 319 5% Totalt 23 327 25 491 9% Jämställdhet Arbetet med jämställdhetsfrågor pågår kontinuerligt i kommunen. Vår jämställdhetsstrateg arbetar tillsammans med representanter från vår egen kommun och kommunerna Karlskoga och Kristinehamn för att kompetenshöja organisationerna inom jämställdhetsfrågor. Under 2009 har flera olika föreläsningar inom ämnet hållits och möjligheten att läsa på Örebro universitet har också funnits. Lönekartläggningen som genomfördes efter löneöversyn 2008 påvisade en viss skillnad i lön mellan män och kvinnor på ledningsnivå. En plan för justering av denna osaklighet är framtagen och justering påbörjades i samband med löneöversyn 2009. I övrigt visade inte lönekartläggningen på andra osakliga löneskillnader inom yrkesgrupperna. Ledarskap Cheferna i Degerfors kommun har ansvarsfyllda uppdrag och höga krav ställs i uppdraget att verkställa politiska beslut. Chefernas uppdrag kräver ett tydligt ledarskap och tillsammans med anställdas påverkansmöjlighet och delaktighet kan kommunens medarbetare med ett gemensamt arbete nå kommunens antagna mål. För att möjliggöra ett tydligt och gott ledarskap krävs kontinuerlig kompetensutveckling av kommunens chefer. Under 2009 har personalavdelningen en gång per månad arrangerat chefsmöten där kommunens samtliga chefer deltagit. De har fått information och utbildning inom aktuella frågor som hanteras inom personal- och ledarskapsområdet. Dessa möten har innehållit olika teman som i möjligaste mån anpassats efter verksamhetsårets innehåll och uppdrag. Under 2009 har chefsmöten hanterat frågor inom; arbetsrätt, arbetsmiljöfrågor, rehabiliteringsfrågor, uppföljning av statistik, löneöversynsfrågor, rekryteringsprocess och riktlinje, ekonomi, jämställdhetsfrågor, samverkansutbildning med mera. Dessutom har cheferna utbytt erfarenheter och kompetens förvaltningsöverskridande i olika gruppövningar och samtal. Visstidsförordnanden Degerfors kommun har inga visstidsförordnanden som avviker mot vad som anses normalt. De chefsförordnanden som finns innebär inget extra utflöde av pengar när dessa upphör. De chefsförordnanden som finns har en tillsvidaretjänst som grund. 16
Personalkostnader i tkr 2007 2008 2009 Arvode till förtroendevalda 2 088 2 276 2 320 Personalkostnader, varav; 321 252 341 916 344 922 Månadslön 153 280 163 723 165 600 Timanställda 12 579 14 668 11 924 Semesterlön 26 871 29 091 29 993 Mertid/övertid 3 615 3 508 3 045 Sjuklön 2 631 2 765 2 901 OB-tillägg 8 046 9 092 9 252 Lön övriga avtal ( ex BEA) 5 538 5 434 5 581 Uppdragstagare/arvodesanställda 1 841 2 110 2 066 Sociala avgifter - po pålägg 78 104 81 780 78 369 Pensioner inkl löneskatt 18 918 20 472 19 929 Förändring sem.löneskuld 2 250 1 056-2 081 Avgångsersättning 98 0 750 Särskild avtalspension 0 0 9 464 Övrigt 3 298 4 366 4 617 Kurs och konferens 2 599 2 079 1 511 Hälsovård 1 584 1 772 2 004 Personalkostnader, total 323 340 344 192 347 242 17
EKONOMISK REDOVISNING Modell för finansiell analys Den modell som Degerfors kommun väljer kallas RK-modellen. Denna modell syftar till att analysera fyra viktiga perspektiv som ska leda till en finansiell bedömning av såväl kommunen som koncernen Degerfors kommun och därmed bedöma huruvida kommunen har en god ekonomisk hushållning eller inte. Modellen bygger på de fyra områdena: resultat, kapacitet, risk och kontroll. Resultat Resultatet kartläggs och utreds. Utvecklingen av olika intäkter och kostnader bedöms. Investeringarna belyses även under detta avsnitt. Kapacitet Eller långsiktig betalningsberedskap. Vilken förmåga har kommunen på lång sikt att klara sina åtaganden. Ju svagare kapacitet desto sämre förmåga att klara av framtida ekonomiska problem. Risk Området beskriver hur kommunen är exponerad finansiellt. Här analyseras borgensåtagande och pensionsskuld. En god ekonomisk hushållning visar även kommunens förmåga att på kort och lång sikt möta finansiella problem. Kontroll En god följsamhet mot budget är ett utryck för god ekonomisk hushållning. I detta perspektiv analyseras hur ekonomiska planer följs. För att belysa analysen av dessa perspektiv visas ett antal nyckeltal som skall belysa ställningen och utvecklingen i de flesta fall under den senaste treårsperioden. Fördjupad finansiell analys kommunen Degerfors kommun redovisar ett resultat om -13,0 mkr. Resultatet innebär en positiv budgetavvikelse om 0,4 mkr. Jämfört med 2008 är resultatet 13,0 mkr lägre. Resultatet påverkas kraftigt av två beslutade omställningsåtgärder. Det gäller dels rivning av bostäder om 6,9 mkr samt omställningsåtgärder inom kultur- och utbildningsförvaltningen med 10,2 mkr. Dessa två åtgärder har kommunfullmäktige beslutat att anse som synnerliga skäl vid balanskravsavstämningen. Kommunens justerade resultat för 2009 uppgår därmed till 4,1 mkr. Nettoinvesteringarna uppgår till 18,2 mkr vilket är ungefär samma nivå som för 2008. Den långfristiga låneskulden fortsätter att minska. Vid årsskiftet uppgick den till 149,4 mkr vilket är en minskning med 11,2 mkr jämfört med förra året. Med anledning av de beslutade omställningsåtgärderna har soliditeten under 2009 försämrats med 3,9 procentenheter till 29,3 %. Resultat och kapacitet Intäkter och kostnader Verksamhetens nettokostnader, exklusive omställningsåtgärderna, har ökat med 1,1 % mellan 2008 och 2009. Motsvarande ökning mellan 2007 och 2008 uppgick till 5,8 %. Skatteintäkterna ökade med 1,6 % och de generella bidragen med 2,75 %. Finansnettot har jämfört med 2008 förbättrats. Det beror på låga räntenivåer samt lägre räntekostnader på grund av den fortsatta amorteringen av lån. För att ha en god kontroll av kommunens ekonomi är det viktigt att följa nettokostnadernas utveckling i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag. Nyckeltalet talar om hur stor andel som den löpande verksamheten har i anspråk av skatteintäkter och bidrag. Det utrymme som därefter blir kvar kan användas för amortering av lån, finansiering av investeringar samt eventuellt sparande. Tabellen nedan visar att verksamheten exklusive avskrivningar tog i anspråk nästan 97 % av skatter och statsbidrag under 2009. Det är en ökning med drygt två procentenheter jämfört med 2007. Avskrivningarnas andel var strax över 4,5 %. Verksamheternas nettokostnad exkl synnerliga skäl, inklusive finansnettot, upptar 99,1 % av skatteintäkterna och de generella bidragen. För 2008 uppgick måttet till 100 %. Nettokostnadsnivån under 2008 är för hög och är inte förenlig med en god ekonomisk hushållning. För åren mellan 2005-2007 varierade detta mått mellan 95,8 % - 97,9 %. Det justerade resultatet för 2009 når nästa upp till kommunfullmäktiges långsiktiga mål om ett resultat om minst 1 % av skatteintäkter och generella bidrag. För att nå detta mål 2009 skulle resultatet uppgått till ca 4,5 mkr. 18
Intäkter och kostnader Procentuell förändring 2007 2008 2009 Verksamhetens nettokostnad 4,54% 5,82% 5,01% Verksamhetens nettokostnad, exkl synnerl -- -- 1,12% Skatteintäkter 2,96% 3,89% 1,62% Generellt statsbidr och utjämning 6,02% -1,74% 2,75% Finansnetto 52,52% -19,96% 22,05% Kostnaders andel av skatteintäkter och bidrag % 2007 2008 2009 Verksamhetens andel 91,95% 94,89% 97,39% Avskrivningarnas andel 4,09% 4,01% 4,60% Nettokostnadsandel 96,05% 98,90% 101,99% Finansnettots andel 0,91% 1,10% 0,89% Nettokostn.andel inkl finansnetto 96,95% 100,00% 102,88% Verksamhetens netto-kostnad, exkl synnerl skäl -- -- 99,09% Investeringsvolym Kommunens nettoinvesteringar uppgick till 18,2 mkr under 2009. Nivån underskrider avskrivningarna ca 2,7 mkr. Investeringsvolym % 2007 2008 2009 Investeingsvolym/nettokostnader 5,3% 4,0% 4,0% Nettoinvesteringar/avskrivningar 129,5% 100,9% 86,4% Jämfört med budget lämnar investeringsredovisningen ett överskott om ca 37,9 mkr. Den största enskilda posten som inte förbrukats är investering i ny gymnasieskola, 27 mkr. Budgeten för 2010 innehåller investeringsutgifter om 34 mkr och ombudgeteringar från 2009 har begärts med ca 10 mkr. Den beslutade investeringsnivån för 2010 är en nivå som kommunen inte orkar med nuvarande resultatnivåer. Investeringsnivåerna för 2011 och 2012 är betydligt lägre. Lånefinansiering kan behöva uppstå med anledning av den planerade investeringsnivån 2010. Finansiering av investeringarna Av tabellen nedan framgår att investeringarna fullt ut finansierats med medel som 2009 års verksamhet genererat. Självfinansieringsgraden uppgår till 137 %. Den stora skillnaden jämfört med 2008 förklaras av den kraftigt försämrade resultatnivån det året. Finansiering av investeringarna Tkr 2007 2008 2009 Kvar av skatteintäkter efter drift 26 320 17 847 24 978 Summa årets nettoinvesteringar 22 976 18017 18232 Självfinansieringsgrad i % 115% 99% 137% Årets resultat Årets resultat uppgår till 13,0 mkr. Resultatet innebär en positiv budgetavvikelse om 0,4 mkr. Jämfört med 2008 är resultatet 13,0 mkr lägre. Resultatet påverkas kraftigt av två beslutade omställningsåtgärder. Det gäller dels rivning av bostäder om 6,9 mkr samt omställningsåtgärder inom kultur- och utbildningsförvaltningen med 10,2 mkr. Dessa två åtgärder har kommunfullmäktige beslutat att anse som synnerliga skäl vid balanskravsavstämningen. Kommunens justerade resultat för 2009 uppgår därmed till 4,1 mkr. Årets resultat 2007 2008 2009 Årets resultat i tkr 8 579-13 -13 047 Årets resultat/skatter och bidrag 1,98% 0,00% -2,88% Årets resultat/eget kapital 6,44% -0,01% -10,87% Trots en negativ avvikelse om -7,4 mkr avseende skatteintäkter och generella bidrag klarar kommunen av att redovisa ett positivt justerat resultat. Detta beror till största del på att kultur- och utbildningsnämnden och servicenämnden redovisar överskott med 4,8 mkr respektive 1,1 mkr. Även finansnettot redovisar ett relativt kraftigt överskott jämfört med budget. Överskottet uppgår till knappt 1,5 mkr. Balanskravsavstämning Årets resultat uppgår till 13,0 mkr. Resultatet påverkas kraftigt av två beslutade omställningsåtgärder. Det gäller dels rivning av bostäder om 6,9 mkr samt omställningsåtgärder inom kulturoch utbildningsförvaltningen med 10,2 mkr. Dessa två åtgärder har kommunfullmäktige beslutat att anse som synnerliga skäl vid balanskravsavstämningen. Sammantaget har kommunfullmäktige under 2009 fattat beslut om åtgärder motsvarande 17,1 mkr. Resultatet för 2008 uppgick till ett marginellt negativt resultat om -13 tkr. Efter avräkning av synnerliga skäl 2009 och återställande av 2008 års negativa resultat uppgår det justerade resultatet för 2009 till + 4,1 mkr. 19
Balanskravsavstämning Årets resultat enl resultaträkning -13 047 Avgår: Rivning enligt KF 11 6 916 Avgår: Åtg.paket, Kultur-o utbildningsnämnden, KF 47 10 243 Återställande 2008 års resultat -13 Justerat resultat 2009 4 099 Soliditet % 2007 2008 2009 Soliditet 32,48% 33,19% 29,31% Tillgångsförändring -3,28% -2,15% 2,13% Förändring eget kapital 8 566-13 -13 047 Skuldsättningsgrad % 2007 2008 2009 Total skuldsättningsgrad 67,52% 66,81% 70,69% varav avsättningsgr pensioner 0,35% 0,35% 2,41% varav avsättningsgrad övrigt 4,86% 5,59% 4,96% varav långfristig skuldsättningsgrad 40,68% 40,05% 36,48% varav kortfristig skuldsättningsgrad 20,94% 20,83% 26,84% Kommunalskatt 2007 2008 2009 Primärkommunalskatt i kr 21,87 22,17 22,17 Tot kommunalskatt inkl kyrkoskatt i kr 33,65 33,95 33,95 Soliditet Soliditet är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella förmåga. Måttet visar hur stor del av kommunens tillgångar som finansierats med egna medel. Soliditeten uppgår vid utgången av 2009 till 29,3 %, vilket är en försämring med 3,9 procentenheter jämfört med 2008. Försämringen av soliditeten finner sin förklaring i det negativa resultatet om 13 mkr, vilket även är minskningen av kommunens egna kapital. Kommunen har en relativt låg soliditet jämfört med andra kommuner vilket beror på en hög skuldsättning. Skuldsättningsgrad Den del av tillgångarna som inte har finansierats med egna medel benämns skuldsättningsgrad. Kommunens skuldsättningsgrad uppgår till 70,7% vilket är en ökning med 3,9 procentenheter. Trots amorteringar under 2009 har skuldsättningen ökat under året. Det är främst den kortfristiga skuldsättningen som ökat. Kommunalskatt En aspekt i bedömningen av kommunens finansiella kapacitet är vilken möjlighet kommunen har att påverka sina inkomstkällor. En hög kommunalskatt ger t ex ett mer begränsat utrymme att genom en skattehöjning öka kommunens intäkter. Kommunfullmäktige i Degerfors har i sina finansiella målsättningar för 2009-2012 att kommunalskatten skall vara oförändrad. Den totala kommunalskatten uppgår till 33,95 kr varav kommunens utdebitering är 22,17 kr av detta belopp. Risk och kontroll Likviditet ur ett riskperspektiv För att mäta den kortfristiga betalningsberedskapen används måttet kassalikviditet. Är måttet 100 % innebär det att de likvida medlen och de kortfristiga skulderna är lika stora. Kassalikviditeten uppgick på balansdagen till 61,6 %. Detta är en fördubbling jämfört med 2008. I måttet balanslikviditet tas även hänsyn till de kortfristiga fordringarna och detta mått uppgår till 97 % vilket också är en ökning jämfört med förra året. Ökningen av likviditeten går att finna i att investeringsnivån varit markant lägre 2008 och 2009 än vad som planerats. Staten betalade även ut 9,5 mkr i förskott på 2010 års konjunkturstöd. Likviditet ur ett riskperspektiv 2007 2008 2009 Likvida medel i tkr 27 965 25 904 67 725 Tillgängliga medel i tkr 47 965 35 704 77 525 Kassalikviditet i % 32,58% 31,01% 61,60% Balanslikviditet i % 97,90% 90,35% 96,83% Rörelsekapital i tkr -1 800-8 058-3 481 Om och när beslutade investeringar genomförs kommer detta få en stark negativ inverkan på kommunens likviditet. Behov av tillfällig lånefinansiering kan uppstå. Finansiella nettotillgångar Måttet finansiella nettotillgångar utrycker betalningsberedskapen på medellång sikt. De finansiella nettotillgångarna har under 2009 minskat med 11,4 mkr, från 115,9 mkr till 127,3. Försämringen förklaras till stor del av minskningen av de finansiella tillgångarna. Dessa har under 2009 minskat med 27,2 mkr jämfört med 2008 främst beroende på att Degerforsbolagen AB återbetalt ett långfristigt lån om 25,6 mkr. Även de kortfristiga skulderna har ökat markant under 2009. Förändringen innebär att kommunens finansiella betalningsberedskap på medellång sikt är relativt svag. 20