Skräddarsydda råd om mat

Relevanta dokument
Kost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Mat och dryck för hälsa eller ohälsa

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor

Kost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Anette Jansson, Livsmedelsverket

Nationell konferens om levnadsvanor 23 september 2015 Stockholm

Trendkänsligt! DALY Sverige Samma men olika Att navigera mellan tradition, evidens och kommers!?

Diabetesutbildning del 2 Maten

Ämnesutbildning: Mat

Samband mellan diabetes och den fettsnåla kosten

Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma

Kost och fysisk aktivitet vid diabetes

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.

-Hur kan man jobba hälsofrämjande på familjecentralen kring mat och hälsa? -Vad är bra mat för barn? -Mitt barn äter ingenting

Gruppträff 1 Presentation och uppstart

Hälsoaspekter - mer än tallriksmodellen

Diabetes i Sverige har diabetes typ II. Övervikt och fetma förekommer hos % av dessa

Hur kan dietisten hjälpa till vid

Ämnesutbildning: Mat

Arbetet med nya evidensbaserade riktlinjer i Sverige

Sjukdomsförebyggande åtgärder vid ohälsosamma matvanor

Metabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck.

Bra mat för barn och ungdomar. Hur skall min matdag se ut? Frukost. Måltidsordning. Icke-energigivande näringsämnen

Metabola effekter av mjölkens fettsyror. Annika Smedman Nutritionist och Med. Dr.

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Kostprogrammet Energibalansen

Viktkontroll Finlands Apotekareförbund 2007

Nutrition & hälsa. Research Institutes of Sweden Elinor Hallström

Kost vid diabetes. Carina Svärd Angelica Jansson Anna Svensson Leg.dietist

kost & diabetes Barnmöte, fredagen den 22 januari 2010 Sheraton Hotel, Stockholm

Amning del 2 Bröstmjölk Modersmjölksersättning April Cecilia Hedström, leg dietist Centrala barnhälsovården Göteborg och S Bohuslän.

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö oktober 2012

1. Vad är problemet? Kolhydrater och övervikt

ARTROS. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Borgskalan. Förslag på aktiviteter

Kost vid diabetes. Kolhydrater och fett

Fett, Dieter och Myter

Vad räknas till frukt och grönt?

Ohälsosamma matvanor- kvalificerat rådgivande samtal, behandlingsplan

Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar

Socker och sjukdomsrisk. Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Nutrition och sårläkning

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Nutritionspärm Region Skåne

Margarin: hjälper dig att följa de nya kostråden och skollagen.

Konsten att samtala om levnadsvanor Vad fyller jag livsstilssamtalet med? Hur kan jag bidra till ett bra samtal?

Ämnesutbildning: Mat. Carina Svärd, Folkhälsostrateg, leg.dietist. Avd. för kunskapsstöd

"Healthy eating and diabetes,

Har Livsmedelsverkets kostråd passerat bäst före datum?

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

Nationella matvaneundersökningar

Fettskolan Bästa maten för hälsan finns den? Från fettsyror via kostforskning till tallriken

Nordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION

Matprat i primärvården

Äggkonsumtionen i USA har ökat med 2% och den organiska ägg konsumtionen med 21% under de senaste tolv månaderna.

Hälsochecken. Detta är en mindre hälsokoll med följande innehåll:

Hälsosamma matvanor, barnhälsovården och barnkliniken Carina Svärd Leg.dietist, folkhälsostrateg Avdelningen för kunskapsstöd

Levnadsvanor vid prediabetes

Vad är rätt fett i praktiken? Vad äter svenska folket? Fettskolan. Hanna Eneroth Åsa Brugård Konde. 19 mars 2013

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson

Kunskap om mat, måltider och hälsa. Skriv in rätt svar

Hälsocentraler gemensam struktur för livsstilsmottagning. Eva Arvidsson Landstinget i Kalmar län eva.arvidsson@ltkalmar.se

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Nutrition vid psykisk funktionsnedsättning

HETA HÄLSORÖN. * Mättade fetter är vår viktiga uthålliga energikälla. * Kolesterol är ett kroppseget och livsnödvändigt ämne

Medelhavskost i Norden?

Information via media

Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

KOLESTEROLGUIDEN LIVSSTIL

Satsa grönt! Erik Hellmén. Mat har blivit ett debattämne

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma

Näringslära, del 1. Näringslära 2. Energi 2 Kolhydrater 2 Stärkelse 2 Kostfiber 2 Socker 2

Kost och fysisk aktivitet

23% i Kuwait Fettskolan. Diabetes i världen IDF Diabetes Atlas 5 th Edition Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser

Levnadsvanor vid prediabetes

Råd om bra matvanor till barn och ungdomar

få kontroll över din diabetes

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

Inspiratör på vetenskaplig grund - om grunden för Livsmedelsverkets arbete för bra matvanor. Hanna Eneroth Monika Pearson Åsa Brugård Konde

Hej! a. Äter du riktig frukost? Nyhetsbrev, december 2008

Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?

60 kcal Protein 3.5 g Kolhydrater 5 g (varav socker arter, laktos 5 g,) Fett 3 g (varav mättat 2 g,

Många fettsyror olika effekter

Fysisk aktivitet utifrån ett personcentrerat förhållningsätt

Hur vanligt är alkoholproblem? Tratten

SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health Technology Assessment. sbu:s sammanfattning och slutsatser

Fruktyoghurt. Fruktyoghurt. Hjordnära Ekologisk Yoghurt Persika/Apelsin. Hjordnära Ekologisk Yoghurt Hallon/Rabarber. Extra fin fruktyoghurt Björnbär

Rekommendationer (DNSG) Kostrekommendationer och modedieter. Diabetes Nutrition Study Group (DNSG)

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården

Behandling av typ 2-diabetes

Bra mat. Vikt och midjeomfång

Kost vid diabetes. en vägledning till hälso- och sjukvården

Bra mat för skolbarn. Leg dietist Anna Neymark Wolgast Länssjukhuset Ryhov

MAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING

Mat, måltider & hälsa. Årskurs 7

Transkript:

Skräddarsydda råd om mat

Framgångsrik dialog om mat bygga på en vetenskaplig bas och goda kunskaper, inte egna preferenser patienten i centrum, lyhörd, ej skuldbelägga, visa respekt individualisera, skräddarsydda efterfrågade råd konkreta svar på frågor samma budskap från olika vårdgivare utnyttja hjälpmedel uppföljning!!!

Framgångsrik dialog om mat vetenskaplig bas och goda kunskaper glömma egna preferenser skilja på tycke, smak och vetenskap egna erfarenheter räcker ej som kunskapsbas kontinuerlig vidareutbildning samarbete med dietister, nutritionister Livsmedelsverket som kunskapskälla och metodstöd

Framgångsrik dialog om mat patienten i centrum lyssna, motiverande frågor kostanamnes, vad? hur? när? hur mycket? vad tycker du om? vad tycker du inte om? smak och doftminnen är starka! förutsättningar? Ensam, familj, arbetssituation lyhörd inte skuldbelägga visa respekt, religion, ekologi, närodlat, klimatsmart

Framgångsrik dialog om mat bygga på en vetenskaplig bas och goda kunskaper, inte egna preferenser patienten i centrum, lyhörd, ej skuldbelägga, visa respekt individualisera, skräddarsydda efterfrågade råd konkreta svar på frågor samma budskap från olika vårdgivare utnyttja hjälpmedel uppföljning!!!

Det gemensamma kostbudskapet Energiintaget mängden mat och ökad fysisk aktivitet Anpassat fettintag och förbättrad fettkvalitet Mättat fett, enkelomättat, fleromättat Ökat intag av komplexa kolhydrater, grönsaker, frukt, ärtor, bönor Ökat fiberintag Mindre socker Måltidsmönster

Det gemensamma kostbudskapet Energiintaget mängden mat och ökad fysisk aktivitet Anpassat fettintag och förbättrad fettkvalitet Mättat fett, enkelomättat, fleromättat Ökat intag av komplexa kolhydrater, grönsaker, frukt, ärtor, bönor Ökat fiberintag Mindre socker Måltidsmönster

Övervikt, metabola syndromet, typ 2 diabetes Energiintaget mängden mat och ökad fysisk aktivitet Anpassat fettintag och förbättrad fettkvalitet Mättat fett, enkelomättat, fleromättat Ökat intag av komplexa kolhydrater, grönsaker, frukt, ärtor, bönor Ökat fiberintag Mindre socker och kolhydratrestriktion Måltidsmönster

Höga blodfetter Kolesterol? Triglycerider? Familjär hyperkolesterolemi? Energiintaget mängden mat och ökad fysisk aktivitet Anpassat fettintag och förbättrad fettkvalitet Mättat fett, enkelomättat, fleromättat Ökat intag av komplexa kolhydrater, grönsaker, frukt, ärtor, bönor Ökat fiberintag Mindre socker Måltidsmönster

Höga blodfetter Kolesterol? Triglycerider? Familjär hyperkolesterolemi? Energiintaget mängden mat och ökad fysisk aktivitet Anpassat fettintag och förbättrad fettkvalitet Mättat fett, enkelomättat, fleromättat Ökat intag av komplexa kolhydrater, grönsaker, frukt, ärtor, bönor Ökat fiberintag Mindre socker Måltidsmönster

Högt blodtryck Energiintaget mängden mat och ökad fysisk aktivitet Anpassat fettintag och förbättrad fettkvalitet Mättat fett, enkelomättat, fleromättat Ökat intag av komplexa kolhydrater, grönsaker, frukt, ärtor, bönor Ökat fiberintag Mindre socker Måltidsmönster

Framgångsrik dialog om mat bygga på en vetenskaplig bas och goda kunskaper, inte egna preferenser patienten i centrum, lyhörd, ej skuldbelägga, visa respekt individualisera, skräddarsydda efterfrågade råd konkreta svar på frågor samma budskap från olika vårdgivare utnyttja hjälpmedel uppföljning!!!

Framgångsrik dialog om mat utnyttja hjälpmedel Livsmedelsverket utställningar, bilder, böcker, broschyrer, recept, web-utbildning väl förtrogen med hjälpmedlet modernisering populärvetenskapliga böcker lockande, inspirerande

Framgångsrik dialog om mat bygga på en vetenskaplig bas och goda kunskaper, inte egna preferenser patienten i centrum, lyhörd, ej skuldbelägga, visa respekt individualisera, skräddarsydda efterfrågade råd konkreta svar på frågor samma budskap från olika vårdgivare utnyttja hjälpmedel uppföljning!!!