Mnkr Resultat efter skatt Summa tillgångar

Mnkr Resultat efter skatt Summa tillgångar Lysekils kommun 80,5 678,6 Lysekils Energi AB 1,8 226,8 Lysekilsbostäder AB 0,7 429,6 Havets Hus i Lysekil AB 0,4 5,4 RAMBO AB 3,5 66,7 Årsredovisning 2007

Innehållsförteckning Kommentar och organisation 04» Politisk organisation 05» Kommunal snabbfakta 06» VISION 2015 mål och kvalitetsarbete 08» Politikerkommentarer 10» Kommunchefskommentar Förvaltningsberättelse 12» Omvärldsanalys 15» Ekonomisk översikt 19» Resultaträkning och kassaflödesanalys 20» Balansräkning 21» Noter 24» Driftredovisning 26» Investeringsredovisning 28» Personalredovisning 31» God ekonomisk hushållning 32» Kommunala jämförelser Västsverige 33» Benchmarking Norra Bohuslän Nämndsredovisning 46» Intressanta händelser och milstolpar 2007 47» Kommungemensam verksamhet 50» Räddningstjänsten 52» Hamnen 54» Tekniska förvaltningen 56» VA-verksamheten 58» Miljö- och byggnadsnämnden 60» Avfallsverksamheten 62» Bildningsnämnden 66» Lysekils och Sotenäs gymnasienämnd 70» Vuxenutbildningsnämnden 72» Socialnämnden 76» Intäkter och fördelning av skattekronor Sammanställd redovisning 78» Koncernen Lysekils kommun med bolag 79» Resultaträkning och ekonomisk översikt 80» Balansräkning 81» Noter Välfärdsredovisning 38» Välfärdsredovisning Lysekils kommun Bolag 84» Lysekils Stadshus AB 84» Havets Hus i Lysekil AB 85» Lysekilsbostäder AB 85» Lysekils Energi AB 86» RAMBO AB Övrigt 88» Redovisningsprinciper 89» Revisionsberättelse 90» Kommunstyrelsens ledamöter 91» Begreppsförklaringar 91» För den vetgirige Årsredovisning 2007 Syfte Årsredovisningens främsta syfte är att ge en översiktlig information om kommunens och kommunkoncernens verksamhet och ekonomi. Den skall kunna användas som ett beslutsunderlag på övergripande nivå och användas som ett hjälpmedel i den strategiska planeringen. Målgrupp Årsredovisningen vänder sig till kommunens politiker, kommuninvånare samt externa intressenter som har intresse att följa utvecklingen av Lysekils kommuns verksamhet och ekonomi.

Kommentar och organisation 04» Politisk organisation 05» Kommunal snabbfakta 06» VISION 2015 mål och kvalitetsarbete 08» Politikerkommentarer 10» Kommunchefskommentar

4 LYSEKILS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2007 KOMMENTAR OCH ORGANISATION Politisk organisation 2007 KOMMUNFULLMÄKTIGE KOMMUNREVISION VALBEREDNING ÖVERFÖRMYNDARE KOMMUNSTYRELSE TILLIKA: ARBETSLÖSHETSNÄMND HEMVÄRNSNÄMND BEREDSKAPSNÄMND KRISLEDNINGSNÄMND INKÖPSNÄMND RÄDDNINGSNÄMND HAMNSTYRELSE LYSEKILS STADSHUS AB HAVETS HUS I LYSEKIL AB LYSEKILSBOSTÄDER AB LYSEKILS ENERGI AB DELÄGDA BOLAG RAMBO AB LYSEKILS STUVERI AB VÄSTTRAFIK AB FYRSTADS FLYGPLATS AB BILDNINGSNÄMND GYMNASIENÄMND MILJÖ- & BYGGNADSNÄMND SOCIALNÄMND VALNÄMND VUXENUTBILDNINGSNÄMND

LYSEKILS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2007 KOMMENTAR OCH ORGANISATION 5 Kommunal snabbfakta VERKSAMHETEN I SAMMANDRAG 2007 2006 2005 2004 2003 2002 Antal invånare 14 633 14 631 14 657 14 767 14 798 14 801 Kommunal utdebitering 22,49 22,49 22,49 22,49 22,49 22,49 Verksamhetens nettokostnader (mnkr) 615,3 587,7 541,5 554,0 531,0 518,2 Skatteintäkter och generella statsbidrag (mnkr) 632,3 613,3 581,3 548,8 539,8 519,2 Skatteintäkter och generella statsbidrag per invånare (kr) 43 213 41 920 39 660 37 161 37 083 35 077 Förändring av eget kapital (mnkr) 80,5 18,5 31,4-11,8-6,9-10,8 Anläggningstillgångar (mnkr) 586,9 506,5 516,5 517,7 515,4 513,2 Anläggningstillgångar per invånare (kr) 40 108 34 620 35 239 35 058 34 829 34 671 Eget kapital (mnkr) 216,2 135,8 117,3 86,0 97,6 104,5 Eget kapital per invånare (kr) 14 771 9 281 8 010 5 820 6 594 7 060 Soliditet (%) 31,9 22,9 19,2 14,9 17,0 17,6 Låneskuld skattefi nansierad verksamhet (mnkr) 128,0 129,4 170,4 182,9 187,4 199,0 Låneskuld affärsdrivande verksamhet (mnkr) 133,1 126,4 126,6 132,9 134,0 128,4 Total låneskuld (mnkr) 261,1 255,8 297,0 315,8 321,4 327,4 Låneskuld per invånare (kr) 17 842 17 144 20 263 21 345 21 719 22 120 PROCENT OCH MANDATFÖRTECKNING I KOMMUNFULLMÄKTIGEVALET 2006 Parti Röstetal Procent Mandat Moderata samlingspartiet 1 243 13,5 6 Arbetarpartiet Socialdemokraterna 3 759 40,9 17 Folkpartiet liberalerna 2 001 21,8 9 Centerpartiet 356 3,9 2 Vänsterpartiet 70 0,8 - Miljöpartiet de gröna 419 4,6 2 Kommunistiska partiet 525 5,7 2 Kristdemokraterna 254 2,8 1 Lysekilspartiet.nu 425 4,6 2 Övriga partier 129 1,4 0 9 181 100,0 41 ARVODEN OCH ANTAL FÖRTROENDEVALDA 2007 2006 2005 Summa arvoden och ersättningar till förtroendevalda, mnkr 4,3 4,2 3,0 Antal förtroendevalda 144 156 156 varav män 83 96 96 varav kvinnor 61 60 60 VALDELTAGANDE OCH ANTAL RÖSTBERÄTTIGADE 2006 2002 Valdeltagande (%) 79,5 79,8 Antal röstberättigade 11 785 11 705

6 LYSEKILS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2007 KOMMENTAR OCH ORGANISATION VISION 2015 mål och kvalitetsarbete Ett hållbart samhälle skall tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers behov. Alla beslut skall utformas på ett sätt som beaktar ekonomiska, sociala och miljömässiga konsekvenser i ett längre tidsperspektiv. Lysekils närhet till Västerhavet har präglat kommunens historia och identitet och kommer i högsta grad att också påverka framtiden. Havet är den främsta tillgången för Lysekils kommun och avsikten är att arbeta för att förstärka kommunens marina profil. Vision och strategi Vår vision Lysekils kommun skall vara ett levande samhälle året runt och präglas av positiva människor som inspirerar varandra till nya idéer, visar tolerans och känner framtidstro. Det framtida samhället i Lysekil skall bygga på:» En positiv dialog mellan medborgare, företag och kommunen.» Ett livskraftigt och hållbart näringsliv.» Ett rikt kulturliv.» Goda möjligheter till utbildning.» God kommunal service.» En god tillgång till attraktivt boende.» En hälsosam miljö. VISION 2015 mål och kvalitetsarbete»som ett led i fortlöpande arbetet med att förverkliga VISION 2015 påbörjades under 2007 ett mål- och kvalitetsarbete. Strukturen i detta arbete omfattar såväl strategiska utvecklingsområden som precisering av förvaltningsövergripande och nämndsvisa mål.«

LYSEKILS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2007 KOMMENTAR OCH ORGANISATION 7 Strategi För att uppnå det visionen strävar efter kommer följande utvecklingsområden att vara i fokus: Folkhälsa och delaktighet» Trygga och goda uppväxtvillkor för våra barn.» Ökad hälsa i arbetslivet.» Förebyggande och hälsofrämjande insatser för att bevara och stärka hälsan hos de äldre.» Nya mötesplatser för ökad delaktighet och inflytande. Näringsliv» En kreativ miljö för de marina näringarna.» Kreativa miljöer genom kontors- och industrihotell.» Starka och aktiva företagarnätverk och samarbetsgrupper.» Ökad samverkan mellan skola och arbetsliv. Boendemiljö och livsmiljö» Ett brett utbud av attraktiva bostäder för åretrunt boende i vacker och hälsosam miljö med närhet till bad, båtplats och strövområden.» Boende för äldre och funktionshindrade i alla kommundelar.» Centrummiljöerna skall inbjuda till möten året runt. Kommunikationer» Snabb, säker och billig tillgång till Internet.» Ökad delaktighet och demokrati genom ökat IT-användande.» Snabba kommunikationer till Norge och till regionerna Trestad och Göteborg (bl a fast förbindelse över Gullmaren).» Heltäckande gång- och cykelvägnät och utbyggd kollektivtrafik Kompetens och livslångt lärande.» God tillgång till utbildningar av hög kvalité som efterfrågas av näringsliv och den enskilde.» Lysekils Högskolecentrum mötesplats för innovativa idéer och möjlighet till eftergymnasiala kurser. Kultur Mål och kvalitetsarbete Som ett led i det fortlöpande arbetet med att förverkliga VISION 2015 påbörjades under 2007 ett mål- och kvalitetsarbete. Strukturen i detta arbete omfattar såväl strategiska utvecklingsområden som precisering av förvaltningsövergripande och nämndsvisa mål. Inom varje område preciseras delmoment samt hur planering, insatser och uppföljning skall genomföras. Översiktsplan med VISION 2015 I översiktsplan ÖP 06 som antogs av kommunfullmäktige 2006 ingår VISION 2015 som pekar ut kommunens långsiktiga färdriktning. Lysekils kommun öp 06 Vad är en översiktsplan? Översiktsplanen är en kommunomfattande plan som visar kommunens syn på hur mark- och vattenområden skall användas inom kommunens gränser. Planen är kommunens mest långsiktiga instrument och den skall ligga till grund för beslut som rör ekonomiska, tekniska, ekologiska och sociala frågor med anknytning till den fysiska planeringen. Kommunen har ansvar för den fysiska miljön och för hur vi hushåller med våra naturresurser, vårt kulturarv och vår livsmiljö på ett långsiktigt hållbart sätt. Innehållet i och processen för översiktsplanen regleras av plan- och bygglagen (PBL) och miljöbalken (MB). I PBL anges att varje kommun skall ha en aktuell översiktsplan (ÖP) som omfattar hela kommunen. Översiktsplanen är inte juridiskt bindande för myndigheter och enskilda. Däremot uttalar planen en kommunal vilja och är vägledande för efterföljande beslut. Den är också en överenskommelse mellan stat och kommun om hur riksintressena beaktas. I översiktsplanen för Lysekils kommun beskrivs också visioner, mål och utgångspunkter för planeringen samt hur den politiska ledningen vill använda mark- och vattenområden i framtiden. Översiktsplan 2006 utställningshandling 2005-12-13» Lysekil skall vara en av regionens intressantaste kulturkommuner.» Kommunens unika kulturhistoriska miljöer är attraktiva besöksmål. Besöksnäring Turism» Lysekil skall vara det självklara valet.» Lysekil skall vara ett av Sveriges starkaste varumärken.» Från sommarturism till åretruntturism.» Ökad samverkan mellan näringsliv och kommun ger utökad service och utbud till besökare.

8 LYSEKILS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2007 KOMMENTAR OCH ORGANISATION Kommunstyrelsens ordförande: Roland Karlsson (fp)»det finns stor kreativitet i Lysekils kommuns förvaltningar och bolag, där man med kraft och lust arbetar mot gemensamma mål som för kommunen framåt. En ökad kostnadsmedvetenhet har satt sin prägel på 2007 års resultat! Det gör att vi kan se framtiden med tillförsikt.«företagsetableringar och ekonomiskt överskott ger framtidstro Verksamhetsåret 2007 var ett fantastiskt år på många sätt och det är också glädjande resultat som presenteras i bokslutet med ett positivt resultat om 80,5 mnkr. Det är nu tredje året i rad kommunen redovisar överskott! Det mest positiva avseende resultatet är dock det faktum att nämnderna bidrar med ett nettoöverskott mot budget om 7,1 mnkr. Samtidigt har verksamheterna kunnat bedrivas med omvittnat god kvalitet vilket bl a verifieras av att medelbetygen för kommunens niondeklassare tillhör de högsta i Sverige. I resultatet ingår en extraordinära intäkt om 69,6 mnkr som uppkommit vid försäljningen av kommunens aktier i dotterbolagen, Lysekils Energi AB, Lysekilsbostäder AB samt Havets Hus AB till det kommunägda moderbolaget Lysekils Stadshus AB. Huvudsyftet och målsättningen med bolagiseringen av verksamheterna har varit att uppnå en effektivare styrning och ledning av verksamheterna, uppnå besparingar genom synergieffekter i administrationen samt genom samplanering vid drift-, underhålls- och nyanläggningsarbeten. Det skall dock tilläggas att resultatet enligt balanskravet uppgår till 5,8 mnkr vilket är en alltför liten marginal för att vara helt tillfredsställande. Fortsatta omstrukturerings-/ effektiviseringsinsatser måste ske för att skapa de marginaler som krävs för att kunna klara kommunens framtida åtagande avseende pensioner och kärnverksamheter som vård- omsorgs samt utbildningssektorerna. Det finns stor kreativitet i Lysekils kommuns förvaltningar och bolag, där man med kraft och lust arbetar mot gemensamma mål som för kommunen framåt. En ökad kostnadsmedvetenhet har satt sin prägel på 2007 års resultat! Det gör att vi kan se framtiden med tillförsikt. Lokalsituationen inom bildnings- och gymnasieförvaltningens områden skall ses över. Utgångspunkten för översynen är att Gullmarsgymnasiet flyttar ut ur sina lokaler till ett nybyggt gymnasium. I översynen ligger att dåliga och icke ändamålsenliga lokaler tas bort alternativt försäljs, bättre samordning, pedagogiska vinster, effektivare organisation, mindre underhåll och lägre kostnader. Miljön är viktig för alla, vi är därför extra glada att vågkraftföretaget Seabased AB har bestämt sig för att etablera sig i Lysekil. Det innebär ett lyft för arbetsmarknaden samtidigt som det förstärker Lysekils maritima och miljöinriktade profil! Gemensam framtid i en unik miljö! Tillväxtsamarbetet i Norra Bohuslän mellan kommunerna Lysekil, Munkedal, Sotenäs, Strömstad och Tanum, utvecklar en gemensam kustzon- och landsbygdsplanering tillsammans med Länsstyrelsen. Näringslivscentrums arbete med att skapa ett samarbete mellan företag, kommunen och invånare har varit mycket positivt för kommunen. Med stort engagemang har man tillsammans med Lysekils kommun drivit frågan om en förbättrad infrastruktur där fokus under 2007 har varit väg 161 och en fast förbindelse över Gullmarn. Bildandet av Lysekils Turist förening för att samla företagandet inom besöksnäringen i hela kommunen är mycket värdefullt för framtiden. Politiskt har vi i en mycket stor enighet, trots att det inte funnits en klar majoritet, med samma inriktning som under de tre senaste åren, arbetat för Lysekils kommuns bästa i varje fråga. Det ligger också till grund för det som skall göras under 2008. Låt oss tillsammans fortsätta detta arbete för att bygga vårt framtida Lysekil! Vi skall skapa förutsättningar för fler företag, fler arbetsplatser, nya bostäder, så att fler människor stannar kvar eller väljer att flytta till Lysekils kommun. Alla anställda skall ha en stor eloge och stort tack för det fina arbete man uträttat under 2007. Ett stort tack också till alla förtroendevalda som engagerat har arbetat för Lysekils kommun. Lysekil i april 2008 Roland Karlsson Kommunstyrelsens ordförande

LYSEKILS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2007 KOMMENTAR OCH ORGANISATION 9 Kommunstyrelsens 2:e vice ordförande: Klas-Göran Henriksson (s)»inför framtiden måste samarbetet både internt i kommunen mellan våra förvaltningar och våra bolag intensifieras. Vi måste också öka samarbetet över kommungränserna, detta ser jag som en mycket viktig framtidsfråga.«omsorgen om våra äldre kommer att kräva ytterligare medel Vi kan lägga ytterligare ett år bakom oss. Året har präglats av planarbete och byggnation. Nya bostadsområden är på gång t ex Torvemyr på Skaftö, Spjösvik i Lyse. Samtidigt byggs det nya bostäder i Norra Hamnen i Lysekil. Nu måste vi gå vidare och få till boende för ungdomar och inte minst för våra äldre. Ändamålsenliga bostäder för respektive grupp måste snarast komma till för att främst behålla våra ungdomar i kommunen. Resultatet på plus 10,9 mnkr exklusive extra ordinär intäkt på 69,6 mnkr, är något bättre än budget och givetvis glädjande, men marginalerna är små och de första rapporterna under 2007 var inte allt för upplyftande. Ett befarat negativt resultat vändes genom dels ökade skatteintäkter, dels aktiva insatser på verksamhetsnivå. Investeringarna har uppgått till 38,2 mnkr och har främst gått till småbåtshamn Norra Hamnen, ombyggnation av kommunhuset och VA-investeringar. Marginalerna i vår kommunala ekonomi är små och vi känner fortsatt till stora behov, inom framförallt omsorgen, som måste tillgodoses. Omsorgen om våra äldre kommer, även det kommande året, att kräva ytterligare medel. Utöver detta är fler anpassade boendeplatser för äldre och funktionshindrade viktiga frågor som måste få sin lösning under det kommande verksamhetsåret. Under året tillfördes socialnämnden 5,6 mnkr för att tillskapa 15 nya korttidsplatser. Äldreomsorgen och utbildning är fortsatt prioriterade områden. Bostadsbyggandet är på en relativt hög nivå i kommunen. Trots detta ser vi inte ännu någon nämnvärd ökning av invånarantalet, vilket är viktigt för framtiden. I allt byggande är de stora kostnadsökningarna ett bekymmer. Byggkostnaderna måste så långt som möjligt hamna på rimliga nivåer, om inte finns risken att vi enbart bygger nytt för kapitalstarka grupper och glömmer ungdomar och barnfamiljer. Kommunen spelar här en nyckelroll. Priserna på mark och tomter måste så långt som möjligt hållas nere. Boendeformerna måste vara varierande. Miljö och miljöfrågor är inte något nytt men debatten har intensifierats under året. Miljöfrågor har satts i fokus inte minst tack vare Al Gores film En obekväm sanning. Lysekils kommun måste med sitt läge som utgångspunkt alltmer arbeta för ett långsiktigt tänkande avseende miljön både på land och ute till havs. Samtidigt är det en självklarhet att ansvar för miljön går hand i hand med tillväxt och nya jobb. Det är då också glädjande att vågkraftsprojektet utanför Islandsberg kan leda till att Lysekils kommun får ytterligare ett ben att stå på när Seabased AB eventuellt startar tillverkning av vågkraftverk i en fabrik i Lysekils kommun. Sommarens olika festtillfällen, som musselfestivalen, Lysekils Women s Match och tennistävlingen plus alla andra arrangemang bidrog till att många besökte vår kommun under sommaren. Sjukfrånvaron i Lysekils kommun är fortsatt hög. Dock har trenden de två senaste åren gått i rätt riktning. Här måste arbetet som påbörjats fortsätta för att komma ner på en acceptabel nivå. Våra medarbetares hälsa och välbefinnande är avgörande för ett gott arbete. Under det gångna verksamhetsåret har många viktiga frågor varit aktuella. Frågan om ett nytt gymnasium och därmed förändrade förutsättningar för grundskolan har livligt diskuterats på tidningarnas insändarsidor och i partigrupperna. Ärendet har inte ännu slutligt avgjorts men debatten visar tydligt att stora förändringar ställer krav på god information och en bred öppenhet. Inför framtiden måste samarbetet både internt i kommunen mellan våra förvaltningar och våra bolag intensifieras. Vi måste också öka samarbetet över kommungränserna, detta ser jag som en mycket viktig framtidsfråga. Avslutningsvis vill jag, som representant för Socialdemokratin, rikta ett tack till samtliga kommunala medarbetare, förtroendevalda, näringsliv och föreningsliv för era insatser i Lysekils kommun under 2007. Lysekil i april 2008 Klas-Göran Henriksson Oppositionsråd

10 LYSEKILS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2007 KOMMENTAR OCH ORGANISATION Kommunchef: Lena Fischer»Lysekils kommun är i högsta grad en kommun i omvandling med två näs och en ö i yttersta havsbandet finns ovärderliga tillgångar för ett rikt liv. Politiker, medarbetare i kommunkoncernen, Lysekilsbor, näringsliv och organisationer formar varje dag vår framtid i denna fantastiska miljö.«lysekils kommun i omvandling med öppenhet, inflytande och delaktighet som ledstjärnor i utvecklingen Under 2007 har kommunens chefer och medarbetare ägnat stor möda åt att förverkliga öppenhet, inflytande och delaktighet i det dagliga arbetet och i servicen till våra medborgare. Ledstjärnorna är avgörande villkor för medarbetarnas engagemang i den kommunala verksamhetsutvecklingen. Minst lika viktiga är dessa ledstjärnor i mötet mellan den kommunala förvaltningen och våra medborgares förväntningar. Forskning om framgångsrika organisationer ger oss tydligt stöd i detta. Under våren 2007 genomförde vi en medborgar undersökning bland 1000 kommuninnevånare i syfte att få svar på hur dessa bedömde Lysekil som kommun att bo i samt hur de betygsatte kommunens service. Resultaten av undersökningen var både positiva och negativa. Förskola, grundskola, gymnasieutbildning och räddningstjänst fick höga betyg. Kommunens behandling av miljöfrågor fick negativa omdömen, liksom möjligheterna till insyn, delaktighet och påverkan i kommunala frågor. Analyser av medborgarundersökningen har legat till grund för en rad åtgärder. Vi har utarbetat en informations- och kommunikationsplan för Lysekils kommun 2008. Planen innehåller en rad åtgärder. Vi har exempelvis öppnat växel och reception hela dagen, vi har öppet för företagsbesök varje tisdag eftermiddag, styrelser och nämnders kallelser och protokoll finns på hemsidan, vi planerar temadagar om Lysekils kommun, dialogforum på hemsidan och möten i kommundelarna, vi ger ut ett särskilt nyhetsbrev till företagare, vi genomför en Västerhavsvecka i juni och seminarier med miljö- och energianknytning i anslutning till seglingsveckan. Med andra ord är det mycket som händer som gör oss till en öppen och aktiv kommun. Samtliga nämnder och förvaltningar har påbörjat ett omfattande kvalitetsarbete med uppföljningsbara mål och tydlig ansvarsfördelning. Kommunfullmäktige antog i december 2007 program för kvalitetsarbetet samt de kommungemensamma målen. Lysekils kommun har under de senaste åren lagt sig vinn om att skapa en långsiktigt hållbar ekonomi. Detta har skett genom stora ansträngningar. Det positiva ekonomiska utfallet av 2006 befarades redan i januari 2007 kunna följas av ett år i ekonomisk obalans. Genom ett stort ansvarstagande och engagemang på samtliga nivåer och bland såväl politiker som tjänstemän kunde de negativa kurvorna vändas. År 2007 fick i jämförelse med prognosen vid årets början ett bokslut väl värt att notera. Vi kan dock inte slå oss till ro med detta, utan måste enträget arbeta vidare med ständiga förbättringar för att effek tivisera våra förvaltningar. Under 2007 förbereddes överföring av kommunens tekniska verksamheter till det ombildade och namnändrade energibolaget LEVA i Lysekil AB. Samtidigt fattades också beslut om att överföra ägandet av kommunens helägda bolag till det nyför värvade Lysekils Stadshus AB. För att kunna kraftsamla på näringslivs- och utvecklingsfrågor har en utvecklingsenhet skapats. Just nu pågår översyn av fastighetsavdelningen, hamnförvaltningen och räddningstjänsten samt en strukturutredning inom utbildningsväsendet i Lysekils tätort. Medarbetarna i Lysekils kommun är värda allt beröm för att ha bidragit till ett framgångsrikt 2007. Ett nytt samverkansavtal och ett nytt personalpolitiskt program finns nu på plats. Samtliga arbetsplatser skall inom kort ha tillgång till digital information. Alla chefer i Lysekils kommun samlas regelbundet kring kommunala frågor och flera gemensamma utredningar och projekt pågår. Lysekils kommun är i högsta grad en kommun i omvandling. En kommun med två näs och en ö i yttersta havsbandet har ovärderliga tillgångar för ett rikt liv. Politiker och medarbetare i kommunkoncernen tillsammans med Lysekilsbor, näringsliv och organisationer formar varje dag vår framtid i denna fantastiska miljö. Tack till alla för ett stort engagemang 2007! Lena Fischer Kommunchef

LYSEKILS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2007 KOMMENTAR OCH ORGANISATION 11 Förvaltningsberättelse 12» Omvärldsanalys 15» Ekonomisk översikt 19» Resultaträkning och kassaflödesanalys 20» Balansräkning 21» Noter 24» Driftredovisning 26» Investeringsredovisning 28» Personalredovisning 31» God ekonomisk hushållning 32» Kommunala jämförelser Västsverige 33» Benchmarking Norra Bohuslän

12 LYSEKILS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2007 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Omvärldsanalys Förutsättningar för kommunerna att i likhet med de närmast föregående åren uppnå goda ekonomiska resultat har minskat vilket ger anledning till en viss oro. Kommunförbundet bedömer att tillväxttakten de närmaste åren dämpas samtidigt som ökade krav på resurser ställs inom omsorgsområdena. Övergripande ekonomiska förutsättningar verksamhetsanpassning Den ekonomiska utvecklingen i omvärlden och riket var mycket god under 2007. Under slutet av året och början av 2008 har tendenserna till en avmattning i ekonomin blivit allt tydligare. Kreditoro i USA och allt högre energi- och råvarupriser verkar att pressa tillbaka den internationella konjunkturen. Konjunkturinstitutet spår en konjunkturnedgång i svensk ekonomi under 2008 till följd av finansoro, svagare global tillväxt och försiktiga hushåll. En ekonomisk politik med räntesänkningar och expansiv finanspolitik kan dock komma att motverka en fortsatt konjunkturnedgång 2009. Sysselsättningsplanerna på arbetsmarknaden är betydligt mer återhållsamma vintern 2008 än hösten 2007. Kommunförbundet bedömer att tillväxttakten de närmaste åren dämpas efter flera år av hög tillväxt. Förutsättningar för kommunerna att i likhet med de närmast föregående åren uppnå goda ekonomiska resultat har minskat vilket ger anledning till en viss oro. Vikande skatteintäktsutveckling i kombination med ökade krav på resurser inom omsorgsområdena kan komma medföra svårigheter att nå önskvärda ekonomiska resultat inom den kommunala sektorn p g a den åldrande befolkningen i riket. Befolkning positivt flyttnetto Lysekils invånarantal uppgick vid årsskiftet till 14 633 vilket är en ökning med två personer jämfört med föregående år. Under 2007 föddes 130 barn vilket är tio fler än 2006 och antalet avlidna personer var 161, födelsenettot blev därmed negativt med 31 personer. Födelsenettot har varit negativt under en lång följd av år vilket beror på kommunens åldersstruktur med många äldre samt relativt färre i yrkesverksamma åldrarna 20 65 år. Rörligheten har varit lägre under 2007 än under 2006. Antalet inflyttade 2007 var 696 personer och antalet utflyttade var 663 personer vilket innebär ett positivt flyttnetto med 33 personer. Under 2000-talet har flyttnettot varje år, med något undantag, varit positivt. BEFOLKNING 1992 2007 [PERSONER] 16 000 15 800 15 600 15 400 15 200 15 000 14 800 14 600 14 400 14 200 14 000 92 93 94 95 96 97 98 99 14 633 00 01 02 03 04 05 06 07 Lysekils invånarantal uppgick vid årsskiftet till 14 633 vilket är en ökning med två personer jämfört med föregående år. Det föddes 130 barn och antalet avlidna personer var 161, födelsenettot blev därmed minus 31 personer. Antalet inflyttade 2007 var 696 personer och antalet utflyttade 663 personer vilket innebär ett positivt flyttnetto med 33 personer.

LYSEKILS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2007 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 13 Bostadsmarknad ökat bostadsbyggande Bostadsbyggandet och exploateringen av mark för villabebyggelse har tagit fart de senaste åren vilket medfört att senare års bristsituation nu successivt ser ut att kunna avhjälpas. Bl a har bristen på lämpliga lägenheter för äldreboenden hämmat omsättningen av äldre villor. Kommunens bostadsbolag har genom hissinstallationer anpassat ett större antal lägenheter för äldre hyresgäster vilket beräknas få positiva effekter i form av en ökad omsättning på villamarknaden. Lysekilsbostäder AB planerar dessutom för byggnation av ca 30 lägenheter för äldreboende vid Järnvägsgatans servicehus med byggstart under år 2009. När denna byggnation är färdigställd beräknas tillgången kunna motsvara nuvarande efterfrågan. I ett längre perspektiv bedöms dock att efterfrågan av äldreboende kommer att öka varför ytterligare byggnationer är angeläget. Nytt äldreboende»lysekilsbostäder AB planerar för byggnation av ca 30 lägenheter för äldreboende vid Järnvägsgatans servicehus med byggstart under år 2009. Denna byggnation beräknas motsvara nuvarande efterfrågan.«för närvarande pågår byggnation av totalt 48 lägenheter samt elva villor i Bansvik vid Norra Hamnen i Lysekil. Vid Torpet färdigställs 22 småhustomter varav åtta bebyggs under våren 2008. Ett intensivt arbete pågår för att ta fram ytterligare bostadsområden. I Torvemyr på Skaftö planeras för totalt 25 tomter varav nio kommer att vara färdiga för byggnation under 2008. I Spjösvik vid Norra Grundsund planeras för ca 40 50 tomter för såväl villor och grupphus som lägenheter vilket beräknas vara färdigställt för byggnation under år 2009. Även i Tronebacksområdet beräknas totalt ca 40 tomter vara färdigställda år 2009. Lysekilsbostäder AB projekterar 30 lägenheter vid Skolberget i Södra Grundsund med byggstart under 2009. Ett intensivt arbete pågår för att ta fram ytterligare bostadsområden. I Torvemyr och Skolberget på Skaftö samt Spjösvik i Norra Grundsund planeras för nya bostäder. För närvarande pågår byggnation på Torpet samt i Bansvik vid Norra Hamnen i Lysekil. När planerade tomter färdigställts kommer efterfrågetrycket att kunna tillgodoses vilket också kommer att medföra förbättrade möjligheter till en positiv befolkningsutveckling. Utvecklingen med att kapitalstarka köpare omvandlar åretruntvillor till sommarbostäder tenderar att fortsätta. På sikt leder detta till en inflyttning då en del sommarbostäder konverteras till permanentboende bl a i samband med de sommarboendes pensionsavgångar. Arbetsmarknad arbetslösheten minskar Vid årets slut var 217 personer arbetslösa vilket är färre än förra året. Härutöver var 85 personer sysselsatta i konjunkturberoende program vilket var också var färre än föregående år. På grund av omläggning av arbetslöshetsstatistiken är de svårt att få en exakt jämförelse med föregående år. Arbetsmarknadsfrågorna prioriteras högt. Speciellt arbetet med att minska ungdomsarbetslösheten kommer att kräva fortsatt stora insatser. Projekt drivs i samverkan mellan kommunen och arbetsförmedlingen. Etableringen av högskolecentrumet i Lysekil medverkar dels till en höjd utbildningsnivå dels till att skapa möjligheter att tillgodose det lokala näringslivet med efterfrågade specialutbildningar. Detta underlättar för såväl nyetablerade som befintliga företag att kunna anställa arbetskraft samt innebär fler arbetstillfällen. Färre arbetsösa»vid årets slut var 217 personer arbetslösa vilket är färre än förra året. Härutöver var 85 personer sysselsatta i konjunkturberoende program vilket var också var färre än föregående år.«näringsliv utveckling av ett marint centrum Närheten till havet är en av kommunens stora tillgångar och konkurrensfördelar och strategin att utveckla Lysekil till ett marint centrum är viktig och börjar ta form. Etableringen av högskolecentrum i Norra Hamnen, Sven Lovens centrum för marina vetenskaper (f d forskningsstationerna Kristineberg och Klubban), Havsfiskelaboratoriet, segeltävlingen Lysekils Women s match race, föreningen Laurins tändkulemotormuseum, havsakvariet Havets Hus, musselakademin, dykskolor är alla exempel på verksamheter som lockar besökare till kommunen samt genererar sysselsättningstillfällen. Även Preemraff är beroende av havet då transporterna till och från raffinaderiet huvudsakligen sker sjövägen. Det är positivt att Preemraff planerar för ytterligare utbyggnader vilket är viktigt då raffinaderiet är en viktig motor för det lokala näringslivet. En brist som så snabbt som möjligt måste åtgärdas är tillgången på lämplig mark och tomter för industrietableringar. Idag finns enbart ett fåtal tomter på Sivik och i Dalskogen. Planering pågår för nya industriområden i Djupedal på Lysehalvön samt Grönskult på Skaftö.

14 LYSEKILS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2007 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Infrastruktur upprustning av vägar och fast förbindelse över Gullmaren är angeläget Kommunens geografiska läge längst ute på en halvö är såväl en nackdel som en fördel ur kommunikationssynpunkt. Läget är en strategisk fördel och förutsättningar för såväl handelshamnen, fritidsbåts- och friluftslivet i havsmiljö och övriga marin anknutna verksamheter. Förutsättningarna att pendla kommer under de närmaste åren att förbättras. Vägnätet i Fyrstad skall rustas upp och E6 kommer inom de närmaste åren att få motorvägs standard mot såväl Göte borg som Oslo. Vägraset år 2006 vid E6 vid Småröd belyste kommunens sårbarhet avseende vägför bindelserna. Att skapa en fast förbindelse över Gullmaren och förbättra vägnätet har mycket hög prioritet. Inom IT-området har skett en kraftig standardförbättring de senaste åren genom bredbandsutbyggnaden i Norra Bohuslän. Goda IT- kommunikationer skapar bättre förutsättningar för såväl enskilda som företag och organisationer att dels kunna arbeta hemifrån dels etablera sig i Lysekil. I princip har samtliga hushåll i kommunen möjlig tillgång till bredbandsförbindelse idag. Risk och känslighetsanalys förändringar i befolkningsunderlaget påverkar kostnaderna En kommun påverkas av händelser såväl genom egna beslut som av faktorer utom egen kontroll. Ett sätt att tydliggöra effekten av olika händelser är att upprätta en känslighetsanalys som visar hur olika förändringar påverkar kommunens finansiella situation. Nedan redovisas effekten av ett antal faktorer som påverkar kommunens finansiella resultat. FAKTORER SOM PÅVERKAR KOMMUNENS RESULTAT [MNKR] Händelse/förändring Löneökning med 1% Ränteförändring med 1% Socialbidragsförändring med 10% Inflation, prisökning 1 % på varor och tjänster Bruttokostnadsförändring med 1% Förändring av skatteunderlaget med 1% Förändrad utdebitering med 1 kr Befolkningsförändring +/- 100 personer genomsnittsberäknad effekt på skatteintäkterna exklusive generella statsbidrag Kostnad/Intäkt + 5,0 mnkr +/- 2,5 mnkr +/- 1,0 mnkr + 3,2 mnkr +/- 8,7 mnkr +/- 5,9 mnkr +/- 26,1 mnkr +/- 3,9 mnkr Foto: Dan Ljungsvik Att skapa en fast förbindelse över Gullmarn och förbättra vägnätet har mycket hög prioritet. En finansiell riskanalys avseende kommunens ekonomi kan göras utifrån nedanstående övergripande perspektiv:» Det finansiella resultatet var under en lång följd av år varit negativt. Från 2005 har kommunen redovisat positiva resultat.» Kapacitetsutvecklingen som speglas i bl a soliditeten. Kommunens låga soliditet visar på en svaghet att kunna klara ekonomiska påfrestningar.» Riskförhållanden speglas av stora borgens- som pensionsåtaganden och hög utdebitering.» Kontrollspektivet som kan utläsas av följsamheten mot budget samt hur finansiella målsättningar och planer följs. Under de senaste åren har kommunen upprätthållit en god kostnadskontroll. En sammanfattande finansiell riskbedömning visar att det år 2005 skedde ett trendbrott, som har fortsatt, avseende kontrollperspektivet och resultat. Däremot när det gäller kapacitetsutvecklingen och riskförhållanden med negativ soliditet och stora borgens- och pensionsåtaganden visar detta på ett fortsatt behov av att konsolidera den ekonomiska ställningen under kommande år. Utöver ovanstående har förändringar i befolkningsunderlaget avseende elevantal och antal äldre en mycket stor betydelse för kostnadsutvecklingen. Det är svårt att snabbt anpassa verksamheten och därmed kostnaderna till förändrade behov. För att kunna ha en beredskap och anpassa verksamheterna till förändringarna som sker genomförs befolkningsprognoser årligen.

LYSEKILS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2007 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 15 Ekonomisk översikt Kommunernas ekonomi och redovisning regleras av kommunallagen och den kommunala redovisningslagen. Lagarnas syfte är att den finansiella redovisningen skall kunna förmedla en rättvisande bild av ställning och resultat. Enligt kommunallagen skall kommunerna ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet, vilket innebär att det skall råda balans mellan inkomster och utgifter sett över tiden samt att förmögenheten skall värdesäkras mellan generationerna. Den kommunala redovisningslagen reglerar det s k balanskravet vilket betyder att intäkterna skall vara större än kostnaderna. Lagarna har kommit till för att kommunernas ekonomi inte skall urholkas. Resultat, förändring av eget kapital I budgeten för 2007 var målsättningen att det genomsnittliga driftbudgetöverskottet skulle uppgå till två procent av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning. Budgeten för år 2007, som fastställdes av kommunfullmäktige i november 2006, innebar ett resultat om 11,0 mnkr. Genom beslut om tilläggsanslag till socialnämnden om 5,6 mnkr och 0,5 mnkr till kommunstyrelsen försämrades det budgeterade resultatet till 4,9 mnkr. Resultatet för år 2007 blev 80,5 mnkr. 69,6 mnkr av dessa har uppstått p g a försäljning av de helägda bolagen Lysekils Energi AB, Lysekilsbostäder AB och Havets Hus i Lysekil AB till det nyförvärvade bolaget Lysekils Stadshus AB. Vid jämförelse med budget redovisar den skattefinansierade verksamheten ett överskott med 8,9 mnkr medan den affärsdrivande verksamheten redovisar underskott om 1,7 mnkr. För skatteintäkter redovisas ett budgetöverskott om 0,3 mnkr. Finansnetto har givit ett överskott om 1,4 mnkr beroende på minskade kostnadsräntor, högre ränteintäkter och högre avkastning från de kommunala bolagen. Pensionskostnader överskrider budget med 3,4 mnkr, Resultatmässigt innebär 2007 att det övergripande ekonomiska målet om ett överskott exklusive extraordinära intäkter om två procent, motsvarande tolv mnkr, inte har uppnåtts. Intäkter och kostnader Kommunens viktigaste inkomstkälla är kommunalskatten och de generella statsbidragen. Kommunen erhåller dessutom vissa specialdestinerade statsbidrag, intäkter för de tjänster som produceras samt ränteintäkter. Kommunalskatten och de generella statsbidragen står för knappt 70 procent av intäkterna medan verksamhetens intäkter står för 29,5 procent och finansiella intäkter för resterande 0,5 procent. Verksamhetens intäkter ökade med 11,3 mnkr till 262,8 under 2007. Skatteintäkterna ökade med 24,7 mnkr medan de generella statsbidragen minskade 5,8 mnkr. Verksamhetens kostnader ökade med 39,2 mnkr till 848,6 under 2007 jämfört med föregående år. Av dessa stod personalkostnaderna för 22,9 mnkr. Till detta kommer anlitande av tjänster från bemanningsföretag med ca 0,6 mnkr. Personalkostnaderna står för den största andelen av verksamhetens kostnader, 60,8 procent vilket är något lägre än 2006. Avskrivningarna uppgick till 29,5 mnkr vilket är 0,4 mnkr lägre än föregående år. SKATTEINTÄKTERS OCH GENERELLA STATS- BIDRAGS UTVECKLING 2002 2007 [MNKR] 650 632,3 Mnkr Balanskravet Balanskravet, som regleras i den kommunala redovisningslagen, är knutet till kommunens resultaträkning och formuleras så att intäkterna skall vara större än kostnaderna. Realisationsintäkter skall borträknas. BALANSKRAVSUTREDNING 2007 [MNKR] 600 550 500 450 02 03 04 05 06 07 Resultat 80,5 Avgår realisationsvinst vid försäljning av bolag -69,6 Avgår realisationsvinst vid försäljning av fastigheter -5,1 Resultat efter realisationsvinster 5,8 Resultatet för år 2007 efter eliminering av realisationsvinster är 5,8 mnkr, vilket betyder att balanskravet är uppfyllt. Intäkter 2007»Verksamhetens intäkter ökade med 11,3 mnkr till 262,8 under 2007. Skatteintäkterna ökade med 24,7 mnkr medan de generella statsbidragen minskade 5,8 mnkr.«

16 LYSEKILS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2007 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Verksamhetens nettokostnad i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag visar hur stor del av de totala skatteintäkterna som använts för att finansiera nämndernas verksamhet. Om andelen överstiger 100 procent innebär det att skatteintäkterna inte räcker till att finansiera den löpande verksamheten. Under 2007 ökade denna andel något jämfört med 2006, från 95,8 procent till 97,3 procent. I nettokostnaderna ingår av- och nedskrivningar samt pensionskostnader. VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADSANDEL AV SKATTE- INTÄKTER OCH GENERELLA STATSBIDRAG 2002 2007 [%] INVESTERINGAR 2002 2007 [MNKR] 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 38,3 Mnkr 02 03 04 05 06 07 105% 100% 95% 97,3% Kortfristiga fordringar Värdet på de kortfristiga fordringarna ökade med 4,3 mnkr under år 2007 och uppgick vid året slut till 44,3 mnkr. Av fordringarna avser 12,5 mnkr kundfordringar, 9,8 mnkr fordran på slutavräkning på skatteintäkter och 9,8 mnkr förutbetalda kostnader och upplupna intäkter. 90% 02 03 04 05 06 07 Pensionskostnader Pensionskostnader för år 2007 uppgick till 35,4 mnkr vilket är en mnkr högre än föregående år. Kostnaden för den individuella delen uppgick till 19,2 mnkr inklusive löneskatt vilket är en ökning med 69,6 mnkr. Beräkningen är gjord av kommunens anlitade administratör KPA. Ökningen beror på ändrade livstidsantagande och ränteberäkningar. Pensionsutbetalningar, enligt tidigare gällande avtal, uppgick till 11,3 mnkr inklusive löneskatt. Finansiella kostnader p g a uppräkning av pensionsskulden för åren 1998 99, med statslåneräntan, uppgick till 0,6 mnkr. Pensionsförpliktelser som inte upptagits balans räkningen uppgår till 426,4 mnkr inklusive löneskatt. Pensionskostnadernas andel av skatteintäkter och generella statsbidrag uppgick till 5,6 procent vilket är detsamma som 2006. Efter beslut i kommunfullmäktige har den individuella pensions förpliktelsen för åren 1998 99 betalats ut under 2007. Anläggningstillgångar Anläggningstillgångarnas värde ökade med 80,4 mnkr under 2007 jämfört med år 2006 varav 69,5 mnkr beror på koncernintern försäljning av aktier. Under året gjordes investeringar för 38,2 mnkr. Avskrivningar uppgick till 29,5 mnkr. Bokfört värde på de materiella anläggningstillgångarna uppgick till 586,8 mnkr. Anläggningstillgångar»Anläggningstillgångarnas värde ökade med 80,4 mnkr under 2007 jämfört med år 2006. Under året gjordes investeringar för 38,2 mnkr. Avskrivningar uppgick till 29,5 mnkr.«likvida medel Lysekils kommun, Lysekils Energi AB (LEVA i Lysekil AB), Lysekilsbostäder AB och Havets Hus i Lysekil AB har ett gemensamt koncernkonto. Hela likviditeten på koncernkontot redovisas som likviditet i kommunens balansräkning. Likviditeten för kommunen uppgick vid årsskiftet till 44,3 mnkr, en ökning med 4,9 mnkr jämfört med 2006. Kommunen och bolagen har dessutom en gemensam kredit på koncernkontot om 60,0 mnkr. Denna kredit var inte utnyttjad vid bokslutstillfället. Krediten kan omfördelas mellan bolagen och kommunen, för att klara tillfälliga likviditetsbehov. Vid årsskiftet utnyttjade Lysekils Energi AB 4,3 mnkr av intern krediten på koncernkontot medan Lysekilsbostäder AB och Havets Hus i Lysekil AB hade ett positivt saldo på 14,0 mnkr respektive 4,5 mnkr. Avsättningar Den del av pensionsskulden som uppkommit under åren 1998 och 1999 redovisas som avsättning i balansräkningen. År 2007 utbetalades 22,7 mnkr av den individuella delen avseende1998 och 1999. Utbetalningen beräknas medföra lägre räntebelastning framöver. Utbetalningen påverkar inte resultatet. Återstående del av avsatta medel för pensionsskulden uppgår till 16,4 mnkr och avser FÅP-medel (förmånsbaserad ålderspension) samt efterlevandeskydd. Kommunfullmäktige har beslutat att denna del av pensionsskulden skall regleras via en försäkringslösning under år 2008. Under året avsattes 2,7 mnkr för framtida återställande av Siviks avfallsanläggning. Därmed har sammanlagt 6,2 mnkr avsatt för ändamålet. Anläggningen beräknas kunna användas som avfallsdeponi i ytterligare 15 20 år. Därefter måste den återställas. RAMBO AB har upprättat en plan för återställandet vilken ingivits till länsstyrelsen. Totalkostnaden för återställningen beräknas komma att uppgå till 15 20 mnkr. Återställningen kommer att ske etappvis och för de närmaste fem åren beräknas kostnaden att uppgå till mellan två och tre mnkr.

LYSEKILS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2007 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 17 Låneskuld Bokfört värde på anläggningstillgångar för de affärsdrivande verksamheterna hamn, VA-verksamhet och renhållning uppgick till 133,1 mnkr. Dessa anläggningstillgångar är lånefinansierade av skattekollektivet för vilken en intern räntesättning debiteras. Kommunens totala långfristiga låneskuld har ökat med 5,3 mnkr och uppgick till 261,1 mnkr. Ökningen beror på att kommunen har införskaffat en mobil hamnkran som finansierats via leasing. Nettoamortering av låneskulden exklusive leasingfinansieringen har skett med 4,3 mnkr. Genomsnittsräntan på låneportföljen uppgick till 4,2 procent. Hela låneskulden var upptagen i svensk valuta. Beslutad ej verkställd upplåning uppgick till 24,2 mnkr och avser av kommunfullmäktige beslutad finansiering av investeringar i kompletteringsbudgeten. Lånefinansieringsgraden, d v s den del av kommunens materiella anläggningstillgångar som är finansierad med lån uppgick till 56,1 procent vilket är en minskning med en procentenhet jämfört med 2006. LÅNESKULD 2002 2007 [MNKR] 350 330 310 290 270 250 230 261,1 Mnkr 02 03 04 05 06 07 Eget kapital Det egna kapitalet förbättrades under år 2007 med 80,5 mnkr och uppgår till 216,2 mnkr. Av det egna kapitalet har anläggningskapitalet, skillnaden mellan anläggningstillgångar och långfristiga skulder, ökat med 68,5 mnkr, och rörelsekapitalet, skillnaden mellan kortfristiga fordringar och skulder, har minskat 11,7 mnkr. Inräknat den pensionsskuld om 426,5 mnkr som upparbetats före 1998 och enligt gällande lagstiftning inte skall ingå i kommunernas balansräkning är det egna kapitalet negativt och uppgår till -210,3 mnkr. Soliditet Soliditeten, som visar kommunens långsiktiga betalningsförmåga, är förhållandet mellan det egna kapitalet och tillgångarna. Vid bedömning av soliditeten är trendutvecklingen på några års sikt viktigare än att betrakta ett enstaka år. De negativa resultaten under större delen av 1990-talet och 2000-talet medförde att soliditet sjönk kraftigt. Vid årsskiftet var soliditeten 31,9 procent, vilket är en förbättring med nio procentenheter jämfört med 2006. Förbättringen är en följd av den realisationsvinst, 69,6 mnkr, som uppkom i samband med försäljningen av de kommunala bolagen till det nyförvärvade moderbolaget Lysekils Stadshus AB. Soliditeten inklusive kommunens samtliga pensionsåtaganden uppgår till -31,0 procent vilket är en förbättring med 6,4 procentenheter från föregående år. SOLIDITET [%] 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 02 03 04 05 06 07 31,9% Borgensåtagande och ansvarsförbindelser Kommunens samlade borgensåtagande uppgick till 505,3 mnkr vilket är en ökning med 65,5 mnkr från föregående år. Kommunen har minskat sitt borgensåtagande gentemot Lysekilsbostäder AB med 1,3 mnkr och ökat gentemot Lysekils Energi AB med 67,0 mnkr beroende på att bolagen omplacerat lån till Kommuninvest ekonomisk förening samt ökad sin upplåning för finansiering av pågående vindkraftsbyggnation. Kommunens skuld till de anställda för pensioner inarbetade före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse och uppgår till 421,8 mnkr inklusive löneskatt. Härutöver tillkommer 4,7 mnkr för pensionsutfästelser till förtroendevalda. BORGENSÅTAGANDE 2002 2007 [MNKR] EGET KAPITAL 2002 2007 [MNKR] 240 220 200 180 160 140 120 100 80 216,2 Mnkr 02 03 04 05 06 07 600 500 400 300 200 100 0 505,3 Mnkr 02 03 04 05 06 07

18 LYSEKILS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2007 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Åren som kommer Ett av förvaltningsberättelsens syfte är att beskriva kommunens ekonomiska ställning och resultat samt utveckling i ett flerårsperspektiv. Utifrån en analys av ställning och resultat, måluppfyllelse och utveckling kan identifiering av problem göras och vid behov åtgärdsplaner upprättas. Mot bakgrund av ovanstående faktorer finns nedanstående problem som är väsentliga att lyfta fram. PROBLEM AV VÄSENTLIG KARAKTÄR Resultatet Det årliga resultatet skall uppfylla kravet på god ekonomisk hushållning. För att möta framtida behov, framför allt för att klara såväl kommande pensionsutbetalningar och service till ökande äldregrupper, måste resultatet bidraga till att skapa en buffert för kommande ekonomiska påfrestningar. Budgetföljsamheten och måluppfyllelse inom driftsverksamheten Det har funnits strukturella obalanser mellan budgetanslag, volymer och verksamhetsmål. Även om följsamheten blivit bättre under senare år och de senaste årens resultat varit positiva måste budget- och verksamhetsplaneringen, mål- och kvalitetsarbetet, samt uppföljningarna vidareutvecklas. Soliditeten Kommunens långsiktiga betalningsförmåga har stärkts efter att under en lång följd av år haft en negativ utveckling. Inräknas kommunens totala pensionsförpliktelser i balansräkning har emellertid kommunen en negativ soliditet. För att minska den ekonomiska risken och därmed stärka den långsiktiga betalningsberedskapen måste soliditeten förstärkas och på sikt uppgå till genomsnittet för Sveriges kommuner. Årets resultat, exklusive realisationsvinster, 5,8 mnkr uppfyller inte det mål, som kommunen har om minst två procent av skatteintäkter och generella statsbidrag, och måste stärkas under kommande år. Det budgeterade resultatet för år 2008 enligt kommunallagens balanskrav uppgår till 1,3 mnkr vilket innebär en alldeles för snäv marginal för att klara eventuella oplanerade kostnader. De första prognoserna för år 2008 pekar dessutom på att balanskravet ej kan uppfyllas om inte åtgärder vidtas. Kommunens långsiktiga mål är ett resultat på tre procent av skatteintäkter och generella statsbidrag motsvarande ca 20 mnkr. Kraftfulla åtgärder måste vidtas om målsättningen skall kunna uppnås. Åtgärder som kommer att bli aktuella är fortsatt omstrukturering och renodling av kommunens verksamheter för att nå samordningsvinster inom kommunen och i samverkan med andra kommuner. AKTUELLA ÅTGÄRDER» Energibesparingar i kommunens fastigheter.» Konkurrensprövning.» Effektivare upphandling/inköp av varor och tjänster.» Tillvaratagande av den tekniska utvecklingen rörande nya IT-system/program och energisystem. Ovanstående exempel i kombination med den planering som sker för att öka invånarantalet i kommunen är nödvändiga för att kommunen skall klara kommande åtaganden på ett tillfredsställande sätt. Kommunens mål»kommunens långsiktiga mål är ett resultat på tre procent av skatteintäkter och generella statsbidrag motsvarande ca 20 mnkr. Kraftfulla åtgärder måste vidtas om målsättningen skall kunna uppnås. Åtgärder som kommer att bli aktuella är fortsatt omstruk turering och renodling av kommunens verksamheter för att nå samordningsvinster inom kommunen och i samverkan med andra kommuner.«

LYSEKILS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2007 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 19 Resultaträkning och kassaflödesanalys 2007 RESULTATRÄKNING Belopp i mnkr Not 2007 2006 2005 Verksamhetens intäkter 1 262,8 251,5 258,5 Verksamhetens kostnader 2-848,6-809,4-771,1 Avskrivningar 3-29,5-29,9-29,0 Verksamhetens nettokostnader -615,3-587,7-541,5 Skatteintäkter 4 533,2 508,5 476,5 Generella statsbidrag 4 99,1 104,9 104,8 Finansiella intäkter 5 4,8 4,3 4,2 Finansiella kostnader 6-10,9-11,4-12,6 Resultat efter skatteintäkter och finansnetto 10,9 18,5 31,4 Extraordinära poster 7 69,6 - - Förändring av eget kapital 80,5 18,5 31,4 KASSAFLÖDESANALYS Belopp i mnkr Not 2007 2006 2005 Den löpande verksamheten Förändring av eget kapital 80,5 18,5 31,3 Justering för av- och nedskrivningar 3 29,5 29,9 29,0 Förändringar av avsättningar 8-17,1 6,4 3,2 Reavinst (-)/ reaförlust (+) -0,2 - -4,7 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 93,0 54,8 58,8 Ökning/minskning kortfristiga fordringar -4,3-5,5 7,8 Ökning/minskning förråd och varulager 2,3 0,9 1,2 Ökning/minskning kortfristiga skulder 18,6-10,8 20,0 Medel från verksamheten 109,7 39,4 87,8 Investeringsverksamheteten Förvärv av materiella anläggningstillgångar -38,3-26,6-31,4 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 9 0,5 0,4 5,2 Förvärv av fi nansiella anläggningstillgångar -9,7 - - Justering av övriga ej likviditetspåverkande poster - 0,1-1,8 Medel från investeringsverksamheten -47,4-26,2-28,0 Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån 9,7 - - Amortering av skuld -4,4-35,0-18,2 Ökning av långfristiga fordringar 10-110,8 - - Minskning av långfristiga fordringar 10 48,1 6,3 4,9 Medel från finansieringsverksamheten 57,4-15,5-13,3 Årets kassaflöde 4,9-15,5 46,5 Likvida medel från årets början 39,4 54,9 8,3 Likvida medel vid årets slut 44,3 39,4 54,9

20 LYSEKILS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2007 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Balansräkning 2007 BALANSRÄKNING Belopp i mnkr Not 2007 2006 2005 Anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar 11 413,2 409,6 387,3 Pågående investeringar 12 23,9 11,9 34,6 Maskiner och inventarier 13 28,4 26,4 29,6 Finansiella tillgångar 14 121,3 58,7 65,0 Summa anläggningstillgångar 586,8 506,5 516,5 Förråd och exploateringsfastigheter 15 3,2 5,5 6,4 Kortfristiga fordringar 16 44,3 40,0 34,5 Kassa och bank 17 44,3 39,4 54,8 Summa omsättningstillgångar 91,8 84,8 95,7 Summa tillgångar 678,6 591,4 612,3 Eget kapital och skulder Ingående eget kapital 18 135,7 117,3 85,9 Årets förändring 80,5 18,5 31,4 Summa eget kapital 216,2 135,8 117,3 Avsättningar 19 32,1 49,2 42,8 Långfristiga skulder 20 261,1 255,8 297,0 Kortfristiga skulder 21 169,3 150,6 155,2 Summa avsättningar och skulder 462,5 455,7 495,0 Summa eget kapital och skulder 678,6 591,5 612,3 Ansvarsförbindelser Borgensförbindelser 22 505,3 439,8 396,0 Förvaltade stiftelsers tillgångar 7,7 7,9 5,7 Pensionsförpliktelser 23 426,5 356,8 325,9