FÖRSVARETS hundar De avslöjar inrång, spårar fiender och hiar gömda vapen när som hels på dygne. De är ine vilka hundar och förare som hels som arbear med a försvara Sverige. TEXT: TINA ANDERSSON Tjänsehundarna är aningen parullhundar, ammuniion- och vapensökshundar eller kombihundar. Den sörsa gruppen är parullhundar. De kan uföra si jobb aningen när de bevakar en plas eller är i rörelse illsammans med sin förare. Genom a lyssna och vädra i vinden kan hunden uppfaa och sedan visa föraren i vilken rikning de finns en människa. Parullhundar kan också spåra och söka efer människor och föremål. Parullhundar i Sverige ger underräelser ill Försvarsmaken varje dygn, avslöjar Thomas. En lie mindre grupp sysslar med vapen- och ammuniionssök. Hundarna använder luksinne och markerar fynden, ofa genom a bli silla och ia i fyndes rikning. Vapen- och ammuniionssökshundarna kan ha illäggsdressyr vägsök. Den förmågan har vi använ i Afghanisan när vi lea efer explosiva ämnen, säger Thomas. MINHUNDAR AVVECKLADE Försvare har också börja med kombihundar. De är en ännu så länge ganska lien grupp parullhundar som även är ränade a söka efer vapen och ammuniion eller narkoika. Från och med 2017 är verksamheen med minhundar avvecklad. Enlig Thomas finns ine behov av minhundar på samma sä som idigare för a röja upp i krigshärdar. Den idigare försvarssysslan skös numera främs av icke-saliga organisaioner, så kallade NGO:s, non governmen organizaions på engelska. En uppgif på den inernaionella arenan som kan bli akuell i framiden för försvare är i sälle hundar som kan deekera kemiska vapen, säger Thomas. är en vikig del av de svenska försvare. Så vikig a de fakisk är hemlig exak hur många som är Hundar i jäns inom olika områden i lande. De är ju svårare a försvara sig om en änkbar fiende redan känner ill var man kan möa en välränad hundnos. Major Thomas Goder beräar däremo gärna om hundarnas spännande uppgifer och räning för hundens läsare. Thomas är chef på Försvarsmakens Hundjänsenhe (FHTE) som föder upp och ränar hundar ill Försvarsmakens koninuerlig jänsgörande krigsförband. FÖRST PROVPERIOD Försvares egna hundar kommer från FHTE:s avelssaion i TRE TYPER AV HUNDAR Sollefeå i Väsernorrlands län. Valparna placeras u ill fodervärdar och vid cirka 15 18 månaders ålder får de genomgå en lämpligheses. Resulae i ese avgör vad hunden ska bli, exempelvis jänsehund inom Försvarsmaken, polishund eller avelsik. Hundar som ine passar som jänsehundar säljs ill andra myndigheer eller placeras hos privapersoner, ofas fodervärden. Thomas beskriver a de cirka 60 hundar om åre som plockas u ill försvare får börja med en provperiod, kallad fördressyr, vid FHTE:s hundavdelning i Märsa uanför Sockholm. Fördressyren är på 3 6 veckor och därefer uvärderas hunden. 8
Parullhundar i Sverige ger underräelser ill Försvarsmaken varje dygn, avslöjar Thomas. Foograf: Andreas Norin, Panheon Film & Foografi AB Går all som vi hoppas forsäer hunden vidare in i räning som ar 6 10 månader. Dressyren är indelad i e anal skeden och delprov beroende på vad hunden ska bli, förklarar Thomas. HUNDFÖRARNAS UTBILDNING FYSTRÄNING VIKTIG De är krigsförbanden som avgör vilka soldaer som ska bli Alla hundarna får mycke fysisk räning som gör a muskulaur och ligamen blir sarka och uhålliga på lång sik. kurs vid FHTE:s ubildningsavdelning i Kungsängen uanför hundförare. De blivande hundförarna får 16 veckors grund- Dra däck har vi slua med. Däremo finns en skrimaskin som långsam bygger upp muskulaur och skele, säger gemensam. Sedan delar man upp sig i grupper med parull- Sockholm. Den försa delen i ubildningen har alla soldaer Thomas. hundförare för sig och sökhundförare för sig. FHTE har ansällda hunddressörer som sköer den prakiska räningen. Parullhundar får mycke miljöräning och övas 2 veckor kompeensuveckling i sin befaning. De finns också När man vari hundförare i e anal år kan man gå 2 plus en hel del i ordning och reda. Träningen går u på a få fram en ubildning i skyddsdressyr a bygga på med, säger Thomas. en hund som skapar en bra relaion ill sin förare och som lyder föraren. Dressörerna lägger mycke id på vind-, ljud- och en inrodukion för den som ine är hundförare själv men be- De finns även en ubildning som heer Hundjäns. De är spåruppag. Spårningen sker på alla yper av underlag, hårda höver vea hur man använder hund i arbee, exempelvis gruppchefer och pluonchefer som har hundar i förbande. och mjuka. Hundarna får också lära sig sök efer person. Momene a markera korrek ränas in separa. Frisående kurser, i ill exempel skyddsdressyr, genomförs Även sökhundarna får arbea mycke med miljö och lydnad, efer behov och en hundinsrukörskurs på fem veckor finns men de får framför all uveckla sin sökmeodik. också i kursubude. Sökhundarna ska ha e sysemaisk sök, sabila markeringar och vara uhålliga. De ska också lära sig vilka ämnen bildningsavdelning, säger Thomas. Under 2015 hade vi cirka 2000 elevdygn på FHTE:s u- och vapendelar de ska söka efer och markera, säger Thomas. UTMANING ATT HITTA PERSONAL FORTSÄTTNING SOM EKIPAGE När grunddressyren är avklarad genomgår hundarna e sluprov för a se om de klarar kraven för Tjänsehund 1. Efer grunddressyren överförs hunden ill ubildningsavdelningen där den blivande föraren ar över. Efer genomförd hundförarubildning jobbar de ihop sig ue på de förband där ekipage ska jänsgöra. Sedan behörighesprövas hund och förare illsammans som e ekipage. Godkänns ekipage är hunden en Tjänsehund 2 och kan därefer jobba operaiv. De finns också hundförare som har behov av a få sin nuvarande hund ersa om hunden av olika skäl ska as ur jäns. Då levereras hunden från FHTE hundavdelning direk ill krigsförbande. Enlig Thomas är FHTE privilegiera som har ege avelsprogram. Enheen får de hundar den behöver och de har blivi bäre över id. De är svårare a hia blivande dressörer och insrukörer. De är få som uppfyller kraven. En anledning är a färre är akiva inom bruks nu än förr. De är ine heller alla som har möjlighe a flya ill Sockholmsraken, säger Thomas. Insrukörer för blivande hundförare bör ha miliär bakgrund. Insrukörer och dressörer som är civilansällda ubildas i sridseknik. 9
TEMA: försvares hundar Funkionsförvalare Peer Öhrling är högsa specialisofficeren inom hundjänsen och placerad i FHTE:s ledningsgrupp. Han beräar a Sverige skicka ekipage på ulandsjäns sedan 1950-ale. Plaser där svenska hundar gjor insaser är Gaza, Sinai, Cypern, Kongo, Libanon, Bosnien, Vässahara, Kuwai, Kambodja, Laos, Kosovo och Afghanisan. Den senase insasen var i Afghanisan och den avsluades 2015. Nu är de mer fokus på skarpa lägen och förebyggande arbee i Sverige. Hundarna gör samma saker som uomlands men naionell, säger Peer. De är ine bara Sverige som får nya av Försvarsmakens hundar. Vi har en lång hisoria av a skicka dukiga ekipage a hjälpa ill i länder som Kongo, Libanon och Laos. TRÄNING FÖR UTLANDSTJÄNST Hundar som ska verka uomlands får normal en acklimaiseringsperiod om 3 4 veckor på plas i den nya miljön. Alling som går uanför hundens normalbild är svår. De kan vara ovanlig kall eller ovanlig varm väder. Tjäns i öken kräver ill exempel a man ränar på a väska upp hunden. He sand och kall snö kan kräva skyddsskor och i kyla behöver hunden mer foder, säger Peer. Temperauren förändrar dofbilden och påverkar uhålligheen. De måse man vara medveen om och a hänsyn ill, poängerar Peer. Bara för a en hund spårar bra i svensk skog spårar den ine auomaisk bra i en afghansk senöken. Man kan försöka hia räningsområden i hemlande som liknar de man ska ill, men de räcker ine rikig. INTERNATIONELLA SAMARBETEN FHTE samarbear med andra länders hundjänsenheer. De äase samarbee finns i de nordiska försvarssamarbee NORDEFCO, där Norge, Finland, Danmark och Sverige är med. Represenaner räffas flera gånger årligen för hundräning och räning av ekipage. Insrukörer från alla länderna delar och även veerinärer. I somras hölls samarbees årliga kurs i Sverige. I år är de Finlands ur a vara värd. De finns även e ubye i den europeiska försvarsbyrån EDA och Sverige sier med i experpanelen för miliärhundar i NATO, försvarsalliansen mellan Nordamerika och Europa. De bäsa med de inernaionella samarbeena är erfarenhesubye, säger Peer. SKILLNADER MELLAN LÄNDER Varje land har sina syrkor. Sverige är generell fokusera på spår och förföljande, beroende på a vi har sora yor av beväx erräng. Vi har bra spårhundar. En annan sak som andra länders represenaner urycker är a de är avundsjuka på a vi äger vår ege avelsmaerial, säger Peer. Skyddsarbee har däremo lega nere en period i Sverige, därför ligger andra länder före där, enlig Peer. Nu när Sverige KVALITETSSÄKRING UTMANING har fler ansällda hundförare i sälle för som idigare många De ligger an på FHTE a vara 100-procenig. De är avgörande a vea a hunden markerar ammuniion i en mässingshyl- värnplikiga har FHTE påbörja förarskydd igen. Vi har dukiga hundförare men vi har ine lika mycke erfarenhe av skyddsarbee, säger Peer. De svåra för hundföraren är a verkligen lia på sin hund. sa, ine a den markerar mässing i pappersklipps. Han förklarar a arbee med jänsehundar är likara Förr eller senare får man frågan Är du säker?. inom Norden. Jämför med länder uanför Norden är skillnaderna sörre. Där sår hundarna exempelvis ofa i hundgård i är mycke sora krav som vilar på dem. De ska vara professi- Peer beskriver a hundförarna måse vara lämpliga, för de sälle för a bo hemma hos sina förare. onella och engagerade i hundarna. Samidig ska de ine bara Peer ycker a ekipagen blir ajare när de lever ihop och se hunden som en kompis uan även som Försvarsmakens insrumen. ränar i vardagen. Den vikiga passiviesräningen är läare a få ill hemma. Hunden lär sig a man kan väna lugn fas De är ine vem som hels som blir hundförare i försvare. man är med. I jobbe kan de hända a man får så ue på pos i regne Hunden måse ha förmåga a växla mellan engagemang naeid och de ingår a sköa och räna hunden på friiden. och passivie. En hund som ine hiar avknappen drabbas av Jag skulle vilja ge medalj ill alla hundförare. De är de värda, människans mosvarighe ill a gå in i väggen. säger Peer. 10 FÖRDELEN MED HUND Tidsvinsen är den sora fördelen med a använda hundar i Försvarsmaken. Hunden hjälper ill a hia vapen och ammuniion uan a väggar behöver bryas upp. Man behöver ine göra åverkan i en sor byggnad eller gräva upp hela skogsparier bara för a lokalisera de man lear efer. Peer ar exemple om en pisol skulle vara nedgrävd på en fobollsplan. De skulle kanske a en kvar för en hund a hia den och gräse skulle vara inak. Hunden ska underläa för och försvara Försvarsmakens personal genom a vara en sensor, säger han. Foo: Andreas Norin, Panheon Film & Foografi AB
En bra hund för försvare har sor självilli och sor engagemang. För a försäkra sig om illgången på passande individer bedriver Försvarsmaken egen avel. FÖRSVARETS AVEL AV TJÄNSTEHUNDAR Ungefär 200 schäfervalpar om åre föds på avelssaionen i Sollefeå, där idigare Saens Hundskola låg. Verksamheen sarade i sin nuvarande form 2005 i nya lokaler på de idigare I21 område. Sedan 2011 sker aveln i samarbee med Polisen, i enlighe med e särskil regeringsuppdrag, och målsäningen är höjd ill 300 valpar om åre. Den mängden ska forsäa a rygga hela Försvarsmakens behov och därill halva Polisens. Erik Wilsson är filosofie dokor i eologi och avelsansvarig vid Försvarsmaken. Han beräar a hundarna exeriörmässig ska ha en sund kroppsbyggnad och vara normalvinklade. I dag ligger ikar srax under och hanar srax över 60 cenimeer i mankhöjd. Vi skulle vilja ha dem någo mindre och läare. Vi ror a de skulle hålla bäre för jänsgöring då. En lien hund har också läare a komma ill i sök, säger Erik. TÄVLINGSHUND MER KÄNSLIG En bra jänsehund ska ha sor arbesvilja, vara livlig och energisk, modig, okänslig och orädd. Försvare vill ha sor självilli och sor engagemang hos hundarna, men ine så mycke aggression. Vid en snabb genomgång låer de som önskemål för en bra ävlingshund inom bruksgrenarna också, men de finns en skillnad. En ävlingshund vill man ofa ha lie mer känslig än en jänsehund. En känsligare hund är mer lädresserad och blir läare följsam med föraren, vilke är önskvär hos en ävlingshund, säger Erik. Tävlingshunden usäs ine för samma påfresningar som jänsehunden och behöver därför ine vara lika robus och ålig; egenskaper som följer med hög självilli. TJÄNSTE FÖRR OCH NU När man praar om självilli menar man hur sabil hunden är och hur den exempelvis hanerar rädslor. Egenskapen kan även beskrivas som en kombinaion av egenskaperna nerver, TRO PÅ VALPEN hårdhe och dådkraf. Engagemange beskriver hur energisk Erik esade illsammans med forskaren och eologen Lars Fäl hunden är och dea är vad vi i daglig al kallar arbeslus. över 1000 schäfervalpar vid idigare Saens Hundskola. Man Erik beräar a hundarna vid idigare Hundskolan i Sollefeå på 1970 ill 1980-ale hade hög självilli men saknade lie par redan vid åa veckors ålder. De visade sig dock a de ville då bland anna prova om de gick a gallra u en del val- av de engagemang som man vill ha i dag. Järnspisar kallade man dem, skämsam men vänlig. De är svårare a i avelsarbee förändra självillien än a förändra engagemange. I dag har vi genomgående illräcklig hög engagemang hos hundarna, däremo vill vi i framiden få fram hundar med högre självilli, säger Erik. KAN VARA KRÄVANDE En hund som ror på sig själv, ine låer sig skrämmas och dessuom är mycke akiv kan upplevas som jobbig under uppväxen. Hundarna från avelssaionen bor hos fodervärdar ills de är dags för lämpligheses vid 15 18 månaders ålder. Erik beräar a de fodervärdar som orka ha kvar krävande hundar ofa har sasa på a göra förnufiga saker illsammans med dem. De har sa gränser och akivera hunden med övningar som lär hunden a samverka samidig som den få ulopp för sin energi. De kan vara a lära hunden gå i koppel och a lägga spår. De är vikig med kvalieen i samvaron. En sådan här hund mår ine dålig av a ligga och a igen sig de immar man är på jobbe, men när man kommer hem behöver den kvaliesid och ine bara få sköa sig själv i rädgården, säger han. LÄMPLIGHETSTEST Lämplighesese brukar förkoras L-es. De skulle enkel kunna beskrivas som en lie mer uförlig form av menalbeskrivning hund (MH) som många brukshundklubbar anordnar. Delar som finns med i L-esen men ine i MH är exempelvis reakion i e mörk rum, gå i meallrappa, så på e osadig bord och uhållighe i sök. Erik beräar a L-ese i framiden förmodligen kommer a genomföras idigare, vid 12 månaders ålder. All pekar på a de går a göra en lika säker bedömning av hundarna då. Hunden kan påbörja dressyren idigare och evenuella problem som uppsår hos fodervärden har ine hunni cemeneras på samma sä. Dessuom kommer hunden i jäns idigare och kan vara i jäns längre, säger han. Däremo sikar ine de svenska försvare på a lägga L-ese vid 6 månader, vilke andra nordiska länder provar. Vi ror a en så idig gallring leder ill en osäker bedömning och a vi slår u hundar som hade kunna bli bra jänsehundar. ine fanns någo samband mellan valpesresulae och hur hundarna senare upprädde när de esades som vuxna. Erik anser a de beror på vå saker: De egenskaper man vill ha hos den vuxna hunden har för de försa ine mogna fram illräcklig vid 8 veckors ålder för a låa sig bedömas. För de andra påverkas hunden väldig mycke under unghundsiden. De gör a mindre skillnader i personlighe som går a se hos valpar överskuggas av all som hunden får uppleva under de kommande åre. För en vanlig valpköpare ycker Erik a de är bäre a fokusera på rä föräldrar ill valpen än rä valp i kullen. När valpen sen kommi hem är de vikig a uveckla önskvärda egenskaper och a sävja mindre önskvärda. De vikigase är ine vilken valp man väljer i en kull uan a man är överygad om a man har val den bäsa. Man måse ro på sin hund, säger Erik. 11
TEMA: försvares hundar SBK UTBILDAR HEMVÄRNSEKIPAGE Mycke i bruksgrenarna har miliär ursprung, som a springa med meddelanden mellan förband (rappor) och a lea efer skadade på slagfäle (sök). Ännu i dag är SBK en vikig del av oalförsvare. Många känner den lokala brukshundklubben främs som e sälle där man går valpkurs, lär hunden allmän uppförande, ränar rallylydnad eller ävlar i exempelvis spår. Men Svenska brukshundklubben är också en frivillig försvarsorganisaion. Håkan Holmberg är sammankallande i SBK:s försvarsmaksgrupp, som ingår i uskoe för samhällsnya. Han beräar a SBK genom sina disrik och lokalklubbar ubildar 100 150 ekipage om åre ill hemvärne. I dag ligger ungefär 750 befaningar för jänsehundsekipage inom hemvärne, säger Håkan. Efersom de oal finns dryg 1000 jänsehundar inom Försvarsmaken ugör hemvärnsekipagen en sor del. FÖRARE MED VANLIGT JOBB De allra flesa ekipage som SBK ubildar ill hemvärne är förare som har andra jobb ill vardags och som går kursen illsammans med sin egen hund. De skulle kunna vara en kock med en collie, en i-konsul med en airdaleerrier eller en grävmaskinis med en labrador, ill exempel. En skillnad nu mo förr är a de är beydlig fler raser än schäfer och roweiler som blir jänsehundar inom hemvärne. De är en mycke sörre blandning och de ycker jag är rolig och berikande, säger Håkan. En annan skillnad är a hund och förare ubildas som e ekipage. De har ine allid vari en del av uppdrage. Under en period fram ill slue av 1980-ale levererade SBK hundar ill flygvapne och deras baser. Vi levererade allså ine förare uan bara hundar, säger Håkan. UTVECKLING I UPPDRAGET För SBK är rollen som frivillig försvarsorganisaion e mycke vikig åagande. Klubben får ekonomisk söd för si arbee med jänsehundsverksamheen och fyller en värdefull samhällsfunkion genom a förse försvare med hundekipage och kompeen personal. Håkan beräar a SBK bland anna genomför flera försöksuppdrag på uppdrag av Försvarsmaken. De handlar om exempelvis marina, ysökande och säkerhessökande hundar. Hemvärnsförbanden har blivi mer avancerade och vi är med och uvecklar arbee med hundarna, säger han. Samarbee har möjlighe a inensifieras. Framöver ror Håkan a flygvapendelen inom försvare kommer a få e öka behov av jänsehundar. Där skulle SBK kunna vara delakig i a ubilda personal ill hundjäns. SBK är som jag ser de den enda organisaionen som kan a på sig hela de här uppdrage oal se. Vi finns i hela Sverige och har en naurlig rekryeringsgrupp. Parullhund som markerar hia föremål i spåre. 12 Foo: Andreas Norin, Panheon Film & Foografi AB
TEMA: försvares hundar FLER VÄGAR I REKRYTERING Håkan uppskaar a ungefär 5000 personer på någo vis är akiva inom jänsehund i SBK. De är generell väldig rofasa personer, men självklar behöver nya komma ill. De har blivi lie av en umaning a hia folk. De är ine som förr, när man hade en fikasund på brukshundklubben och så var rekryeringen klar. I dag gäller de a synas på sociala medier och i idningen hunden. SBK sasar också på a informera ue på klubbarna och vid sora hundevenemang. Vi måse bli bäre på rekryering genom a använda fler kanaler och akivieer, säger Håkan. De kan ibland fungera a vända sig ill grupper som är inresserade av miliärliv men ine har hund. Blir de napp kan Försvarsmakens hundjänsenhe biså med hund och SBK kan biså med ubildning. Håkan beräar a de aldrig vari någon bris på ungdomar som vill dela i akivieer, exempelvis a gå hundjänsskolans ungdomskurs som SBK genomför på försvares övningsplas Marma i Uppland. Vi får ine bedriva rekryering av personer under 18 år, men när de blivi illräcklig gamla är många inresserade av a forsäa inom Försvarsmaken, säger Håkan. SKOTTFASTA HUNDAR För a komma i fråga för hemvärne ska en hund naurligvis vara skofas. Den ska ha en mankhöjd på mins 45 cenimeer och vara försedd med underull. Hunden måse vara placeringsbar i förband innan den är 5 år. Den undre gränsen för a komma med på kurs är 12 månader. Rä ålder på hunden för a söka in på kurs beror på föraren, förklarar Håkan. Har föraren haf jänsehund innan ve hon eller han hur de går ill och kan säa igång idig. De är svårare om de är en försahundsägare som ska gå med en unghund. De finns lydnadskrav och man ska lära sig a spåra, parullera och a läsa sin hund. De är ine fel a väna e år och gå allmänlydnad eller spårkurs förs. VÄLTRÄNADE EKIPAGE E färdig ekipage blir krigsplacera och jänsgör cirka 4 13 dygn om åre. De är ine allid som förare och hund jobbar illsammans även om de är på samma plas. Hunden måse därför kunna haneras av någon annan och ligga uppbunden i närheen av andra hundar fas föraren är iväg och uför soldasysslor. Vid cerifieringsprove, och sedan också så klar, ska en parullhund bland anna kunna markera en spårövergång som är upp ill 90 minuer gammal, spåra 1500 meer och hia olika yper av föremål som spårläggaren agi i. Den ska också klara a markera människor som den hör eller får viring av i vinden på mellan 50 och 150 meers håll, beroende på om hunden sier silla på pos eller är ue och parullerar. Jag ror ine a de finns någon annan frivilligorganisaion där man ränar så mycke själv för a komma med i förbande och även när man kommi med. Där ycker jag a hundförarna och SBK är speciella på e posiiv sä, säger Håkan. n GRUNDLIG UTBILDNING Parullhundkursen är på 210 immar. De illkommer en hundförarubildning på 4 dagar plus GU-F, de vill säga 10 dagars ubildning i vapenhanering, soldakunskap och sjukvård, sam Hv-Inro, som innehåller försvarsinformaion, vapenhanering och inskjuning Auomakarbin 4 (AK 4), sjukvårdsubildning och ähesprov skyddsmask. Hunden måse kunna haneras av någon annan och ligga uppbunden i närheen av andra hundar när föraren är iväg och uför soldasysslor. Foo: Tina Andersson