Trafikverkets inriktning för frskning ch innvatin 2013-2015 Strategisk Utveckling Ftgraf: Yuri Arcus Mstphts
Dkumenttitel: Trafikverkets inriktning för frskning ch innvatin 2013-2015 Skapat av: Helena Halvar, Urban Jnssn, Kristina Gustafssn, Gerd Åström, Patrik Lundin, Marie Fridlin, Per Anderssn, Pär Karlssn, Anders Berndtssn samt respektive prtföljstyrelse. Dkumentdatum: 2012-09-18 Dkumenttyp: Inriktning DkumentID: Versin: 1.0 Publiceringsdatum: Utgivare: Trafikverket Kntaktpersn: Helena Halvar, Anders Berndtssn Distributör: Trafikverket, Röda vägen 1, 781 89 Brlänge, telefn: 0771-921 921
Innehåll 1. Ett energieffektivt transprtsystem Prtfölj 1... 6 2. Väl fungerande resr ch transprter i strstadsreginerna Prtfölj 2... 10 3. Effektiva transprtkedjr för näringslivet Prtfölj 3... 13 4. Rbust ch tillförlitlig infrastruktur Prtfölj 4...16 5. Mer nytta för pengarna - Prtfölj 5... 22 6. Trafikverket en mdern myndighet - Prtfölj 6... 28 7. Strategiskt initiativ - Prtfölj 7... 31 8. Implementering av FOI- resultat... 34 9. Prgram för uppföljning ch utvärdering... 34
Inledning Den långsiktiga inriktningen för Trafikverkets verksamhet finns uttryckt i strategiska utmaningar. Utmaningar är i detta sammanhang kritiska mråden där vi i ett längre perspektiv (cirka 10 år) ser ett gap mellan önskvärt tillstånd ch förväntad utveckling inm transprtsystemet. Utmaningarna mfattar inte hela Trafikverkets verksamhet, utan fkuserar enbart på det sm bedöms mest kritiskt. De utgår från Trafikverkets uppgift ch regeringens styrning med de transprtplitiska målen ch genmförandet av beslutade transprtplaner. Utvecklingsarbete är i detta sammanhang av str betydelse för att vi effektivt ska kunna möta såväl dagens sm framtida utmaningar. Ny kunskap ch nya idéer behövs för att msättas till nya tjänster, prdukter, metder ch arbetssätt ch därmed bidra till utveckling av ett mdernt ch effektivt transprtsystem. Detta dkument behandlar inriktningen för Trafikverkets frskning ch innvatin (FOI) under 2013 2015. Inriktningen tar sin utgångspunkt i utpekade utmaningar ch följer frsknings- ch innvatinsstrategin för att knkritisera viktiga fkusmråden ch pririteringar för Trafikverkets FI- verksamhet. Den tydliggör förväntningarna av Trafikverkets utvecklingsinsatser ch bidragen till transprtsystemets utveckling. Under periden 2012 2015 rganiserar Trafikverkets sin FOI- verksamhet i sju prtföljer: 1. Ett energieffektivt transprtsystem 2. Väl fungerande resr ch transprter i strstad 3. Effektiva transprtkedjr för näringslivet 4. Rbust ch tillförlitlig infrastruktur 5. Mer nytta för pengarna 6. Trafikverket en mdern myndighet 7. Strategiska initiativ Prtföljerna kmmer att innehålla prgram ch prjekt där utvecklingsptentialen bedömts sm str. Prtföljen Strategiska initiativ mfattar viktiga utvecklingsinsatser, sm till exempel transprtplitiska mål med direkta kpplingar till Trafikverkets uppdrag. FOI- inriktningen utgör underlag för VP- arbetet 2013 2015. Finansiering UTV-finansen Genm finanskden UTV säkerställer vi resurser för att utveckla verksamheten genm frskning, utveckling, verifiering/demnstratin, marknadsförberedelser ch nyttiggörande/innvatin (sammanfattat sm FI). Frskning Utveckling av lösningar Verifiering & demnstratin Marknadsförberedelser Nyttiggörande Förvaltning Utveckling i FI-prtföljerna ( UTV ) Utveckling ch förvaltning i linjen Den FI sm finansieras via UTV är: Frskning efter ny kunskap. Utveckling ch demnstratin av prdukter, tjänster ch andra leveranser.
Utvecklingen ch demnstratin av arbetssätt ch arbetsprcesser. Utveckling ch demnstratin av eknmiska ch fysiska planeringsprcesser. Verksamhets- ch infrmatinsmdellering ch övergripande design av IT- ch integrerade system. Förberedelser för nyttiggörande av resultat genm framtagning av underlag för utveckling ch förändring av regelverk ch standarder. Utvärdering av FI-prcesser ch deras resultat. Nedanstående utveckling ska i huvudsak finansieras på annat sätt via linjen: Investeringar i FI-infrastruktur. Implementering av nya ch utvecklade lösningar (prdukter, tjänster, prcesser etc) för transprtsystemet. Designa, knstruera, investera i ch driftsätta IT- ch integrerade system baserat på framtagna verksamhetsmdeller. Följa upp ch analysera förvaltningskmpnenters ändamålsenlighet ch effektivitet samt ge användarstöd ch genmföra utbildningar inm förvaltningsbjekt. Vidmakthålla ch vidareutveckla förvaltningskmpnenter. Utveckla ch tillhandahålla relevanta, aktuella ch väl avvägda tekniska krav ch regelverk för verksamheterna. Revidera/uppdatera befintliga regelverk ch system baserat på befintlig kunskap.
1. Ett energieffektivt transprtsystem Prtfölj 1 1.1 Bakgrund Utvecklingen av ett energieffektivt transprtsystem för att minska transprternas negativa klimatpåverkan är en av de största utmaningarna för alla väg- ch järnvägsmyndigheter i världen. Kunskap ch verktyg behöver utvecklas för att knflikten mellan klimatmål ch transprtbehv ska kunna hanteras på ett knstruktivt sätt. Den övergripande uppgiften är att nå de transprtplitiska målen. FOI- satsningar i detta avseende förväntas leda till utveckling av nya tjänster, prdukter, styrmedel ch effektiva metder för attraktiva ch tillgängliga städer, klimatanpassade gdstransprter, ch en energieffektiv infrastrukturhållning. Samarbete ch krdinering mellan utvecklingsinsatser i samtliga prtföljer är en viktig förutsättning för måluppfyllelse m energieffektivare transprtsystem. 1.2 Syfte Syftet med prtföljen är att utveckla ch demnstrera nya lösningar sm bidrar till attraktiva ch tillgängliga städer, stärkt svensk miljöteknik, gdstransprter med låg energianvändning ch klimatpåverkan samt en energieffektiv infrastrukturhållning. 1.3 Målmråden ch prgram Prtföljen är strukturerad i tre målmråden sm presenteras i nedan tabell. Målmråden prtfölj 1 1.1 Energieffektivt byggande ch underhåll I prtföljen finns prjekt sm utvecklar: Metder ch nyckeltal för bedömning av energieffektivitet hs anläggningar. Hålbarhetsbedömningar av infrastrukturprjekt med fkus på energieffektivisering Livscykelanalys i planering ch prjektering för att integrera klimatpåverkan ch energianvändning från infrastrukturhållning i beslutsunderlag ch kalkyler. Upphandlingsmetdik för energieffektivisering. Energieffektivisering av belysning på vägar ch bangårdar. Möjligheten att lagra slvärme i vägmrådet för halkbekämpning. Vägutfrmning, underhållsåtgärder ch vägytans egenskaper. I prtföljen behövs prjekt sm: Testar metder ch nyckeltal med tillhörande mdeller genm beskrivningsmallar eller dimensineringssystem. Förankrar ch beskriver hållbarhetskriterier för implementering i ett eurpeiskt bedömningssystem Energieffektiviserar förstärkningsmetder Kravspecificerar masshanteringsberäkningar för införande i relevanta uppdragsmallar. Energieffektiviserar byggnadsverk, väg- ch järnvägsutfrmning Energieffektiviserar elektriska installatiner sm pumpar ch tunnelventilatiner Implementerar LCA i planering ch prjektering. Utvecklar mdeller för erfarenhetsåterföring av krav ch verifiering från investerings- ch
underhållsprjekt. 1.2 Energieffektiva frdn ch transprter I prtföljen finns prjekt sm: Undersöker förutsättningarna för elektrifiering av tunga vägtransprter Undersöker möjligheten att minska bränsleförbrukningen i arbetsmaskiner. Frskar kring nya bränslen, IEA AMF (Advanced Mtr Fuels) Analyserar hur klimatplitiska styrmedel påverkar landbaserade gdstransprter. Identifierar styrmedel för att gdstransprterna ska bidra till klimatmålen 2050 samt vad sm är kritiskt för att dessa styrmedel ska kmma till stånd, exempelvis myndighetssamarbeten, LETS Gds. Infrmatinsspridning m energieffektivt ch hållbart resande. Ökar energieffektiviteten för transprter genm att förbättra tillgängligheten hs dörr-tilldörr-mbilitetskedjr. Utvecklar ch utvärderar nya frmer av vägavgifter för biltrafik, för ökad transprteffektivitet ch tillgänglighet. Utvärderar effekten av lika styrmedel ch åtgärder för att åstadkmma attraktiva ch tillgängliga städer Sammanställer kunskapsöversikt över samverkande ITS-system sm har ptential att bidra till energieffektivisering ch minskad miljöpåverkan. I prtföljen behövs prjekt sm: Utvecklar spårgående frdn. Utvecklar styrmedel för hastigheter. Tar fram lösningar (ex affärsmdeller) för hur gdstransprter kan flyttas till järnväg ch sjöfart. Ökar kunskapen m förutsättningar ch metder att minska behvet av tunga transprter, ch överflyttning till sjö ch järnväg. 1.3 Energieffektiv planering I prtföljen finns prjekt sm: Hanterar hur livscykelanalyser kan användas tidigare i planeringen med kppling till miljöknsekvensbedömning ch strategiska miljöbedömningar Hanterar åtgärdskstnader för förbättringsåtgärder för sänkta rullmtstånd. Utvecklar GIS-verktyg för tidiga skeden för kstnads- ch energieffektiv masshantering ch förstärkningsbehv. Hanterar samband mellan beläggningstyper ch klimat/energi. Utvecklar nya metder för belysningsmetdik. Energieffektiviserar inm undermarksbyggandet. Underlättar resenärstransprterna dörr-till-dörr ch mfatta såväl mark- sm flygtransprter. I prtföljen behövs prjekt sm: Utvecklar funktinella energieffektiva ch verifierbara krav utifrån rendlad beställarrll inm planering, gestaltning, utfrmning, dimensinering eller underhåll i förfrågningsunderlag ch regelverk. Utvecklar utvärderingsmdeller för upphandling av energieffektiva lösningar. Utvecklar effektsamband för den fysiska planeringen ch de transprtplitiska förutsättningarna, det gäller t.ex. linjedragning, tillgången till knstruktinsmaterial,
lgistikbehv ch masshantering. Hjälpmedel ch verktyg behöver utvecklas så att rimliga bedömningar kan genmföras i åtgärdsplaneringen, åtgärdsvalsstudier ch i den nya planeringsprcessen. Ser över ch anpassar de tekniska regelverken för ttalentreprenader ch funktinsställda krav så att möjliga energieffektiviseringar genmförs. Utvecklar effektsamband ch uppföljningsmetder. 1.4 Inriktning för 2013-2015 Prtföljen har valt att fkusera på följande inriktningar de kmmande tre åren: A. Utveckla metder ch nyckeltal för att värdera den samlade energieffektiviteten i transprtsystemet. B. Utveckla ch implementera hållbarhetsbedömningar i åtgärdsplanering, åtgärdsvalsstudier, planering, genmförande ch uppföljning av investeringsprjekt ch förbättringsåtgärder. C. Sm rendlad beställare ställa funktinella ch verifierbara krav inm energimrådet så att energianvändningen ch klimatpåverkan minskar. D. Tekniska regelverk ch krav har setts över så att kraven stödjer energieffektiva lösningar. E. Utveckla ch införa upphandlings- ch uppföljningsmetder för energieffektivt byggande, underhåll ch brukande av infrastrukturanläggningar. F. Utveckla styrmedel för ökad energieffektivitet. G. Utveckla ch implementera lösningar för överflyttning av gdstransprter till järnväg ch sjöfart. H. Följa ch påverka utvecklingen av energieffektiva ch fssilbränslefria arbetsmaskiner ch frdn. I. Undersöka ptentialen i alternativa energikällr kpplade till infrastrukturen samt infrastrukturen sm energialstrare eller för lagring av t ex värme. J. Utveckla ch implementera lösningar för ökad andel gång, cykel ch kllektivtrafik. 1.5 Förväntade resultat under 2013-2015 Förslag till förväntade resultat under de kmmande tre åren är: Metder ch nyckeltal finns för beräkning av energieffektiviteten i transprtsystemet. Det är möjligt att göra vissa hållbarhetsbedömningar vid planering, genmförande ch uppföljning av investeringsprjekt. Upphandlings- ch uppföljningsmetder för energieffektivt byggande, underhåll ch brukande av infrastrukturanläggningar används. Det finns förslag framme till styrmedel för energieffektiva ch säkra hastigheter på väg. Utvecklingen av energieffektiva ch fssilbränslefria arbetsmaskiner ch frdn har följts ch påverkats i psitiv riktning. Anläggningar har energieffektiviserats ch energieffektiva installatiner har genmförts. Elektrifiering av tunga vägtransprter utvecklats ch testats i viss utsträckning.
Förslag finns m hur alternativa energikällr kan kpplas till infrastrukturen samt hur infrastrukturen kan tjäna sm lagringsutrymme för t ex värme. Genm planering finns förslag framme m hur gdstransprter kan flyttas från väg till järnväg ch sjöfart. Lösningar har utvecklats tillgängliggjrts ch implementerats för ökad andel gång, cykel ch kllektivtrafik. Inm energimrådet mer klarlagda effektsamband, knsekvenser ch kvalitetsaspekter kntra samhällskalkyler för en mer målstyrd planering Sm rendlad beställare ställer Trafikverket funktinella energieffektiva ch verifierbara krav inm planering, gestaltning, utfrmning, dimensinering eller underhåll i förfrågningsunderlag ch regelverk Miljöjuridik, tekniska regelverk, regelverk sm gynnar energieffektivitet ch minskad klimatpåverkan. Minskat resande i rusningstid, mer användning av IT-lösningar ch resfritt Utveckling ch implementering, i regelverk mm. av vägutfrmning, underhållsåtgärder vägytans egenskaper för energieffektivisering av transprtsystemet. 1.6 Finansiella ramar 2012-2015 I nedan tabell visas de indikativa ramar sm är satta för prtföljen kmmande planperid 2013-2015. Raden pågående visar hur str summa (mkr) sm redan är pågående prjekt registrerade i FUDinf 1. Tabell 1, Indikativa ramar för prtfölj 1 2013-2015 (mkr). 2013 2014 2015 Budget ram 36 36 36 Pågående 30 9 1 Summan är hämtad ur FUDinf ch är baserad på pågående prjekt med registrerade planeringsramar. Viss differens mt verkligheten existerar då alla prjekt ej ännu är krrekt registrerade.
2. Väl fungerande resr ch transprter i strstadsreginerna Prtfölj 2 2.1 Bakgrund Strstädernas frtsatta tillväxt är avgörande för den eknmiska tillväxten men den medför samtidigt tillgänglighets-, kapacitets-, trängsel- ch miljöprblem. Idag finns det gda kunskaper m hållbar stadsutveckling ch m kpplingen mellan lika urbana kvaliteter ch trafiken. Kulturen, verktygen ch rutinerna för att hantera samspelet mellan stadsutveckling ch trafik på ett sektrsövergripande sätt i planering ch drift, har dck ännu inte vunnit genmslag i praktiken. Även m frtsatt kunskapsutveckling är viktig, är det ännu viktigare att implementera den kunskap sm finns. 2.2 Syfte Prtföljen ska genm fkusering på verifiering, demnstratin ch implementering av ny kunskap ch nya lösningar bidra till utvecklingen av attraktiva, tillgängliga, funktinella ch hållbara strstadsreginer. Lösningarna ska i första hand fkusera på användning av den befintliga infrastrukturen. 2.3 Målmråden ch Prgram Prtföljen har tre målmråden sm består av sju prgram/inriktningar med direkt kppling till Trafikverkets strategiska utmaningar ch mål inm väl fungerande resr ch transprter i strstadsreginerna. De eknmiska satsningarna under 2012 har haft en relativt jämn fördelning mellan målmrådenas inriktningar, med undantag för inriktningen mt citylgistik, där det saknats såväl prjektäskningar sm pågående prjekt. Prtföljens strategi för att förbättra detta ch få igång frskningsverksamheten, är att medel har avsatts under 2012 sm särskilt inriktats mt behvsanalys inm mrådet citylgistik. Prföljens tre målmråden med tillhörande prgram presenteras i nedan tabell. Målmråden ch prgram för prtfölj 2 2.1 Trafikverket ska bidra till att bättre nyttja infrastukturen 1. Förbättra trafikledningen ch trafikinfrmatin i väg- ch järnvägssystemet (2.1.1) 2. Integrera transprtfrågr i stads- ch reginutveckling (2.1.2) 3. Utveckla tjänster ch prissättning i transprtsystemet i strstadsreginer samt kapacitetstilldelning sm balanserar hög kapacitet ch punktlighet i järnvägssystemet (2.1.3) 4. Stimulera utveckling av lösningar sm bidrar till att minska buller ch ett minskande utsläpp av partiklar i strstäder (2.1.4) 5. Stimulera utveckling sm bidrar till förbättrad ch effektiv citylgistik (2.1.5) 2.2 Trafikverket ska bidra till att förbättra kapaciteten ch tillförlitligheten i kllektivtrafiken 1. Förbättra framkmligheten i strstäder för buss ch taxi ch förbättra kapacitet
ch tillförlitlighet i tågtrafiken (2.2.1) 2.3 Trafikverket ska underlätta för människr att gå ch cykla. 1. Genm samverkan med kmmuner ch reginer utveckla sammanhållande gångch cykelvägnät sm är trygga ch har bra vägvisning samt säkra parkeringsmöjligheter vid bytespunkter (2.3.1) 2.4 Inriktning för 2013-2015 Inriktning för prtföljen under de kmmande tre åren är; A. Trafikslagsövergripande praktiv ch ptimerad trafikledning, med fkus på: framkmlighet, miljö ch säkerhet samrdning mellan trafikslagen för maximerad kapacitet i transprtsystemet att föregripa händelseutvecklingen vid störningar/utvecklad prgnshantering framkmlighet under byggtid vid infrastrukturprjekt i strstadsmiljö B. Transprtsnål bebyggelse i strstadsreginer utveckling av arbetssätt, demnstratin ch uppföljning för stads- ch reginutveckling sm bidrar till transprtsnål bebyggelse i strstadsreginer metder för strstadsutveckling på mellankmmunal nivå, metder för att utveckla samhället kring existerande transprt- ch kllektivtrafiknder för ett ptimerat resande deltagande i av regeringen pririterade internatinella samarbeten där överenskmmelser mellan Sverige ch andra länder har tecknats C. Prgrammråde Infrmatinstjänster ch styrmedel sm bidrar till trafikslagsövergripande tillförlitlighet ch effektivitet i transprtsystemet. D. Prgrammråde Buller ch partiklar, effektsamband för buller, luftkvalitet ch hälsaspekter, ger underlag för val ch implementering av åtgärder. Genmförande inm ramen för Branschprgrammet Bana Väg För Framtiden (BVFF). E. Prgrammråde Citylgistik, samrdnade system för varutransprter inm, till ch från strstäder sm stödjer transprtsnål stadsplanering. Detta gäller särskilt byggch anläggningssektrns gdsflödesbehv, ch även avfall ch återvinning. Ska utföras i nära samarbetet med SKL ch Lgistikfrums utsktt för citylgistik. F. Prgrammråde Kllektivtrafikcentrum, frtsatt utveckling av prgrammrådet samverkansfrskning ch förutsättningsskapande för innvatinsprcesser inm kllektivtrafikmrådet industridktrand tjänsteinnvatin i kllektivtrafiken utveckling av effektsamband avseende steg 1- ch 2- åtgärder (fyrstegsprincipen) sm bidrar till att tydliggöra ch definiera begreppet Tillgänglighet. G. Prgrammråde Ökad cykling, prgram för cykling säkerhet framkmlighet hälsa, effektsamband etc. Utveckling till eget likvärdigt trafikslag.
H. Prgrammråde Walkability /gående utveckling kring gående sm ett vardagligt transprtsätt eget likvärdigt trafikslag - möjligheter finns för Nrdiskt samarbete. 2.5 Förväntade resultat under 2013-2015 Förslag till förväntade resultat under de kmmande tre åren är; Vi ska ha bidragit till ch fått tillgång till internatinella frskningsresultat genm svenskt deltagande i det eurpeiska frskningssamarbetet inm CEDR-Nise ch andra pririterade internatinella samarbeten. Tillämpad ch spridd nytta ur pågående natinella satsningar såsm delegatinen för Hållbara städer ch Mistra Urban Futures. Den etablerade akademin för kllektivtrafik ska bidra till förbättrad resultatspridning ch kunskapsimplementering av frskningsresultat för att uppnå såväl fördubblingsmålet sm de transprtplitiska målen samt arbeta för att förbättra verifiering ch demnstratin av ny kunskap ch nya lösningar. Initialt en gemensam ch tydlig prblembild avseende citylgistik sm kan bidra till framtagning av effektiva ch praktiska lösningar sm harmniserar med en transprtsnål stadsplanering. Underlag för bättre markbehvsplanering. Underlag för att förbättra trafikmiljö i strstäder genm att minska antalet bullerutsatta, minska halter ch pariklar ch andra skadliga luftförreningar, samt öka kunskaper m ch hantera nya krav ch behv på infrastrukturen. Utveckling av cykel till ett eget likvärdigt trafikslag, förbättrad säkerhet ch framkmlighet samt kunskap ch effektsamband m hälseffekter av gång ch cykel. Ökande andel bebyggelse med gda gång- ch cykel- samt kllektivtrafikförbindelser. Utvecklingstrenden avseende trängsel i vägnätet ch punktlighet för pendeltåg i de tre strstadsreginerna under de senaste åren, ch den frtsatta inflyttningen till strstadsreginerna, kräver att FI verksamheten kan ta fram nya angreppssätt för att minska trängseln ch därmed öka tillförlitligheten i strstädernas transprtsystem. Övergripande är detta centralt ch FI prtföljen Väl fungerande resr ch transprter i strstadsreginerna ska vara drivande i dessa frågr. 2.6 Indikativa finansiella ramar 2013-2015 I nedan tabell visas de indikativa ramar sm är satta för prtföljen kmmande planperid 2013-2015. Raden pågående visar hur str summa (mkr) sm redan är pågående prjekt registrerade i FUDinf 2. Tabell 2, Indikativa ramar för prtfölj 2 2013-2015 (mkr). 2013 2014 2015 Budget ram 30 30 30 Pågående 16 7 2 Summan är hämtad ur FUDinf ch är baserad på pågående prjekt med registrerade planeringsramar. Viss differens mt verkligheten existerar då alla prjekt ej ännu är krrekt registrerade.
3. Effektiva transprtkedjr för näringslivet Prtfölj 3 3.1 Bakgrund Välutvecklade ch kstnadseffektiva lgistik- ch gdstransprtsystem är en förutsättning för handelns ch industrins tillväxt, ch därmed för samhällets utveckling i strt. För näringslivets knkurrenskraft krävs väl fungerande gdstransprter i ett rbust infrastrukturnät med ett tillhörande regelverk sm är harmniserat ch ändamålsenligt. Gdstransprter är i högsta grad internatinella, vilket innebär att väl fungerande internatinella kpplingar är särskilt viktiga. Transprtsystemet kan idag inte fullt ut ge den tillförlitlighet ch kvalitet sm näringslivet behöver för att klara en effektiv gdshantering. Det är inte alltid möjligt att välja den mest effektiva ch hållbara gdstransprtlösningen, bland annat berende på brister i kpplingarna mellan trafikslagen. Turist- ch besöksnäringen växer kraftigt ch har sm mål att fördubbla sin msättning till år 2020. För att besöksnäringen ska kunna utvecklas krävs ett väl fungerande transprtsystem med gda ch hållbara resmöjligheter. 3.2 Syfte Syftet med prtföljen är att genm ökad kunskap, utveckling ch demnstratin visa på möjligheter att förbättra förutsättningarna för långväga gdstransprter samt för turist- ch besöksnäringens resr ch transprter. 3.3 Målmråden/ Prgram Prjekten i prtföljen är indelade i tre mråden: Målmråden prtfölj 3 3.1 Förbättra förutsättningarna för långväga gdstransprter på vägch järnvägsnätet 3.2 Förbättra förutsättningarna för intermdala gdstransprter 3.3 Förbättra förutsättningarna för turist- ch besöksnäringens resr ch transprter 3.4 Inriktning för 2013-2015 För den strategiska utmaningen Effektiva transprtkedjr för näringslivet är huvudinriktningen för Trafikverket - att förbättra kapaciteten i det strategiska nätet för långväga gdstransprter, skapa förutsättningar för ett sammdalt transprtsystem ch bidra till utveckling av bättre resmöjligheter till större turistdestinatiner. Inriktningen för denna FI-prtfölj tar sin utgångspunkt i vanstående samt i dkumenten Trafikslagsövergripande planeringsunderlag för trafikverkets gdsstrategi ch Hur kan Trafikverket underlätta för besöksnäringen?.
Särskild hänsyn skall tas till de FOI-insatser sm kan bli följden av eller sm inallkeras i Trafikverkets sannlika ch mfattande medverkan i de eurpeiska samarbetsprjekten JTI Shift2Rail, FP7-prgrammet SP2 samt stödjande insatser till Järnvägsgdskrridr 3. Särskild höjd bör därvid tas vid medelsanvändningen. Samtliga insatser skall verka för ett såväl trafikslags- sm helhetsövergripande synsätt gällande gdset hela resa varvid miljöförbättrande aspekter såsm överflyttning till transprtslag ch transprtsätt med mindre miljöbelastning ch bättre energieffektivitet särskilt skall beaktas. Inriktning för målmråde 1 ch 2: A. Planering med gdsperspektiv Verktyg sm underlättar trafikslagsövergripande beslut ch ger lösningar där alla länkar i transprtkedjan fungerar friktinsfritt. Förutsättningar att lkalisera terminaler ch depåer ptimalt med hänsyn till gdstransprternas behv ch samhällets övriga mål ch krav. B. Knkurrensneutrala ch effektiva marknader Fungerande marknader på alla nivåer: för transprttjänsterna, terminaler/depåer ch för tjänsterna sm erbjuds på ch kpplade till dessa. Tekniska lösningar, regelverk ch styrmedel inm gdstransprtmrådet sm är ändamålsenligt utfrmade ch möjliggör flexibla transprter inm Eurpa. C. Frdn ch lastbärare i effektiva transprtupplägg Frdn, lastbärare ch lyftutrustning sm tar tillvara skalfördelarna inm ch mellan trafikslagen. Infrastrukturförutsättningar sm snabbt anpassas till nya frdn ch lastbärare för största möjliga kapacitetsutnyttjande. D. Funktinella nder för intermdala transprter - med effektiva anslutningar ch terminaler Lösningar sm minskar kstnaderna att byta transprtslag ch ger förutsättningar att utnyttja respektive transprtslags fördelar på bästa sätt. E. Infrmatin ch infrmatinslösningar Förutsättningar för transprtutförare att ptimera lgistikupplägg med hänsyn till bland annat fyllnadsgrader. Digitala infrmatinslösningar sm tillgängliggör infrmatin m både gds ch lastbäraren. F. Säkra ch trygga transprter Lösningar sm minimerat riskerna för stölder ch åverkan, samt tillgdser behven av säkra parkeringar ch uppställningsplatser för gdstransprter. Inriktning för målmråde 3: G. Turist- ch besöksnäringens resr ch transprter
Förutsättningar för attraktiva ch klimatsmarta transprtmöjligheter till viktiga destinatiner för turistnäringen. 3.5 Förväntade resultat under 2013-2015 Förväntade resultat under de kmmande tre åren är på en övergripande nivå: effektivare utnyttjande av befintlig infrastruktur ch frdn för gdstransprter på väg ch järnväg genm CATOS, sm ökar punktligheten för gdståg ch minskar energiåtgången. RFID, för bättre spårbarhet av gds Ökad hastighet för gdsvagnar så att gdståg bättre passar in i t.ex. reginaltågstrafik Förslag till ch värdering av effekter av trafikslagsövergripande avgiftsstruktur med styrning mt bättre miljö Regelförenklingar innebärandes förutsättningar för en diversifierad marknad kunskapsuppbyggnad ch demnstratin av intermdala trafikupplägg Bättre implementering av nya lösningar såsm elförsörjning av gdsvagnar Fehrman Belt-förbindelsens påverkan på svenska transprter Minst ett större demnstratinsprjekt är igång inm järnvägskrridr 3 Utveckling av affärsmdeller inm transprtbranschen, sm ger win-win Kunskapsuppbyggnadch demnstratin inm turist- ch besöksnäringens resr ch transprter Kunskapsuppbyggnad genm kartläggning av gda exempel samt nuläge ch ptential för bättre lösningar för planering, bkning ch betalning av resr Ökad kunskap m Effektsamband. Vilka åtgärder i transprtsystemet ger bäst effekt för en utvecklad besöksnäring? Förbereda demnstratinsverksamhet kring de, av regeringen, utpekade 5 exprtmgna destinatinerna (Kiruna, Åre, Stckhlms skärgård, Vimmerby ch Bhuslän) Implementering av klara resultat; Hållbara turistresr ch Svenska turistvägar. 3.6 Finansiella ramar 2012-2015 I nedan tabell visas de indikativa ramar sm är satta för prtföljen kmmande planperid 2013-2015. Raden pågående visar hur str summa (mkr) sm redan är pågående prjekt registrerade i FUDinf 3. Tabell 3, Indikativa ramar för prtfölj 3 2013-2015 (mkr). 2013 2014 2015 Budgetram 32 32 32 Pågående 11 3 3 Summan är hämtad ur FUDinf ch är baserad på pågående prjekt med registrerade planeringsramar. Viss differens mt verkligheten existerar då alla prjekt ej ännu är krrekt registrerade.
4. Rbust ch tillförlitlig infrastruktur Prtfölj 4 4.1 Bakgrund Rbust ch tillförlitlig infrastruktur är en grundförutsättning för effektiva, säkra, energieffektiva ch miljömässigt hållbara transprter ch därmed ett väl fungerande samhälle ch näringsliv. Infrastrukturen ska göras mer rbust ch tåligt mt störningar samtidigt sm förmågan stärks att snabbt hantera de störningar sm ändå uppstår. Ny infrastruktur ska utfrmas ch dimensineras för att klara klimatförändringar, anpassas till mgivande landskap ch bebyggelse ch tillsammans med människr ch frdn skapa ett säkert transprtsystem. En väl fungerande trafikinfrmatin ch trafikledning leder till ett effektivare utnyttjande av infrastrukturens kapacitet ch ger förutsättningar för en mer realistisk förväntansbild på transprtsystemets leveransförmåga. 4.2 Syfte Prtföljens syfte är att möjliggöra effektiv, mdern utfrmning inklusive gestaltning samt dimensinering av rbusta, tillförlitliga ch miljöanpassade väg- ch järnvägsanläggningar till lägsta kstnad utifrån nedbrytning av trafik ch klimat. Trafiksäkerhet, trafikledning, miljö ch samverkan mellan frdn ch infrastruktur kmmer att vara viktiga kmpnenter för prtföljens prgram ch prjekt. För att framgent skapa en rbust ch tillförlitlig infrastruktur med ökad kapacitet ch minskade störningar måste kunskap, metdik, verktyg samt krav i aktuella regelverk utvecklas. En metdik för ett ptimalt val av åtgärd/ knstruktin ur ett eknmiskt, säkerhetsmässigt ch miljömässigt perspektiv måste utvecklas. Prtföljen ska genm fkusering på verifiering, demnstratin ch implementering av ny kunskap ch nya lösningar bidra till denna utveckling. Ett viktigt mråde är att utifrån vald kvalitet på åtgärden/knstruktinen vid investering ch underhåll kunna värdera ch ptimera livscykelkstnad med en LCC-analys ch miljöpåverkan via en LCA-analys. Övriga självklara ch pririterade mråden är underhåll av väg- ch järnvägsanläggningen där metdik för val av åtgärder ch kvalitetsnivå står i centrum med syfte att öka tillförlitligheten i systemet. Vidare måste ckså trafikinfrmatin till näringsliv ch medbrgare förbättras samtidigt sm trafiksäkerhet för arbetare ch trafikant ökas. Metder för trafikledning behöver förbättras för att minska knsekvenser av störningar. Kunskapen m ch utvecklingen av samverkande system mellan frdn ch infrastruktur ökas med syftet att förbättra trafiksäkerheten ch trafikinfrmatinen. 4.3 Målmråden ch Prgram Prtföljen är indelad i tre målmråden ch underliggande prgram presenterade i nedan tabell.
Målmråden ch prgram i prtfölj 4 4.1 Rbust väg- ch järnvägsinfrastruktur 1. Val av åtgärd/ knstruktin för väg ch banknstruktinen (nybyggnad ch förebyggande underhåll) för att minska störningar ch LCC 2. Val av åtgärd/ knstruktin för byggnadsverk, kraftförsörjning ch signalsystem (nybyggnad ch förebyggande underhåll) för att minska störningar ch LCCkstnader. 3. Hållbar ch miljöanpassad väg- ch järnvägsanläggning inkluderande LCA samt natur- ch kulturvärden. 4.2 Trafiksäkra vägar ch järnvägar 1. Utfrmning ch effektivt underhåll för ökad säkerhet på väg ch järnväg samt Samverkande system väg-/järnväg <-> frdn 2. Ökad säkerhet vid arbete på väg- ch järnväg samt Effektiva förebyggande av behörigt spårbeträdande ch suicidpreventin 4.3 Minimera trafikstörningar 1. Trafikledningssystem för ökad tillförlitlighet ch förbättrad störningshantering samt Bättre trafikinfrmatin, speciellt vid störningar 2. Minimera trafikstörningar genm effektiv avhjälpande underhåll 4.4 Inriktning för 2013-2015 Prtföljen har valt att fkusera på följande inriktningar under de kmmande tre åren: A. Utveckla metder för gestaltning, utfrmning, dimensinering ch underhåll för val av rätt åtgärd/ knstruktin sm bidrar till ökad kapacitet, minskade trafikstörningar samt till lägsta livscykelkstnad. B. En hållbar ch miljöanpassad infrastruktur. Framförallt genm att förbättra ch systematisera hanteringen av vattenfrågrna men även vid användning av alternativa material för att minska råvaruförbrukningen samt att utveckla ch implementera LCA metdiken vid val av åtgärd/ knstruktin. C. Minska negativ påverkan på natur- ch kulturvärden vid byggande ch förvaltning av infrastrukturanläggningar. D. Öka kunskapen m framtidens krav på anläggningens funktin utifrån förändringar i klimat ch trafik. E. Anpassa ch utveckla dimensinering ch underhåll för att hantera ch m möjligt förhindra klimatförändringars påverkan på anläggningen ch därmed minska trafikstörningar. F. Öka trafiksäkerheten vid väg ch järnväg, vid arbeten ch vid användning samt utveckla effektiva metder för att förhindra suicid inm framförallt järnväg men ckså väg. G. Utveckla ch effektivisera trafikinfrmatinen ch trafikledningen genm att ta fram förbättrade arbetsätt, metder ch infrmatinskanaler
4.5 Förväntade resultat under 2013-2015 Förslag till förväntade resultat under de kmmande tre åren är, srterat per inriktning: Utveckla metder för gestaltning, utfrmning, dimensinering ch underhåll för val av rätt åtgärd/ knstruktin sm bidrar till ökad kapacitet, minskade trafikstörningar samt till lägsta livscykelkstnad. En ny generatin av analytiskt system för bärighetsdimensinering för vägknstruktiner ch byggnadsverk färdigt för fullskalig demnstratin ch validering 2015 Ny kunskap ch nya krav i våra regelverk avseende dimensinering av byggnadsverk för extrema händelser sm påkörningar, påseglingar, höga flöden, skred ch grva fel i byggprcessen. Ny, förbättrad tjäldimensineringsmdell för vägknstruktiner ska utvecklas. Förstudie framme 2013. Arbetet med ny mdell pågår 2015 Validering av dimensineringsmdeller för att hantera inverkan av tyngre trafik än dagens på vägens nedbrytning till följd av förändrade lastvillkr; tyngre trafik än dagens tillsammans med förändrad utfrmning på frdnen. Nya förbättrade prgnsmdeller för sättningar ch stabilitetsbrtt på lösa ch finkrniga jrdar. Nya beständighetskrav på beläggningsprdukter av bitumen baserat på ny djupare kunskap avseende vidhäftningen mellan ballast ch bitumen. Ny mdell för prgnstisering av utveckling av spårlägesfel utifrån bankrppens knstruktin ch tillstånd. Förbättring av minst fem detaljer i nuvarande dimensineringssystem för vägknstruktin ch byggnadsverk vilka leder till sänkta LCC-kstnader. Ny metdik/ mdell för att bättre bedöma effekter ch utbredning av skadliga effekter i samband med grundvattensänkning tillsammans med metder att lkalisera ch förhindra läckage vid tunneldrivning ch djupa schakter. Ny metdik för att prgnstisera infrastrukturens framtida tillstånd utifrån tillståndsförändring. Detta är en viktig pusselbit för analys av åtgärdsstrategier ch effekter av lika åtgärdsstrategier. Nya ptimerade metder för förebyggande underhåll ska vara framtagna. Optimeringsverktyg för beställare ch utförare avseende val av åtgärd mellan förebyggande ch avhjälpande underhåll. Nya funktinella krav på trummr avseende hållfasthet ch beständighet berende av material i trumman. Ny kunskap ch nya anvisningar avseende gestaltningsfrågr kpplade till prjektering i tidiga skeden. Förutsättningar för e-maintenace tillskapade 2015.
Ny kunskap ch förbättrad kvalité på indata från frdn ch infrastruktur för att kunna förbättra prduktinsstyrningen finns framme 2015. Exempelvis installatiner sm möjliggör fjärrstyrt/autmatiserat underhåll. En hållbar ch miljöanpassad infrastruktur. Framförallt genm att förbättra ch systematisera hanteringen av vattenfrågrna men även vid användning av alternativa material för att minska råvaruförbrukningen samt att utveckla ch implementera LCA metdiken vid val av åtgärd/ knstruktin. Nya arbetssätt, riktlinjer ch metdiker avseende resursutnyttjande av jrd- ch bergmaterial i tidiga planeringsskeden finns tillgängliga 2015. Ny utvecklad kunskap m farliga ämnen i befintlig anläggning ch i de kemiska prdukter ch byggprdukter sm används. Nya arbetssätt, riktlinjer, metdiker ch regelverk avseende hållbart byggande finns tillgängliga 2015. Nya förbättrade LCA-mdeller samt upphandling med LCA-metdik framförallt avseende resursutnyttjande inm materialanvändning finns framme 2015. Nytt systematiskt arbetssätt för hantering av infrastrukturens påverkan på vattenresurser framme 2015 Minska negativ påverkan på natur- ch kulturvärden vid byggande ch förvaltning av infrastrukturanläggningar. Råd ch riktlinjer avseende miljökmpensatin finns tillgänglig 2015. Utvärdering av redan gjrda miljökmpensatiner klar 2014. Nya arbetssätt ch metder finns 2016/2017 Analys ch utvärdering av befintlig skötsel av sidmrådets artrika miljöer är genmförd 2015. Ny metdik ch systematik för utfrmning, skötsel ch användning av infrastrukturens sidmråden för anpassning av infrastrukturen till mgivande landskap ch ge bidrag till bidiversitet (grön infrastruktur) finns tillgängliga 2016. Ny mdell för ch kstnadseffektiva metder/åtgärder för att begränsa bullerstörning på viktiga naturmiljöer ch kulturmiljöer klart 2016/2017. Natinellt enhetliga metder för uppföljning av genmförda viltåtgärder inklusive förvaltningsmdell finns framme 2016. Riktlinjer/tröskelvärden ch metd för att beräkna infrastrukturens barriäreffekter för djur finns framme 2015. Gemensamt nrdiskt ramverk avseende metdik för att kvalitetssäkra natur ch kulturarv i planerings-, bygg- ch förvaltningsprcessen framme 2015. Ny metdik hur natur ch kultur hanteras i MKB klar 2015. Den nya metdiken ska möta behven inm lika upphandlingsfrmer. Ny metdik för inventering av natur- ch kulturvärden för det mderna vägnätet finns framme 2015 Ny metd för ökad effektivisering i hanteringen av de bevarandevärda brarna, samt en kvalitetssäkring av det brarnas kulturhistriska värden finns framme 2015. Öka kunskapen m framtidens krav på anläggningens funktin utifrån förändringar i klimat ch trafik. Nytt system för prgnstisering av dimensinerande flöde ska vara implementerat 2015.
Effektsamband avseende tyngre trafik map nedbrytning av infrastruktur, trafiksäkerhet ch miljöbelastning. Nytt förbättrat VViS-system med bättre tillförlitlighet för entreprenörer ch beställare finns framme 2015. Anpassa ch utveckla dimensinering ch underhåll för att hantera ch m möjligt förhindra klimatförändringars påverkan på anläggningen ch därmed minska trafikstörningar. Nytt system för riskbedömning ch riskhantering ska vara implementerat 2015. Nya ch förbättrade krav ch råd i våra regelverk. Öka trafiksäkerheten vid väg ch järnväg, vid arbeten ch vid användning samt utveckla effektiva metder för att förhindra suicid inm framförallt järnväg men ckså väg. Ny kunskap m vilka metder för underhåll av gång- ch cykelbanr sm ger bäst säkerhet till lägst kstnad finns framme 2015. Utvärderade lösningar för samspelet mellan mc ch räcken, där räckesutfrmning, placering ch mc:ns egenskaper kmbineras finns framme 2015. 2015 ska det finnas utvärderingar av räfflr, linjemarkeringar (med deras kppling till LDW/A ch nya innvativa lösningar sm stöd för bilars kurshållning (Räfflr ska vara utvärderade 2013, LDW/A 2014 ch nya innvativa lösningar 2015) Framtagna ch validerade effektsamband för lika plankrsningsutfrmningar Nytt angreppssätt för att förbättra säkerheten vid väg- ch banarbeten ska finnas framme 2015 Utvärderade lösningar för suicidpreventin på järnväg finns framme 2015, sm halverar antalet suicid till 2020 Metder/teknik för utförande av åtgärd i sidmråde utan att vara i trafikmråde utvärderas ch kravbild för eventuell förändring av regelverk tas fram. Beskrivning ch rekmmendatin av viltvarningsåtgärder med avseende på effektivitet, typ av infrastruktur ch landskap finns framme 2015. Tekniska krav/funktinskrav för viltvarningssystem finns framme 2015. Utveckla ch effektivisera trafikinfrmatinen ch trafikledningen genm att ta fram förbättrade arbetsätt, metder ch infrmatinskanaler Nya utvecklade lösningar ch tjänster avseende trafikinfrmatin för att ptimera såväl kundnytta sm bidragen till de transprtplitiska målen finns framme 2015. Ny metdik för att mäta trafikinfrmatinens kvalitet på ett relevant ch kstnadseffektivt sätt finns framme 2015. Ny utvecklad leveransstyrning avseende trafikinfrmatin ch trafikledning finns framme 2015, så att synergier mellan järnväg ch väg tillskapas. Ny gemensam IT-arkitektur ch en plan för att successivt anpassa IT-lösningarna avseende trafikinfrmatin finns framme 2015.
4.6 Finansiella ramar 2012-2015 I nedan tabell visas de indikativa ramar sm är satta för prtföljen kmmande planperid 2013-2015. Raden pågående visar hur str summa (mkr) sm redan är pågående prjekt registrerade i FUDinf 4. Tabell 4, Indikativa ramar för prtfölj 4. 2013 2014 2015 Budgetram 76 76 76 Pågående 39 24 4 Summan är hämtad ur FUDinf ch är baserad på pågående prjekt med registrerade planeringsramar. Viss differens mt verkligheten existerar då alla prjekt ej ännu är krrekt registrerade.
5. Mer nytta för pengarna - Prtfölj 5 5.1 Bakgrund Ökad effektivitet i verksamheten ger ss bättre förutsättningar att klara våra verksamhetsmål ch att fördela resurser till mråden där de ger störst samhällsnytta. Det innebär att välja de lösningar sm är mest effektiva ur ett samhällsperspektiv, ptimera ch ha kntrll över den interna verksamheten samt agera affärsmässigt sm en kmpetent beställare ch ge leverantörsmarknaden rätt förutsättningar. Trafikverket har i enlighet med Förrdningen (2010-185) med instruktin för Trafikverkets ansvar för den långsiktiga planeringen för de fyra trafikslagen. Därmed har vi ett helhetsperspektiv sm skapar gda förutsättningar för ss att vara en aktiv part i samtliga skeden av samhällsutvecklingen. Det finns förbättringsmråden i dagens planering när det gäller samrdning, helhetssyn, dialg med användarna ch fkus på samhällsutveckling. Integrering av järnväg, väg, luftfart ch sjöfart i den trafikslagsövergripande planeringen kan förbättras. Ledtiderna för planering ch genmförande är fta långa, vilket gör att det tar lång tid att få angelägna åtgärder genmförda. Fyrstegsprincipen ska vara en grundläggande princip i planeringen. Den innebär att vi i första hand ska överväga ch pröva åtgärder sm kan påverka tranprtbehvet ch valet av transprtsätt, i andra hand åtgärder sm leder till effektivare användning av befintliga trafikanläggningar ch frdn, i tredje hand förbättringsåtgärder ch mbyggnader i befintlig infrastruktur ch i fjärde ch sista hand nyinvesteringar ch större mbyggnadsåtgärder. Nuvarande planeringsprcess kmmer att i enlighet med regeringens förslag att ersättas av en mer sammanhängande planprcess. Det kmmer att ställa utökade krav på analysmetdiken ch beslutsunderlagen i frm av verktyg sm kan användas i lika skeden i planeringsprcessen exempelvis åtgärdsval med ibland enklare effektsamband ch nyckeltal ch i senare skeden mer precisa analysmetder. Steg 1 ch 2-åtgärder innefattar styrmedel (plicyåtgärder) av lika slag. Eknmiska, administrativa ch infrmativa styrmedel kan påverka både efterfrågan på transprter i grunden ch hur efterfrågan fördelar sig på lika trafikslag. Beslut m styrmedel fattas fta på den plitiska nivån, men i vissa fall kan beslut fattas av berörd myndighet. Ett spcifikt styrmedel är kapacitetstilldelning på järnväg sm görs av Trafikverket men styrs av plitiskt beslutade principer. Principerna ch genmförandeprcessen har betydelse för på vilket sätt järnvägens infrastruktur kmmer att utnyttjas. Trafikverket har utifrån förrdningen även i uppgift att utveckla ch förvalta metder ch mdeller för samhällseknmiska analyser inm transprtmrådet samt att ta fram ch tillhandahålla aktuella trafikprgnser. Trafikverket har därmed det samlade ansvaret för hela transprtmrådet, alla trafikslag, alla infrastrukturhållare ch alla steg i planeringsprcesserna vad gäller prgnser, samhällseknmiska analyser ch övriga beslutsunderlag. Trafikverket är ckså den dminerande beställaren av infrastruktur ch det sätt på vilket vi agerar har mycket str betydelse för prduktivitet ch innvatinskraft i branschen. Utgångspunkten är att trafikverket ska specificera egenskaps- ch funktinskrav ch överlåta åt marknaden att ta fram tekniska detaljlösningar. Våra arbetssätt ska vara
resultatrienterade, vilket innebär att Trafikverket ska leverera rätt tjänster i rätt tid på ett kstnadseffektivt sätt vilket kräver en ständig utveckling av den interna effektiviteten. Att uppnå ett industriellt tänkande sm genmsyrar hela byggprcessen från tidiga skeden till förvaltningsskedet är en viktig förutsättning för en långsiktig ch kntinuerlig prduktivitets- ch innvatinsutveckling i anläggningsbranschen. Viktiga delar i ett industriellt tankesätt är prcessutveckling, prduktutveckling ch utveckling av effektivare prduktin. Viktiga medel för industriellt tänkande är kmmunikatinsinfrmatinsteknlgi, BIM (bygginfrmatinsmdeller), kundfkusering ch Lean. Metder att beskriva, upphandla ch följa upp infrastrukturens funktinalitet på prduktnivå är ett mycket viktigt medel för att möjliggöra en ökad innvatinsutveckling i anläggningsbranschen. Standardisering ch funktinskrav för prdukter skapar ett incitament för utveckling ch ökad prduktivitet. Affärs- ch upphandlingsfrmer sm på ett transparent sätt medför att marknadens resurser kan nyttjas på det mest effektiva sättet i Trafikverkets prjekt är en viktig förutsättning för att rendla beställarrllen ch öka prduktivitets- ch innvatinsutveckling i anläggningsbranschen, inte minst en utveckling av innvatinsupphandling. 5.2 Syfte Syftet med prtföljen är att skapa mer nytta för pengarna genm att Utveckla metderna för planeringsprcesserna så att de ptimala åtgärderna ur ett samhällsperspektiv kan föreslås ch väljas Öka den interna effektiviteten bl.a. med avseende kstnader. Medverka till att Trafikverket sm beställare skapar förutsättningar för ökad prduktivitet ch innvatinsgrad i anläggningsbranschen Öka kunskapen m hur styrmedel kan användas för ett mer effektivt utnyttjande av transprtsystemet. 5.3 Målmråden ch Prgram Prtföljen är indelad i fyra målmråden med tillhörande prgram sm presenteras i nedan tabell. Målmråden ch prgram i prtfölj 5 5.1 Effektivare samt samrdnad ch trafikslagsövergripande planering 1. Utveckling av samhällseknmiska metder ch verktyg, effektsamband ch mdeller 2. Planeringsmetdik 3. Samverkande samhällsbyggande 5.2 Effektivare intern verksamhet 5.3 Ökad prduktivitet i anläggningsbranschen 1. Ökat industriellt tänkande i hela värdekedjan
2. Beskrivning, upphandling ch uppföljning av infrastrukturens funktinalitet avseende kravställning ch standardisering för prdukter 3. Utveckling av befintliga infrastrukturens funktinalitet 4. Affärs ch upphandlingsfrmer för ett effektivt nyttjande av marknadsresurserna i prjekt 5.4 Styrmedel för effektivt nyttjande av transprtsystemet 1. Kapacitetstilldelning på järnväg 2. Effekter av skatter, avgifter ch regelverk på efterfrågan ch utnyttjande av befintlig infrastruktur. Gällande samtliga trafikslag.(eknmiska, administrativa ch infrmativa styrmedel) 5.4 Inriktning för 2013-2015 Den övergripande inriktningen för att uppnå resultat är att FI (frskning ch innvatin) tillsammans med övrig verksamhet ska minska gapen mellan aktuellt nuläge ch de strategiska målen under de kmmande tre åren. Genm målanalys, baserade på de strategiska målen utarbetas en strategi för att initiera de prjekt/prgram sm innebär att prtföljen kan bidra med största möjliga nytta i transprtsystemet. De lika samspelsfrmerna 1 kmmer att användas för att finna de prjekt ch prgram sm har störst ptential. Inm prtföljen ska FI-verksamheten ha följande inriktningar: A. Effektivare planeringsmetder ch planeringsprcesser med fyrstegsprincipen sm utgångspunkt. Metderna ska underlätta att lösningar inm samtliga trafikslag prövas ch möjligheten att beakta tidiga skeden. B. Bättre effektsamband, prgnsmdeller ch samhällseknmiska bedömningar samt utveckla metdik, effektsamband ch mdeller för analys av åtgärder i alla fyra stegen ch trafikslag där sådana i huvudsak saknas idag ch kmplettera med enklare mdeller, nyckeltal ch effektsamband för tidiga skeden. C. Utveckla effektsamband ch kstnadseffektiva analysmetder inm hela målmrådet dvs tillgänglighet, trafiksäkerhet, miljö ch hälsa inklusive klimat sm kan användas i beslutsunderlag, målstyrning ch utvärdering. D. Förkrta ledtider för planering ch genmförande av fysiska åtgärder i transprtsystemet. E. Ökad samrdning mellan Trafikverkets transprtplanering ch övrig samhällsplanering. F. Tydliga ch verifierade samband mellan investeringskstnad ch underhållskstnad (LCC). G. Tydliga ch verifierade samband mellan förebyggande- ch avhjälpande underhåll H. Använda IT för ökad effektivitet. I. Bidra till en ständig förbättring av prduktivitets- ch innvatinsutvecklingen i anläggningsbranschen, vilket ska ge lika eller bättre kvalitet till lägre kstnad
alternativt högre kvalitet till lika kstnad. Skapa förutsättningar ch drivkrafter fören marknadsdriven ökning av innvatinstakt ch prduktivitet. J. Uppnå utvecklade samarbetsfrmer för FI avseende prduktivitets- ch innvatinsutveckling mellan TRV ch anläggningsbranschen med syftet att bidra till en kntinuerlig utveckling ch implementering av nya tekniska lösningar ch effektivare prduktinsmetder. K. Implementering av effektivare lösningar ch metder sm medverkar till en ökad knkurrens på anläggningsmarknaden ch sm blir ett incitament för att öka prduktivitets- ch innvatinsutveckling. L. Utveckla en förmåga att i upphandlingar beskriva anläggningen ch dess ingående prdukter med hjälp av uppföljningsbara funktinskrav sm medverkar till att rendla TRV:s beställarrll i syfte att överlämna ett större åtagande ch ansvar till leverantörerna. M. En standardisering ch mdularisering på prduktnivå sm förenklar utveckling av prdukter. N. Bidra till utvecklade affärs ch upphandlingsfrmer sm tillgdser prjektens specifika förutsättningar med fkus på funktin, knkurrens ch nytänkande. O. Medverka till rendlingen av beställarrllen genm successiv uppföljning, utvärdering ch utveckling av affärs- upphandlingsfrmer, där styrning av den samlade upphandlingsvlymen med sikte på ett ökat antal aktörer (såväl inhemska sm internatinella) ch ett effektivt nyttjande av resurserna inm hela branschen är viktiga fkusmråden. P. Utveckling ch ökning av innvatins-/innvatinsvänliga upphandlingar Q. Effektivare drift ch underhåll i trafiksystemet R. Utveckla åtgärder/kunskapen m åtgärder (styrmedel) sm kan påverka användningen av transprtsystemet sm stöd för planering i tidiga skeden ch enligt fyrstegsprincipen. (Eknmiska, Administrativa ch Infrmativa styrmedel) S. Utveckla principer ch metder för kapacitetstilldelning på järnväg för ptimalt kapacitetsutnyttjande 5.5 Förväntade resultat under 2013-2015 För de kmmande tre åren bör det frmuleras uppföljningsbara resultatmål för FIverksamheten. Om möjligt bör målen relateras till de ptentiella långsiktiga effekter sm kan uppnås m förväntade resultat uppnås ch implementeras. Ett övergripande förväntat resultat under 2013-2015 är Andelen prjekt inm Mer nytta för pengarna sm leder till resultat sm kan implementeras i verksamhet inm Transprtmrådet skall under periden öka Prgram 5.1.1: Utvecklingsarbetet inm prgrammet kmmer att följa det separata utvecklingsdkumentet "Utveckling av samhällseknmiska metder ch verktyg, effektsamband ch effektmdeller inm transprtmrådet - Trafikslagsövergripande plan" sm kmmer att uppdateras under hösten 2012. Bland förväntade resultat fram till 2015 kan speciellt följande framhållas: Verifierade ch tillämpbara prgnsmdeller ch samhällseknmiska kalkylmetder för gdstransprter ch övriga näringslivstransprter