Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom

Relevanta dokument
Utmattningssyndrom hos unga i arbete, var finns stressen? Kristina Glise Med dr, överläkare Institutet för stressmedicin Göteborg

Det går att få tillbaka individer i arbete vid stressrelaterad psykisk ohälsa!

Utmattningssyndrom Nationell konferens koordinatorer sept-17

Den stressrelaterade psykiska ohälsan i en primärvårdspopulation Lilian Wiegner Överläkare, doktorand ISM. ISM Institutet för stressmedicin

Vad har vi lärt under 10 år av utredning, behandling/rehabilitering om patienter med UMS?

Varför är det viktigt att ställa frågor om suicid vid psykisk ohälsa? Kristina Glise Med dr, överläkare Institutet för stressmedicin Göteborg

Åter i arbete efter stress

Vad händer i kroppen vid stress och vad är utmattningssyndrom? Lilian Wiegner Överläkare ISM

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Stress och stressrelaterad sjukfrånvaro. Kristina Glise Överläkare, enhetschef behandling Institutet för stressmedicin

Resultat efter rehabilitering

Sammanfattning ISM-rapport 10

Resultat efter rehabilitering

Institutet för stressmedicin ISM vid Botaniska Trädgården

Preliminära data från patienter med utmattningssyndrom (UMS)

Hur rehabiliteras individer med allvarligt utmattningssyndrom?

Utmattningssyndrom (UMS)

STRESS och Utmattningssyndrom Vårdsamordnare våren 2017

Burnout in parents of chronically ill children

Fakta och myter inom stress - Om kortisol

Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Maja Holm, Leg SSK, Med dr. Post doc, Sophiahemmet högskola

Långvarig smärta och utmattning. likheter och olikheter vid rehabilitering

Resultat (förändring) författa. Effekt (Cohen s d med 95 % CI) re, årtal. P-värden A. Försöksgrupp= Försöksgrupp Church. PCL-M före= 62,01 D. et.

Artur Tenenbaum INRIKTNING

Stressforskningsinstitutet Besök oss på

Stöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen Bedömningsguide. Inför uppstart av KBT på nätet vuxna

Utmattningssyndrom -Var står vi idag?

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman

ATT ARBETA MED PSYKISK OHÄLSA - CHEFENS ROLL

Hur ser livssituationen ut i detalj? Stressorer? Copingmekanismer?


ISM-rapport 5. Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götaland

Ärendets beredning Ärendet har beretts i Programberedningen för äldre och multisjuka.

TRÄNING AV KROPP OCH KNOPP VID STRESS STÄRKER MINNET

ARBETSFÖRMÅGA VID DEPRESSIONS- OCH ÅNGESTSJUKDOM MONICA BERTILSSON, MED DR, ENHETEN FÖR SOCIALMEDICIN OCH EPIDEMIOLOGI, GÖTEBORGS UNIVERSITET

Grön Rehabilitering på Landsbygd

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

Avrapportering stressprojektet. Sammanfattning av genomförd stressbehandling. Bakgrund och syfte. Upplägg

Stöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen Bedömningsguide. Inför uppstart av KBT på nätet

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Preliminära resultat Tolkprojektet Smärtrehabiliteringen DS/Huddinge

Verksamhetsberättelse ,

Bättre vård för. -beskrivning av psykisk ohälsa och kostnader, samt utvärdering av en internetbaserad intervention

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet

Äldre och alkoholberoende Uppsala

Psykisk hälsa i primärvård

Kvinnors och mäns sjukfrånvaro. Gunnel Hensing Professor i socialmedicin Göteborgs universitet

Psykosociala arbetsförhållanden hjärt-kärlsjukdom, perceptioner och reaktiva beteenden

Grön rehabilitering. Pilotverksamhet på Tenhults naturbruksgymnasium och Stora Segerstad och Värnamo naturbruksgymnasium

Stress & utmattningssyndrom

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut

Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri

Stress, varningsklockor och friskfaktorer

Inte bara andfåddhet hos patienter med KOL. Kersti Theander Docent i Omvårdnad Karlstads universitet Forskningschef Landstinget i Värmland

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Kartläggning av poäng enligt Maastricht Vital Exhaustion hos personalen på ett bank och finansbolag i Stockholm

1 (7) Se bilaga Se bilaga 1.

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011

Stress - återhämtning - arbete

I detta ärende föreslås att Stockholms läns landsting ansluter sig till statens satsning på en rehabiliteringsgaranti.

Tidiga effektiva insatser mot psykisk ohälsa. Mats Lekander Stockholms universitet och Karolinska Institutet

Diagnostik av förstämningssyndrom

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

Stress & Utmattningssyndrom

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?

SMD 1,21 (1,59 till 0,83) PTSD symtomatologi (självskattad) Fördel TF-KBT. Direkt efter insats. PTSD symtomatologi (självskattad)

1 (5) Vår beteckning

SMÄRTTILLSTÅND FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Långvariga. Borgskalan. Förslag på aktiviteter

Kan vårdsamordnare vara en framgångsrik modell på vårdcentraler för patienter med psykisk ohälsa?

Ledningsstaben LiÖ Kerstin Aldstedt

LUCIE Lund University Checklist for Incipient Exhaustion. ett instrument för f r screening av tidiga tecken påp utmattningsreaktion

Stressrelaterad ohälsa

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Stress & Muskelsmärta. Hillevi Busch, Fil Dr. Psykologi Interventions & Implementeringsforskning Inst. Folkhälsovetenskap Karolinska Institutet

Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning

Stress > störd sömn > trötthet Stress > störd sjukdomsupplevlse> sjukfrånvaro. sjukfrånvaro

Blir man sjuk av stress?

Från ord till handling. Artur Tenenbaum

Vårdcentralen Visborg

I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD

ACT vid diabetes typ 1

Per Lytsy Leg läk, Med Dr

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun

Gruppbehandling för patienter med sömnbesvär i primärvården

Psykisk ohälsa, år - en fördjupningsstudie Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan

Vårdsamordnare för psykisk ohälsa hur fungerar det för primärvårdens patienter? Cecilia Björkelund Enheten för allmänmedicin Göteborgs universitet

Fysisk aktivitet som medicin vid utmattningssyndrom

Utmattningssyndrom Information till dig som närstående

Ont i magen, ont i själen?

Kultur på recept Kulturunderstödd rehabilitering

Behovsinventering. Kartläggning av individers behov av arbetslivsinriktad rehabilitering. Anna Holmgren

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen

regionvastmanland.se Smärtrehab Västmanland

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de?

Försämras upplevd arbetsförmåga vid ökad ålder bland anställda vid Umeå Universitet

Utmattningssyndrom i primärvård om behandling och rehabilitering av personer med UMS

Transkript:

Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom Kristina Glise, med dr, överläkare, enhetschef behandling Institutet för stressmedicin Göteborg

Stressbelastning somatiska symptom och sjukdom Långvarig psykosocial stress ökar risken för metabola störningar hjärtinfarkt förvärrar befintlig sjukdom, exempelvis psoriasis, refluxsjukdom, Meniére

Somatisk sjukdom kan leda till psykisk ohälsa Långvarig somatisk sjukdom såsom RA, kronisk bronkit och hjärtkärlsjukdom kan via stressmekanismer orsaka psykisk ohälsa

Stressande händelser akuta och posttraumatiska stressyndrom Långvarig stress utan tillräcklig återhämtning utmattningssyndrom (UMS)

UMS-patienter vid specialistmottagning

Remiss från primärvård och FHV, sjukskrivning max 6 månader, N=232, N=228 UMS 9% UMS + depression 10% UMS + ångest 15% UMS + depression + ångest 67% Omfattande samsjuklighet med depression och ångest!

Skattningsskalor - SMBQ (Shirom Melamed Burnout Questionnaire ) (utbrändhet) - HAD (Hospital Anxiety and Depression Scale) (depression och ångest) - PRIME MD (Primary Care Evaluation of Mental Disorders) (somatiska symptom n=12) Uppföljning Vid 3,6,12 och 18 månader Prediktorer för återhämtning Individualiserad multimodal behandling

Resultat

Figure 5a SMBQ 4 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% *** *** * * Baseline 3m 6m 12m 18m Time Women Men Figure 5b HAD depression >10 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Figure 5c HAD anxiety >10 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% *** *** Baseline 3m 6m 12m 18m Time *** *** ** * * Baseline 3m 6m 12m 18m Time Women Men Women Men

Somatiska symptom vid UMS

Somatiska symptom över tid hos UMS patienter 100% 90% 80% Baseline 18 months % Patients 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Stomach pain Back pain Pain in amrs, legs, joints Pain or problems with sexual intercourse Headaches Chest pain Dizziness Fainting spells Feeling heart pound or race Shortness of breath Constipation,loose bowels, or diarrhea Nausea, gas or ingestion

Sammanfattning En tredjedel av patienter som behandlades vid specialistmottagning hade kvar symptom på utbrändhet/utmattning efter 18 månader Symptom på depression och ångest klingade av tidigare Symptom på utbrändhet/utmattning, depression och ångest samt sjukdomsförloppet var inte relaterade till kön eller ålder Lång duration av symptom innan konsultation var den enda av mätta variabler som var associerad med längre förlopp av utbrändhet/utmattning

Sammanfattning, forts Somatiska symptom var vanligt vid UMS, det var få skillnader mellan könen och olika åldersgrupper UMS bland primärvårdspatienter Multipla somatiska symptom hade nästan hälften Samtliga symptom utom smärtor i armar, ben och leder minskade successivt under18 månader Ingen av testade prediktorer påverkade förloppet av multipla somatiska symptom

Samtliga patienter 18-65 år, på fem vårdcentraler N= 600 besvarade en fråga om stressbelastning

Patienter som hade angett ökad stressbelastning och symptom på utbrändhet/utmattningssyndrom erbjöds ny klinisk undersökning av UMS n=178

Resultat

29% av primärvårdspatienter som angett ökad stressbelastning och symptom på utmattning fyllde kriterierna för UMS vilket utgör 9% av alla undersökta

Sammanfattning En tredjedel av primärvårdspatienter med ökad stressbelastning och psykiska symptom hade UMS, vilket motsvarade 9% av totalantalet patienter i primärvårdsstudien De som inte fyllde UMS kriterierna hade i 50% uttalat s-ums, och borde bli föremål för samma åtgärder som vid UMS

Sammanfattning Nästan en tredjedel av primärvårdspatienter med förhöjd stressnivå och psykiska symptom hade UMS, vilket motsvarar 9% av alla primärvårdspatienter som deltog Anställda i arbete UMS patienter jämfört med de som inte fyllde kriterierna, hade lika somatiska symptom, men ökad andel psykiska ohälsa och utmattning Patienter som inte uppfyllde UMS-kriterierna men som självskattade -en longitudinell uttalat UMS, uppvisade enkätstudie ingen skillnad i symptom på utbrändhet depression, ångest, eller prevalens av somatiska symptom jämfört med UMS patienter UMS patienter i primärvården jämfört med specialistpatienter på ISM, hade jämförbara psykiska och somatiska symptom

Enkätundersökning av hälso- och sjukvårdspersonal i Västra Götalandsregionen (n=5300), och Försäkringskassan i Västra Götaland (n=700) I den initiala undersökningen 2004 deltog n=3717 (62%), dessa var målgrupp för tvåårsuppföljningen, svarsfrekvens 85% (n=2683) 20

Skattningsskalor s-ums SMBQ HAD

Sjukskrivning SA14-14 dagars pågående hel- eller deltidssjukskrivning eller sjukersättning SA60 - En period av kontinuerlig sjukskrivning >60 dagar senaste 12 månaderna

Resultat

Kvinnor 75% 77% 71% 90% 85% 36% depression ångest utbrändhet 6% 22% 14% N= 1852 N= 211 N= 158 Inte s-ums Lätt/måttligt s-ums Uttalat s-ums Figure 1. HAD och subskalor, möjliga fall (procent) med depression och ångest (HAD>6) och SMBQ ( 3.75) utbrändhet, bland kvinnor, uppdelat på inte s-ums, s-ums lätt/måttligt och uttalat

Män 88% 88% 96% 78% 62% 58% depression ångest utbrändhet 24% 16% 10% N= 335 N= 27 N= 24 Inte-UMS Lätt/måttligt s-ums Uttalat s-ums Figure 2. HAD och subskalor, möjliga fall (procent) med depression och ångest (HAD>6) och SMBQ ( 3.75) utbrändhet, bland män, uppdelat på inte s-ums, s-ums lätt/måttligt och uttalat.

Tabell 7. Självskattad UMS 2004 och justerad relativ risk (RR) med 95% konfidensintervall (CI) för sjukskrivning (SA14ª or SA60 b ) vid uppföljningen efter två år. S-UMS 2004 SA14 SA60 RR c (CI) RR d (CI) Inte s-ums 1 1 Lätt/måttlig s-ums Uttalad s-ums 1.6 (1.0 2.5) 1.6 (1.0 2.7) 2.7 (1.8 4.0) 3.4 (2.3 5.2) c Justerat för ålder (>54 år), civilstånd (ensam), längd av utbildning (kort), och fysisk aktivitet (stillasittande eller lätt fysisk aktivitet). d Justerat för fysisk aktivitet (stillasittande eller lätt fysisk aktivitet).

Sammanfattning S-UMS relaterar väl till andra skalor som mäter psykisk ohälsa såsom SMBQ och HAD En av sex i arbete skattade s-ums s-ums ökar risken för -framtida sjukskrivning

Stressorer som patienterna anger som orsak till UMS vid specialistmottagning Women Men Private Work Quantitative Demands Emotional Demands Deficient leadership Reorganisation Conflicts Management responsibility Discontent Irregular working-hours Job insecurity Traumatic event at work Noisy work environment Relational conflicts Caring for a family-member Financial worries Residential stressor Death of a family-member Separation Single parent Personal injury or illness Change in family composition Worries for ones health Loneliness Voluntary engagement in association Legal matter 14 8 3 10 5 7 3 2 2 2 6 6 5 8 6 2 0 6 2 1 1 2 01 6 16 17 11 4 17 14 6 4 4 1 2 16 25 7 34 10 16 10 18 12 11 16 41 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 N=100

Kognitiva störningar vid UMS Underskattas inte sällan! Ofta uttalade, långvariga och kan vara avgörande för rehabiliteringens resultat

Specialistmottagning, 3 års uppföljning,75% svarsfrekvens