Psyko-social utveckling

Relevanta dokument
Åldrande och minne. Erika Jonsson Laukka, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center

!"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare

Mini-Betula. Anna Sundström Institutionen för psykologi/alc, Umeå Universitet. Mini-Betula. Mini-Betula En pilotstudie i några kommuner i Västerbotten

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden Reviderad

Depression. En-måmads förekomst 10% Mer vanligt än demens efter 65

Åldrandets psykologi Val och livsmönster, obalans i livet och vägen till det goda åldrandet

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

Vuxna/unga vuxna med ADHD

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015

Demens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats?

Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö

Främjande av psykisk hälsa i ett livsloppsperspektiv: Fokus på individuella och kontextuella hälsoresurser 5 sp

Depression, kognition och åldrande. Alexandra Pantzar, Doktorand i psykologi Aging Research Center

MÄNSKLIGA RELATIONERS ROLL I DET FÖREBYGGANDE ARBETET MÄNSKLIGA RELATIONER. Ghita Bodman

Vad är följsamhet? Varför gör dom inte som vi säger? Agenda. Det handlar egentligen om samma sak... Patientlag (2014:821)

Kognitiv funktion, vanliga nedsättningar, utredning

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen

UTSEENDEKULTUR & KROPPSUPPFATTNING. Kristina Holmqvist Gattario, docent i psykologi Psykologiska institutionen, Göteborgs Universitet

Stöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

TILLIT, GRÄNSER OCH RELATIONER

Kognitionskunskap + Individkunskap = Personcentrerat Förhållningssätt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Demens. Demenssjuksköterskans roll spindeln i nätet När skall jag söka vård?

När huvudet känns som en torktumlare

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv

Kognitionskunskap för bättre kommunikation. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Kognitionskunskap som redskap för adekvat bemötande Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Minnet - begrepp och principer

Gerotranscendens det positiva åldrandet

Hbtq-personer och suicidprevention

ReMemo: Arbetsminnesträning för patienter med psykossjukdom. Nina Möller, Arbetsinriktad Rehabilitering, AIR KOMPETENSCENTRUM FÖR SCHIZOFRENI

Översikt Psykologiska aspekter av åldrandet Sjukgymnastikutbildningen T2. Dagens barn blir 100 år gamla. DN.se. Förväntad livslängd

LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se

Empati och medlidande i vårdmötet. Maria Arman, leg sjuksköterska, leg barnmorska, docent i vårdvetenskap

Tentamens-/instuderingsfrågor

HUR HJÄRNAN ARBETAR ELLER HUR BETER VI OSS EGENTLIGEN? Sig-Britt Jutblad, leg. psykolog, specialist i neuropsykologi, leg.

Minnet. Återkoppling. Tester: läsförståelse, läshastighet, hörförståelse Inläsningstjänst

Hälsosamtal och hälsofrämjande möten

Människans förmåga kognition. Fö5. Kursinnehåll. Kognition och e-hälsa. ETIF20 E-hälsa. MEN kanske extra viktigt om man riktar sig till en

Ordinarie tenta i Psykiska funktioner och deras biologiska bas: Del 3 (kognition), Psykologprogrammet, Tl, den 13 maj 2016 (PS3100:0372)

Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning

Vad är psykisk ohälsa?

Mina tankar om empati och sympati hos personer med autismspektrumtillstånd

Är kognitiv beteendeterapi något för dig?

VEM VÄGLEDER VÄGLEDAREN? OM ATT ORKA I ARBETSLIVET. FM Ancha Kjerulf Arbetshandledare STOry

Kognitiv psykologi. Kognition och hjärnan. Hjärnans struktur Neurokognition Kap 2

Personer med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Utmattningssyndrom hos unga i arbete, var finns stressen? Kristina Glise Med dr, överläkare Institutet för stressmedicin Göteborg

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar

KIT 104, Kognitiva processer. Lecture 4: Minnet , Thomas Porathe

Utvecklingsstörning och psykisk ohälsa

Korttidsminne-arbetsminne

Hälsa - och hälsofrämjande möten Umeå

Stress, engagemang och lärande när man är ny

Kvalitativ demensvård och omsorg är en självklarhet

PROJEKT PERFEKT: OM UTSEENDEKULTUR OCH KROPPSUPPFATTNING

Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar

Arbetsplan. KILSMYRANS förskola 2014/2015. Barn och utbildning

KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR

Kärlek och samliv vid minnessjukdom Personalen som möjliggörare eller begränsare

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

Äldre och alkoholberoende Uppsala

Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun

Det går att få tillbaka individer i arbete vid stressrelaterad psykisk ohälsa!

Likabehandlingsplan för Ramdala förskola Jämjö skolområde 2014/2015. Öppenhet Ärlighet Förtroende Tydlighet Dialog

ARBETSPLAN NYCKELPIGAN HT-13

Likabehandling - handlingsplan

Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan?

TUVANS MÅL OCH LOKALA HANDLINGSPLAN / 2010

Självmord- psykologiska olycksfall som kan förhindras

SMART Swedish Memory and Attention Re Training

Intellektuell funktionsnedsättning kan innebära ökad risk för kortare liv på grund av bristande fysisk aktivitet.

Bemötandeguide. - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionsnedsättningar. ljusdal.se

Kognitionsvetenskapliga programmet, åk 1

Psykiska funktionshinder och kognition

Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922

Kris och krishantering. Regionhälsan Ebba Nordrup, beteendevetare

DISA Din Inre Styrka Aktiveras

Motkrafter FÖR ATT UNDVIKA ÖVERSKULDSÄTTNING

SAMTALET SOM STÖD FÖR ÄLDRES PSYKISKA HÄLSA. Monica Stenberg Temabo AB Bergsund

Varför blir vi sjuka av det ojämställda samhället?

Vårt undereller. omedvetna spelar oss spratt! Experters egenskaper. Förnuft eller känsla vad styr din hjärna?

Mall för anhörigintervju vid misstanke om neuropsykiatrisk problematik. Vuxenpsykiatrin Landstinget i Kalmar län

Hälsa och välbefinnande hos barn och ungdomar som har en förälder med progredierande neurologisk sjukdom

Mortalitet hos personer med AST

Psykisk ohälsa, år - en fördjupningsstudie Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Språkstörning ur ett interaktivt perspektiv konsekvenser för lärande och utveckling ICF. Mötet? Kropp Aktivitet & Delaktighet Miljö

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM

Likabehandlingsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling FÖRSKOLAN SOLURET

Riv 65-årsgränsen och rädda liv om äldre och psykisk ohälsa. Susanne Rolfner Suvanto Verksamhetsansvarig Omvårdnadsinstitutet

Validering i Sörmland

Ålder och lärande psykologiska aspekter Pian Åkerlund, utbildningsplanerare, psykolog. Svenska pensionärsförbundet, IT-seminarium 19.

Ett redskap för kvalitetsutveckling

Minnesfunktioner hos barn med språk- och lässvårigheter

Det nya åldrandet. Förändringar i Göteborgs äldre befolkning under 40 år

OBS! Vi har nya rutiner.

Transkript:

Psyko-social utveckling Institutionen för hälsovetenskaper Lunds universitet" Människans psykosociala utveckling Åldrandet som psykosocial process!

Perspektiv på åldrandet Hur har vi utvecklats till den psykosociala varelse vi är idag? Några exempel på vår särart genom årtusendena: Köttätare som jagar Tillverkar redskap Lever i par-förhållanden Eftertanke och reflektion Språket

Mänskliga reaktionsmönster för psykosocial utveckling 1. Moral och moralsystem 2. Empati - inlevelseförmåga 3. Sympati - medkänsla 4. Sociala regler och normer

Ett värdigt möte i vardagen " vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet (Hälso- och sjukvårdslagen, 1982: 2: 763)

Värdighetsbegreppet viktigt för den psykosociala utvecklingen"!! 1. Människovärdet!! 2. Meritvärdighet!! 3. Moralisk värdighet!! 4. Identitetsvärdighet!

Faktorer för etnisk tillhörighet" Språk Kultur Regional historia Religion Sedvänjor (ex kulturella & religösa helgdagar, matvanor etc)!

Kulturbundna föreställningar om:"! 1 Hälso- och sjukvårdssystemet! 2. Åldrandet 3. Etniciteten 4. Kommunikationen!

Åldrandet: Kulturella skillnader" Kulturella skillnader i synen på åldrandet:! Jag vill vara självständig och klara mig själv så mycket det går!!!!!! Eller: En tid då jag äntligen ska få vila och njuta av att de yngre bryr sig om oss och hjälper till!

Myter om åldrandet (Chap. 23 - Fundamentals of Nursing)"!!!Ålderism!!!Myter och stereotyper!

Myter om åldrandet (Chap. 23 - Fundamentals of Nursing)" Människor känner sig gamla vid 65 år Den intellektuella kapaciteten försämras vid hög ålder Äldre kan inte lära sig nya saker De flesta äldre är deprimerade

Åldrandets villkor i den psykosociala utvecklingen 1. Ålder 2. Utveckling 3. Förändring!

Dimensioner på kognitiv förmåga hos individen viktiga för den psykosociala utvecklingen 1. Verbal förståelse 2. Språkligt flöde 3. Perceptuell snabbhet 4. Resonerande/logisk förmåga 5. Numerisk förmåga 6. Spatial förmåga 7. Minnesförmåga

Påverkande faktorer av betydelse för vår kognitiva förmåga 1. Psykisk sjukdom 2. Stressfaktorer 3. Drogmissbruk 4. Social tillhörighet 5. Utbildning

Andra faktorer betydelsefulla för den kognitiva förmågan 1. Lokalsinne 2. Intuition 3. Social förmåga 4. Händighet 5. Musikalitet 6. Empatisk förmåga

Vid forskning om psykosocial utveckling: hur vet man vad som är normalt? 1. Tvärsnittsstudier 2. Longitudinella studier 3. Kohorteffekter 4. Signifikans!

Normalfördelning"

Primära mentala förmågor: ett åldrandets villkor Seattle Longitudinal Study (1986-ongoing) 1. Verbal mening 2. Spatial orientering 3. Induktivt resonemang 4. Siffror 5. Ordflöde

Faktorer i det kognitiva åldrandet som påverkar den psykosociala utvecklingen " Ø Hjärt-och kärlsjukdomar! Ø Demenser! Ø Sociala strukturer! Ø Personlighetskorrelat!

Psykisk ohälsa hos äldre över 65 år"!!! Män Kvinnor Ångest 14% 27% Depression 15% 20% Kognitiva problem 50% 40% Demens (95 år ) 37% 56%!

Den psykosociala utvecklingsprocessen kan kopplas till: hur tillfredsställd man är med:" Personlig läggning Åldrande Mental hälsa Livet som man levt det Arbete Tonår Skoltiden Barndomen Livet som man minns det (Erikson) i Hagberg et al, 2000).!

En modell för hantering av stress i åldrandet (Hagberg et al)" Situationella faktorer Händelse Individens personlighet Den sociala miljön

Typer av stressorer Generella förändringar Individuella förändringar Kroniska stressorer Dagliga förtretligheter!

Gradering av signifikanta livshändelser som uppfattas stressande" 1. Make/Makas död 2. Skilsmässa 3. Makars separation 4. Fängelsestraff 5. Nära anhörigs död 6. Personlig skada eller sjukdom 7. Att ingå äktenskap 8. Blivit uppsagd från sitt arbete 9. Makars återförening efter separation 10. Pensionering 24. Bråk med släkten 27. Börjar/slutar utbildning 32. Flytta 40. Större förändring av matvanor 42. Julfirande

Reaktioner på kris i åldrandet = Coping" Konflikt Reaktion Hantering Utveckling I sociala livet Inom individen Fight or Flight Positiv stress Negativ stress Medveten - Omedveten Akut eller kronisk

Ständig förändring i den psykosociala utvecklingen "! Life-Span changes (Paul Baltes)!!!! Biological Life-Span Cognitive Development Psycho-social

Samverkande krafter för människans utveckling (Baltes)"! 1. Multidimensionella krafter endogena och exogena faktorer 2. Multidirektionella krafter ökande och minskande faktorer (self regulation)

Den ständiga kampen i utvecklingen av multidirektionella krafter (Baltes)! Kapacitet Krav Spontan - Återhållsam Impulsiv - Tankfull

Brain Plasticity! in Cognitive decline (Paul Baltes)"!!Neuronal Plasticity Cognitive Plasticity

Gerotranscendensens Ø Kosmiska dimensionen 3 dimensioner (L. Tornstam)" Ø Jaget Ø Personliga och sociala relationer

Gerotranscendensens praktiska dimension" Ø Mindre självupptagen mer selektiv Ø Ökad känsla av samhörighet Ø Ökat behov av enskildhet

Gerotranscendensens utvecklingsmönster" Ø Utveckling mot Gerotrancsendens Ø Kosmisk trancsendens Ø Ökat behov av enskildhet Ø Ökad samhörighet med tidigare generationer Ø Svävande tidsuppfattning Ø Ökande självacceptans

Faktorer som påverkar känslan av samhörighet positivt hos äldre"!!! Kön (kvinnor påverkas mest) Bostadsförhållande Statusfaktorer Aktivt liv

Memory!

Minnet är avgörande för den psykosociala utvecklingen 1. Det förflutna 2. Det nuvarande! 3. Framtiden

Minnets arbetssystem 1. Inkodning 2. Lagring 3. Återhämtning

Minnets struktur"! Repetition Auditive stimuli Sensory input Sensory memory Short-Term (working) memory Long-Term memory Visual stimuli Visual register Auditory register Sensory register

Typer av kodning i kortidsminnet Hur kodar minnet informationen?! 1. Visuell kodning (bilder) 2. Fonologisk kodning (ljud) 3. Semantisk kodning (mening) 4. Motorisk kodning (fysiska handlingar)

Memorera dessa bokstäver" ATTEDASÄLNAKGAJ

Försök memorera dessa siffror " 2631121947

Chunking" 26 31 12 19 47

Långtidsminnets organisation" Long-Term memory Declarative Non-declarative Explicit Implicit Semantic Episodic Procedural Perceptual memory memory memory memory Facts- personally Skills-motor Recognition general experienced and cognitive Priming knowledge events

Prediktorer för minnets funktion i åldrandet 1. Ålder 2. Kön 3 Gener

Short-term Memory performance in Aging" 9 8 7 6 5 4 3 10 år 20-30 år 40-50 år 60-70 år 80-90 år

Semantic Memory Performance in Aging"! 45 Ordförråd 40 35 30 25 20 15 10 5 0 - - - - 10 år 20-30 år 40-50 år 60-70 år 80-90 år

Episodic Memory Performance in Aging" 30 25 20 15 10 5 0 10 år 20-30 år 40-50 år 60-70 år 80-90 år

Kan man träna minnet?"

Demenssjukdomar i populationen Ålder Prevalens!!!!! 50-59 år 0,1 % 60-64 år 0,7 % 65-69 år 1,4 % 70-74 år 2,8 % 75-79 år 5,6 % 80-84 år 11,2 % 85-89 år 24,4 % 90-94 år 48,3 % > 95 år ca 50 %

Bemötandet av individer med demens!!säg inte!!! Säg hellre!! Ø Vad är det för dag idag? Idag är det måndagen den 24 september Ø Vem har namnsdag idag? Idag har Olga namnsdag. Ø Nu får du besök! Nu är det eftermiddag och Stina, din yngsta dotter, kommer på besök. Ø Nu skall du äta Nu är det lördag, Anna, och klockan är nio och vi skall äta frukost!!

För att uppnå optimal funktionsförmåga är den fysiska miljön viktig.! 1. Möblemang 2. Lugn miljö 3. Färgsättning 4. Associativa ting 5. Den yttre miljön

Faktorer som befrämjar det goda åldrandet 1. Ett socialt nätverk 2. Att vara gift eller leva i ett par-förhållande 3. Humor 4. Adaptionsförmåga 5. Att äta bra-motionera-inte röka 6. Att läsa och lära sig nya saker