Aktuella kostrekommendationer för barn



Relevanta dokument
Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

Vad påverkar vår hälsa?

Centrala Barnhälsovården, Södra Älvsborg Vegetarisk mat till barn

Tio steg till goda matvanor

Information om NNR-kost, kost för friska sjuka, samt förslag till måltidsordning

Må bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral

Centrum för folkhälsa. Tillämpad näringslära. Andrea Friedl.

MAT OCH BARN Centrala ba rnhä rn lsovå v rden, Söd rden, ra Älvsbo r Älvsbo g 1 Leg die i tis t t Julia Backlund. R l eviderad Aug Au

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Barnets nutrition 0-6 år. Anna Magouli Leg. Dietist Centrala Barnhälsovården FyrBoDal

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

En riktig må bra-kasse!

Råd om mat till dig som ammar

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö oktober 2012

Handledning till OH-bilder - Mat för spädbarn

Vad räknas till frukt och grönt?

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Kost vid graviditetsdiabetes. Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset

Maten under graviditeten

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor

Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik

RIKSMATEN VUXNA Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige

Diabetesutbildning del 2 Maten

Hälsosamma matvanor, barnhälsovården och barnkliniken Carina Svärd Leg.dietist, folkhälsostrateg Avdelningen för kunskapsstöd

Handledning till OH-bilder - Mat för spädbarn

Här kan du räkna ut ett barns behov av energi när det gäller basalmetabolismen

Närhälsan Central Barnhälsovård VGR 2017 MAT FÖR SMÅ BARN

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson

H ÄLSA Av Marie Broholmer

Yvonne Wengström Leg. Dietist

o m m at och m otion?

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel

Råd om mat till dig som ammar

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma

Läsa och förstå text på förpackningar

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Årets Pt 2010 Tel

Anette Jansson, Livsmedelsverket

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

Matvanor hos elever i årskurs 5

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

Bra mellanmål på fritids

Kost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset

BRA MAT FÖR UNGA FOTBOLLSSPELARE

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson

Enkla tips för att ditt barn ska må bra.

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper:

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun

SMAKPORTIONER VID EN (LAKTO-) VEGETARISK KOST

På menyn idag MAT FÖR LIVET. Vad innebär sund livsstil? Matvanor spelar roll INDIVIDUELLA KOSTRÅD

Matprat i primärvården

Bra mat för barn och ungdomar. Hur skall min matdag se ut? Frukost. Måltidsordning. Icke-energigivande näringsämnen

Bra mat. för barn 0-5 år. Utbildning för personal i barnhälsovården. Åsa Brugård Konde Nutritionist

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun

Vegankost till barn. Johan Keres Leg. Dietist

Åtgärder för att motverka och behandla undernäring

IFK NORRKÖPING UNGDOM KOST OCH PRESTATION

Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas?

VEGETARISK MAT TILL BARN

Bra mat för idrottande barn och ungdomar

Definition. I bildspelet används begreppet frukt och grönsaker. I det inkluderas även bär och rotfrukter, men potatis är undantaget.

Bakom våra råd om bra matvanor

Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre.

Bra mat för hela familjen

Kost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset

För att veta vart du ska, måste du veta var du kommer ifrån

Nordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION

Kost & idrott. Andreas B Fysakademin.se

Bra mat för skolbarn. Leg dietist Anna Neymark Wolgast Länssjukhuset Ryhov

Information om A-kost, allmän kost för sjuka, samt förslag till måltidsordning

6 h &udtips l 4 frukostar

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

Koll(a) på kosten! Visuellt budskap till dig och till patientmötet. Sussan Öster, Kompetenscenter för hälsa. Folkhälsoenheten

Näringsämnen. Vår kropp består av sex näringsämnen: Protein Kolhydrater Fett Mineraler Vitaminer Vatten

Anna-Karin Jälminger

Planering av måltiderna

Vad väljer du till mellanmål?

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt

Kost Södertälje FK. Mat är gott!

Manus mat och barn. Centrala Barnhälsovården, Södra Älvsborg

Måltider i förskolan i Huddinge kommun

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer

6 hu vudm tips &å l4 frukostar

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Mat för att hålla sig frisk på äldre dar

Maten hur ska vi äta för att må bra och orka träna/match?

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt

Bilaga 1. Mellanmål 390 kcal Förskola 1-5 år Frukost 300 kcal

Sunda matvanor för skolbarn

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt

Gå med i Semperklubben! Första matboken. Mosa, smaka och njut!

BALANSERA MERA VIKTEN AV RÄTT MAT OCH BALANS I KYLSKÅPET

Transkript:

Aktuella kostrekommendationer för barn Leg. Dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2007-05-23

Vad baseras kostrekommendationerna på? NNR = Nordiska Näringsrekommendationer 2004 SNR = Svenska Näringsrekommendationer 2005

Energibehov för barn 1 mån-6 år NNR 2004 Ålder Flickor kcal/kg/dag 1 mån. 93 93 3 mån. 87 87 6 mån. 85 85 1 år 85 85 1,5 år 85 85 2 år 85 85 3 år 79 85 4 år 76 79 5 år 76 77 Pojkar kcal/kg/dag 6 år 76 77 Källa: NNR 2004

Mat till spädbarn och småbarn Hög näringstäthet Fettrik och fiberfattig Undvik salt, honung, spenat, mangold, bladselleri, nässlor < 1 år Begränsa socker och sötsaker Var försiktig med nötter upp till 4 års ålder

Rekommenderad energifördelning i %, SNR 2005 Exklusiv amning rek för spädbarn under de första 6 månaderna. 6-11 mån 1-2 år >2år vuxna Protein: 7-15 10-15 10-20 Fett: 30-45 30-35 25-35 Kolhydrater: 45-60 50-55 50-60

Hur ska energiintaget fördelas? Frukost: ca 20% Mellanmål: ca 5% Lunch: ca 25% Mellanmål: ca 15-20% Middag: ca 25% Kvällsmål: ca 5-10%

Rekommendation fett för vuxna och barn > 2 år Totalt 25-35 Energiprocent (E%) Varav: -Mättat fett(inkl transfett): 10 E% -Enkelomättat fett: 10-15 E% -Fleromättat fett: 5-10 E%

Fettkvalité Mättat fett Djurriket Omättat fett Växtriket + fisk

Omega-3 Fet fisk Linfrö, linfröolja, rapsolja, nötter, avokado m.m. Omega-3 tillskott? - Syn? - ADHD? - Dyslexi? - Allergier? - Mental utveckling, ex språk?

Kolhydrater 55 E % kolhydrater Varav max 10 % av energiintaget bör komma från sockerarter (motsv ca 11 sockerbitar/dag vid 1-6 år) Fibrer: 25-35 g vuxna. Ingen särskild rekommendation ges till barn.

Antal sockerbitar i olika livsmedel 100 g skumgodis 100 g ljus choklad 100 g Kexchoklad Piggelin (55 g) Dajmstrut (99 g) Läsk 50 cl Festis 25 cl 15 st 12 st 9 st 4 st 6 st 13 st 7 st

Utrymmet för barn 2-6 år under en vecka (Motsvarar 80-200 kcal/dag) 1/2 bulle 2 småkakor 3/4 dl glass 1/3 smågodis, 25 gram 4 små rutor chokladkaka, 15 gram 1/2 minipåse snacks, 20 g 1 glas läsk och saft, 2 dl

Frukt- och grönsaksrekommendation NNR 2004 För barn <4 år: bra om frukt och grönsaker ingår dagligen, gärna vid varje måltid Barn 4-10 år: 400 g/dag Ex: 2 frukter och två rejäla nävar med grönsaker/dag Barn >10 år och vuxna: 500 g/dag

Rek intag av kalcium/dag SNR 2004 Barn 6-11 mån 540 mg Barn 1-5 år 600 mg Barn 6-9 år 700 mg

Vänta med mjölk som dryck tills barnen är 10-12 mån Konkurrerar med järn. För mycket protein och salt Små mängder mjölkprodukt kan användas i matlagning eller till gröt tidigare Viktigt ge en nyanserad bild gällande mjölkprodukter

Barn och vuxna rekommenderas en 1/2 liter mjölkprodukt/dag Till barn > 2 år - lättmjölk, lättfil och lättyoghurt D-vitaminberikade och osötade sorter

Kalcium Mjölk/fil/yoghurt 1 dl ca 120 mg Hårdost 17 % 2 skivor 171 mg Smältost 7-10 % 15 g/ 1 msk 67-77 mg Barnvälling (Industrins) 1 dl ca 80-109 mg Barngröt (industrins) 1 port ca 150-215 mg Spenat 100 g 170 mg Grönkål 100 g 163 mg Torkade fikon 50 g 72 mg Bruna bönor torkade 80 g 58 mg Apelsin 105 g/ 1 st 48 mg Räkor kokta 90 g 104 mg Sill 125 g 79 mg Fiskbullar 125 g 72 mg Strömming 125 g 62 mg

Rek järn/dag 2004 Barn 6 mån-5 år Barn 6-9 år 8 mg 9 mg

Stimulerar och hämmar järnupptaget + C-vitamin Köttfaktorn Fisk & Skaldjur - Kalcium / Mjölk Kaffe & Te Kakao

Järninnehåll Blodpudding stekt 150 g 31 mg Bruna bönor kokta herm 250 g 8 mg Ärtsoppa med fläsk 300 g 3 mg Vita bönor torkade 75 g 2 mg Nöt filé 100 g 2,9 mg Gris filé 100 g 1,45 mg Lax 100 g 0,8 mg Kyckling filé 100 g 0,72 mg Barngröt (industrins) 1 port (33 g) 2,8 mg Barnvälling (industrins) 100 ml 1,2 mg Barndryck 200 ml 0,25-1 mg Aprikoser torkade 30 g 2mg Potatis kokt 150 g 1 mg Rågbröd 30 g 1 mg Leverpastej 15 g 1 mg

D-vitamin 5 st AD-droppar rekommenderas dagligen från ca 1 mån - 2 års ålder AD-droppar kan behövas upp till 5 års ålder för barn som inte vistas utomhus, inte äter D-vitamin berikade mejeriprodukter eller är mörkhyade

Rekommendation salt Undvik salt under 1 år Fortsätt därefter begränsa saltintaget för att inte vänja barnen vid en kost med högt saltinnehåll. Saltintaget bör begränsas till 0,5 gram/1000 kj, vilket motsvarar ½ tsk salt om dagen för ett förskolebarn.

När och hur bör gluten introduceras? När smakportioner börjar ges I små mängder (t.ex. i form av gröt, bröd eller pasta) Helst under skydd av amning

Nyckelhålet - enklare att välja hälsosamt Kriterier för följande näringsämnen: mängden fett vilket sorts fett (mättade fetter och transfettsyror * sockerarter * salt (natriumklorid) * Fibrer * nya rekommendationer

Nyckelhålsmärkt mat bra även för barn Rek till barn > 2år Visar vägen till livsmedel med lägre fett-, mättat fett, socker-, saltinnehåll, men högre i fibrer. Ger bra balans mellan fett, mättat, kolhydrater och protein..

Nytt i NNR 2004 Rekommendation om motion har tillkommit Barn: 1 timme/dag utöver dagliga rutiner Vuxna: 30 min/dag utöver dagliga rutiner

Tallriksmodellen Källa:

Kostcirkeln Källa: SLV Något från kostcirkelns alla delar varje dag

Byggstenar för frukost och mellanmål Källa:

Samma kostråd för barn som för vuxna Ät mycket frukt och grönt, gärna 400 gram om dagen. Välj gärna nyckelhålsmärkta livsmedel. Ät fisk ofta, gärna tre gånger i veckan. Använd gärna flytande margarin eller olja i matlagningen. Ät bröd till varje måltid, gärna fullkornsbröd. (Små barn behöver inte lika mycket fibrer som vuxna. Därför kan det vara bättre att ge mindre fiberrikt bröd till dem).

Riksmaten barn 2003, Livsmedels- och näringsintag bland barn i Sverige Riksomfattad kostundersökning 4-, 8- och 11-åringar. 2500 barn deltog i studien varav 590 st 4-åringar. Matdagbok och enkät

Forts Riksmaten-2003 Sammanfattning: 4-åringarna intog i genomsnitt 225 g frukt och grönsaker, vilket kan jämföras med rek behov på 400 g/dag. Bra fördelning mellan fett, kolhydrater och protein, men typen av fett och kolhydrater var inte tillfredsställande. Generellt intogs för mycket mättat fett och salt och för lite fleromättat fett och fibrer. D-vitamin intagit var lågt i förhållande till rek behov

Forts Riksmaten-2003 Största energikällan var godis, läsk, snacks och godis och utgjorde ca 25% av energiintaget. Barnen drack i genomsnitt 2 dl saft eller läsk/dag 4-åringarna åt glass i genomsnitt 2-3 ggr/v. Godis intaget var 1-2 hg/v, fördelat på 3-5 ggr. Saltintaget uppgick till 5-7 g/dag, vilket är nästan dubbelt så högt som som önskvärt. Barnen åt fisk 1-2 ggr/vecka och korv 2-3 ggr/v.

Forts Riksmaten - barn 2003 Önskvärt: En halvering av konsumtionen godis, glass, snacks och bakverk. Dubbla intaget av frukt och grönsaker. Byta läsk och saft mot vatten. Sänkning av saltintaget.