Pressinformation Fakta om omega-3 och barn intag, behov och effekter
Omega-3-fettsyror Både läkare och forskare är eniga om att omega-3 är bra för hälsan. För att tillfredsställa kroppens behov av omega-3 ska vi enligt Livsmedelsverkets kostrekommendationer äta fisk minst 2-3 gånger i veckan. Omega-3 är en grupp livsnödvändiga fleromättade fettsyror. Eftersom de inte bildas naturligt i kroppen måste vi få i oss dem genom födan. Två av dessa fettsyror är EPA (eikosapentaensyra) och DHA (dokosahexaensyra). Dessa omega- 3 fetter är väl undersökta och har stor betydelse för kroppen. Den främsta naturliga källan är fet fisk och skaldjur. ALA (alfalinolensyra) är en vegetabilisk omega-3-fettsyra och finns främst i rapsolja, linfröolja, avokado och valnötter. ALA är ett förstadium till både EPA och DHA. Kroppen kan omvandla ALA till EPA och DHA i små mängder (3-4 procent) om tillgången på dessa fettsyror är låg. Omega-3 är väsentligt för bland annat hjärnan, blodkärlen, huden, lederna, ögonen och immunförsvaret. Varför är omega-3 nyttigt? EPA behövs för att förmedla signaler mellan kroppens celler och har bland annat effekter på humöret. DHA är den vanligast förekommande fettsyran i hjärnan och finns i ögats synceller, i spermier och i hjärtats muskler. Den krävs för hjärnans tillväxt, för att ögonen ska kunna utvecklas och för att bygga upp och reparera celler. Under graviditet och amning är DHA nödvändigt för barnets normala utveckling under fostertiden och tidig ålder. (1) För barn är omega-3 viktigt för hjärnans och ögonens utveckling. Forskning pågår kring omega-3 och dess effekt på symtom vid ADHD som hyperaktivitet, bristande läs- och skrivförståelse och koncentrationssvårigheter. Omega-3-fettsyran DHA anses särskilt viktig och har i flera olika medicinska studier visat dokumenterade effekter på barn med vissa typer av läs- och skrivsvårigheter
Fet fisk viktigaste källan Den viktigaste naturliga källan till marint omega-3 är fet fisk som lax, strömming och makrill. Enligt Livsmedelsverkets rekommendationer bör fleromättade fettsyror svara för 5 till 10 procent av det dagliga energiintaget och minst 1 procent bör vara omega-3. För en vuxen innebär det mellan 2,5 och 3 gram omega-3 om dagen, vilket motsvarar ca 50-100 g fet fisk per dag. Barn bör äta fisk lika ofta som vuxna. Livsmedelsverkets omfattande kostundersökning Riksmaten barn 2003 kartlade konsumtionen av fisk hos 4-åringar och barn i årskurs 2 och 5. Man fann att: 3 procent av 4-åringarna åt fet fisk som odlad lax/regnbåge minst en gång i veckan, 3 procent åt sill eller makrill och 1 procent åt strömming eller böckling. I årskurs 2 åt 4 procent av barnen odlad lax/regnbåge minst en gång i veckan, 2 procent åt sill eller makrill och 0,5 procent åt strömming eller böckling. I årskurs 5 åt 5 procent odlad lax/regnbåge minst en gång i veckan, 3 procent sill/makrill och 1 procent strömming eller böckling. Fiskpinnar svarade för barnens i särklass största konsumtion av fisk, 25 procent. Därefter kom mager fisk som torsk, sej och kolja. 15-20 procent av barnen åt mager fisk. Omvänt kan alltså sägas att minst 95 procent av barnen eller fler, beroende på åldersgrupp, inte äter fet fisk minst en gång i veckan och därmed inte heller får i sig tillräckligt med omega-3 på naturlig väg. Samtidigt framhåller Livsmedelsverket att barn, kvinnor i barnafödande åldrar, gravida och ammande, inte bör äta strömning, vildfångad lax från Östersjön, Vänern och Vättern eller röding från Vättern oftare än 2-3 gånger per år på grund av att de kan innehålla höga halter av miljögifterna dioxin och PCB. (1, 2)
Forskning pågår Genom åren har en rad studier och epidemiologiska undersökningar gjorts om de eventuella positiva effekterna av omega-3 till barn vid bland annat ADHD, koncentrationsstörningar, inlärningssvårigheter, för ögonhälsan, för risken att utveckla typ 1-diabetes och vid övervikt. Omega-3 är en byggsten i alla cellmembran och är betydelsefullt för receptorer och cellernas genomsläpplighet av olika molekyler. Effekterna av omega-3 kan därför ses i flera av kroppens organ. Omega-3 och ADHD Kombinationen omega-3 och omega-6 (en viktig vegetabilisk fettsyra) har i flera studier visat sig ha effekt på barn med ADHD där typiska symtom är svårigheter att sitta still, koncentrera sig och slutföra arbetsuppgifter. Följden blir ofta problem i skolan och i kontakten med andra. Omega-3 viktigt för ögonen Omega-3 spelar en viktig roll för ögonen och synen eftersom den hjälper näthinnan att hålla sig flexibel och fungera optimalt. För lite omega-3 kan innebära att synen med åren försämras mer än normalt. I fosterstadiet får barn livsviktigt omega-3 från modern. Omega-3 är viktigt för att kärlen i ögonen ska växa och utvecklas på rätt sätt. Barn som föds för tidigt har svårt att hinna få den mängd omega-3 som behövs och de riskerar att bli blinda. Vid Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet pågår forskning som studerar om tillskott av omega-3 till förtidigt födda kan förhindra missbildningar i ögats näthinnor.(3) Omega-3 och barnfetma Enligt en studie från Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet med 200 friska 4-åringar åt vart tredje barn för lite omättat fett, framför allt fick de i sig för lite omega-3. 20 procent av barnen i studien var överviktiga och det var främst barnen som åt för lite omättat fett som vägde mest. Enligt författaren Malin Haglund Garemo stödjer resultaten andra studier som visat att feta barn har brist på omega-3. (4)
Kontaktuppgifter För vidare information kring omega-3, kontakta: Per Hartman, Market Advisor Cederroth AB Tel 08-590 963 76 Ulrika Palmquist, produktchef Cederroth AB Tel 08-590 963 10 eller 070-768 63 10 www.pharbio.se Referenser 1. Fiskkonsumtion risk och nytta, Rapport nr 12/2007, Livsmedelsverket. 2. Livsmedelsverket 2007. Råd och fisk, Livsmedelsverket. 3. Kip M. Connor et al. Increased dietary intake of 3-OUFA reduces pathological retinal angiogenesis. Nature Medicine. 4. Nutrition and Health in 4-year-olds in a Swedish well-educated urban community, Malin Haglund Garemo, avhandling, Göteborgs universitet.