Individens psykosocialutveckling under migration - och anpassningsprocess

Relevanta dokument
Individens psykosocialutveckling under migration - och anpassningsprocess

Skolan som en social plattform för integration Barn psykosocialutveckling under migration och anpassningsprocesser

Individens psykosocialutveckling under migra5on - och anpassningsprocess Presenta(on av Dr. Riyadh Al- Baldawi

Psykosociala utmaningar under Migration och anpassningsprocesser Orientering kurs

NYANLÄNDA ELEVER TRAUMAMEDVETEN OMSORG NYANLÄNDA ELEVER TRAUMAMEDVETEN OMSORG

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

Ensamkommande ungdomar i barnpsykiatrin

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation

PSYKOLOGENHETEN HISINGEN

Ensamkommande men inte ensamma

Flyktingbarn i ett barnpsykiatriskt perspektiv

Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma

Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen?

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut.

Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet

Anna Eldebo leg. psykolog, Elisabet Nord leg. psykoterapeut

Flyktingmedicinskt centrum

När världen kommer till vårdcentralen. Joakim Lindqvist distriktsläkare Anne Johansson Olsson distriktssköterska/vårdlärare Transkulturellt Centrum

Migrationsprocessen i en hederskontext Anna-Karin Hasselborg. Migration?

Nationell Primärvårdskonferens Hälsokommunikatörer- Brobyggare mellan olika kulturers syn på hälsa- och sjukvård

Anna Eldebo leg. psykolog Larissa Voutilainen PTP-psykolog

Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013

Migration och dess verkan på individ och familjestruktur

Den psykiska hälsan. Ghita Bodman. PM i utvecklingspsykologi och utbildare i psykiskt stöd

Barn och Trauma - bedömning och behandling

VILLKORAD TILLHÖRIGHET: Ensamkommande barns röster om sin situation

It s all about survival

Forskningsstation Mösseberg

Flyktingbarn och ungdomars psykiska ohälsa

Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4

Återhämtning vid psykisk ohälsa 2015 Cecilia Ingard, enheter för Välfärd och FoU stöd Regionförbundet, Uppsala län

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Psykiskt trauma och dess följder ur ett kliniskt-och folkhälsoperspektiv

Föräldrar. Att stärka barnet, syskon och hela familjen. Föräldrafrågor. Funktionsnedsättning sårbarhet och motståndskraft.

Psykisk hälsa som livskraft

Krigstrauma i bagaget och mobbad i skolan

Psykisk ohälsa hos späda och små barn Risker och kännetecken. Pia Risholm Mothander docent, specialist i klinisk psykologi

Ensamkommande barns och ungdomars psykiska (o)hälsa

Interkulturell kommunikation och gender hur möter vi nyanlända i diabetesvården?

Hur reagerar människor i krissituationer?

Integritet och samarbete. Konflikt. Smärta

Bella Stensnäs, leg psykolog

Motivet finns att beställa i följande storlekar

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige

Södra Älvsborgs Sjukhus. Visualisera

Experiences of Screening for Postpartum Depression in Non-Native- Speaking Immigrant Mothers in the Swedish Child Health Services

Hittar du andra svåra ord? Skriv ner dem och slå upp betydelsen i en ordbok. Använd fem av orden i meningar. Meningarna kan handla om boken.

Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom

UPPLÄGG. Moment 1 ( ): Föredrag - Anknytningens A och O + Diskussion

Ämne. Hot och våld samt rädsla, oro, ängslan.

Migration och familjeperspektiv 7,5 högskolepoäng avancerad nivå Vt 2017 Stockholm

Titel Integration på lika villkor.

regionvastmanland.se Migrationsrelaterad psykisk och fysisk ohälsa Asyl- och integrationshälsan

TRYGGHET & RÄDSLA. - så funkar vi

Anknytning - Funktionshinder POMS konferens. Örebro november 2007

Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping

Överföring från barnsjukvård till vuxensjukvård för ungdomar med medfött hjärtfel

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken

(Själv)medkänsla. med oss själva och dem vi arbetar med Katja Lindert Bergsten fil. dr., leg. psykolog, leg. psykoterapeut.

Transkulturell psykiatri november 2008

Human Dynamics. - förstå och ta vara på våra olikheter som individer

Vad är det som påverkar hur vi upplever och hanterar smärta?

Uppdragsutbildningsenheten anordnar uppdragsutbildning i

Om autism information för föräldrar

Barn- föräldra- och familjeperspektiv

Vuxna med autism Vad är autismspektrumtillstånd? Två delar av autism. Information för närstående och personal.

Egen styrka-projektet

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

Habilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland

Ca. 2 timmar Kan kompletteras med andra ämnen om så önskas

Psykisk hälsa - främja och förebygga i skolan

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922

Lära och utvecklas tillsammans!

Nycklar för lyckad integration genom idrott. Krister Hertting Föreläsning Idrott och mångfald Karlstad

Bättre hälsa: antagande

IKMDOK-konferensen 3 Nov Familjebehandling för ungdomar med missbruksproblem

Triagering rätt vård till rätt patient i rätt tid. 25 oktober 2018

När mamma eller pappa dör

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Strategi för integration i Härnösands kommun

Förändringens fyra rum. Claes Jansson: Förändringens fyra rum - en praktisk vardagspsykologi; Wahlström & Widstrand 1996

Kroppslig aktivitet ur ett samhällsperspektiv

Svenska BUP kongressen april 2014 Eva Tedgård leg psykolog, leg psykoterapeut, doktorand IKVL Viktoriagården BUP Malmö

Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland

Självhjälp genom hälsostöd. Plats: Datum: Namn:

Organisatorisk och social arbetsmiljö- Varför är det viktigt?

VÄLKOMNA. Mitt namn är Anna Ranger och jag jobbar på Reflekta.se

Stegen in i arbetslivet Processtöd - SIA-modellens metod

Elisabeth Lindholm Utvecklingsledare för Resurscentrum Integration (RCI)

Drabbade av naturen hur reagerar människor?

Ann-Sofi Barth Olofsson, BUP Brommaplan 1

1. NYA KRAV PÅ MEDARBETARE OCH LEDARE

!"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare

Borås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan

Den goda arbetsplatsen

Motivation till förändring

Särskilt sårbara grupper som juridisk utmaning

Små barn och Trauma Stöd och behandling

Transkript:

Individens psykosocialutveckling under migration - och anpassningsprocess Presentation av Dr. Riyadh Al- Baldawi Docent i Psykiatri, överläkare, Leg. Psykoterapeut Högskolelektor Verksamhetschef för Orienthälsan Stockholm r.baldawi@orienthalsan.nu

Ackumulerad migration relaterad stress Allmänna påfrestningar Delade diffusa Personlig trauma /utsatthet Hemlands fas Transfer fas Indirekt väg A Direkt väg Mottagandelands fas

Konceptualisering av migrationsprocess Hemlands fas Transfer fas Mottagandelands fas handling tankar Fly/lämna Överleva Anpassa, Bemästra Rädda / skydda Trängabort, tolerera Hantera vardagen, återskapa känsla Otrygghet Förvirring, Ovisshet Säkerhet, Oro, Oklarhet Rotlöshet

Migration är en komplicerad, dynamisk och i vissa fall långvarig process. Migration är en rörelse i tid och rum samt en resa mellan olika kulturer och samhälleliga socioekonomiska system. - Migration aktualiserar flera utmaningar som påverkar den psykosociala hälsan av individen. Mötet med en ny kultur, samhällets organisation och arbetsmarknadsstruktur räknas bland dem mest krävande för anpassning - Anpassning kräver ett samspel mellan processer som kräver - individuell motivation/ beredskap, flexibilitet inom familjen och det socialnätverket samt ett dynamiskt och mångfaldigt mottagande. Al-Baldawi 2001

Migrationsprocess Känsla av Hopp och förväntan Transfer Fas Hemland Fas Kriser, konflikter Separationer uppbrytning Osäkerhet, ovishet, väntan Överlevnad UNHCR Kvotflykting Asylsökande Fas Mottagandeland Fas Anpassningskrav Förluster, Rotlöshet Hemlängtan Tvivel och skuld Al-Baldawi R.

Individuella Resurser, Brister Motivation - Beredskap Mångfaldig, Dynamisk och flexibel Mottagandenivå Anpassning process Familjens Socialnätverksbakgrund samt dess nuvarande sociokulturella utvecklingsnivå Al-Baldawi R.

Migrationsrelaterade faktorer som påverkar individens anpassningsprocess Hemlandsfas Transfers fas Mottagandelandets fas 1-Ålder 2-Den formella utbildningsnivå 3-Socioekonomisk backgrund 4-Boendeområde 5-Typ av syssla och arbete 6-Den reella anledningen till migration och förväntningar 1- längden 2- Karaktären av boende under resan 3- antal länder man har flyttat till 3- socio- ekonomiska Påfrestningar och svårigheter 4- Kulturella utmaningar 1-Omgivningansattityd till invandrare 2- Samhällets mottagandenivå och tolerans 3- Ekonomiska situation i landet 4- Möjlighet till egen försörjning och arbetsmöjlighet 5- Vistelselängd och uppfyllande av förväntningar 6- Boendeområdet och karaktär av sociala relationer Individens socio- kulturellt flexibilitet, tolerans och motivation Al-Baldawi för anpassning R.

Uppehållstillståndet i det nya landet Känsla status Positiv Hopp och förväntan tvivel Framtida visioner Delaktighet Aktiv passiv Negativ Nostalgi återhämtning Nostalgisk fixering 6 månader 1År 2År 3År 4År

Migrationsprocess Förändringar i individens inre och yttre värld Stress Otrygghet Social instabilitet Ökad individuell sårbarhet Migration Related Syndrome (MRS) Al-Baldawi R.

Migrationsprocessen skapar förändringar i Individens Inre Värld 1- Förändringar i familjestruktur och interna relationer 2- förändringar i Roll- och funktionsfördelningar, Egen självbild. 3- Förändringar i familjens funktion som trygg bas. 4- Förändringar i anknytning. Anknytningsperson saknas eller fyller ej sin funktion. Yttre Värld 1- anpassning till en ny socioekonomisk status. 2- Anpassning till nya sociokulturella koder. 3- Anpassning till ny social organisation. Samarbete med myndigheter, skolan, socialtjänsten,arbetsgivaren, mm. 4- Anpassning till en ny balans i individ - grupp relation. Al-Baldawi R.

Individcentrerad social organisation skuldpräglad kultur Individen är autonom och oberoende. Gruppen ska bevara för individen sitt integritet och social utveckling. Individen skall vara socialt aktiv och ansvarar för sina handlingar - Skuld Kontroll mekanism internt genom samvetet. Gruppcentrerad social organisation Skampräglad kultur Individen är odelbar del av gruppen. beroende av gruppen i sin existens och utveckling. Gruppen i sin helhet ansvarar för individens handlingar utåt Skam Kontrollmekanism extern. Målet Att stärka gruppen internt och bevara dennes anseende utåt Al-Baldawi R.

I Stamfamiljer Olika typer av familjestrukturer II Matriarkalisk Överhuvud Mamma Pappa III Patriarkalisk Al-Baldawi R. IV Kärnfamilj

P = Pappa FF = Farfar MF = Morfar FM = Farmor MM = Mormor M = Mamma ÄS = Äldsta sonen ÖS = Övriga söner D = Dotter/Döttrar P FF + MF FM + MM M Släktingar Mini-samhälle, vänner, grannar, skolan Myndigheter ÄS ÖS D Al-Baldawi R.