Lovisa stad. Bokslut och verksamhetsberättelse 2011

Lovisa stad Bokslut och verksamhetsberättelse Stadsstyrelsen 2.4.2012 Stadsfullmäktige 13.6.2012

2

Lovisa stad Bokslut och verksamhetsberättelse

4 Sarvsalö

5

Lovisa stad Bokslut och verksamhetsberättelse Stadsstyrelsen 2.4.2012 Stadsfullmäktige 13.6.2012 Utgivare: Lovisa stad Ombrytning: Maria Lindroos och Carita Ekström Utbildare: Mika Nenonen, Porvoo International College Fotografier: Jenny Olsson-Korsu, Peak-Press, Susanna Heiska, Kati Rapia, Annastiina Juvankoski, Werner Franzén

7 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bokslut och verksamhetsberättelse 3 STADSDIREKTÖRENS ÖVERSIKT 8 Lovisa stads organisation och personal 10 STADSFULLMÄKTIGE 11 Val 13 Revisionsnämnden 13 STADSSTYRELSEN 15 PERSONAL 17 DEN ALLMÄNNA OCH DEN EGNA REGIONENS EKONOMISKA UTVECKLING 18 År, ett gott år 20 De mest betydande riskerna 21 Miljöfaktorer 22 Organiseringen av stadens interna kontroll 22 Räkenskapsperiodens resultat och finansiering av verksamhet 23 Koncernbokslut 29 Kommunkoncernens verksamhet och ekonomi 30 Budgetens utfall 35 GRUNDTRYGGHETSCENTRALEN 36 GRUNDTRYGGHETSCENTRALEN ENLIGT ANSVARSOMRÅDEN 39 Förvaltning 39 Tjänster för barn och ungdom 40 Tjänster för vuxna 42 Tjänster för seniorer 46 Övriga regionala tjänster 48 BILDNINGSCENTRALEN 50 BILDNINGSCENTRALEN ENLIGT ANSVARSOMRÅDEN 51 Förvaltning och utveckling 51 Dagvård och småbarnsfostran 53 Utbildning 55 Gymnasie- och yrkesutbildning 57 Fritt bildningsarbete 58 Fritidsväsendet 59 Musei- och kulturväsendet 61 Biblioteksväsendet 63 TEKNISKA CENTRALEN 64 TEKNISKA CENTRALEN ENLIGT ANSVARSOMRÅDEN 65 Förvaltnings-, ekonomi- och byråtjänster 65 Byggnadstillsyn och miljövård 67 Stadsplanering 68 Byggande och underhåll 70 ALLMÄN OCH KONCERNFÖRVALTNING 72 ALLMÄN OCH KONCERNFÖRVALTNINGEN ENLIGT ANSVARSOMRÅDEN 73 Förvaltningstjänster 73 Ekonomitjänster 76 Utvecklingstjänster 78 Lovisa hamn (ingår i siffrorna för utvecklingstjänsterna) 81 Bokslutskalkyler 89 Noter till bokslutet 97 AFFÄRSVERKET LOVISA VATTEN 108 VATTENAFFÄRSVERKETS VERKSAMHET ENLIGT ANSVARSOMRÅDEN 109 Förvaltning 109 Vatten 110 Avloppsvatten 111 Bokslutskalkyler 113 Noter till bokslutet 117 Underskrift och märkningar 121 Förteckning över bokföringsböcker och verifikatslag 122

8 STADSDIREKTÖRENS ÖVERSIKT År var nya Lovisas andra verksamhetsår. Budgeten för hade upprättas med ett underskott på -2,1 miljoner euro, men året blev mycket bättre än förväntat. Resultatet för räkenskapsperioden uppvisade ett överskott på cirka 2,6 miljoner euro. Det goda resultatet påverkades av utvecklingen av skatteinkomsterna som var avsevärt bättre än förväntat. Stadens skatteinkomster ökade totalt med upp till 12,1 procent. Dessutom lyckades stadens förvaltningsenheter bra med att hålla utgifterna inom de givna ramarna. Under fästes mycket uppmärksamhet vid stadens strategiarbete och utbildningen av de förtroendevalda. Staden deltar i projektet Kommun 2017, d.v.s. det så kallade projektet om nya generationens organisation. Inom projektet utarbetas och utvecklas nya verksamhetsmodeller för Olavi Kaleva, stadsdirektör ledarskapet och arbetet enligt strategin. Målet för projektet är att utveckla kommunorganisationen med beaktande av framtida behov. För de förtroendevalda anordnades utbildning i strategiskt ledarskap och detta arbete pågår även under de kommande åren. Det har gått mindre än två år sedan Lovisa, Pernå, Liljendals och Strömfors kommuner fusionerades då Finlands regering skrev kommunstrukturreformen in i regeringsprogrammet. Målsättningen med reformen är att skapa till sitt invånarantal större kommuner som klarar av framtidens utmaningar. Regeringsprogrammets kommunstrukturreform väckte många frågor och osäkerhet inom kommunsektorn. Lovisa stad har dock systematiskt yttrat sin vilja att också i framtiden vara en självständig kommun. Syftet var att under inleda stadens största investeringsprojekt, dvs. byggandet av det nya finska skolcentrumet. Kostnadskalkylen för projektet uppgår till sammanlagt 11,6 miljoner euro. Projektet skulle vara färdigt i början av höstterminen 2012. Det anfördes dock besvär till marknadsdomstolen och byggande av skolcentrumet fördröjs i förhållande till den ursprungliga tidtabellen. Under var stadens målsättning att sälja semesterbostadstomter för cirka 1,0 miljoner euro. Ett utomstående sakkunnigföretag hade värderat tomterna. Projektet remitterades dock för ny beredning. Om projektet hade verkställts, skulle det har förbättrat stadens resultat ännu mera. I slutet av inleddes byggandet av E18-vägen österut från Forsby. Den totala kostnadskalkylen för projektet uppgår till cirka 800 miljoner euro. Projektet genomförs enligt livscykelmodellen. För Lovisa innebär projektet bland annat en ny väglinje och en snabbare förbindelse österut från huvudstadsregionen. Till den här helheten ansluts även projektet Grön motorväg som förvaltas av Lovisa stad. Projektet skapar helt nya utvecklingsmöjligheter för vägsträckan, såsom planering av olika typer av hybridstationer, telematiska lösningar och utveckling av logistikområdet. Även olika projekt i anslutning till intressebevakning var aktuella. Dessa projekt handlade bland andra om planläggningen på landskapsnivå. Beträffande planläggningen på landskapsnivå har intressebevakningen visat sig vara svårare än tidigare, eftersom kommunerna i före detta Östra Nyland har från och med början av varit medlemmar i Nylands förbund. Förbundet har sammanlagt 28 medlemskommuner. Från stadsorganisationens synpunkt var ett bra år. Företagsverksamheten mötte inga större problem, utan tvärtom grundades nya företag i synnerhet inom servicebranschen, och många företag kände press att expandera verksamheten. Staden utvecklade även samarbetet med företagar na genom att anordna olika diskussions- och informationsmöten där man gick igenom olika projekt

9 och företagarnas möjligheter att inverka på pågående planer och projekt. Det här arbetet fortsätter också under de kommande åren. Jag vill tacka alla samarbetsparter, förtroendevalda och anställda för ett gott år. Genom ett gott samarbete och genom att arbeta med positiv inställning kan vi skapa ett ännu starkare och bättre Lovisa som klarar sig även i framtida strukturförändringar. Olavi Kaleva Stadsdirektör Invånarantal Verksamhetskostn. 104 miljoner euro 18 000 16 000 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 15 559 15 590 57% 43% 43% 2010 57% 26 % 10 % 3 % 10 % 2 % 49 % Allmänna och koncernförv. Bespisning Städning Grundtrygghetscentralen Bildningscentralen Tekniska centralen Invånarantal svenskspråkiga finskspråkiga 4 000 3 900 3 800 3 700 3 600 3 500 3 400 3 300 3 200 Skatteinkomster totalt / invånare 3 931 Inkomstskatteprocent 19,75 % 2010 3 501 Inkomstskatteprocent 19,50 % 1550 1500 1450 1400 1350 1300 1250 1200 1150 Lånestock / invånare 1528 1282 2010 3000 2500 2000 1500 1000 500 0-500 -1000-1500 - 2617-917 Räkenskapsperiodens över-/underskott 5000 4000 3000 2000 1000 0 Ackumulerat räkenskapsperiodens överskott / 1 000 3966 1349 2010 2010

10 Lovisa stads organisation och personal STADSFULLMÄKTIGE Revisionsnämnden STADSSTYRELSEN LOVISA STAD Dottersamfund/ Ext. juridisk koncern Intern koncern Hör inte till koncernen Bolag som pruducerar stadens tjänster DOTTERSAMFUND (ägoandel--%) Liljendal Värme (99 %) Fast. Ab Wahlborg kiint. Oy (95,23 %) Fast. Ab Liljendal bostäder (100 %) Bost. Ab Liljendal Åstrand as (100 %) Fast. Ab Neutronborg Kiint. Oy (100 %) Fast. Ab Siknätet Kiint. Oy (100 %) As. Oy Loviisan Vatro Bost. Ab (100 %) Rauhalan liiketalo kesk. Oy (61,6 %) Fast. Ab Lov-As Kiint. Oy (62,5 %) Fast. Ab Stenborg Kiint. Oy (54,5 %) Kiint. Oy Ruotsinp. Vuokrat. (100 %) Ruotsinp. Eläkeläisas. Säätiö (100 %) Tesjoen Liikekulma KK Oy (83,8 %) Kiint. Oy Kauppakulma (56,923 %) Fast. Ab Pernå bostäder (100 %) Pensionärshusstiftelsen i Pernå rf. (100 %) Loviisan liikuntahallisäätiö (100 %) Fast. Ab Talludden (71,1 %) Lovisanejdens vatten Ab (81,04 %) Lugnet Fast. Ab (51 %) LOVISA GRUNDTRYGGHETS- CENTRALEN BILDNINGS- CENTRALEN TEKNISKA CENTRALEN ALLMÄN- OCH KONCERN- FÖRVALTNING Separat budget VATTENAFFÄRSVERK SAMKOMMUNER ( gr.kap.-%) - Hels. och Nylands sjukv.distr.(0,96 %) - Kårkulla samkommun (3,12 %) - Eteva Ky (1,42 %) - Inveon (25,5 %) - Itä-Uud. Koulutus ky (15,4 %) - Nylands förbund (1,02 %) ÄGARINTRESSESAMFUND (ägoandel--%) -Bost. Ab Mickelsbo - Fast. Ab Mariegatan 12 (31,2 %) - Kiint. Oy Petjärvenrivi (40 %) - As. Oy Ruots. Koivulanrinne (40,3 %) - Fast. Ab Forsby Center (34,6 %)

11 STADSFULLMÄKTIGE Stadsfullmäktiges arbete Den nya staden Lovisas andra år är förbi, och vi kan blicka tillbaka på ett händelserikt år, också ur fullmäktiges synvinkel. I enlighet med 13 i kommunallagen ansvarar fullmäktige för kommunens verksamhet och ekonomi. Fullmäktige delegerar ju det mesta av verkställandet till stadsstyrelsen, nämnderna och förstås till tjänstemännen, men de stora riktlinjerna fastslås av fullmäktige i form av strategier, program och den årligen återkommande budgeten. För Lovisas del viktiga beslut som togs under året var fastställandet av Gråbergs första detaljplan, godkännande av ett regionalt näringslivsprogram, samt beslutet om att köpa aktier i det regionala utvecklingsbolaget Posintra Oy. Dessutom besatte man flera ledande tjänster under året. När vi nu tittar bakåt kan vi konstatera att budgeten inte utföll som planerat för år, men det är ju trevligt att konstatera att överskridningarna i huvudsak kom på inkomstsidan med ett överskott som följd. Man bör dock komma ihåg att fullmäktige också svarar för kommunens verksamhet och att det inte är resultatet i sig som räknas utan det att man på ett effektivt och vettigt sätt kunnat producera de tjänster som kommunen förväntas leverera. För att staden också i framtiden ska kunna ha en verksamhet som tillfredsställer dess invånare, är det dock av största vikt att ekonomin är i balans, varför det är mycket viktigt att staden nu har ett litet överskott i bagaget när vi går mot osäkra ekonomiska tider. Jag vill framföra mitt tack till de förtroendevalda samt framförallt till stadens hela personal som har jobbat hårt för att uppnå ett resultat som ger en bra grund för att utveckla vår stad också i framtiden. Mats Lobbas ordförande i stadsfullmäktige Stadsfullmäktige Under fullmäktigeperioden 2010-2016 bestod fullmäktige i Lovisa stad av 59 förtroendevalda. Fullmäktige sammanträdde 8 gånger och fattade beslut i 115 ärenden. Mats Lobbas (SFP) var ordförande i stadsfullmäktige, Kari Hagfors (Saml) I vice ordförande och (SDP) II vice ordförande. 1 000 BOKSLUT 2010 - ÄNDRING EFTER ÄNDRING FÖRVERKL. Förändr. / FÖRV. Förändr. % / FÖRV. Verksamhetsintäkter - varav interna poster Verksamhetskostnader -132-151 -3-154 -102 52-33,8 % - varav interna poster -3-3 -4 12,6 % Verksamhetsbidrag -132-151 -3-154 -102 52-33,8 % - varav interna poster -3-3 -4 12,6 % Verksamhetsbidrag,extern -132-151 -151-98 53-34,9 %

12 LOVISA STADSFULLMÄKTIGE SVENSKA FOLKPARTIET I FINLAND Lobbas, Mats ekon.mag, jordbrukare Liljestrand, Tom agrolog, lantbrukare Lindfors, Leena servicechef Paakkanen, Petra rektor Alm, Agneta socialarbetare Karlsson, Mikael agrolog Wahlroos, Kim pensionerad chefredaktör Gren, Olof pensionär Ekebom-Jönsas, Benita bokföringschef Björkman-Nysten, Nina PK, regionombudsman Kullberg, Bengt jordbrukare, lärare Heijnsbroek-Wirén, Mia lärare i turism-, hotell och restaurangservice Rosenberg, Thomas politices magister, skriftställare Åminne, Tuula klasslärare, byggnadsritare Skogster, Leif jordbrukare, ingenjör Vainio, Nils pens. VD Bäcklund, Lars båtförare Hydén, Pia personlig bankrådgivare Hellner, Hans agrolog, häradsdomare Illman, Lars pensionär, ingenjör Rikberg, Jonatan studerande Laukas, Gunnel pensionerad lärare Grundström, Maria organisationschef, ekon. m Björkell, Jan-Eric jordbrukare Karlsson, Håkan lantbrukare FINLANDS SOCIALDEMOKRATISKA PARTI Isotalo, Arja kuntohoitaja Lappalainen, Kalevi tulliylitarkastaja, päällikkö Eriksson, Sari yrittäjä Grönberg, Merja terveydenhoitaja Lindfors, Bo vaktmästare Lohenoja, Pertti työnjohtaja Uutinen, Taisto eläkeläinen Kauppinen, Eeva sihteeri Tähtinen, Keijo betonitehtaanhoitaja Laitinen, Åke eläkeläinen Heikkinen, Sinikka eläkeläinen, sairaanhoitaja Viklund, Raija eläkeläinen Rinne, Jens kirvesmies SAMLINGSPARTIET Hagfors, Kari Erämaja, Elias Pere, Nina Kokko, Ismo Antas, Camilla Karvonen, Juha Heikkilä, Pekka Kopiloff, Pauli SANNFINLÄNDARNA Väkevä, Antti Peltoluhta, Vesa Nykänen, Kimmo Fellman, Atte DE GRÖNA Länsipuro, Janne Ilvetsalo-Koskinen, Sonja Noroviita, Timo CENTERN I FINLAND Eloranta, Kimmo Pekkola, Mirja Vilamaa, Asko VÄNSTERFÖRBUNDET Lindell, Armi valt.maisteri valt.yo KTM, BA Business Contro insinööri kundchef, palvelupäällikkö yrittäjä, företagare myynti- ja markkinointipää ylitarkastaja laitosmies kalastusmestari koneteknikko kirvesmies, yrittäjä yrittäjä toimittaja peruskoulunopettaja maanviljelijä yrittäjä yrittäjä DE OBUNDNA I DET NYA LOVISA Vuokko, Marjo opettaja sairaanhoitaja, kotiäiti KRISTDEMOKRATERNA I FINLAND (KD) Weckström, Marjatta specialklasslärare

13 Val Under året anordnades riksdagsval. Centralvalnämnden sammanträdde tre gånger för riksdagsvalet och en gång i slutet av året för presidentvalet. 1 000 BOKSLUT 2010 - ÄNDRING EFTER ÄNDRING FÖRVERKL. Förändr. / FÖRV. Förändr. % / FÖRV. Verksamhetsintäkter 23 23 24 1,9 % - varav interna poster Verksamhetskostnader -42-2 -44-44 -0,2 % - varav interna poster -2-2 -2-2,0 % Verksamhetsbidrag -19-2 -21-20 1-2,5 % - varav interna poster -2-2 -2-2,0 % Verksamhetsbidrag,extern -19-19 -18-2,6 % Revisionsnämnden Utfallet för målen för verksamheten Enligt 71 i kommunallagen ska revisionsnämnden bedöma huruvida de mål för verksamheten och ekonomin som fullmäktige satt upp har nåtts i kommunen och kommunkoncernen. Revisionsnämnden satte sig i enlighet med utvärderingsplanen och -programmet in i stadens förvaltning och sektorernas verksamhet. Tyngdpunkten för utvärderingen år låg på stadens utvecklingstjänster, gymnasie- och yrkesutbildningen, affärsverket Lovisa Vatten, byggande och underhåll samt socialarbetet för vuxna. Revisionsnämnden har följt upp och utvärderat hur de mål för verksamheten som fullmäktige satt upp har utfallit, hur väl förvaltningen fungerat och hur stadens ekonomi utvecklats på basis av ansvarsområdenas rapportering och de utredningar som de ledande tjänsteinnehavarna gett nämnden. Som revisionssamfund verkade ORF-samfundet Oy Audiator Ab, som fullmäktige valt till denna uppgift för perioden 2010-2012. Räkenskapsperioden verkade ORF Dan Lindroos som ansvarig revisor till 1.8. och fr.o.m. 1.8. ORF Riitta Havanka. Nämndens assistans- och sekreteraruppdrag köptes av revisionssamfundet. Nämnden höll sammanlagt 7 sammanträden. Dessutom stod Lovisa stads revisionsnämnd i december värd för utbildningen som var avsedd för revisionsnämnderna i östra Nyland. År köptes sammanlagt 38 granskningsdagar av revisionssamfundet. För egentlig lagstadgad revision användes 30 dagar och för biträdande av nämnden 8 arbetsdagar.

14 Utfallet för de ekonomiska målen 1 000 BOKSLUT 2010 - ÄNDRING EFTER ÄNDRING FÖRVERKL. Förändr. / FÖRV. Förändr. % / FÖRV. Verksamhetsintäkter 2 2 - varav interna poster Verksamhetskostnader -32-31 -31-39 -8 24,2 % - varav interna poster Verksamhetsbidrag -32-31 -31-37 -6 19,4 % - varav interna poster Verksamhetsbidrag,extern -32-31 -31-37 -6 19,4 % Överskridningen i revisionsnämndens verksamhetsbidrag berodde på att antalet extra granskningsdagar inom revisionen ökade i jämförelse med 2010. Extra dagar behövdes bl.a. för granskningen av koncernbokslutet i bokslutet 2010, granskningen av stadgarna för omvänd momsskyldighet och för de uppdrag som revisionsnämnden gav. Även revisionstjänsternas prisförhöjning, som trädde i kraft på sommaren, inverkade på det slutliga utfallet. Lovisa stads revisionsnämnd Ordinarie medlemmar Personliga suppleanter Pertti Lohenoja, ordf. SDP Juhani Uitto SDP Gunnel Laukas, viceordf. SFP Kristina Lönnfors SFP Jan Backlund SFP Maria Gustafsson SFP Hans Stoor SFP Susanne Ståhlström SFP Raija Viklund SDP Ari Räisänen SDP Kari Hagfors Saml. Pertti Ajomaa Saml. Paula Järvinen SF Kimmo Nykänen SF

15 STADSSTYRELSEN Stadsstyrelsens arbete Stadsstyrelsen har arbetat konstruktivt, målmedvetet och framtidsorienterat. Beslutsfattandet har baserat sig på god beredning och noggrann bedömning, för vilket jag riktar ett tack till de beredande tjänstemännen och beslutsfattarna som deltar aktivt. Vi kan vara nöjda att vi har kunnat höja stadsbornas servicenivå och att vi har kunnat bibehålla närservicen trots det hårda ekonomiska läget. Bokslutet för är positivt. Härifrån är det bra att fortsätta att utveckla vår stad för kommuninvånarnas bästa. Också beslutsfattarna och de beredande tjänstemännen har nått samförstånd. Givande fullmäktigeseminarier och ett harmoniskt styrelsesamarbete har utgjort en bra utgångspunkt för samarbetet. År var ett gott år för Lovisa stad. Tack till alla tjänstemän för en bra beredning av ärenden och tack till beslutsfattarna för aktivt deltagande i beslutsfattandet. Tillsammans bygger vi ett framgångsrikt Lovisa även i framtiden. Stadsstyrelsens ordförande Arja Isotalo Stadsstyrelsen Stadsstyrelsen i Lovisa har elva ledamöter. Även ordförandena för stadsfullmäktige kan delta i sammanträdena där de har närvaro- och yttranderätt. Stadsstyrelsen sammanträdde 25 gånger under och fattade beslut om totalt 334 ärenden. Stadsstyrelsens ordförande är Arja Isotalo (SDP), I vice ordförande är Agneta Alm (SFP) och II vice ordförande är Anja Järvinen (Saml). Stadsstyrelsens föredragande är stadsdirektör Olavi Kaleva och förvaltningsdirektör Christoffer Masar. 1 000 BOKSLUT 2010 - ÄNDRING EFTER ÄNDRING FÖRVERKL. Förändr. / FÖRV. Förändr. % / FÖRV. Verksamhetsintäkter 4 014 4 880 1 4 880 3 202-1 678-34,4 % - varav interna poster 1 1-1 -100,0 % Verksamhetskostnader -2 364-1 774 37-1 738-1 526 212-12,2 % - varav interna poster -206-7 -7-5 2-27,5 % Verksamhetsbidrag 1 650 3 105 37 3 142 1 676-1 467-46,7 % - varav interna poster -206-7 -7-5 2-22,2 % Verksamhetsbidrag,extern 1 855 3 105 44 3 149 1 681-1 468-46,6 % Den inkomstuppskattning på 1,7 miljoner euro som reserverats i verksamhetsintäkterna för försäljning av semesterbostadstomter och fastigheter har inte realiserats under året. Försäljningsprinciperna för fastigheter har godkänts i fullmäktige men försäljningsprinciperna för semesterbostadstomter har inte behandlats ännu.

16 I enlighet med finansministeriets beslut fick staden i samgångsunderstöd för 2012 1,848 miljoner euro. Enligt samgångsavtalet hade 500 000 euro reserverats i utvecklingskorgarna och av detta belopp användes 135 602,50 euro. Det hade reserverats kommunvisa anslag på 1 572 000 euro och av detta belopp användes 404 708,55 euro. Beloppet på 1 172 000 euro för Lovisa hamns projekt användes inte. Också den ersättning för förlusten av statsandelar som finansministeriet årligen betalar, dvs. 1,331 miljoner euro, ingår i stadsstyrelsens inkomstuppskattning. Detta understöd betalas i fem år. Stadsstyrelsen i Lovisa Stadsstyrelsens presidium Ordförande Arja Isotalo, SDP I viceordförande Agneta Alm, SFP II viceordförande Anja Järvinen, SAML Ordinarie medlemmar Svenska folkpartiet i Finland Agneta Alm Bengt Kullberg Tom Liljestrand Petra Paakkanen Leena Lindfors Finlands Socialdemokratiska parti Arja Isotalo Merja Grönberg Samlingspartiet Anja Järvinen Pekka Heikkilä Sannfinländarna Antti Väkevä De Gröna Janne Länsipuro Personliga suppleanter Olof Gren Benita Ekebom-Jönsas Leif Skogster Mikael Karlsson Mia Heijnsbroek-Wirén Åke Laitinen Harri Hakala Camilla Antas Elias Erämaja Centern i Finland Mirja Pekkola Sonja Ilvetsalo-Koskinen Ekonomiarbetsgruppen Stadsstyrelsen har 13.9.2010 355 tillsatt en ekonomiarbetsgrupp, vars specifika uppgift är att överväga olika alternativ att balansera ekonomin.ekonomiarbetsgruppen lämnade en 27.4. daterad slutrapport om sitt arbete. På basis av slutrapporten beslutade stadsstyrelsen fortsätta arbetsgruppens verksamhet i form av en samarbetsgrupp bestående av tjänste- och befattningsinnehavare. Arbetsgruppens verksamhet pågår ända till utgången av fullmäktigeperioden. Ekonomiarbetsgruppen har bestått av följande personer: Mats Lobbas (SFP), ordförande, Arja Isotalo (SDP), Kari Hagfors (Saml), Kirsi Kettunen, Siv Gustafsson och Antti Kärkkäinen, sekreterare.

17 PERSONAL Ordinarie Visstidsanställda Sammanlagt 2010 2010 2010 Förvaltningstjänster 31 29 3 1 34 30 Ekonomitjänster 86 86 11 3 97 89 Utvecklingstjänster 63 65 13 8 76 73 Grundtrygghetscentralen 314 316 67 87 381 403 Bildningscentralen 338 336 147 154 485 490 Tekniska centralen 71 69 8 9 79 78 Sammanlagt 903 901 249 262 1152 1163 I slutet av år var antalet arbetstagare i läroavtalsförhållande elva. Antalet deltidspensionerade och delinvalidpensionerade var sammanlagt 30 (situationen 31.12.). Arbetspensioner enligt den gamla pensionsstadgan betalades till två personer. År fanns det 1032,6 tjänster och uppgifter i Lovisa stad. Staden hade 1163 arbetstagare och 148 arbetstagare i bitjänster/-uppgifter. I jämförelse med föregående år sjönk antalet tjänster och uppgifter med 12,1 tjänster/uppgifter, men antalet personer i stadens tjänst ökade med elva personer. Ökningen kan bl.a. förklaras med det faktum att arbetstagarna var oftare frånvarande än år 2010 (bl.a. på grund av tjänste- och arbetsledigheter) och att det anställdes vikarier för dem som var frånvarande. År var antalet frånvarodagar 68116 arbetsdagar, frånvaron ökade med 2000 arbetsdagar. Ökningen i frånvaro förklarar också varför årsverkena sjönk med 124,5 årsverken i jämförelse med föregående år. Antalet närståendevårdare, familjevårdare och mottagare av kommuntillägg var sammanlagt 252 personer. Antalet gällande anställningsförhållanden för förtroendevalda var 454 (siffran inbegriper tjänsteinnehavare/arbetstagare). De totala personalutgifterna uppgick till 46,5 miljoner euro. Personalutgifterna steg med en dryg miljon i jämförelse med 2010. Andra löneförhöjningar än allmänna förhöjningar och justeringspotter beviljades det endast ett fåtal under året och dessa berodde på ändringar i arbetets svårig- hetsgrad. Största delen av personalen var kvinnor. Könsfördelningen har förblivit den samma under nya Lovisas tid. En dryg fjärdedel av arbetstagarna/tjänstemännen var över 55 år gamla. Medelåldern för hela personalen var 46,0 år. Den var 0,5 år högre än inom kommunsektorn i medeltal. Sjukfrånvaron sjönk med ca tusen arbetsdagar i jämförelse med 2010. I relation till antalet anställda uppgick sjukfrånvaron till 11,7 arbetsdagar/arbetstagare. Med hjälp av modellen för tidigt ingripande och ett intensifierat samarbete med arbetarskyddet och företagshälsovården har man tagit sig an sjukfrånvaron. Sjukfrånvaron sjönk inom alla andra centraler förutom inom utvecklingstjänsterna och tekniska centralen. Ökningen inom tekniska centralen var dock minimal. Det var endast inom utvecklingstjänsterna som sjukfrånvaron steg i oroväckande grad. Ökningen kan förklaras med att lantbruksavbytarna hör till utvecklingstjänsterna och att de också mest av alla yrkesgrupper råkade ut för olycksfall i arbetet. Nya Lovisas andra verksamhetsår visade att personalen klarat av kommunsammanslagningen. På allmän nivå trivs personalen i sitt arbete och uppskattar arbetet som meningsfullt. Det fanns redan tid och krafter att också rikta tankarna mot utvecklingsverksamhet. Lovisas styrka ligger i en engagerad personal. Ett samhälle i utveckling kräver anpassning och innovationer. Det krävs effektivitet och produktivitet. Det behövs övergångsfaser och arbetsro för att personalen ska orka möta denna utmaning. Ständig förändring och brådska kväver kreativitet och viljan att utvecklas. Stabilitet och trygghet samt förändringar och dynamik behövs i lämplig proportion.

18 DEN ALLMÄNNA OCH DEN EGNA REGIONENS EKONOMISKA UTVECKLING Världsekonomins snabbaste tillväxtskede har passerat och den ökade osäkerheten har försvagat framtidsvyerna för såväl den internationella ekonomin som i hemlandet. Finlands ekonomi växte skäligt ännu med stöd av den inhemska efterfrågan och exporten, men man antar att den ekonomiska tillväxten kommer att avta redan 2012. Orsaken till att tillväxten dämpas är å ena sidan den svaga efterfrågan på exportprodukter och å andra sidan en nedsatt investeringsvilja orsakad av osäkerheten. Sålunda väntas även arbetslösheten att sakta minska. Man väntar sig att konsumentpriserna ska fortsätta att stiga och att inflationen ska hållas över 3 % nästa år. Åtstramningen av den indirekta skatten förbättrade den offentliga ekonomins finansieringsställning, men underskott kommer ändå att fortsättningsvis ses i den offentliga ekonomin på grund av det stora underskottet i statsekonomin. Enligt Finansministeriets prognos kommer anpassningsåtgärderna som regeringen beslutat om att förbättra statens finansieringsställning från och med nästa år. De kommer dock inte att räcka till för att balansera statsekonomin, i och med att populationsåldrandet saktar ner tillväxten av den offentliga ekonomins finansieringsgrund i ökande grad under de närmaste åren. Statens finansieringsunderskott uppgår fortfarande till 2,8 % av BNP år 2015. Sparåtgärderna som riktar sig till kommunernas statsandelar stramar åt kommunernas ekonomi. Kommunernas finansieringsställning kommer att försvagas trots att kommunerna höjer kommunalskattesatsen och strävar efter att tygla tillökningen i konsumtionsutgifter. I och med att statens och kommunernas finansieringsställning hålls på underskott, kommer de offentliga samfundens skuldsättning att fortsätta under prognosperioden. Skuldens storlek växer så att de offentliga samfundens skuldsättning år 2015 uppgår till 53,5 % relaterat till BNP. Enligt preliminära uppgifter insamlade av Statistikcentralen kommer kommunernas och samkommunernas sammanlagda årsbidrag att uppgå till ca 2,64 miljarder euro, vilket är nästan 400 miljoner euro mindre än år 2010. Det finns 22 kommuner med negativt årsbidrag. Enligt Kommunförbundets kommuniké verkar boksluten vara sämre än prognostiserat. Den ekonomiska utvecklingen har avtagit sedan slutet av året och det har uppenbarligen för sin del även inverkat på kommunerna. På grund av de försvagade ekonomiska utsikterna och hotet om ytterligare nedskärningar av kommunernas statsandelar har Kommunförbundet berett ett program för stabilisering, som innehåller förslag för såväl staten som kommunerna. Den ekonomiska utvecklingen inom den egna regionen Allmänt taget kan det konstateras att det går bra för kommunerna i Nyland i jämförelse med de genomsnittliga talen för Fasta Finland. Enligt de prognoser som finansministeriet har publicerat ser framtiden i Nyland ljusare ut än i Finlands kommuner i genomsnitt. De nyckeltal som räknats för Lovisa stads bokslut tål bra en regional jämförelse med grannkommunerna. Lån per invånare uppgår i Lovisa till 1282 euro per invånare, vilket t.ex. är 1474 mindre per invånare än i Borgå och 332 euro mindre än i Lappträsk. I Lovisa uppgår skatteinkomsterna per invånare till 3931 euro per invånare, vilket innebär att de ligger på nästan samma nivå som i Borgå. Verksamhetskostnaderna per invånare i Lovisa är måttligt höga, 6683 euro per invånare. Till exempel jämfört med Borgå är de 1155 euro högre per invånare. För att kunna nå Borgås nivå i verksamhetskostnaderna skulle vi vara tvungna att skära ned verksamhetskostnaderna med 13 miljoner euro. Summan är så stor att det inte lyckas enbart genom att effektivera verksamheten och förbättra produktiviteten, utan det förutsätts också strukturella ändringar. Utredningar om servicenäten pågår och förhoppningsvis kan de belysa utvecklingen av servicestrukturen och tyglandet av kostnadsökningarna, så att servicenivån för Lovisa stads invånare kan bibehållas och att stadens ekonomi även i fortsättningen är god.

19 Nyckeltal euro/invånare enligt bokslutsuppgifter 9 000 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0-1 000 Lovisa Borgå Lappträsk BOKSLUT Invånare per invånare LOVISA 15559 Lovisa BORGÅ 48841 Borgå LAPPTRÄSK 2848 Lappträsk Lån 1 282 2 756 1 614 Årsbidrag 508 644-62 Avskrivningar 298 505 166 Skatteintäkter 3 931 3 994 2 649 Statsandelar 1 537 1 015 2 400 Verksamhetsintäkter 2 401 1 189 2 284 Verksamhetskostnader 6 683 5 528 7 618

20 År, ett gott år Resultatet 2,6 miljoner överskott Bokslutet uppvisar ett överskott på 2,6 miljoner euro i Lovisa stads resultat. Det har varit möjligt att avbetala skulder motsvarande ca 250 euro per stadens alla invånare. I bokslutet uppgår sålunda den totala skulden per invånare till 1282 euro per invånare. Enligt de förhandsuppgifter för boksluten som Statistikcentralen kalkylerat, hade kommunerna i Fasta Finland i medeltal lån på 2085 euro per invånare, vilket är 803 euro per invånare mer än i Lovisa. Lovisa stads årsbidrag uppgår till 8,1 miljoner euro, vilket är 4,5 miljoner euro mer än år 2010, fastän förhandsuppgifterna som Statistikcentralen samlat visar att kommunernas och samkommunernas sammanlagda årsbidrag blir nästan 400 miljoner euro mindre än år 2010. Centralernas goda hushållning, en större ackumulation av skatteintäkter och morotspengarna inverkade på Lovisa stads goda resultatutveckling. Skatteintäkterna uppgick till sammanlagt 61,2 miljoner euro, vilket var 5,5 miljoner euro mer än vad man förmodade då budgeten upprättades. Sammanslagningsbidrag som betalats till Lovisa stad uppgick till sammanlagt 1,8 miljoner euro. Det goda årsbidraget möjliggjorde att skolcentrumet Länsiharjus bokföringsvärde på 1,7 miljoner kunde avskrivas till fullo. De goda intäkterna motstod även ändringen i bokföringspraxisen för semesterlönsskuld, vilken förorsakade en merkostnad på nästan 500 000 euro i personalkostnaderna och att den specialiserade sjukvårdens kostnader överskreds. Överskridning i den specialiserade sjukvårdens kostnader med 1 miljon euro Stadsfullmäktige beslutade på sitt sammanträde 9.11. om en överskridning på 600 000 euro för utgifterna inom den specialiserade sjukvården. Den slutliga räkningen för året överskreds dock ännu med 400 000 euro. Sålunda uppgick överskridningen i den specialiserade sjukvårdens kostnader till 1 miljon euro i jämförelse med det ursprungliga serviceavtalet. Investeringar I budgeten hade sammanlagt 9,1 miljoner euro reserverats för investeringsprojekt. De största posterna hade budgeterats för finska skolcentrumets byggprojekt, 4,4, miljoner euro, och reparationen av den södra ändan av Långa kajen i hamnen, 1,5 miljoner euro. Endast dryga en tredjedel av investeringsutgifterna utföll. Ingendera av de stora projekten genomfördes. Detta berodde på överklagan om skolcentrumprojektet hos marknadsdomstolen, vilket ledde till att byggprojektet har avbrutits; dröjsmålet i byggandet av Långa kajen berodde på att miljötillstånd inte har beviljats. Kassatillgångarna var tillräckliga för investeringsutgifterna och det har inte varit nödvändigt att lyfta lån.

21 De mest betydande riskerna De mest betydande av Lovisa stads verksamhetsrisker är personalriskerna och finansieringsriskerna. Sammanslagningen av fem olika organisationer till nya Lovisa stad har inte gått helt utan problem. Verksamheten år präglades faktiskt av att flitigt finslipa processerna och att skapa de bästa verksamhetssätten och praxisen. Arbetet att finna de bästa verksamhetssätten och praxisen och att utarbeta anvisningar för dem fortsätter. De verksamhetsmässiga riskerna gäller personalens kunnande och tillgången på personal, informationssystemens funktionsduglighet, konjunkturväxlingar och ändringar i lagstiftning. Personalrisker Tillgången på yrkeskunnig nyckelpersonal inverkade på sina håll år störande på stadens verksamhet och servicemöjligheter. Det var besvärligt att få sökanden till vissa yrkesgrupper. Medelåldern för stadens personal är högre än i kommunerna i medeltal, vilket ställer även chefsarbetet inför utmaningar. I en föränderlig elektronisk arbetsmiljö ska man på ett lämpligt sätt sörja för arbetstagarnas kompetensnivå och försäkra sig om att staden inte, t.ex. i samband med pensioneringar, förlorar för stadens verksamhet väsentliga uppgifter. Man har strävat efter att minska personalriskerna genom t.ex. att ta i bruk verksamhetsmodellen för tidigt ingripande, att stöda chefsarbetet genom att ordna utbildning inom ledarskap och chefskap, samt genom att erbjuda personalen möjlighet till kompletterande utbildning. Informationssystemets risker Under år 2009 har man förnyat ekonomiförvaltningens informationssystem. Man har inte genomfört någon separat systemgranskning av informationssystemen. Stadens informationssystem består av många olika produktgrupper. Detta medför risken att data inte överförs utan avbrott från en tillämpning till annan. Flera system saknar automatiska verksamhetskontroller. Man började år gå igenom och kartlägga ekonomiförvaltningens processer och arbetet fortsätter under räkenskapsperioden 2012. Avsikten är att säkerställa de interna kontrollåtgärdernas tillräcklighet och att vidareutveckla processerna med beaktande av synvinklarna av riskhantering och intern kontroll. Staden har en egen brandmur, med vilken nättrafiken skyddas och den övervakas. Skräpposten i systemet för elektronisk post är alltjämt en potentiell datasäkerhetsrisk. Man har strävat att minska problemet med aktiv informering och teknisk filtrering. Filtreringsservicen som togs i bruk under har på ett lyckat sätt minimerat mängden skräppost. Med lagstiftning förknippade risker Staden har ingen möjlighet att påverka ändringar, som sker inom lagstiftningen, men man följer aktivt med förändringarna och utvärderar systematiskt dessas konsekvenser för verksamheten. Finansieringsrisker Finansieringsriskerna berör bl.a. ränterisker, valutarisker, likviditetsrisker samt kreditrisker. Lovisa stads lånebestånd är stort och sårbart för fluktuationer i räntenivån. Merparten av stadens lånebestånd är lån med fast ränta, som inte reagerar på räntehöjning. Andelen lån med fast ränta av lånebeståndet 31.12. var ca 14,5 mn euro. Även inom kommunkoncernen finns betydande lånebelopp, som staden förbundit sig till genom att gå i borgen för lånen. År uppgick kommunkoncernens totala lånebestånd till ca 37,8 mn euro (2010 42 mn euro).

22 Staden har inga valutalån. I slutet av år hade staden beviljat borgen på 10,6 mn euro(2010 10,8 mn euro). Det har inte uppkommit betydande kreditförluster i Lovisa. Utlåningsbeståndet är ringa och inbegriper inga väsentliga risker för uppkomsten av kreditförluster. Försäljningsfaktureringen och indrivningsprocesserna kartlades år. Fakturerings- och indrivningsanvisningar har utarbetats för att effektivera indrivningsfunktionerna. Skaderisker Skaderiskerna berör t.ex. egendomsförsäkringar. Under redovisningsperioden har staden inte haft betydande skadehändelser. Staden har skaffat sig en egendomsförsäkring i Skadeförsäkringsbolaget Pohjola enligt den s.k. allriskprincipen. Självrisken uppgår för fastigheternas del till 20 000 euro och för lösörets del till 3 000 euro. Lovisa har även en försäkring mot verksamhetsavbrott, som ersätter utgifterna för omorganiseringen av verksamheten i samband med en skadehändelse till det funktionsvisa maximala belopp, varom man kommit överens om i försäkringsbrevet. Därutöver har staden en ansvarsförsäkring, varur man ersätter skada, som staden med sin verksamhet eventuellt förorsakat utomstående (det maximala beloppet vid person- och föremålsskador är 3 000 000, vid förmögenhetsskada 500 000, självrisk 5 000 med undantag av lantbruksavbytare, vilkas självrisk är 500 ). Staden har förutom de lagstadgade olycksfallsförsäkringarna en frivillig gruppolycksfallsförsäkring för under och över 70-åriga kommuninvånare. Försäkringen gäller vid evenemang som ordnas och övervakas av staden. Olycksfallsförsäkringarna har ingen självriskandel. Staden anlitar vid hanteringen av skaderisker försäkringsmäklare John Nieminen från City Yrityspalvelu Oy. Man granskar i samarbete med försäkringsmäklaren noggrant försäkringsskyddet minst två gånger per år. Miljöfaktorer Man har inte för år kunnat notera sådana miljöfaktorer, som skulle ha haft väsentlig inverkan på stadens ekonomiska resultat, position eller på verksamhetens utveckling. Organiseringen av stadens interna kontroll Syftet med den interna kontrollen och riskhanteringen är att trygga störningsfri verkställighet av stadens och stadskoncernens uppgifter och lagenlighet, att uppnå ställda mål, att verksamheten är resultatrik och effektiv samt att tillvägagångssätten motsvarar god förvaltningssed. Med hjälp av intern kontroll säkerställer man att resurserna är i resultatrik användning, egendomen är tryggad och att informationen till ledningen är riktig, ändamålsenlig och rättidig. En allmän anvisning om intern kontroll och mera exakta verksamhetsområdesvisa anvisningar för att verkställa intern kontroll utarbetas år 2012. Det är ändamålsenligt att under 2012 utarbeta riskkartläggningar för Lovisa stads verksamhetsenheter. Under verksamhetsåret har det inte inträffat sådana skadehändelser eller övriga händelser, som skulle ha äventyrat tillbörlig skötsel av stadens funktioner. Lovisa stads interna kontroll har ordnats på en acceptabel nivå. Under år 2012 riktar man resurser på utvecklandet av den interna kontrollen. Man utarbetar riskkartläggningar för Lovisa stad under år 2012.

23 Räkenskapsperiodens resultat och finansiering av verksamhet

24 RESULTATRÄKNING OCH NYCKELTAL 2010 1 000 1 000 Verksamhetens intäkter 26 066 26 075 Verksamhetens kostnader -103 975-100 783 Verksamhetsbidrag -77 909-74 708 Skatteinkomster 61 156 54 581 Statsandelar 23 913 22 724 Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter 52 63 Övriga finansiella intäkter 1 694 1 580 Räntekostnader -810-618 Övriga finansiella kostnader -34-37 Årsbidrag 8 063 3 584 Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan o nedskrivningar -5 397-4 058 Extraordinära poster Extraordinära intäkter 31 Extraordinära kostnader -490-776 Räkenskapsperiodens resultat 2 207-1 250 Bokslutsposter 409 334 RÄKENSKAPSPERIODENS ÖVERSKOTT (UNDERSKOTT) 2 617-917 RESULTATRÄKNINGENS NYCKELTAL 2010 Verksamhetsbidraget utvisar skattefinansieringens andel av verksamhetskostnaderna. Verksamhetsintäkter/utgifter % 25,1 25,9 Nyckeltalet påvisar avgiftsfinansieringens andel av verksamhetskostnaderna Årsbidrag utvisar storleken av den interna finansering som kan användas för investeringar,placeringar o amorteringar av lån Årsbidrag/Avskrivningar % 149,4 88,3 När nyckeltalets värde är 100 % antas kommunens interna finansiering vara tillräcklig Årsbidrag euro/invånare 518,2 229,9 Invånarantal 15 559 15 590

25 FINANSIERINGSANALYS OCH NYCKELTAL 2010 Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag 8 063 3 584 Extraordinära poster -459-776 Korrektivposter -192-500 Kassaflöde för investeringarnas del Investering i anläggningstillgångar -3 782-9 586 Finansieringsandelar för investeringsutgifter 97 Försäljningsintäkter av bestående aktiva 198 3 983 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde 3 829-3 198 Kassaflöde för finansieringens del Förändring i utlåning Ökning av utlåningen -39-18 Minskning av utlåningen 5 9 Förändringar av lånebeståndet Ökning av långfristiga lån 8 775 Minskning av långfristiga lån -3 878-3 306 Förändring av kortfristiga lån -1 549 Förändring av eget kapital Övriga förändringar i likviditeten 609-218 Kassaflöde för finansieringens del -3 303 3 693 Förändring av likvida medel 525 495 Likvida medel 31.12 7 186 6 661 Likvida medel 1.1 6 661 6 166 525 495 FINANSIERINGSANALYSENS NYCKELTAL 2010 Intern finansiering av investeringar, % 213,2 37,8 Nyckeltalet anger hur stor del av den egna anskaffningsutgiften för investeringar som har finansierats med interna medel Inkomstfinansiering av kapitalutgifter % 105,2 28,0 Låneskötselbidrag 1,9 1,1 Nyckeltalet visar om interna finansieringen täcker räntor och amorteringar. Talet 2 är bra, 1-2 är tillfredsställande Likviditet, kassadagar 23 21 Invånarantal 15 559 15 590

26 BALANSRÄKNINGEN OCH DESS NYCKELTAL AKTIVA 2010 PASSIVA 2010 1 000 1 000 1 000 1 000 BESTÅENDE AKTIVA 71 583 73 318 EGET KAPITAL 49 981 47 500 Immateriella tillgångar 899 1 009 Grundkapital 46 015 46 015 Immateriella rättigheter 50 50 Anslutningsfond 0 135 Datorprogram Övriga egna fonder 0 Övriga utgifter med lång verkningstid 849 959 Över-/underskott från tidigare år 1 349 2 266 Förskottsbetalningar Räkenskapsperiodens över-/ 2 617-917 underskott Materiella tillgångar 55 566 57 414 Jord- och vattenområden 8 683 8 995 AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RE- 2 269 2 678 SERVERINGAR Byggnader 20 726 23 966 Ack. avskrivningsdifferens 2269 2678 Fasta konstruktioner och anordn. 21 379 21 678 Frivilliga reserveringar Maskiner och inventarier 1 205 1 184 Övriga materiella tillgångar 20 20 OBLIGATORISKA RESERVERINGAR 374 387 Förskottsbetalningar och pågående 3 553 1 571 Reserveringar för pensioner 128 136 anskaffningar Placeringar 15 117 14 895 Obligatoriska reserveringar 246 251 Aktier och andelar 13 134 13 063 Masskuldebrevslånefordringar FÖRVALTAT KAPITAL 1 226 1 296 Övriga lånefordringar 1 737 1 742 Förmedl. lån av staten 60 73 Övriga fordringar 247 91 Donationsfondernas kapital 1 167 1 223 Övriga uppdragskapital FÖRVALTADE MEDEL 1 245 301 Förmedlade lån av staten 17 27 Donationsfonder särskild täckning 1 158 204 FRÄMMANDE KAPITAL 30 770 34 469 Övriga förvaltade medel 71 71 Långfristigt 16 348 19 950 RÖRLIGA AKTIVA 11 793 12 709 Omsättningstillgångar 133 147 Kortfristigt 14 422 14 519 Fordringar 4 473 5 901 Långfristiga fordringar 331 426 PASSIVA SAMMANLAGT 84 620 86 329 Kortfristiga fordringar 4 142 5 475 Finansiella värdepapper 2 170 2 333 Kassa och bank 5 016 4 328 AKTIVA SAMMANLAGT 84 620 86 329 BALANSRÄKNINGENS NYCKELTAL Soliditetsgrad % 61,7 58,1 Målsättningen för självförsörjningsgraden är över 70 % Relativ skuldsättningsgrad % 27,7 33,3 Ett mera använt nyckeltal kommuner emellan än soliditetsgraden I medeltal är relativ skuldsättning inom kommunsektorn Ackumulerat över-/underskott, 1000 3 966 1 349 ca 40 % Ackumulerat över-/underskott, /invånare 255 87 Lånestock 31.12, 1000 19 946 23 824 Lånestock 31.12, /invånare 1282 1528 Lånefordringar 31.12,1000 1 737 1 742 Invånarantal 15 559 15 590

27 LOVISA STADS TOTALA INKOMSTER OCH UTGIFTER INKOMSTER 1 000 % UTGIFTER 1 000 % Verksamhet Verksamhet Verksamhetsintäkter 26 066 23,1 Versamhetskostnader 103 975 92,0 Skatteinkomster 61 156 54,1 - Tillverkning för eget bruk Statsandelar 23 913 21,2 Räntekostnader 810 0,7 Ränteintäkter 52 0,0 Övriga finansiella kostnader 34 0,0 Övriga finansiella intäkter 1 694 1,5 Extraordinära kostnader 490 0,4 Extraordinära intäkter 31 0,0 Inkomstfinans. korrektivposter Rättelseposter till internt tillf. -180-0,2 - Reserver -13 0,0 medel - försäljningsvinst på bestående 0,0 - Förändringar av avsättningar 0 0,0 aktiva - Försäljningsförlust av bestående 0 0,0 aktiva Investeringar Investeringar Finansieringsandelar för investeringaar 11 0,0 Investering i anläggningstillgång- 3 782 3,3 Försäljningsintäkter av anläggningstillgångar 188 0,2 Finansieringsverksamhet Finansieringsverksamhet Minskning av utlåning 39 0,0 Ökning av utlåning 5 0,0 Ökning av långfristiga lån 0 0,0 Minskning av långfristiga lån 3 602 3,2 Ökning av kortfristiga lån 0,0 Minskning av kortfristiga lån 280 0,2 Ökning av eget kapital 0,0 Minskning av eget kapital 0,0 TOTALA INKOMSTER 112 971 100,0 TOTALA UTGIFTER 112 965 100,0 BEHANDLING AV RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT Stadstyrelsen föreslår att räkenskapspeiodens resultat på 2 207 256,41 behandlas på följande sätt: 1) Gjorda avskrivningsdifferenser intäktsförs enligt plan, 197 550,27 euro 2) Intäktsförs avskrivningsdifferens på 211 801,32 euro för skolan Länsiharjun koulu 3) Räkenskapsperiodens överskott på 2 616 608,00 euro överförs till över- och underskottskontot

28

Koncernbokslut 29

30 Kommunkoncernens verksamhet och ekonomi SAMFUND SOM SKA SAMMANSTÄLLAS I KONCERNBOKSLUTET I koncernresultaträkningen, -balansräkningen och -finansieringsanalysen behandlas den ekonomiska helheten som bildas av hela stadskoncernen som om den var en enda bokföringsskyldig enhet.i koncernberäkningen sammanställs stadens dotterbolag som en helhet samt samkommunerna i proportion till medlemsandelen i grundkapitalet. Koncernstrukturen presenteras i en separat tablå. Styrningen av koncernens verksamhet Enligt kommunallagen leder stadsstyrelsen och stadsdirektören koncernen. Stadsstyrelsen tilldelar de personer som representerar staden i samfundens förvaltningsorgan anvisningar om beslutsfattande i bolagsstämmor och framförande av stadens ståndpunkt. I kommunkoncernen ingår i regel icke-vinstdrivande fastighetsbolag, vars uppgift är att sköta stadens bostadsväsen. Målen för kommunkoncernen i budgeten var följande: 1. uppgöra koncernanvisningar för den nya staden och organisera koncernrapporteringen, 2. ny definition när det gäller ställningen hos servicehuset Esplanad i förhållande till kommunkoncernen, 3. möjligheterna till fusionering av fastighetsbolag m.m. som hör till koncernen, 4. de fastighetsbolag och stiftelser som hör till koncernen ska sköta hyrningen av bostäder så, att bostäderna hyrts ut så effektivt som möjligt. Man bör sköta underhållet av hyresbostäderna på ett behörigt sätt. 5. de utrymmen som staden använder i sin serviceproduktion ska skötas så att bolagsvederlagen bibehålls skäliga. 6. dotterbolagen ska eftersträva ett balanserat resultat för räkenskapsperioden. Målen som gäller kommunkoncernen har inte nåtts till alla delar under. Koncerndirektivet blev klart i början av 2012. Koncernrapporteringen har utvecklats jämsides med stadens rapportering. Systemen och rapporteringsmodellerna finns, men den största utmaningen för genomförandet av koncernrapporteringen ställer det faktum att fastighetsbolagens bokföring och sätten att ordna bokföringen är heterogena. Ur ägarstyrningens synvinkel är det allt skäl att överväga att stadskoncernen kunde sköta fastighetsbolagens bokföring. På detta sätt skulle man kunna försäkra sig om enhetliga bokföringsprinciper och att rapporteringen sker samtidigt. Dotterbolagens ekonomiska läge är inte bra och möjligheterna till fusion utreds fortsättningsvis. Tjänsten som bostadssekretare inrättades i samband med beredningen av budgeten 2012 och bostadssekreteraren inleder sitt arbete under räkenskapsperioden 2012. Stadsfullmäktige godkände i början av försäljningsprinciperna för av staden ägda byggnader eller lägenheter som står tomma eller som inte behövs för stadens verksamhet. Väsentliga händelser i koncernens verksamhet Inga väsentliga ändringar i koncernstrukturen eller i stadens ägarandelar har skett under räkenskapsperioden. Östra Nylands förbund upplöstes och de östnyländska kommunerna blev medlemmar i Nylands förbund.

31 Ordnandet av koncernens interna kontroll Tyngdpunktsområdena för koncernstyrningen har utgjorts av utarbetandet av koncerndirektivet och ägarpolitiken. Dotterbolagens resultat för verksamheten och deras ekonomiska läge följs i fortsättningen upp som en del av stadens delårsrapporter. En koncernrapport lämnas till stadsstyrelsen två gånger per år. Lovisa stad hade inte centraliserade koncernfunktioner i användning. Beträffande skaderisker anlitar koncernsamfunden samma försäkringsmäklare som staden. KONCERNRESULTATRÄKNING OCH NYCKELTAL 2010 1 000 1 000 Verksamhetsintäkter 53 377 52 445 Verksamhetskostnader -129 027-124 504 andel av intressesamfundens vinst (förlust) -3-6 Verksamhetsbidrag -75 654-72 065 Skatteinkomster 61 117 54 570 Statsandelar 23 913 22 724 Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter 90 98 Övriga finansiella intäkter 1 706 1 603 Räntekostnader -1 323-1 118 Övriga finansiella kostnader -153-156 Årsbidrag 9 696 5 656 Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan -8 035-6 045 Räkenskapsperiodens över- o underparvärden Nedskrivningar -1 Extraordinära poster -459-775 Räkenskapsperiodens resultat 1 202-1 164 Bokslutsposter 328 176 Minoritetsandelar -20 30 RÄKENSKAPSPERIODENS ÖVERSKOTT (UNDERSKOTT) 1 509-958 KONCERNRESULTATRÄKNINGENS NYCKELTAL 2010 Verksamhetsbidraget utvisar skattefinansieringens andel av verksamhetskostnaderna. Verksamhetsintäkter/utgifter % 41,4 42,1 Nyckeltalet påvisar avgiftsfinansieringens andel av verksamhetskostnaderna Årsbidrag utvisar storleken av den int. finansering som kan användas för investeringar,placeringar och amorteringar av lån Årsbidrag/Avskrivningar % 120,7 93,6 När nyckeltalets värde är 100 % antas kommunens interna finansiering vara tillräcklig Årsbidrag euro/invånare 623,2 362,8 Invånarantal 15 559 15 590

32 KONCERNENS FINANSIERINGSANALYS OCH DESS NYCKELTAL 2010 Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag 9 696 5 656 Extraordinära poster -459-774 Korrektivposter 107-519 Kassaflöde för investeringarnas del Investering i anläggningstillgångar -5 352-13 811 Finansieringsandelar för investeringsutgifter 3 127 Försäljningsinkomster av bestående aktiva 249 4 143 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde 4 244-5 177 Kassaflöde för finansieringens del Förändring i utlåning Ökning av utlåningen -40-18 Minskning av utlåningen 6 9 Förändringar i lånestocken Ökning av långfristiga lån 540 11 353 Minskning av långfristiga lån -4 866-4 314 Förändring av kortfristiga lån 298-1 618 Förändring i eget kapital 51 99 Övriga förändringar i likviditeten Förändring av förvaltade medel och förvaltat kapital -987-39 Förändring av omsättningstillgångar 12-23 Förändring av fordringar 1 337-504 Förändring av räntefria skulder 343 1 176 Finansieringens kassaflöde -3 306 6 121 Förändring av likvida medel 938 944 Likvida medel 31.12 10 756 9 817 Likvida medel 1.1 9 817 8 874 938 944 NYCEKLTAL FÖR KONCERNENS FINANSIERINGSANALYS 2010 Intern finansiering av investeringar, % 181,6 41,3 Nyckeltalet anger hur stor del av den egna anskaffningsutgiften för investeringar som har finansierats med interna medel Inkomstfinansiering av kapitalutgifter, % 94,6 31,4 Låneskötselbidrag 1,4 0,8 Nyckeltalet visar om interna finansieringen täcker räntor o amorteringar. Talet 2 är bra, 1-2 är tillfredställande Likviditet, kassadagar 28 25 Invånarantal 15 559 15 590

33 KONCERNBALANSRÄKNINGEN OCH DESS NYCKELTAL AKTIVA 2010 PASSIVA 2010 1 000 1 000 1 000 1 000 BESTÅENDE AKTIVA 83 132 85 678 EGET KAPITAL 43 107 41 808 Immateriella tillgångar 1 489 1 541 Grundkapital 46 015 46 015 Immateriella rättigheter 142 1 098 Anslutningsfond 36 135 Datorprogram Övriga egna fonder 1 904 771 Övriga utgifter med lång verkningstid 1 347 443 Över- och underskott från tidigare år -6 357-4 155 Förskottsbetalningar Räkenskapsper. över-/underskott 1 509-958 Materiella tillgångar 78 440 81 412 Jord- och vattenområden 9 685 9 969 MINORITETSANDELAR 147 126 Byggnader 38 633 43 789 Fasta konstruktioner och anordningar 22 609 22 070 AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RE- SERVER 2 945 3 272 Maskiner och inventarier 3 141 3 202 Ack. avskrivn.differens 2 285 2 685 Övriga materiella tillgångar 69 47 Frivilliga reserveringar 661 587 Förskottsbetalningar o pågående 4 303 2 335 anskaffningar Placeringar 3 203 2 725 OBLIGATORISKA RESERVERINGAR 754 736 Andel i intressesamfund 801 850 Reserveringar för pensioner 155 167 Aktier och andelar 2 213 1 708 Obligatoriska reserver 599 569 Lånefordringar 75 63 Övriga fordringar 114 104 FÖRVALTAT KAPITAL 1 341 1 588 FÖRVALTADE MEDEL 1 354 590 FRÄMMANDE KAPITAL 53 402 56 965 Långfr. räntebärande främ. kapital 32 829 36 670 RÖRLIGA AKTIVA 17 210 18 228 Omsättningstillgångar 430 845 Långfr. räntefritt främ. kapital 116 107 Fordringar 6 024 7 565 Kortfr. räntebärande främ. kapital 5 021 5 067 Långfristiga fordringar 324 399 Kortfristiga fordringar 5 700 7 166 Kortfr. räntefritt främ. kapital 15 437 15 120 Finansiella värdepapper 2 777 2 638 PASSIVA SAMMANLAGT 101 696 104 495 Kassa och bank 7 978 7 180 AKTIVA SAMMANLAGT 101 696 104 495 BALANSRÄKNINGENS NYCKELTAL 2010 Soliditetsgrad, % 45,4 43,3 Målsättningen för självförsörjningsgraden är över 70 % Relativ skuldsättningsgrad % 48,1 55,1 Ett mera använt nyckeltal kommuner emellan än soliditetsgraden I medeltal är relativ skuldsättning inom kommunsektorn 40 % Ackum. över-/underskott, 1000-4 848-5 112 Ackum.över-/underskott, /invånare -312-328 Lånestock 31.12, 1000 37 849 41 738 Koncernens lån, /invånare 2 433 2 677 Invånarantal 15 559 15 590

34

Budgetens utfall 35

36 GRUNDTRYGGHETSCENTRALEN Ansvarsperson: grundtrygghetsdirektören Händelser som inverkat på grundtrygghetscentralens verksamhetsmiljö och verksamhet Året präglades kraftigt av den nya hälso- och sjukvårdslagen som trädde i kraft 1.5.. Man gick igenom lagens innehåll bl.a. i grundtrygghetsnämndens aftonskola. I den nya lagen stramades vårdgarantibestämmelserna åt, patienternas valfrihet ökades, nya mål och skyldigheter ställdes på samarbetet mellan specialsjukvården och primärhälsovården, primärhälsovårdens roll förstärktes och den hälsofrämjande verksamheten och uppföljningen av densamma fick laga kraft. Den nya lagen innehöll så många reformer att man inte ens antog att allting skulle ordna sig med en gång. Övergångstider infördes på många ändringar i lagen. Av de reformer som mest sysselsätter primärhälsovården må nämnas planen för ordnande av specialsjukvård, den årliga välfärdsrapporten och välfärdsberättelsen som ges vart fjärde år samt den kommunspecifika planen för kvalitetsledningen och för hur patientsäkerheten tillgodoses. År saknades en välfärdskoordinator från grundtrygghetens personal, vilket fördröjde beredningen av ärenden som ansluter till verkställandet av lagen, och försvårade deltagandet i överkommunala projekt. Den mest synliga ändringen som lagen förde med sig var att ansvaret för ordnande av sjuktransport- och prehospital akutsjukvård överflyttades på sjukvårdsdistrikten. Inom Lovisa stads område fick Borgå sjukvårdsområde förenämnda ansvar, Borgå sjukvårdsområde beslutade upphandla ifrågavarande tjänster av Räddningsverket i Östra Nyland fr.o.m. 1.1.2012. Detta ledde till att ett långt samarbete med en privat sjuktransportföretagare tog slut. Grundtrygghetsverksamheten har ordnats enligt en livscykelmodell. Servicechefer ansvarade för tjänsterna för barn och unga samt vuxna, ingen separat ansvarsperson för seniortjänster anställdes. Samarbetet med närkommunerna och specialsjukvården fortsatte under hela året inom samtliga sektorer i form av uppföljning och utveckling av projekt och gemensam verksamhet. Kommunreformen, som är under beredning, utgjorde dock hinder för nya betydande åtgärder inom detta område.

37 Utfallet för målen för verksamheten Centralens verksamhet i siffror PRESTATIONSSTATISTIK BS 2010 BG BS varav Lappträsks andel Service för barn och unga Mödra- och familjeplaneringsrådgivning 2 938 2 950 3 160 418 - besök hos läkare 741 700 824 124 - besök hos skötare 2 197 2 250 2 336 294 Barnrådgivning 3 695 3 750 3 968 576 - besök hos läkare 820 800 1 020 144 - besök hos skötare, omfattande 2 875 2 950 2 948 432 Skol- och studerandehälsovård 5 519 5 050 4 751 969 - besök hos läkare 844 800 930 230 - besök hos skötare 4 675 4 250 3 821 739 Fysioterapitjänster 595 500 563 59 Familjerådgivning 2 506 2 100 2 565 398 Service för vuxna Öppenvård Besök hos läkare 21 750 22 000 23 567 2712 Besök hos skötare 23 634 21 300 19 851 2841 Fysioterapibesök 6 116 6 000 5 895 381 Fysioterapi, gruppbesök 1 327 1 327 1 200 70 Vårdsamtal, triage 5 026 5 400 4 220 547 Vårdsamtal, läkare 8 037 7 900 8 620 1086 Vårdsamtal, vårdpersonal 8 284 8 100 9 405 1821 Förstahjälpspkl och triage, besök hos läkare 9 638 9 600 7 572 754 Förstahjälpspkl och triage, besök hos skötare 870 900 671 44 Specialisttjänster, kirurg 58 60 51 7 Specialisttjänster, neurolog 211 220 234 35 Specialisttjänster, gynekolog 133 140 169 35 Specialpkl / endoskopi 280 270 298 34 Tandvård Tandläkarmottagning 15 002 18 000 13 593 2025 Munhygienistmottagning 2 168 2 200 3 304 441 Sjukhus Avdelning III-V 21 411 19 400 20 357 1979 Socialarbete för vuxna A-kliniken 2 326 1 700 2 753 365 Betydande positiva faktorer är att lagstadgade förebyggande tjänster kunnat genomföras, att omedelbart få kontakt med en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården/socialväsendet, att kunna ordna behövlig akutvård, att ha korta mottagningsköer, en bra personalsituation och mångsidig närservicestruktur, att smidigt finna vårdplats för fortsatt sjukhusvård, att patienterna har valfrihet mellan två sjukvårdsdistrikt och att kostnaderna är skäliga i förhållande till befolkningens kalkylerade behov.

38 Läkarbesöken har ökat jämfört med i fjol, eftersom man skapat mera akuttider. Ett motsvarande antal besök har minskat från första hjälpen. Att antalet besök hos sjukskötare har minskat beror huvudsakligen på vaccinationskampanjen för svininfluensa 2010. Att uppnå vårdgaranti inom tandvården utgjorde tidvis ett problem. Det var också utmanande att kunna ordna vårdplats i rätt tid inom äldreomsorgen. Utfallet för de ekonomiska målen Centralens resultaträkning 1 000 BOKSLUT 2010 - FÖRÄND- RINGAR EFTER FÖRÄNDR. UTFALL Förändr. / UTFALL Förändr. % / UT- FALL Verksamhetsintäkter 9 415 9 053 92 9 145 9 903 758 8,3 % - varav interna poster 93 92 92 513 421 457,8 % Försäljningsintäkter 4 242 3 877 92 3 969 4 539 571 14,4 % Avgiftsintäkter 3 970 3 892 3 892 4 171 279 7,2 % Understöd och bidrag 690 927 927 718-209 -22,6 % Övriga verksamhetsintäkter 185 44 44 183 138 312,4 % Hyresintäkter 329 313 313 292-21 -6,8 % Verksamhetskostnader -50 168-50 135-5 508-55 643-56 769-1 126 2,0 % - varav interna poster -1 103-4 887-4 887-5 421-534 10,9 % Personalkostnader -15 095-16 505-11 -16 516-16 509 8 0,0 % Köp av tjänster -29 463-28 813-3 438-32 250-33 460-1 210 3,8 % Material, förnöd. och varor -1 197-1 241-1 241-1 257-16 1,3 % Understöd -3 113-3 351-3 351-3 234 117-3,5 % Övriga verksamhetskostnader -1 300-225 -2 060-2 285-2 309-24 1,1 % Verksamhetsbidrag -40 753-41 081-5 416-46 498-46 866-368 0,8 % - varav interna poster -1 010 0-4 795-4 795-4 908-113 2,4 % Verksamhetsbidrag, ext. -39 743-41 081-621 -41 703-41 958-255 0,6 % Avskrivn. och nedskrivn. -16-36 -36-20 16-43,4 % Centralens anslag som är bindande i förhållande till stadsfullmäktige är det externa verksamhetsbidraget. Verksamhetsintäkterna blev större än planerat, vilket delvis beror på en alltför försiktig budgetering av avgiftsintäkterna och på icke-budgeterade interna poster. Arbetsverkstadsverksamheten för vuxna började först 1.10., av vilken orsak det planerade understödet från Europeiska socialfonden (ESF) uteblev i verksamhetsintäkterna (95 000 ). Inte heller ESF-finansieringen av arbetsverkstadsverksamheten för unga utföll enligt beräkningarna (25 000 ). Överskridningen av verksamhetskostnaderna beror på att specialsjukvård anlitats i större utsträckning än beräknat (401 000 )samt på omsorgsboendets (122 000 ) och hemvårdens (36 000 ) utgifter. Inom omsorgsboendet har man inte kunnat minska inköpet av vårdplatser enligt planerna, vilket bl.a. beror på vattenskadan på avdelning 5. Köptjänster inom hemvården har anlitats mera än planerat p.g.a. kundernas ökade behov av vård och p.g.a. stort antal sjukledigheter inom den egna hemvårdspersonalen.

39 GRUNDTRYGGHETSCENTRALEN ENLIGT ANSVARSOMRÅDEN Förvaltning Ansvarsperson: grundtrygghetsdirektören Händelser som inverkat på verksamhetsmiljön och verksamheten Grundtrygghetscentralens produktifiering förbereddes. Olika alternativ för produktifiering jämfördes, och samtidigt stiftade man närmare bekantskap med Kouvolas långt utvecklade modell för produktifiering. På hälsocentralen har det funnits flera läkare som genomför skedet för särskild allmänläkarutbildning inom primärvården. Dessutom har två läkare specialiserat sig på allmänmedicin hela året. Vårdare i läroavtalsutbildning har det funnits ett större antal än uppskattat. I och med projekten som hör till Kaste (nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården) har man satt sig in i bedömning av konsekvenser för människan (finsk förkortning IVA) och deltagit i ett delprojekt, vars målgrupp har bestått av unga utslagna. Inom socialväsendet har man deltagit i projektet Sinnets nyckel. Krisgruppens verksamhet började på nytt. Utfallet för målen för verksamheten Utfallet för de mål som är bindande i förhållande till stadsfullmäktige MÅL FÖR VERKSAMHETEN Att utveckla nya verksamhetssätt UTFALLET FÖR MÅLEN FÖR VERKSAMHETEN I planerna ingick en utbildningshelhet om serviceprocesser. Den försenades; den första utbildningen hölls i december. Kouvola utgjorde exempel, föreläsare var ledande överläkare Kati Myllymäki. Målet var att tillsammans med specialsjukvården beskriva tre centrala processer. Detta fullföljdes inte. Tillgång till personal samt kunnande Avsikten var att börja utarbeta ett kvalitetssystem (EFQM). Eftersom det hörde samman med utbildningen om serviceprocesser, inleddes inte arbetet. Man deltog i Kommunförbundets projekt Individualism och rekrytering med avsikt att säkerställa tillgången till personal. Projektet avslutades sommaren. Delprojekt i anknytning till arbetsintroduktion för personalen fortsätter. Dessutom deltog man tillsammans med Helsingfors universitet i att ordna grund- och vidareutbildning för läkare. Man har anställt sex nya närvårdare och en tandskötare i läroavtalsförhållande.

40 Utfallet för de ekonomiska målen 1 000 BOKSLUT 2010 - FÖRÄND- RINGAR EFTER FÖRÄNDR. UTFALL Förändr. / UTFALL Förändr. % / UT- FALL Verksamhetsintäkter 148 99 99 450 351 356,0 % - varav interna poster 333 333 Verksamhetskostnader -2 230-1 244-139 -1 382-1 348 34-2,5 % - varav interna poster -1 003-128 -128-135 -7 5,9 % Verksamhetsbidrag -2 082-1 145-139 -1 283-898 386-30,1 % - varav interna poster -1 003-128 -128 197 325-254,7 % Verksamhetsbidrag, externt -1 079-1 145-11 -1 156-1 095 61-5,3 % Avskrivningar och nedskrivningar -4-24 -24-4 20-82,5 % Projektet för resursplanering av hemvården genomfördes inte, varför det har uppstått mindre verksamhetskostnader än planerat. Tjänster för barn och ungdom Ansvarsperson: servicechefen Händelser som inverkat på verksamhetsmiljön och verksamheten Anskaffning av ett datorprogram avsett för att beskriva processer har varit aktuellt. Eftersom anskaffningen inte har slutförts ännu, har det för sin del inverkat på att man inte har satsat på processbeskrivningen på det sätt som anges i planen. Inom barnskyddet har en annan orsak varit personalomsättningen. I branschövergripande samarbetsgrupper och andra gemensamma möten i synnerhet med personalen i bildningscentralen har personalen inom ansvarsområdet tjänster för barn och ungdom betonat att alla stadens centraler är ansvariga för att främja invånarnas hälsa och välfärd. Dessutom har grupperna betonat vikten av förebyggande verksamhet och tidigt ingripande. Från och med början av överflyttades ungdomsverkstaden Lilla Petters Gård administrativt från bildningscentralen till grundtrygghetscentralen. Under våren deltog personalen och ungdomarna i verkstaden i iståndsättningen av verksamhetslokalerna. På sommaren flyttade verkstaden till de nya lokalerna på busstationen där öppet hus ägde rum 9.12.. De branschövergripande samarbetsgrupperna fortsatte sin verksamhet inom ansvarsområdet för barn och ungdom och också mellan bildnings- och grundtrygghetscentralen. I april anställdes en andra familjearbetare till specialtjänster för barn och ungdom, och i budgeten för 2012 har anslag för att anställa en fjärde skokurator beviljats. Södra Finlands regionförvaltningsverk har utifrån en enkät som genomfördes för kommunerna (för tiden 1.1 30.6.) utarbetat en rapport om iakttagningen av de tidsfrister som fastställs i barnskyddslagen. Enligt utredningen genomfördes de ovillkorliga tidsfristerna som föreskrivs i barnskyddslagen inte inom vårt samarbetsområde.

41 Ifall brister eller andra missförhållanden som äventyrar klientsäkerheten upptäcks i arrangerandet eller genomförandet av socialvården, kan regionförvaltningsverket enligt socialvårdslagen 56 vid vite meddela föreskrifter om hur de ska avhjälpas. I personalplanen i budgeten och ekonomiplanen för 2012 2014 har det föreslagits att en ny socionom anställs för barnskyddet årligen för att få rätt antal personal inom barnskyddet och för att försäkra sig om att personalen orkar i sitt arbete. Ansvarsområdet för barn och ungdom fick anslag för att anställa den första socionomen 2012 genom att med ett år uppskjuta anställningen av en familjearbetare som har planerats att arbeta inom bastjänsterna. Utfallet för målen för verksamheten Utfallet för de mål som är bindande i förhållande till stadsfullmäktige MÅL FÖR VERKSAMHETEN Att främja välbefinnandet hos barn och ungdomar Att utveckla arbetspraxis för att förbättra servicen Att beskriva och utveckla serviceprocesser UTFALLET FÖR MÅLEN FÖR VERKSAMHETEN En andra familjearbetare anställdes i april. Sari Lampinen från Kymenlaakson ensi- ja turvakotiyhdistys (Kymmenedalens mödra- och skyddshemsförening) berättade om barnets dygnsrytm och diskuterade ämnet livligt med 35 deltagare. Det andra planerade tillfället genomfördes inte eftersom Professorsförbundets rekommendation om arvodet överskred det reserverade anslaget. Användningen av mödra- och barnrådgivning samt tandvård är frivillig. Förordningen om rådgivningsverksamhet (380/2009) kräver dock att man utreder behovet av stöd hos dem som inte deltar i de återkommande hälsoundersökningarna, hur många de är och orsaken till varför de inte deltagit. Varje hälsovårdare i rådgivningsbyråerna för barnavård har skickat en inbjudan till familjer med ett barn som inte deltagit i hälsoundersökningarna. De flesta familjerna har tackat ja till inbjudan. Andelen barn vid åldern 0 6 år som inte alls har deltagit var i medeltal 1,29 procent av alla barn i årsklassen på vårt samarbetsområde. Grupperna för mångprofessionellt samarbete över förvaltningsgränserna har fortsatt sin verksamhet planenligt. En rehabiliteringsgrupp fö r barn grundades i maj. Gruppen sammanträder en gång i månaden och ordförande för gruppen är ledande läkaren. Barn och ungdomar som lider av ätstörningar vårdas inom specialsjukvården och därför kan de inte kartläggas inom primärvården. Den planerade viktkontrollgruppen för barn med övervikt i samarbete mellan grundtrygghetscentralen och fritidsväsendet genomfördes inte. Avsikten var att på höstterminen introducera gruppverksamhet som ger handledning i motion och viktkontroll och som är avsedd för barn och deras föräldrar, om minst fem familjer anmäler sig. De skolhälsovårdare som skulle ha lett grupperna tillsammans med en idrottsinstruktör deltog i två utbildningar om barns och ungas näringstillförsel och ätstörningar. Vi skickade anmälningsblanketter till alla elever i årskurserna 2 6 och hade annonser om kursen i de lokala tidningarna. Trots detta var bara fyra familjer intresserade av verksamheten. Även om gruppen inte kunde startas, träffade personalen familjer som var intresserade av verksamheten i november. Efter en stund med motion gavs deltagarna rådgivning om motion och näringstillförsel samt handledning i egenvård i vars och ens egen vardag. Därtill gavs löftet att barnens egen skolhälsovårdare följer upp barnens situation. På vårterminen anordnas en uppföljningsträff för att uppmuntra familjerna att fortsätta. Eftersom personalsituationen inom barnskyddet fortfarande är utmanande, använder vi tillsvidare oss av en riksomfattande processmodell vid bedömning av behovet för barnskydd. Elevvårdens process har utarbetats i samband med bildningsväsendets Kelpo-projekt (nationella utvecklingsverksamheten av intensifierat och särskilt stöd). Processen för familjevåldsoffer har utarbetats. En arbetsgrupp har sammanställts för att starta och stöda förebyggande arbete mot våld i nära relationer och inom familjen. Arbetsgruppens första uppgift är att ta fram en verksamhetsplan för att förebygga våld i nära relationer och inom familjen senast 30.6.2012.

42 Utfallet för de ekonomiska målen 1 000 BOKSLUT 2010 - FÖRÄND- RINGAR EFTER FÖRÄNDR. UTFALL Förändr. / UTFALL Förändr. % / UT- FALL Verksamhetsintäkter 665 759 759 740-18 -2,4 % - varav interna poster Verksamhetskostnader -3 276-4 265-247 -4 512-3 991 521-11,5 % - varav interna poster -247-247 -301-54 22,0 % Verksamhetsbidrag -2 611-3 506-247 -3 753-3 250 502-13,4 % - varav interna poster -247-247 -301-54 21,9 % Verksamhetsbidrag, externt -2 611-3 506-3 506-2 949 557-15,9 % Avskrivningar och nedskrivningar -2-2 Inkomsterna (98 procent) och utgifterna (88 procent) inom ansvarsområdet tjänster för barn och ungdom har använts enligt budgeten så att nettoanvändningen är cirka 87 procent. Vid de köpta klienttjänsterna uppstod besparingar bland annat eftersom det hade reserverats anslag för placeringen av fyra barn från och med början av året, men barnen placerades först i juni då förvaltningsdomstolen hade fattat beslut om omhändertagandet. Därtill har tjänster köpts exempelvis från en statlig inrättning bara nio månader även om anslag fanns för hela året och användningen av krisplatsen i skyddshemmet i Borgå och vårdplatserna för missbrukare som är under 18 år har varit mindre än beräknats. Tjänster för vuxna Ansvarsperson: ledande läkare Händelser som inverkat på verksamhetsmiljön och verksamheten Många av målen för är sådana som förverkligas under flera års tid. Detta berör såväl utarbetning av vårdkedjor, utveckling av mottagningsverksamheten, kvalitetsprojekten, som även socialväsendets utvecklingsprojekt. På allmän nivå kan det konstateras att det fastställda målet inte ofta uppfylls i sin helhet under ett års tid, utan ett högt placerat mål drar utvecklingen i rätt riktning endast så pass mycket som man vid sidan om den övriga verksamheten hinner. På grund av detta kan man vara tvungen att upprepa samma mål i verksamhetsplanen under flera år innan målen uppfylls. I kommunjämförelse framkommer det dock att utvecklingsarbetet för Lovisas del varit snabbt och att vi ligger före de andra i många avseenden. Allra längst är vi i förbättringen av kontaktförfarandet, i ansökningarnas behandlingsprocesser, i att optimalt allokera mottagningsresurser, i att utveckla bedömning av vårdbehov och i god vård av folksjukdomar. Även den medicinska rehabiliteringen och hälsocentralsjukhuset har fortsatt sitt redan tidigare högt erkända goda arbete. Rekryteringssituationen beträffande läkare har varit god i Lovisa. Däremot har det rått brist på personal som drar utvecklingsprojekt, vilket torde utgöra den största orsaken till att projekttidtabellerna dragit ut. Delvis beror detta på medvetna val att inte tillsätta vissa nyckeluppgifter och delvis på att grundtryggheten nyligen har genomgått stora organisationsförändringar och många chefer är ännu tämligen nya i sina uppgifter. Det har dock förekommit rikligt med chefsutbildning och projektledningen var i själva verket mer professionell än under det första året i det nya Lovisa 2010.

43 Utfallet för målen för verksamheten Utfallet för de mål som är bindande i förhållande till stadsfullmäktige Förvaltning, företagshälsovård, triage Ansvarsperson: den serviceansvariga och ledande läkaren MÅL FÖR VERKSAMHETEN Klienten får kontakt med en yrkesperson vid socialoch hälsovården. Alla får kontakt med en yrkesperson under samma vardag. Åt alla behövande ordnas ändamålsenlig, brådskande vård under samma vardag. Företagshälsovården förverkligas som en extern service enligt principen för god företagshälsovårdspraxis. UTFALLET FÖR MÅLEN FÖR VERKSAMHETEN En erfaren sjukskötare eller en läkare har svarat på kontakterna till hälsocentralen, på tandvårdens sida har detta gjorts av en tandskötare. Utvidgning av service per e-post sköts upp på grund av dataskyddsorsaker. Bildtelefonkontaktens funktionsduglighet testades, men utvecklingen av verksamheten i detta skede kräver bättre nätegenskaper i fastigheterna. År kom det 27 582 samtal till numret för bedömning av vårdbehov. Av dessa kom 6 075 till tandvården. Alla kontakter inom hälsovården besvarades inom loppet av en timme under samma dag. På 47 % av begäran om retursamtal svarades inom fem minuter. 97 % av kontakterna inom tandvården besvarades; 85 % av dessa inom en timme. För varje vardag har det reserverats ett sådant antal akuta läkar- och sjukskötarmottagningstider som motsvarar den genomsnittliga konsumtionen. Dessutom har en köavvecklingsläkare varje dag vid behov tagit emot de patienter som annars skulle ha blivit utan akuttider. Man har lyckats med detta under årets alla vardagar. Mediverkko har fortsatt som producent av företagshälsovården. På grund av en vattenskada flyttades verksamheten till en ny lokal. Vattenskadan medförde temporär olägenhet för verksamheten, men verkningarna blev knappa i och med den nya lokalen som bättre än den tidigare lämpar sig för företagshälsovårdsverksamhet.

44 Vård av kroniska sjukdomar Ansvarsperson: den serviceansvariga MÅL FÖR VERKSAMHETEN Vårdkedjearbete för folksjukdomarna fortsätter där man slutade år 2010. Vårdkedjorna lärs ut åt hela vårdpersonalen och klienterna införs till dessa på ett så täckande sätt som möjligt. Ungdomsdiabetiker överförs från specialsjukvården till hälsocentralen. I sjukhusverksamheten ser man till att fortsättningsvården från specialsjukvården förverkligas problemfritt. UTFALLET FÖR MÅLEN FÖR VERKSAMHETEN Den processansvariga för kroniska sjukdomar uppdaterade i sitt lärdomsprov vårdkedjan för diabetes. Inmatningen av diabetikeruppgifter i patientkallelsesystemet påbörjades, men för de övriga patientgruppernas del uppsköts ibruktagandet av patientkallelsesystemet till 2012. Innehållet för den omfattande vårdplanen har fastslagits och hela personalen har under multiprofessionella kurser undervisats i att utarbeta vårdplanen. Gruppmöten har startats, bl.a. diskussionsgrupper för levnadssätt, viktkontroll och grupp för patienter inom mentalvårdsrehabilitering. Kontrollerna för ett betydande antal patienter med typ I diabetes överfördes under till hälsocentralen utan problem eller uppståndelse. Ledande läkaren bekantade sig i januari-februari med diabetespoliklinikens verksamhet på Borgå sjukhus. Lovisas goda anseende som flexibel plats för fortsatt vård har bibehållits trots att avdelning 5 en lång tid var underutnyttjad på grund av vattenskada och trots att det stora antalet patienter på överbeläggningsplatser gjorde det svårare för personalen att orka hela året. Antalet dagar vid försenad överföring låg dock med nyländskt mått vid tämligen låg nivå. Vård av akuta sjukdomar Ansvarsperson: den serviceansvariga MÅL FÖR VERKSAMHETEN Att se till att det finns tillräckligt med akuttider till läkare och skötare varje vardag. Ett tillräckligt antal både halvakuta kontrolltider och ordinarie mottagningstider för läkarna. Att utveckla vårdanvisning per telefon. Högklassig sjuktransport och akutvård i tätt samarbete med specialsjukvården. UTFALLET FÖR MÅLEN FÖR VERKSAMHETEN Läkartiderna har varit tillräckliga alla dagar tack vare reservsystemet (köavvecklingsläkare). Utbudet av sjukskötartider har varit mer varierande, men antalet har för det mesta varit tillräckligt. Den mottagande sjukskötaren och personalen på första hjälpen har fört med sig flexibilitet. 1 2 kontrolltider har behövts dagligen, och man har kunnat bilda dem från triageläkarens akuttider. På grund av den goda läkarsituationen har det inte uppkommit mottagningsköer, varvid det inte i betydande grad förekommit problem med tillräcklighet av mottagningstider. Frågan om att säkerställa det att mottagningstiderna även i framtiden ska vara tillräckliga har skjutits upp till ett projekt för år 2012. Tillgängligheten av triagens telefonnummer har på hälsosidan hållits vid 100 % och även på tandsidan berömligt nära detta. Sjukskötarnas del i de nya akutvårdkedjorna (5 stycken) har genomgåtts med sjukskötarna. De motsvarande delarna för tidigare vårdkedjor har uppdaterats och repeterats. bereddes tillsammans med Borgå sjukhus och Räddningsverket i Östra Nyland överföring av sjukhustransporten och akutvården till att anordnas av HNS/Borgå sjukhus från och med 1.1.2012 på det sätt som lagändringen förutsätter. införskaffades sjuktransport och akutvård enligt vårdnivå av Esperi.

45 Socialarbete för vuxna Ansvarsperson: den serviceansvariga MÅL FÖR VERKSAMHETEN Klargjord arbetsfördelning UTFALLET FÖR MÅLEN FÖR VERKSAMHETEN Målet har uppnåtts. Arbetsfördelningen påbörjades redan 2010 och vidareutvecklades för specialkompetensområdenas del år. Ca 80 % av utkomststöd ansöks skriftligt. Förmånsbehandlarna behandlade 41,8 % av dessa. Socialarbetarna och socionomerna har var och en sin egen uppgift som kräver specialkompetens. Sammanlagt 4 664 ansökningar om utkomststöd behandlades på socialbyrån. Av dessa gjordes 3 983 av invånare i Lovisa, 655 i Lappträsk och 26 i andra kommuner. Inom socialbyråns socialarbete för vuxna togs en jourmottagning i bruk för brådskande fall; dagligen 2 timmar på förmiddagen. Man deltog i Kaste-projektet Sinnets nyckel/greppa livet. Verksamheten för arbetsverkstaden för vuxna började 1.10. då finansieringen löst sig. Munhälsovård Ansvarsperson: den serviceansvariga MÅL FÖR VERKSAMHETEN Lagstadgade munhälsovårdstjänster på basnivå tryggas. Telefontjänsten förbättras. UTFALLET FÖR MÅLEN FÖR VERKSAMHETEN Under början av året förekom det bland personalen långa sjukledigheter. Då förverkligades inte vårdgarantin, men situationen korrigerades under slutet av året. Brådskande tandvård kunde hela tiden anordnas, som egen verksamhet under tjänstetid, under övriga tider som köptjänst av en privat aktör. Förbättring av anträffbarheten eftersträvades med hjälp av ett telefonsvarssystem. Utfallet för de ekonomiska målen 1 000 BOKSLUT 2010 - FÖRÄND- RINGAR EFTER FÖRÄNDR. UTFALL Förändr. / UTFALL Förändr. % / UT- FALL Verksamhetsintäkter 5 250 5 071 92 5 163 5 347 184 3,6 % - varav interna poster 90 92 92 180 88 95,9 % Verksamhetskostnader -17 687-18 129-1 967-20 096-20 689-593 3,0 % - varav interna poster -96-1 967-1 967-2 182-215 10,9 % Verksamhetsbidrag -12 437-13 058-1 875-14 933-15 342-409 2,7 % - varav interna poster -6-1 875-1 875-2 002-127 6,8 % Verksamhetsbidrag, externt -12 431-13 058-13 058-13 340-282 2,2 % Avskrivningar och nedskrivningar -12-12 -12-14 -2 14,5 %

46 Läkarutbildningsersättningar ersatta av staten och övriga betalningsintäkter uppgick till mer än uppskattat. Bland annat ökningen av laboratorie-, röntgen- och patienttransportkostnader medförde överskridning av verksamhetskostnaderna. Även det att Lappträsk hälsogård flyttade innebar extra kostnader gällande förflyttning av tandvårdens apparater. Företagshälsovårdens kostnader ökade på grund av vattenskada. Långvariga frånvaron på grund av sjukdom inom tandvården föranledde användning av hyrd arbetskraft och köptjänster. Tjänster för seniorer Händelser som inverkat på verksamhetsmiljön och verksamheten Seniorservicecentralen flyttade i november från Pernå kyrkby till nya lokaler på Mariegatan 31 tillsammans med hemvården i centrum. De gemensamma lokaliteterna i centrum av Lovisa förbättrar samarbetet mellan olika yrkesgrupper och invånarnas tillgång till rådgivningstjänster. Inom tjänsterna för seniorer har man fortsatt att utvecklat den välfärds- och hälsofrämjande verksamheten. Lovisa antogs till programmet Kraft i åren, som Äldreinstitutet koordinerar. Syftet med programmet är att främja en god ålderdom genom att utveckla motionsprogram som inkluderar balansträning för äldre hemmaboende personer med nedsatt funktionsförmåga. Programmet genomförs tillsammans med fritidsväsendet och tredje sektorn. Köp av vårdplatser av privata serviceproducenter har inte kunnat minskas som planerat inom tjänster för seniorer. Detta beror på vattenskadan på avdelning 5 i Lovisa sjukhus. Patienter har också placerats på överbeläggningsplatser i sjukhus samt i vårdenheter under den tid reparationerna pågått. I servicehuset Esplanad inleddes nattvård 1.5., vilket gör det möjligt för personer i dåligt skick att bo där. Även för andra kunder inom hemvården har funktionsförmågan försvagats. Kundernas behov av hjälp under kvällar och veckoslut har inte kunnat bemötas i tillräcklig grad. Det ökade behovet av hjälp och vård har ställt hemvården inför utmaningar. Det faktum att arbetet inom hemvården är krävande kommer också fram i personalens sjukfrånvaro. Under året har 44 personer flyttat till olika vårdinrättningar, varav 34 personer från Lovisa sjukhus. På sjukhuset finns fortfarande personer som skulle gagnas av en annorlunda boendemiljö. Beslut har fattats om att utreda behovet av vård- och sjukhusplatser 2012. Rätten att välja hemkommun ändrades genom lagändringarna som trädde i kraft från början av. I Lovisa väntar fyra personer på vårdhemsplats till annan ort och fyra personer från annan ort väntar på att få vårdhemsplats i Lovisa. Under årets lopp har en person från annan ort flyttat till ett av Lovisa stads vårdhem.

47 Utfallet för målen för verksamheten Utfallet för de mål som är bindande i förhållande till stadsfullmäktige Ansvarspersoner: de serviceansvariga MÅL FÖR VERKSAMHETEN Att stärka verksamhet som befrämjar välmående och hälsa samt förebyggande arbete UTFALLET FÖR MÅLEN FÖR VERKSAMHETEN Välfärdsbefrämjande hembesök har gjorts som planerat. Tjänsten har erbjudits personer som fyllt 78 år och som inte använder sig av regelbundna tjänster. Hälsoträffar har ordnats åt personer som har fyllt 68 år och som inte står i regelbundet vårdförhållande till hälso- och sjukvården. Ungefär hälften av dem som kallats kom till hälsoträffen. Största delen av dem skickades vidare för fortsatta undersökningar. Konditionsskötaren som tillträdde i ordinarie uppgift i början av året och den rehabiliterande närvårdaren som avlönats med arvsmedel har fortsatt med styrke- och balansfrämjande gymnastikprogram hemma hos äldre personer med nedsatt funktionsförmåga. Nya verksamhetsgrupper för äldre ensamma personer som bor hemma och som har nedsatt funktionsförmåga har inlett sin verksamhet i Forsby och på Sarvsalö. Att utveckla servicestrukturen på basis av kvalitetsrekommendationerna med tyngdpunkten på att trygga hemmaboendet Inom ramen för programmet Kraft i åren har två möten hållits tillsammans med tredje sektorn för att kartlägga möjligheter till samarbete. En nattskötare har anställts 1.5. inom öppna vården för att trygga att kunderna i servicehuset Esplanad och i dess närmaste omgivning vid behov får hjälp under natten. Ett vidare bruk av den regionala servicesedeln och ibruktagandet av den inom det effektiverade serviceboendet har beretts. Planerna i anknytning till ändringen av servicestrukturen överförs till 2012. Att trygga tillgången på kompetent personal inom social- och hälsovården när det gäller äldrearbetet Antalet som fick stöd för närståendevård uppgick under året till 80 personer, vilket är 16 flera än 2010. Familjer med närståendevård har fått stöd genom gemensamma träffar och hembesök. Det har blivit svårare att få kompetent personal i synnerhet sjukskötare till vårdarbetet. Bristen på yrkeskunniga vikarier har ökat den ordinarie personalens arbetspress. Detta har lett till att personalens sjukfrånvaro har ökat. Tjänsterna för seniorer har anställt sex närvårdarstuderanden i läroavtalsförhållande. Studerande inom vårdbranschen har erbjudits praktikperioder. Personalen har erbjudits möjlighet till arbetsrotation. Intresset har varit ringa.

48 Utfallet för de ekonomiska målen 1 000 BOKSLUT 2010 FÖRÄND- RINGAR EFTER FÖRÄNDR. UTFALL Förändr. / UTFALL Förändr. % / UT- FALL Verksamhetsintäkter 3 240 3 065 3 065 3 267 202 6,6 % - varav interna poster 3 Verksamhetskostnader -11 386-11 061-2 527-13 587-14 236-649 4,8 % - varav interna poster -4 0-2 516-2 516-2 774-257 10,2 % Verksamhetsbidrag -8 146-7 996-2 527-10 523-10 969-447 4,2 % - varav interna poster -1-2 516-2 516-2 773-257 10,2 % Verksamhetsbidrag, externt -8 145-7 996-10 -8 006-8 196-190 2,4 % Överskridningen inom verksamhetsutgifterna beror på ökade personalutgifter och kostnader för köpta tjänster. Personalens sjukfrånvaro har inverkat på överskridningen av personalutgifterna. För att trygga tillräcklig hjälp åt kunderna har det varit nödvändigt att anställa vikarier för den tid då den ordinarie personalen varit sj ukledig. De köpta tjänsterna överskreds med 158 500 euro, varav omsorgsboendets andel uppgick till 122 100 euro och hemvårdens till 36 400 euro. Överskridningarna beror på att man inte hunnit minska köpet av vårdplatser enligt plan. Det större än planerade bruket av köpta tjänster inom hemvården uppstod p.g.a. kundernas ökade behov av vård och vårdpersonalens rikliga sjukfrånvaro. Övriga regionala tjänster Händelser som inverkat på verksamhetsmiljön och verksamheten Specialsjukvårdstjänster anskaffades på tre olika sätt: som köptjänster av Kymmenedalens centralsjukhus Carea, som köptjänster av Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HNS) och som egen verksamhet. Till det sistnämnda hör specialisttjänster inom neurologin för patienter med minnessjukdomar och Parkinsons sjukdom, endoskopier av mag-tarmkanalen och småkirurgi samt gynekologisk poliklinikverksamhet och ultraljudsundersökningar. Specialistmottagningarna som genomförs som eget arbete hör till servicehelheten för vuxna. Lovisaborna fick fritt utnyttja antingen tjänsterna anordnade av HNS eller Carea. Sjukhusens användningsandelar ändrade inte väsentligt i jämförelse med 2010. Det rikliga utnyttjandet av HNS sjukhus under det första tertiären varslade om en stor budgetöverskridning och medförde att en tilläggsbudget på 600 000 euro uppgjordes. Användningsgraden jämnade dock ut sig under årets lopp, i och med att den rikliga användningen av köptjänster förorsakad av hälso- och sjukvårdslagens ålägganden minskade under året. Behovet av dyr vård gällande den specialiserade sjukvården som koncentrerades till slutet av året, tillsammans med övriga faktorer, föranledde dock en överskridning på ca 900 000 euro i jämförelse med den ursprungliga budgeten för hela året. Borgå stad producerade miljöhälsovården i enlighet med värdkommunmodellen. Den under året genomförda ändringen av avgiftsgrunderna till att vara kapitationsbaserade minskade Lovisa stads reella avgiftsandel. Ökningen av ålägganden från statens och EU:s håll har dragit ut på de rutinmässiga kontrollbesöksintervallerna. Man har kunnat bibehålla veterinärverksamheten som förut, veterinärjouren medräknad.

49 Utfallet för målen för verksamheten Utfallet för de mål som är bindande i förhållande till stadsfullmäktige Ansvarsperson: grundtrygghetsdirektören och ledande läkaren MÅL FÖR VERKSAMHETEN Att öka samarbetet mellan specialsjukvård och primärhälsovård UTFALLET FÖR MÅLEN FÖR VERKSAMHETEN Man samarbetade i högre grad än tidigare med Borgå sjukhus inom nivåstrukturering för vård av typ I diabetes, inom planering av sjuktransport och prehospital akutsjukvård, inom anordnande av psykiatriska konsulteringstjänster, inom planering av den fortsatta vården för patienter som skrivs ut från sjukhus och inom utvecklingen av samjouren. Utfallet för de ekonomiska målen 1 000 BOKSLUT 2010 - FÖRÄND- RINGAR EFTER FÖRÄNDR. UTFALL Förändr. / UTFALL Förändr. % / UT- FALL Verksamhetsintäkter 112 61 61 99 38 62,2 % - varav interna poster Verksamhetskostnader -15 589-15 437-629 -16 066-16 505-439 2,7 % - varav interna poster -29-29 -29-1,6 % Verksamhetsbidrag -15 477-15 376-629 -16 006-16 406-401 2,5 % - varav interna poster -29-29 -29-1,6 % Verksamhetsbidrag, externt -15 477-15 376-600 -15 976-16 377-401 2,5 % Tillgängligheten av specialsjukvårdstjänster har blivit bättre i och med vårdgarantin. Patientflyttningarna mellan Carea och HNS har varit tämligen få och har inte haft ekonomisk eller verksamhetsmässig betydelse. HNS-områdets fakturering överskred klart den uppskattade nivån. Toppen under början av året förklaras med avvecklingen av köer som vårdgarantilagen medförde, toppen under slutet av året berodde i sin tur på flera samtida fall av dyr vård. Det är inte sannolikt att samma upprepas varje år och därför förekommer det inte behov av specialåtgärder.

50 BILDNINGSCENTRALEN Ansvarsperson: bildningsdirektören Händelser som inverkat på bildningscentralens verksamhetsmiljö och verksamhet År skedde det förändringar i så gott som varje ansvarsområde. Förändringarna berodde på nationella förändringar eller så genomfördes förändringar för att svara på lokala behov. Inom ansvarsområdet förvaltning och utveckling sökte man fortsättningsvis aktivt om extern finansiering. Inom dagvården skedde det förändringar inom bl.a. skiftesvården och familjedagvården. Inom utbildningen präglades året av ibruktagande av trestegsmodellen inom Kelpo-projektet. Byggandet av det finskspråkiga skolcentret kunde tyvärr inte påbörjas. Inom andra stadiets yrkesutbildning och det fria bildningsarbetet fylldes år av regionala utredningar och omfattande diskussioner. Inom fritidsväsendet fortsatte personalen förtjänstfullt med det förebyggande arbetet bland barn och ungdomar. Kulturväsendet ordnade mångsidiga evenemang och utställningar för invånare i alla åldrar. Biblioteksväsendet erbjöd samtliga invånare i alla åldrar service via sex olika bibliotek, en biblioteksbuss och två lånestationer. Antalet lån ökade i jämförelse med föregående år. Utfallet för de ekonomiska målen Centralens resultaträkning 1 000 BOKSLUT 2010 - ÄNDRING EFTER ÄNDRING FÖRVERKL. Förändr. / FÖRV. Förändr. % / FÖRV. Verksamhetsintäkter 2 686 2 040 139 2 180 2 728 548 25,2 % - varav interna poster 177 139 139 170 30 21,9 % Försäljningsintäkter 1 148 854 122 976 1 187 211 21,6 % Avgiftsintäkter 1 020 970 970 1 021 51 5,3 % Understöd o bidrag 427 146 146 422 276 188,4 % Övriga intäkter 21 23 23 25 2 10,4 % Hyresintäkter 71 47 17 65 73 8 12,3 % Verksamhetskostnader -26 636-23 551-7 831-31 382-30 644 739-2,4 % - varav interna poster -3 016-7 522-7 522-7 360 162-2,2 % Personalkostnader -18 256-18 290-146 -18 436-18 227 209-1,1 % Köpta tjänster -3 093-2 686-4 078-6 764-6 381 384-5,7 % Material, förnöd. o varor -711-888 -2-890 -782 108-12,2 % Understöd -1 475-1 393-1 393-1 363 30-2,2 % Övr verksamhetskostnader -3 103-294 -3 605-3 899-3 891 8-0,2 % Verksamhetsbidrag -23 950-21 511-7 692-29 203-27 916 1 287-4,4 % - varav interna poster -2 839-7 383-7 383-7 190 193-2,6 % Verksamhetsbidrag,extern -21 111-21 511-309 -21 820-20 726 1 094-5,0 % Avskrivn. och nedskrivn. -6-4 -4-42 -38 951,2 %

51 Centralens anslag som är bindande i förhållande till stadsfullmäktige är det externa verksamhetsbidraget. Verksamhetsintäkter Under år har bildningscentralen erhållit ca 377 000 euro i inkomster via extern finansiering för olika projekt och utvecklingsverksamhet. Beloppet överskrider budgeten med ca 276 000 euro. De största enskilda projekten har varit; Kelpo, Uppsökande ungdomsarbete, minskning av undervisningsgruppernas storlek, det regionala svenskspråkiga projektet Gynsam för andra stadiets utbildning i Östra Nyland, Comenius-projekten, den fria bildningens utredning samt Lovisa MI:s Kunnigkarusell-projekt. Den externa finansieringen påverkar budgetutfallet gällande utbildning, gymnasie- och yrkesutbildning, fritt bildningsarbete, fritidsväsende, musei- och kulturväsende samt biblioteksväsende. Också försäljningsinkomsterna är större än beräknat. Detta beror i huvudsak på kommunfaktureringarna inom dagvård och småbarnsfostran samt utbildning. Fritidsväsendet och fria bildningen har mera avgiftsinkomster än budgeterat. För fritidsväsendets del hade inkomsterna budgeterats för försiktigt. Verksamhetskostnader Verksamhetskostnaderna har oberoende av utgiftsslag förverkligats under budgeterat. Centralens externa budgetanslagsförändringar är totalt 308 812 euro. Av summan utgör 285 000 euro den överskridningsrätt som fullmäktige beviljade bildningsnämnden för att finansiera dagvårdens och utbildningens personalkostnader samt elevskjutsar. Jämfört med den ursprungliga budgeten användes 99,7 % av anslaget för personalkostnader. Anslagsanvändningen är närmare beskriven vid respektive ansvarsområde. Kostnaderna för elevskjutsarna steg från år 2010 med 70 000 euro men hölls dock inom ramen för den ursprungliga budgeten. Jämfört med bokslutet 2010 ser centralens externa kostnader ut att ha minskat. Åren är dock inte jämförbara. Till exempel flyttade Lilla Petters Gård år till grundtrygghetscentralen och alla måltidstjänster köptes år internt så att fakturorna cirkulerade via centralköket. Året innan köpte centralens enheter tjänsterna direkt av tjänsteproducenten (ISS). Inbesparingarna i verksamhetskostnaderna år påverkade inte förverkligandet av målsättningarna för centralens ansvarsområden utan anslagen användes ansvarsfullt och effektivt. BILDNINGSCENTRALEN ENLIGT ANSVARSOMRÅDEN Förvaltning och utveckling Ansvarsperson: bildningsdirektören Händelser som inverkat på verksamhetsmiljön och verksamheten Ansvarsområdets målsättning var att tillhandahålla en jämlik serviceproduktion inom hela området och till alla invånare. Inom centralen har de olika ansvarsområdena uppgjort direktiv och regler, vilka möjliggör en jämlik behandling av kommuninvånarna. Inom förvaltningen har nya mångprofessionella samarbetsformer och arbetssätt utvecklats. Inom centralen har de olika ansvarsområdena satsat på att få extern finansiering till olika utvecklingsprojekt.

52 Utfallet för målen för verksamheten Utfallet för de mål som är bindande i förhållande till stadsfullmäktige MÅL FÖR VERKSAMHETEN Att befästa samarbetsformer och verksamhetssätt Mångsidigt och utökat serviceutbud med hjälp av extern finansiering Strategiskt ledarskap Utveckling av personalens kompetens UTFALLET FÖR MÅLEN FÖR VERKSAMHETEN Förverkligades inte. Det planerade verksamhetsprogrammet sammanställdes inte eftersom stadens strategi inte blev klar under år Förverkligat. Centralen har fått 377 000 euro externa finansiering med vars hjälp man utvecklat centralens verksamhet på olika delområden. Förverkligat. Den interna ärendeuträttningen har förbättrats bl.a. genom anskaffning av ett elektronisk frågeinstrument samt ett administrativt program inom utbildningen. Förverkligat. Inom ramen för de regionala utredningarna om andra stadiets yrkesutbildning och det fria bildningsarbetet har centralen ordnat aftonskolor. Förverkligat. Fyra chefer har tagit del av studier för specialyrkesexamen inom ledarskap (JET) Delvis förverkligat. Kartläggningen av behovet av fortbildning har genomförts inom dagvården och utbildningen. Utfallet för de ekonomiska målen 1 000 BOKSLUT 2010 ÄNDRING EFTER ÄNDRING FÖRVERKL. Förändr. / FÖRV. Förändr. % / FÖRV. Verksamhetsintäkter 31 22 22 42 20 88,8 % - varav interna poster 6 15 15 Verksamhetskostnader -3 610-891 -891-865 26-2,9 % - varav interna poster -2 833-65 -65-61 4-6,2 % Verksamhetsbidrag -3 579-869 -869-823 46-5,3 % - varav interna poster -2 827-65 -65-46 19-29,6 % Verksamhetsbidrag,extern -752-869 65-804 -777 27-3,3 % Avskrivn. och nedskrivn. -3-3 Ökningen av de förverkligade verksamhetsintäkterna jämfört med budgeten beror på intern försäljning av postnings- och kopieringstjänster, ca 15 000 euro. Skolornas adb-anslag administrerades centralt. I bokslutet finns budgetanslaget på ansvarsområdet Förvaltning och utveckling och de förverkligade kostnaderna på ansvarsområdet Utbildning. Detta förklarar inbesparingen i verksamhetskostnaderna.

53 Dagvård och småbarnsfostran Ansvarsperson: chefen för dagvård och småbarnsfostran Händelser som inverkat på verksamhetsmiljön och verksamheten Utbudet av skiftesvård i kommunen utökades i början av augusti, då Tessjö daghem omvandlades till ett skiftesvårdsdaghem. Samtidigt tredubblades mängden barn i behov av skiftesvård jämfört med föregående år. Som en följd av den utvidgade skiftesvården ökade behovet av personal märkbart. Detta på grund av att personalens kvälls- och veckoslutsarbete skulle kunna ersättas med motsvarande ledig tid under veckan. Trots att helhetsmängden barn i dagvård har sjunkit något, syns det inte som en minskning i personalkostnaderna främst beroende på det behov av tilläggspersonal som skiftesvården förorsakar. Under året minskade familjedagvårdarnas antal med hälften. Två av dem gick i pension och fyra överfördes till gruppfamiljedagvården. Som en följd av ändringarna i arbetstidslagen för familjedagvårdarna ökade behovet av reservvård. För att trygga reservvården för barn i familjedagvård anställdes en ambulerande dagvårdare. Ett nytt gruppfamiljedaghem grundades i början av augusti i Forsby, där behovet av dagvårdsplatser var störst. Utfallet för målen för verksamheten Utfallet för de mål som är bindande i förhållande till stadsfullmäktige MÅL FÖR VERKSAMHETEN Förbättring av dagvårdens innehållsmässiga kvalitet inom alla dagvårdsformer Utvecklande av elevvården till att omfatta även barn under skolåldern Komplettering av det elektroniska dagvårdsprogrammet Upprätthållande av personalens yrkeskunnighet genom kontinuerlig fortbildning UTFALLET FÖR MÅLEN FÖR VERKSAMHETEN Delvis förverkligat Den kommunala planen för småbarnsfostran godkändes i bildningsnämnden 7.4.. Efter det påbörjades utarbetandet av enhetsvisa planer för småbarnsfostran. Nya arbetssätt t.ex.smågruppsverksamhet togs i bruk i många enheter. Pedagogiskt café för barnträdgårdslärarna inledde sin verksamhet. Avsikten med caféet är att fungera som forum för pedagogiskt utvecklande av småbarnsfostran. Förverkligat Den mångprofessionella stödgruppen för barnets uppväxt motsvarande skolornas elevvårdsgrupp samlades för möte två gånger under året. Förverkligat Elektronisk dagvårdsansökan togs i bruk i början av året. Elektronisk anslutning mellan Pro Consona och Populus skapades för överföring av familjedagvårdarnas löneuppgifter. Inte förverkligat Familjedagvårdens planerade mobilrapportering togs inte i bruk eftersom vårdarnas antal minskade med hälften. I den situationen skulle de höga kostnaderna inte motsvara nyttan. Förverkligat Personalen har under året deltagit i olika skolningar för upprätthållande av sin yrkeskunnighet. För personalen i sin helhet ordnades skolningar i Kelpo-projektets regi på egen ort.

54 Utfallet för de ekonomiska målen 1 000 BOKSLUT 2010 ÄNDRING EFTER ÄNDRING FÖRVERKL. Förändr. / FÖRV. Förändr. % / FÖRV. Nyckeltal Verksamhetsintäkter 905 827 827 857 30 3,6 % - varav interna poster 64 Verksamhetskostnader -6 090-5 885-1 586-7 471-7 409 62-0,8 % - varav interna poster -66-1 499-1 499-1 466 33-2,2 % Verksamhetsbidrag -5 185-5 058-1 586-6 644-6 551 93-1,4 % - varav interna poster -2-1 499-1 499-1 466 33-2,2 % Verksamhetsbidrag,extern -5 183-5 058-87 -5 145-5 085 60-1,2 % Avskrivn. och nedskrivn. -1-1 Verksamhetsintäkterna är större än budgeterat p.g.a. att det funnits flere barn från andra kommuner än beräknat. Under året fick totalt 11 utsocknesbarn dagvård i Lovisa. Barnens hemkommuner betalade för platserna. Trots den överskridningsrätt som fullmäktige beviljade överskreds ansvarsområdets personalkostnader med ca 50 000 euro. Överskridningen beror på semesterlönernas periodisering. Jämfört med den ursprungliga budgeten överskreds personalkostnaderna med 130 000 euro. Förutom tidigare nämnda orsak påverkades kostnaderna bl.a. av en ökad efterfrågan på skiftesvård, omorganisering av dagvårdsformer samt vikariekostnader. Dessutom måste en ambulerande dagvårdare anställas för att trygga reservvården för barn i familjedagvård Prestationer och nyckeltal BG Utf. DAGHEMSVÅRD antal barn 460 441 /barn (netto) 5 679 6 269 /invånare (netto) 166 178 GRUPPFAMILJEDAGVÅRD antal barn 55 57 /barn (netto) 8 352 8 826 /invånare (netto) 29 32 FAMILJEDAGVÅRD antal barn 65 49 /barn (netto) 6 214 7 018 /invånare (netto) 26 22 I DAGVÅRD FINNS BARN SOM BEHÖVER SÄRSKILT STÖD 50 58 SOM BEHÖVER SKIFTESVÅRD 25 37

55 Prestationer och nyckeltal BG Utf. ÖPPEN SMÅBARNSFOSTRAN Treffis (familjer) 100 128 lekklubbsverksamhet (barn) 25 20 HEMVÅRDSSTÖD Fpas lagstadgade, barn 250 273 Kommuntillägg, familjer 200 225 STÖD FÖR PRIVATVÅRD Fpas lagstadgade, barn 50 52 Kommuntillägg, barn 50 52 Det lägre antalet barn i daghem jämfört med prognosen beror till största delen på den stora andelen barn under tre år. Daghemsgrupperna har fastställda platsantal, men under 3-åriga barn i syskongrupper upptar 1.75 platser, vilket minskar det faktiska barnantalet i gruppen. Det lägre antalet barn i familjedagvård är en följd av familjedagvårdens nedskärning. Utbildning Ansvarsperson: utbildningschefen samt rektorerna Händelser som inverkat på verksamhetsmiljön och verksamheten En av årets största utmaningar var den planerade byggstarten av det finskspråkiga skolcentret. Byggstarten blev dock uppskjuten p.g.a. att ett besvär inlämnades till marknadsdomstolen. Det krävdes en hel del resurser av personalen, då reparationer av de tillfälliga utrymmena genomfördes. Starten av saneringen i Kirkonkylän koulu och Tesjoen koulu krävde tilläggsfinansiering. Två arbetsgrupper koncentrerade sig på att uppdatera läroplanerna. Material angående trestegsmodellen, som utarbetats via Kelpo- projektet, tillfogades läroplanerna. Skolnätsarbetsgruppen inledde sin verksamhet. Utredningen blir klar i april 2012.Den finskspråkiga VOM- undervisningen inleddes I tillfälliga utrymmen. Lärarna fick mångsidig fortbildning via Osaava/Kunnig- projektet. Antalet behöriga lärare ökade. Konkurrensutsättningen av skolskjutsarna, planering av rutter och processens inledning var arbetsdryg

56 Utfallet för målen för verksamheten Utfallet för de mål som är bindande i förhållande till stadsfullmäktige MÅL FÖR VERKSAMHETEN Förnyande/uppdatering av läroplanen Utveckla specialundervisningen och VOM- undervisningen Utvidgning av elevvården UTFALLET FÖR MÅLEN FÖR VERKSAMHETEN Förverkligat. Läroplansarbetsgrupperna har uppdaterat och utvecklat läroplanerna så att de motsvarar den förändrade lagstiftningen. Förverkligat. Den svenskspråkiga VOM-undervisningen utvecklades samtidigt som den finskspråkiga VOM- undervisningen inleddes. Trestegsmodellen har tillämpats inom specialundervisningen. Förverkligat. Under ledning av Kelpo-koordinatorn har verksamhetsformerna inom elevvården utvecklats med hjälp av fortbildning, handledning och information. Utfallet för de ekonomiska målen 1 000 BOKSLUT 2010 ÄNDRING EFTER ÄNDRING FÖRVERKL. Förändr. / FÖRV. Förändr. % / FÖRV. Verksamhetsintäkter 1 070 769 3 772 1 070 298 38,5 % - varav interna poster 83 3 3 3-6,8 % Verksamhetskostnader -12 344-12 212-4 178-16 390-15 900 490-3,0 % - varav interna poster -86-3 904-3 904-3 827 77-2,0 % Verksamhetsbidrag -11 274-11 443-4 175-15 618-14 830 788-5,0 % - varav interna poster -3-3 901-3 901-3 824 77-2,0 % Verksamhetsbidrag,extern -11 271-11 443-275 -11 718-11 006 711-6,1 % Verksamhetsintäkternas ökning består dels av extern finansiering som har sökts för olika projekt och utvecklingsverksamhet samt dels av kommunfakturering. Centralen har fakturerat avtalskommuner och övriga kommuner mera än beräknat. Faktureringen grundar sig på avtal och lagstiftning. Verksamhetsutgifterna har underskridit budgeten. På basen av delårsrapporten hösten såg det ut som om ansvarsområdets löneanslag och elevtransportsanslag skulle överskridas. Bokslutet visar dock att de ursprungliga anslagen hade hunnit till. Inbesparingar uppstod bl.a. i köp av måltidstjänster och i lönekostnaderna. Staden erhöll ca 73 000 euro mera inkomster i form av personalersättningar än budgeterat och semesterlöneperiodiseringen minskade personalkostnaderna med ca 55 000 euro. Antalet skolgångsbiträden ökade på grund av den finskspråkiga VOM-undervisningen. År fanns det i snitt 22 elever per skolgångsbiträde. Antalet behöriga lärare ökade. De nya arrangemangen med skolskjutsarna ökade på transportkostnaderna med ca 70 000 euro I jämförelse med år 2010. Ansvarsområdet deltog i 13 olika projekt med extern finansiering. Kelpo-projektet och minskningen av undervisningsgrupperna hörde till de mest omfattande projekten.

57 Nyckeltal Prestationer och nyckeltal BG Utf. Antalet förskoleelever 167 168 Antalet grundskolegrupper/elevantal 106 / 1519 105/1487 Överförda till specialundervisning i klass, % (inkl. Även 6,7 % 7,5 % elever från Lappträsk och Mörskom) Skolgångsbiträden/elev 1/27 1/22 Ekonomi, (centraliserade anslag ingår inte) Förskolekostnader/elev, netto 5 099 4 703 Förskolans transportkostnader/elev,netto 361 442 Grundläggande utbildningens kostnader/elev, netto 6 852 6 881 Grundläggande utbildningens transportkostnader/ elev, netto 681 653 Gymnasie- och yrkesutbildning Ansvarsperson: bildningsdirektören samt rektorerna Händelser som inverkat på verksamhetsmiljön och verksamheten Gymnasierna har under året utökat sitt samarbetsnätverk både lokalt, regionalt och även internationellt. Inom andra stadiets yrkesutbildning har man både lokalt och i regionen eftersträvat en enhetlig lösning på den kommande strukturförändringen. Utfallet för de mål som är bindande i förhållande till stadsfullmäktige MÅL FÖR VERKSAMHETEN Trygga gymnasieutbildningen Utveckla gymnasieutbildningen Undervisning av hög kvalitet, vilket möjliggör fortsatta studier Trygga yrkesutbildningen UTFALLET FÖR MÅLEN FÖR VERKSAMHETEN Delvis förverkligat. En aktiv elevrekrytering har genomförts i gymnasierna. Synligheten i bl.a. den lokala median har förbättrats. Förverkligat. Gymnasiernas läroplaner har uppdaterats under året. Undervisningsmetoderna har utvecklats med hjälp av fortbildning i gymnasierna. Nätverksbildningen har fortsatt tack vare extern finansiering Förverkligat. Samtliga besatta lärartjänster innehas av behörig personal. Timresursen utökades med 3 h/ gymnasium i jämförelse med läsåret 2010-. Utrustning inom informationsteknik, bl.a. dokumentkameror har anskaffats. Inte förverkligat. De regionala utredningarna angående andra stadiets yrkesutbildning och diskussionerna om kommande strukturförändringar har avspeglat sig även på yrkesinstitutens verksamhet.

58 Utfallet för de ekonomiska målen 1 000 BOKSLUT 2010 ÄNDRING EFTER ÄNDRING FÖRVERKL. Förändr. / FÖRV. Förändr. % / FÖRV. Verksamhetsintäkter 120 1 1 53 53 6578,0 % - varav interna poster 1 1 1 1 15,1 % Verksamhetskostnader -1 474-1 357-451 -1 808-1 813-5 0,3 % - varav interna poster -2-450 -450-451 -1 0,2 % Verksamhetsbidrag -1 354-1 357-450 -1 807-1 760 47-2,6 % - varav interna poster -449-449 -450-1 0,1 % Verksamhetsbidrag,extern -1 354-1 357-1 -1 358-1 310 48-3,5 % Under år har gymnasieutbildningen fått extern finansiering till olika projekt och utvecklingsverksamhet. Med hjälp av finansieringen har man förverkligat internationellt samarbete via Comeniusprojekt. Det regionala svenskspråkiga projektet Gynsam för andra stadiet utbildning har även fått extern finansiering. Via projektet har bl.a. antalet nätkurser utökats. Nyckeltal Prestationer och nyckeltal BG Utf. Antal studerande 195 186 Undervisningstimmar 371 371 Kostnader/studerande, netto 6 778 6 945 Fritt bildningsarbete Ansvarsperson: bildningsdirektören samt rektor Händelser som inverkat på verksamhetsmiljön och verksamheten Under år färdigställdes en regional utredning angående det fria bildningsarbetet. I utredningen deltog förutom Lovisa även Borgå, Sibbo och Borgå folkakademi. Utredningen blev klar i september. På basen av utredningen torde man i kommunerna under år 2012 besluta om eventuella strukturella förändringar. Utfallet för målen för verksamheten Utfallet för de mål som är bindande i förhållande till stadsfullmäktige MÅL FÖR VERKSAMHETEN Upprätthålla kvalitativ institutsverksamhet på finska och svenska i nuvarande omfattning. Förstärka verksamhetskultur som baserar sig på gemenskap och nätverk. UTFALLET FÖR MÅLEN FÖR VERKSAMHETEN Förverkligat. Kunnig- lärarfortbildningsprojektet har förverkligats som ett regionalt samarbete under ledning av Lovisa Mi. Med hjälp av finansiering av utbildningsstyrelsen för studiesedlar har seniorerna kunnat delta i olika kurser. Självutvärderingsarbetet och dess utveckling har fortsatt inom instituten. Förverkligat. De i budgeten uppsatta målsättningarna för samarbete och utveckling samt nätverksbildning har förverkligats.

59 Utfallet för de ekonomiska målen 1 000 BOKSLUT 2010 ÄNDRING EFTER ÄNDRING FÖRVERKL. Förändr. / FÖRV. Förändr. % / FÖRV. Verksamhetsintäkter 222 192 192 269 77 40,0 % - varav interna poster 11 15 15 Verksamhetskostnader -879-990 -130-1 119-1 066 54-4,8 % - varav interna poster -28 0-129 -129-146 -17 13,1 % Verksamhetsbidrag -657-797 -130-927 -797 131-14,1 % - varav interna poster -16-129 -129-131 -2 1,3 % Verksamhetsbidrag,extern -641-797 -798-665 132-16,6 % Nyckeltal Prestationer och nyckeltal BG Utf. Antal studeranden, Vako/MI 1 800/1 200 1 723/1 386 Undervisningstimmar, Vako/MI 7 100/5 600 6809/5 276 Bruttokostnader/studerande, Vako/MI 301/374 282/270 Bruttokostnader/underv.timme, Vako/MI 76/80 71/71 Det totala antalet studerande i båda instituten är högre än målsättningen. Inom instituten sjönk dock antalet undervisningstimmar. Vid en granskning av kursutbudet kan noteras att de studerande i allt större utsträckning deltar i kortkurser (1-25 h). Av kursutbudet bestod drygt 20 % av s.k. kortkurser. Fritidsväsendet Ansvarsperson: chefen för fritidsväsendet Händelser som inverkat på verksamhetsmiljön och verksamheten Verksamheten inom verksamhetsområdet har fungerat i enlighet med målsättningarna. Fritidsväsendets ekonomiska resultat är bra tack vara en betydande extern projektfinansiering. Fritidsväsendet har beviljats extern finansiering bl.a. för uppsökande ungdomsverksamhet och för utvecklande av hobbyverksamhet både för ungdoms- och idrottsväsendets del. Till ungdomsarbetet hör fostrande handledning av ungdom, omfattande ungdomsgårdsverksamhet, understöd av verksamheten i de lokala ungdomsföreningarna och understöd av ungdomsföreningarnas utrymmen, uppsökande ungdomsverksamhet, flexibel grundutbildning (Jopo), ledd verksamhet för unga samt ungdomsfullmäktiges verksamhet. De nyaste verksamhetsformerna, den uppsökande ungdomsverksamheten och ungdomsfullmäktige fungerar väl och börjar vara etablerade delar i Lovisa stads verksamhet. I Forsby fick staden ett nytt ändamålsenligt ungdomsutrymme. Utrymmet kan hålla öppet 3-4 gånger i veckan tack vara samarbete med den lokala församlingen och byaföreningen. Fritidsväsendet skapar förutsättningar för kommuninvånarens idrotts- och motionsverksamhet genom att understöda föreningsverksamhet, genom att erbjuda idrotts- och motionsanläggningar och genom att ordna ledd idrotts- och motionsverksamhet. Personalresursen inom idrottsväsendet är nedskuren från 3 till 2,5 instruktörsuppgifter under en moderskapsledighet. Stadens vaktmästartjänster är en del av fritidsväsendet.

60 Utfallet för målen för verksamheten Utfallet för de mål som är bindande i förhållande till stadsfullmäktige Ansvarsperson: Chefen för fritidsväsendet MÅL FÖR VERKSAMHETEN Ungdomsfullmäktiges verksamhet utvecklas. Program för ungdomsarbete Program för idrotts- och motionsverksamheten UTFALLET FÖR MÅLEN FÖR VERKSAMHETEN Förverkligat.Ungdomsfullmäktige jobbade aktivt och förtjänstfullt hela verksamhetsåret. Ungdomsfullmäktige ordnande egen verksamhet, gjorde egna initiativ och deltog aktivt i nämndernas möten. Ej förverkligat.fritidsväsendet har inte gjort ett eget program för ungdomsarbete. Ungdomsarbetet blir en del av Lovisa stads övriga strategiska program. Dessa program skrivs år 2012. Ej förverkligat.fritidsväsendet har inte gjort ett eget program för idrottsoch motionsverksamheten. Idrotts- och motionsarbetet blir en del av Lovisa stads övriga strategiska program. Dessa program skrivs år 2012. Utfallet för de ekonomiska målen 1 000 BOKSLUT 2010 ÄNDRING EFTER ÄNDRING FÖRVERKL. Förändr. / FÖRV. Förändr % / FÖRV. Nyckeltal Verksamhetsintäkter 222 109 136 244 302 58 23,7 % - varav interna poster 12 136 136 135-1 -0,7 % Verksamhetskostnader -953-782 -923-1 705-1 633 72-4,2 % - varav interna poster -2-917 -917-869 49-5,3 % Verksamhetsbidrag -731-673 -787-1 461-1 331 130-8,9 % - varav interna poster 10-782 -782-734 48-6,1 % Verksamhetsbidrag,extern -741-673 -5-679 -597 82-12,1 % Verksamhetsinkomsternas ökning beror i huvudsak på att avgiftsinkomsterna var större än beräknat och delvis på extern finansiering som ansökts för olika projekt och utvecklingsverksamhet. Verksamhetskostnadernas budgetunderskridning beror i huvudsak på inbesparingar i de interna städtjänsterna. Anslaget var feldimensionerat. Prestationer och nyckeltal BG Utf. Beviljade understöd/invånare idrottsväsendet 2,67 2,93 ungdomsväsendet 1,72 1,79 Ungdomslokalernas öppethållning: kvällar/vecka 11 13 Idrottsgrupper för barn och unga 28 30 IDROTTSHALLARNAS ANVÄNDNINGSGRAD Idrottshallen 90 % 95 % Agricolahallen 90 % 95 % Liljendal idrottshus 80 % 60 % Valkom allaktivitetshus 80 % 75 % Ishallen 80 % 95 %

61 Prestationer och nyckeltal BG Utf. Antal ordnade evenemang 80 80 Nettoutgifter/unga under 29 år 49,70 56,45 Musei- och kulturväsendet Ansvarsperson: chefen för musei- och kulturväsendet Händelser som inverkat på verksamhetsmiljön och verksamheten Verksamheten inom ansvarsområdet har fungerat i enlighet med målsättningarna och inga speciella avvikelser har förekommit förutom att evenemangen i vissa fall blivit fler än planerat. Det ekonomiska resultatet blev bra och kostnaderna/invånare lägre än uppskattat. Extern finansiering hade beviljats för bl.a. Gästateljén, Sibeliusdagarna och saneringen av museet i Strömfors bruk. Kulturverksamheten spreds ut över staden så att aktiviteter arrangerades både i centrum och regionen. I Liljendal nyintroducerades t.ex. Liljevisan. Målsättningen för besökarantalet i Strömfors museum var felaktigt uppskattad i budgeten, det stannade på samma nivå som 2010 (10 000). För skolelever har arrangerats ett flertal stora aktiviteter såsom t.ex. Konsertti joka kouluun i januari och skolfreden 25.8, vid bägge tillfällena rörde det sig om ca 1700 elever och lärare. Årets Sibeliusdagar lyckades bra både konstnärligt och ekonomiskt och konserten med Jean S. blev en ren folkfest. En annan musiksatsning utgjordes av den CD-skiva med lokalt producerad musik som utgavs i december i samarbete med Östra Nylands Sång och Musikförbund. Verksamheten inom Gästateljén i Forum var normal med 5 besökande konstnärer. Projektet Almska huset fick en lösning när fastigheten såldes till en privatperson som i samarbete med lokala konstnärer skall utveckla den till ett konstgalleri och -museum. Projektet erhöll ekonomiskt bidrag av staden via sammanslagningsunderstöden. Under kommande år utvecklas förhoppningsvis ett fruktbart samarbete mellan staden och projektgruppen Almska huset. Huset ger möjlighet att ordna olika evenemang, konserter och utställningar för alla åldersgrupper. För att befrämja bioverksamheten i staden beviljades företaget bakom Bio Marilyn ekonomiskt stöd av staden för att uppdatera tekniken och sanera i lokalen.

62 Utfallet för målen för verksamheten Utfallet för de mål som är bindande i förhållande till stadsfullmäktige Ansvarsperson: chefen för musei- och kulturväsendet MÅL FÖR VERKSAMHETEN Etablera nya nätverk och skapa gemensam evenemangskalender Utökad satsning på kultur för unga Utveckla museiverksamheten i regionen UTFALLET FÖR MÅLEN FÖR VERKSAMHETEN Delvis förverkligat. Inga egentligen nya nätverk har etablerats men det har förekommit aktivt samarbete bl.a. med kulturnätverket Produforum, olika lokala musikaktörer inom nätverket Verkko samt inom det östnyländska museinätverket. Uppdateringen av evenemangskalendern och all övrig kulturinformation på nätet har blivit effektivare eftersom man samlat hela ansvaret hos en person. Förverkligat. Satsningarna på barn- och ungdomar har varit många och antalet förverkligade evenemang överskrider målsättningen. Förverkligat. Tillsammans med 27 östnyländska museer förverkligades en familjeproduktion i museet under sommaren, Museimössens tidsresa. I Strömfors bruk inleddes saneringen av kontorsmuseet med hjälp av extern projektfinansiering. Tillsammans med landskapsmuseerna i Västra Nyland, Mellan Nyland och Östra Nyland har arbetet med en gemensam Museiportal inletts. Finansiering via Nylands förbund. I Kommendantshuset arrangerades 7 special-utställningar (målet var 4). I motsats till sommaren 2010 var Virböle museum öppet i juli. Utfallet för de ekonomiska målen 1 000 BOKSLUT 2010 ÄNDRING EFTER ÄNDRING FÖRVERKL. Förändr. / FÖRV. Förändr. % / FÖRV. Verksamhetsintäkter 76 78 78 91 13 16,5 % - varav interna poster 1 1 Verksamhetskostnader -517-597 -164-761 -706 55-7,2 % - varav interna poster -1-161 -161-143 18-11,0 % Verksamhetsbidrag -441-519 -164-683 -615 68-9,9 % - varav interna poster -1-161 -161-142 19-11,7 % Verksamhetsbidrag,extern -440-519 -3-522 -473 49-9,4 % Verksamhetsintäkternas ökning beror i huvudsak på att inkomsterna från Sibeliusdagarna var större än beräknat. Inbesparingen i verksamhetskostnaderna påverkade inte förverkligandet av målsättningarna utan anslagen användes effektivt.

63 Nyckeltal Prestationer och nyckeltal BG Utf. Kostnader/invånare, netto 33,02 30,40 MUSEIVERKSAMHET Stadsmuséets öppethållning, timmar/år 1 000 1 040 Besökare/år 3 500 3 500 Sommarenheternas öppethållning, timmar/år 650 720 Besökare på sommarenheter/år 4 500 10 000 Specialutställningar, antal/år 4 7 KULTUREVENEMANG Antal evenemang/år 75 74 Evenemang för barn och unga/år 18 27 Biblioteksväsendet Ansvarsperson: chefen för biblioteksväsendet Händelser som inverkat på verksamhetsmiljön och verksamheten Biblioteksväsendet lyckades bra med sina mål både verksamhetsmässigt och ekonomiskt. Antalet personal var knappare än planerat, varför man prioriterade skötseln av basuppgifterna. Barnbiblioteksverksamheten led, men för andra delar kunde tjänsterna produceras enligt planerna. Cirkulationen av samlingar biblioteksenheterna emellan möjliggjorde effektivering och förbättring av servicen utan att höja på materialanslagen. Helhetslånen överskred målnivån då den steg med 7, 9 % jämfört med året innan (2010). Ibruktagandet av den nya bokbussen inverkade på ett avgörande sätt på ökningen i antalet lån. De nya, utvidgade rutterna innebar nya kunder för bussen. Utfallet för målen för verksamheten Utfallet för de mål som är bindande i förhållande till stadsfullmäktige MÅL FÖR VERKSAMHETEN Ibruktagande av den nya bokbussen. Satsning på evenemangsproduktion En effektivare cirkulation av materialet UTFALLET FÖR MÅLEN FÖR VERKSAMHETEN Förverkligat. Den nya bokbussen började trafikera, man uppdaterade rutterna och servicen slipades. Antalet lån fördubblades i jämförelse med året innan. Delvis förverkligat. Projektet Rim, ramsor och rytmik slutfördes på ett lyckat sätt. Man anordnade även övriga evenemang, dock i aningen mindre grad än planerat p.g.a. stram personalsituation. Förverkligat. Man påbörjade cirkulation av samlingar. Cirkulationen effektiveras och utvecklas ytterligare. Planering av en interaktiv nättjänst som regionalt samarbete Delvis förverkligat.lovisa bibliotek deltar i projektet Det nationella digitala biblioteket, som strävar till att skapa en gemensam nätbaserad användaranslutning för Finlands bibliotek, arkiv och museer. Projektet hakar dock upp sig.

64 Utfallet för de ekonomiska målen 1 000 BOKSLUT 2010 ÄNDRING EFTER ÄNDRING FÖRVERKL. Förändr. / FÖRV. Förändr. % / FÖRV. Nyckeltal Verksamhetsintäkter 40 43 43 43 0,9 % - varav interna poster Verksamhetskostnader -770-837 -400-1 237-1 252-16 1,3 % - varav interna poster -397-397 -397 0,0 % Verksamhetsbidrag -730-794 -400-1 194-1 209-15 1,3 % - varav interna poster -397-397 -397 0,0 % Verksamhetsbidrag,extern -730-794 -3-797 -812-15 1,9 % Avskrivn. och nedskrivn. -6-4 -4-38 -34 854,5 % Avskrivningarna för den nya biblioteksbussen budgeterades centralt och en reservering av anslagen till sitt fulla belopp hade inte observerats, budgeten överskreds för avskrivningarnas del med c. 35 000. Biblioteksväsendet fakturerades överraskande för hyreskostnader på c. 10 000 mer än tidigare år/budgeterat, detta till följd av bokföringstekniska förändringar (kostnaderna flyttade från tekniska sektorn till biblioteksväsendet) Prestationer och nyckeltal BG Utf. Nettoutgifter/invånare 50,54 52,16 Anskaffningskostnader för böcker/invånare 6,43 5,84 Antal lån totalt 203 000 227 551 Antal lån/invånare 12,92 14,63 Kostnad/lån 4,13 3,75 TEKNISKA CENTRALEN Ansvarsperson: tekniska direktören Händelser som inverkat på tekniska centralens verksamhetsmiljö och verksamhet Tekniska centralen har under året i huvudsak uppfyllt de mål som framställts i budgeten. Under året har även sådana små missförhållanden som kvarblivit efter kommunsammanslagningen finslipats bort. På detta sätt har man lyckats etablera verksamhetssätten. Man har inte börjat bygga det finskspråkiga skolcentrumet på grund av att man inte fått marknadsdomstolens beslut angående överklagandet om konkurrensutsättningen av entreprenaden. Kylan och det rika snöfallet under början av året orsakade utmaningar för såväl ekonomin, byggnadernas skick som skötseln av gator och allmänna områden. På grund av detta var anslagen reserverade i budgeten otillräckliga och en budgetändring var nödvändig. Under året har man också arbetat mycket med GIS-systemet och planläggningen. Arbetet med att sammanföra de gamla kommunernas olika system och uppgifter fortsätter dock ännu. Under året har metoderna och systemen i förvaltningen, byggnadstillsynen och miljövården dessutom finslipats. En för hela Lovisa gemensam byggnadsordning utarbetas som bäst.

65 Utfallet för de ekonomiska målen Centralens resultaträkning 1 000 BOKSLUT 2010 - FÖRÄND- RINGAR EFTER FÖRÄNDR. UTFALL Förändr. / UTFALL Förändr. % / UTFALL Verksamhetsintäkter 6 101 1 448 6 527 7 975 8 007 32 0,4 % - varav interna poster 4 487 6 527 6 527 6 488-39 -0,6 % Försäljningsintäkter 502 134 438 572 432-140 -24,4 % Avgiftsintäkter 270 233 233 311 78 33,5 % Understöd och bidrag 23 10 10 Övriga verksamhetsintäkter 334 200 200 236 36 18,1 % Hyresintäkter 4 972 881 6 089 6 970 7 017 47 0,7 % Verksamhetskostnader -11 432-10 908-1 323-12 231-12 158 73-0,6 % - varav interna poster -583-1 103-1 103-1 056 47-4,2 % Personalkostnader -3 470-3 639-17 -3 656-3 596 60-1,7 % Köp av tjänster -4 550-4 352-1 113-5 465-5 291 174-3,2 % Material, förnöd. och varor -2 825-2 327-193 -2 520-2 639-119 4,7 % Understöd -5-3 -3-3 0 3,3 % Övriga verksamhetskostn. -583-587 -587-629 -42 7,1 % Verksamhetsbidrag -5 332-9 460 5 204-4 256-4 151 105-2,5 % - varav interna poster 3 904 5 425 5 425 5 432 8 0,1 % Verksamhetsbidrag, ext. -9 236-9 460-221 -9 680-9 583 97-1,0 % Avskrivn. och nedskrivn. -2 527-2 410-2 410-3 852-1 442 59,8 % Centralens anslag som är bindande i förhållande till stadsfullmäktige är det externa verksamhetsbidraget. Budgeten har i huvudsak utfallit väl. Verksamhetsintäkterna har utfallit enligt det budgeterade och verksamhetskostnaderna har hållits i enlighet med den ändrade budgeten. Början av året var mycket snörik och kall. Detta medförde extra problem för byggnadsbeståndet. Isdammarna som bildades på taken under det djupa snötäcket orsakade många läckage i tak. Reparationskostnaderna för takläckagen och deras följder var så stora att det uppkomna underskottet inte kunde besparas på andra ställen, då både uppvärmningskostnaderna och underhållet av gatuområdena samtidigt var stora. För detta behov behövde man en budgetändring på 200 000. Till övriga delar har enheterna hållit sig bra inom budgeten. TEKNISKA CENTRALEN ENLIGT ANSVARSOMRÅDEN Förvaltnings-, ekonomi- och byråtjänster Ansvarsperson: ekonomiplaneraren Händelser som inverkat på verksamhetsmiljön och verksamheten System för uppföljning av verksamheten och ekonomin har vidareutvecklats till att motsvara de behov som centralens användare har. Ekonomirapporteringen har styrts till en gemensam skivstation för tekniska centralen. Rapporterna uppdateras på skivstationen med realtidsuppgifter. Ansvarsområdenas chefer kan när som helst söka uppdaterade ekonomiska uppgifter.

66 Ett av de viktigaste arbetena under året har varit att uppdatera reskontran och inkasseringen. Det har ännu förekommit många saker att reda ut på grund av kommunsammanslagningen. Harmoniseringen av verksamhetssätten har varit utmanande på många ställen. Mot slutet av året fick vi inkasseringen och utmätningen att fungera till full effekt. Vikariearrangemang har övervägts och kartläggningar om kunnande har gjorts för att effektivera och säkerställa verksamheten. Utbildningsmöjligheter har varit tillgängliga för alla villiga och utbildningsdeltagandet har varit berömligt. Under år 2012 kommer arbetsuppgifterna att genomgås ännu noggrannare. Processerna har genomgåtts på en grov nivå och i samband med detta började man fundera över arkivbildningsplanen. Grunduppgifterna för den interna hyresbestämningen har uppdaterats och man har samarbetat med de olika centralerna för att nå samförstånd om de grundläggande frågorna. Själva hyresbestämningen, utarbetande av avtal o.s.v. börjar på våren 2012 då grunduppgifterna samlats. Ekonomin har utfallit enligt planerna. Fortsättningsvis fanns det t.ex. bland personalutgifterna några felaktiga uppgifter som härrör till kostnadsställe, men helheten har för hela centralens del stämt bra överens med verkligheten. Den ekonomiska informationens exakthet ökar hela tiden då kännedomen om den egna centralen ökar. Utfallet för målen för verksamheten Utfallet för de mål som är bindande i förhållande till stadsfullmäktige MÅL FÖR VERKSAMHETEN Att underlätta ekonomiuppföljningen Att direktiv för processen gällande ärendehantering har givits och är i bruk (vikarier) Förbättrande av kundbetjäning/påskyndande av processerna UTFALLET FÖR MÅLEN FÖR VERKSAMHETEN Har utfallit väl. Det har blivit lättare att upprätta delårsöversikter. Rapporter finns tillgängliga på alla nivåer och rapporterna är à jour. Dynasty-ärendehanteringssystemet är i användning, avtalen matas in i systemet och alarmen fungerar. Faktureringen är à jour, inkasseringen fungerar och överföringen till inkasseringsbyrån har börjat. Det har inte ännu beslutats var infoplatsen ska placeras. Utfallet för de ekonomiska målen 1 000 BOKSLUT 2010 FÖRÄND- RINGAR EFTER FÖRÄNDR. UTFALL Förändr. / UTFALL Förändr. % / UTFALL Verksamhetsintäkter 4 087 14 14 - varav interna poster 4 086 4 4 Verksamhetskostnader -524-387 -49-436 -446-10 2,3 % - varav interna poster -45-45 -46-1 2,5 % Verksamhetsbidrag 3 563-387 -49-436 -432 4-0,8 % - varav interna poster 4 085-45 -45-43 2-5,3 % Verksamhetsbidrag, externt -523-387 -4-390 -389 1-0,3 % Avskrivningar och nedskrivningar -505-300 -300-358 -58 19,4 %

67 Verksamhetsintäkterna för 2010 uppvisar de interna hyresintäkterna för hela centralen, nu har de bokförts på sina rätta kostnadsställen under lokalservicen. I utgifterna ses en stor ökning i apparathyrorna; motsvarighet till detta i kansliets övriga intäkter (återbetalning av leasingavtalet för kopieringmaskin och på motsvarande sätt den nya leverantörens prestation till oss). Annars har inkomsterna och utgifterna utfallit praktiskt taget enligt det förväntade. Byggnadstillsyn och miljövård Ansvarsperson: ledande byggnadsinspektören Händelser som inverkat på verksamhetsmiljön och verksamheten Mot slutet av året anskaffades ett elektroniskt förfarande för tillståndsansökningar inom byggnadstillsynen. Utbildningen kommer att äga rum på våren 2012. En elektronisk tillståndstillämpning för miljövården togs i bruk enligt planerna. Byggnadsordningen och miljövårdsföreskrifterna har utarbetats som eget arbete under året och utkasten ska på utlåtanderunda före sommarsemestrarna 2012. En andra miljövårdsinpektörstjänst har inrättats och en anställd väljs till tjänsten i början av år 2012. I samband med miljövårdens projekt för glesbebyggelsens avloppsvatten har områdesspecifika rådgivningsdagar anordnats och en guide för glesbebyggelsens avloppsvatten har publicerats i ämnet. I och med tidtabellsändringarna för statsrådets förordning om behandling av hushållsavloppsvatten i områden utanför avloppsnätet, som trädde ikraft under, har intresset för tjänsterna som projektet erbjuder temporärt tynat. Luftkvalitetsuppföljningen, som Nylands NTM-central koordinerar, har fortsatt enligt programmet. Utfallet för målen för verksamheten Utfallet för de mål som är bindande i förhållande till stadsfullmäktige MÅL FÖR VERKSAMHETEN Ikraft fående av byggnadsordning UTFALLET FÖR MÅLEN FÖR VERKSAMHETEN Det första utkastet är färdigt Utfallet för de ekonomiska målen 1 000 BOKSLUT 2010 FÖRÄND- RINGAR EFTER FÖRÄNDR. UTFALL Förändr. / UTFALL Förändr. % / UTFALL Verksamhetsintäkter 200 158 4 162 251 90 55,7 % - varav interna poster 16 4 4 8 4 109,3 % Verksamhetskostnader -434-496 -29-525 -486 39-7,4 % - varav interna poster -29-29 -29-1,3 % Verksamhetsbidrag -234-338 -25-364 -235 129-35,4 % - varav interna poster 16-25 -25-21 5-18,7 % Verksamhetsbidrag, externt -250-338 -338-214 124-36,6 % På grund av rekordlivligt byggande har verksamhetsintäkterna överskridit förväntningarna. Inom miljövården har övervakningsavgifterna för marktäktstillstånd och egentliga tillståndsavgifter gett mer intäkter än uppskattat. I och med att kostnaderna har hållits budgetenliga har nettoutgifterna klart underskridits.

68 Nyckeltal Prestationer och nyckeltal BG Utf. BYGGNADSTILLSYNEN Intäkter 140 000 192 651 Kostnader 299 906 277 254 Nettokostnader 159 906 84 603 Nettokostnader/invånare 10,20 5,40 Behandlingstid för bygglov och åtgärdstillstånd 2 mån 2 mån Antal bygglov 240 244 Antal åtgärdstillstånd 240 131 Antal övervakningsbesök 1 050 1 521 MILJÖVÅRDEN Intäkter 17 500 58 821 Kostnader 195 683 186 302 Nettokostnader 178 183 127 481 Nettokostnader/invånare 11,30 8,15 Tillståndshändelser och utlåtanden 250 175 Antal övervakningsbesök 250 150 Stadsplanering Ansvarsperson: stadsarkitekten Händelser som inverkat på verksamhetsmiljön och verksamheten Stadsplaneringens uppgift är att skapa förutsättningar för utveckling och byggande av staden genom att säkerställa tomtbehoven för både boende och företagsliv. Stadsplaneringsavdelningen ansvarar för planläggningen och mätningsväsendet. Stadsplaneringsavdelningen bereder stadens markanvändningsplaner jämte utredningar, upprätthåller en uppdaterad baskartläggning samt fastighets- och planregister, sköter lagenliga fastighetsförrättningar samt bereder avgöranden som gäller planeringsbehov och beslut om undantag. Stadsplaneringsavdelningen har som specialuppgift att värna om kulturmiljön samt stads- och landskapsbilden. Under har arbetet på stadsplaneringsavdelningen, i synnerhet på fastighets- och GIS-byrån, begränsats av personalbrist. Gråbergsområdet utgör tyngdpunkten för utarbetande av nya planer. Planläggningen för de övriga områdenas del är närmast kompletterande och att uppdatera detaljplanerna. Staden har på områden i sin ägo ca 200 planlagda småhustomter på olika håll av det nuvarande Lovisa. När planläggningen betjänar ett enskilt intresse, upprättas tillsammans med markägaren ett planläggningsavtal, enligt vilket man av den sökande inkasserar de kostnader som planläggningen medfört.

69 Utfallet för målen för verksamheten Utfallet för de mål som är bindande i förhållande till stadsfullmäktige MÅL FÖR VERKSAMHETEN Att aktivera övriga centraler till att börja använda systemet för geografisk information. Att uppdatera systemet och programmen. Överföring av tjänster till webben. Arbetet med en digital sammanställningsplan fortsätter. Att fortsätta delgeneralplanläggningen med rättsverkan. Beslut om ordningsföljden för aktualisering av detaljplanerna bör vara fattat år. Prioritering av utarbetandet av nya detaljplaner. Att man förbinder sig till att följa dessa över full mäktige perioderna. Att utarbeta en enhetlig digital baskarta. Att sammanställandet av materialen gällande undantagslov och avgöranden om planerings-behov samt bygg- och åtgärdsförbudsområden, så att de utgör en del av systemet för geografisk information i nya Lovisa, påbörjas år. Utfallet för de ekonomiska målen UTFALLET FÖR MÅLEN FÖR VERKSAMHETEN GIS-systemet har tagits i bruk bl.a. inom miljövården och på ekonomiförvaltningens sida beträffande upprätthållandet av markegendom. Bygglovsansökningen och marknadsföringen av tomter överförs till nätet De behövliga tillämpningarna har upphandlats och väntar på att de servrar som behövs för närvarande ska bli färdiga. Arbetet har gjorts vid sidan om annat arbete (en person). Avgränsningarna för de sammanslagna kommunernas detalj- och strandplaner i pappersform är färdiga. Man fortsätter att överföra innehållet till elektronisk form. Beredningen av delgeneralplanen för Gråberg-Räfsby-Köpbacka-Valkom börjar egentligen på 2012 års sida. Detaljplaner har uppdaterats enligt behov. Lagen förutsätter uppdateringsbedömning före 2013. Man har inte klarat av detta i omfattande grad på grund av resursbrist. Ordningen för att utarbeta detaljplaner har prioriterats i samband med planöversikten. Man håller på att bereda anbudsbegäran för utarbetande av baskarta för Pernå kyrkby. Åtgärderna ifråga har överförts till tiden efter uppdateringen av GISsystemet, d.v.s. till 2012. 1 000 BOKSLUT 2010 - FÖRÄND- RINGAR EFTER FÖRÄNDR. UTFALL Förändr. / UTFALL Förändr. % / UTFALL Verksamhetsintäkter 727 626 2 628 605-23 -3,7 % - varav interna poster 14 2 2 7 5 210,8 % Verksamhetskostnader -1 015-754 -52-806 -853-47 5,9 % - varav interna poster -51-51 -51-0,9 % Verksamhetsbidrag -288-128 -50-178 -248-70 39,6 % - varav interna poster 14-49 -49-43 6-11,3 % Verksamhetsbidrag, externt -301-128 -1-129 -205-76 58,9 % Avskrivningar och nedskrivningar -95-88 -88-95 -7 8,0 % Omvärderingen av sommarstugstomterna, för vilket man inte förberett sig, belastade avdelningens budget med ca 49 000. Å andra sidan ackumulerades ca 94 000 besparingar i inköp av kontors-, bank- och experttjänster samt i tryck- och annonseringskostnader.

70 Nyckeltal Prestationer och nyckeltal BG Utf. Intäkter 17 100 11 062 Kostnader 339 361 244 118 PLANLÄGGNINGS- OCH ARKITEKTBYRÅN Avgörande som gäller behov av planering 13 kpl Godkända detaljplaner 6 kpl 179 ha FASTIGHETS- OCH GIS-BYRÅN Intäkter 609 500 586 329 Kostnader 415 168 558 177 Nettokostnader 193 332 28 152 Försäljning av egnahemshustomter 10 st Hyresintäkter 160 721 349 000 355 928 Fastighetsförrättningar 17 st 14 035 Tomtstyckningar 7 500 Byggande och underhåll Ansvarsperson: chefen för samhällsteknik Händelser som inverkat på verksamhetsmiljön och verksamheten Under januari-april kom det på Lovisaområdet 98 cm snö (92 cm i november-december 2010), vilket innebar mer kostnader än normalt för underhåll av gator och fastigheter samt fastighetsskador. Man var tvungen att utnyttja merarbete och anlita köptjänster för att genomföra reparationsarbetena. Hälsocentralen, Märlax daghem, Forum och biblioteket tog mest skada; den gynnsamma väderlekssituationen under slutet av året gjorde situationen lättare. Energikostnaderna överskred det uppskattade. Investeringsprojekten har genomförts i enlighet med byggplanerna med undantag av det finska skolcentrumprojektet. Entreprenören har valts för finska skolcentrumets nyprojekt. Beslutet om valet behandlas fortfarande av marknadsdomstolen och anslaget kommer att betonas mer under 2012 och 2013. Gatuplanerna för Gråbergs första skede gick framåt och byggverksamheten på området börjar 2012. Personalkostnaderna motsvarade det planerade.

71 Utfallet för målen för verksamheten Utfallet för de mål som är bindande i förhållande till stadsfullmäktige MÅL FÖR VERKSAMHETEN Att besluta om ett ägarpolitiskt program Att optimera verksamheten/lokalerna UTFALLET FÖR MÅLEN FÖR VERKSAMHETEN Försäljningsprinciperna för fastigheter har fastställts och försäljningslistan har behandlats. Det finns tre objekt till salu. Intern uthyrning per fastighetstyp i användning, ska preciseras. Energiprogram Att harmonin för skötseln av gatunätet förverkligats Att harmonin för skötseln av grönområdena förverkligats Att byggandet av infrastruktur på de nya bostads- och serviceområdena har projektförts Inga inspektioner utfördes. Energiuppföljning genomfördes och avtalet uppgörs inom kort. Anvisningarna för vinterunderhåll har tagits i bruk. Sommarunderhållets nivå har inte preciserats för de olika skötselklasserna. Planen för tätortsskogar i Liljendal, Pernå och Strömfors är färdig, men är inte ännu godkänd. Utgångsmaterial har samlats. Långsiktsplanen har inte utarbetats. Strategin och programmen är halvfärdiga. Utfallet för de ekonomiska målen 1 000 BOKSLUT 2010 - FÖRÄND- RINGAR EFTER FÖRÄNDR. UTFALL Förändr. / UTFALL Förändr. % / UTFALL Nyckeltal Verksamhetsintäkter 1 087 665 6 521 7 185 7 136-49 -0,7 % - varav interna poster 371 6 521 6 521 6 469-52 -0,8 % Verksamhetskostnader -9 460-9 271-1 193-10 464-10 372 92-0,9 % - varav interna poster -582-977 -977-929 47-4,8 % Verksamhetsbidrag -8 373-8 606 5 328-3 279-3 236 43-1,3 % - varav interna poster -211 5 544 5 544 5 539-5 -0,1 % Verksamhetsbidrag, externt -8 162-8 606-216 -8 823-8 775 48-0,5 % Avskrivningar och nedskrivningar -1 927-2 022-2 022-3 399-1 377 68,1 % Materialen och förnödenheterna överskreds på grund av oväntade reparationsarbeten. Energikostnaderna överskred det uppskattade. Köp av tjänster och personalkostnaderna motsvarade budgeten. Man kommer inte att få uppskattade skogsintäkter på grund av eftersläp i tillståndsprocesserna och i administrativa lösningar för skogen. Prestationer och nyckeltal BG Utf. Nettokostnader/invånare*) 548 206 Gatulängd, km ca 103 103 Underhåll av trafikleder/ /invånare 54,16 64 Fastigheter som ska underhållas, m2-vy ca 94 400 ca 94 400 *) bokföring av interna hyror enligt fastighet inverkar på siffran nettokostnader/invånare

72 ALLMÄN OCH KONCERNFÖRVALTNING Ansvarsperson: stadsdirektör Utfallet för målen för verksamheten 1 000 BOKSLUT 2010 - ÄNDRING EFTER ÄNDRING FÖRVERKL. Förändr. / FÖRV. Förändr.. % / FÖRV. Verksamhetsintäkter 5 960 5 347 7 354 12 701 13 493 792 6,2 % - varav interna poster 81 7 354 7 354 7 238-116 -1,6 % Försäljningsintäkter 4 845 4 339 7 354 11 693 12 417 724 6,2 % Avgiftsintäkter 315 175 175 357 182 104,3 % Understöd o bidrag 402 514 514 323-191 -37,2 % Övriga intäkter 46 11 11 42 32 300,1 % Hyresintäkter 352 309 309 354 45 14,6 % Verksamhetskostnader -12 640-14 793-660 -15 454-14 819 635-4,1 % - varav interna poster -48-682 -682-635 47-6,9 % Personalkostnader -7 705-8 140-4 -8 145-7 814 331-4,1 % Köpta tjänster -3 097-4 757-241 -4 998-4 542 456-9,1 % Material, förnöd. o varor -1 058-1 326-17 -1 342-1 251 91-6,8 % Understöd -610-420 -420-738 -318 75,7 % Övr verksamhetskostnader -171-150 -398-548 -474 74-13,6 % Verksamhetsbidrag -6 681-9 446 6 694-2 752-1 326 1 426-51,8 % - varav interna poster 33 6 672 6 672 6 603-69 -1,0 % Verksamhetsbidrag,extern -6 714-9 446 22-9 424-7 929 1 495-15,9 % Avskrivn. och nedskrivn. -629-500 -500-715 -215 42,9 % Centralens anslag som är bindande i förhållande till stadsfullmäktige är det externa verksamhetsbidraget. Den positiva förändringen i verksamhetsbidraget för centralen i sin helhet uppgick till ansenliga 1,4 miljoner euro. Den största förändringen i verksamhetsintäkterna uppstod i inkomsterna från försäljning av skog och i avbytartjänsterna, som Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt (LPA) ersätter till fullt belopp. Utgifterna, och i motsvarande grad inkomsterna, steg för den egentliga avbytarservicen med 10,6 % i jämförelse med bokslutet 2010. De största besparingarna i verksamhetskostnaderna har uppstått inom personalkostnaderna för förvaltningstjänsterna och ekonomitjänsterna. Dessa ansvarsområden uppvisar också besparingar inom köp av tjänster och material och förnödenheter. I jämförelse med bokslutet 2010 har centralens externa kostnader stigit. Siffrorna är inte jämförbara eftersom kostservicens och städservicens köpta tjänster (ISS) överfördes till allmän och koncernförvaltningen. De interna intäkterna är inte heller jämförbara eftersom interna poster först togs i bruk år.

73 ALLMÄN OCH KONCERNFÖRVALTNINGEN ENLIGT ANSVARSOMRÅDEN Förvaltningstjänster Ansvarsperson: förvaltningsdirektören Händelser som inverkat på verksamhetsmiljön och verksamheten Den största enskilda händelsen som inverkat på verksamheten i stadskansliet var riksdagsvalet. Till övriga delar har stadskansliets verksamhet och upphandlingar effektiverats med olika åtgärder i enlighet med målen för verksamheten. Dataförvaltningsenheten har fortsatt att virtualisera serveromgivningen och att förbättra datakommunikationsförbindelserna i olika enheter. Genomförandet av personalenkäten och riskkartläggningen samt det att man lyckats minska antalet sjukfrånvarodagar i förhållande till år 2000 hörde till årets viktigaste projekt i personalenheten. I kommunikationsenheten har det pågående strategiarbetet inverkat på genomförandet av vissa mål, men ett inledande utredningsarbete av programmet har påbörjats i form av enkäter. Kommunikationsenheten har aktivt bidragit till att göra Lovisa känt på ett antal mässor och i andra publikevenemang. Utfallet för målen för verksamheten Utfallet för de mål som är bindande i förhållande till stadsfullmäktige MÅL FÖR VERKSAMHETEN Strategiskt ledarskap UTFALLET FÖR MÅLEN FÖR VERKSAMHETEN En del av stadens tjänstemannaledning och förtroendevalda har deltagit i Finlands Kommunförbunds och Oy Audiapro Ab:s projekt Nya generationens organisation och ledarskap. Projektet fortsätter 2012. Mellanutvärderingen av fullmäktigearbetet i Lovisa utfördes i samarbete med Finnish Consulting Group. Fullmäktigeseminariet Politik, förvaltning och ledningens roller hölls i juni. Effektiv verksamhet Därtill har enskilda stadsfullmäktigeledamöter och ledande tjänstemän deltagit i flera olika utbildningar och seminarier som varit avsedda för de förtroendevalda och de ledande tjänstemännen i kommunerna. Uppdatering av förvaltningsförfarandet Revideringen av förvaltningsstadgan och arbetsordningen för fullmäktige fortsätter även 2012 i samarbete med centralerna och fullmäktigegrupperna. Förnyande av arbetsstationer Ca 170 av Lovisa stads ca 1 000 arbetsstationer förnyades under. Antalet bärbara arbetsstationer ökades i enlighet med budgeten och ThinClient-lösningar testades. Med volymavtal var det möjligt att minska på upphandlingspriset av arbetsstationsapparaturen och man kunde standardisera maskinvarumiljön. Cykeln för förnyande fortsätter likadan och på grund av detta kommer man under 2012 att uppnå en enhetligare maskinvarumiljö än den brokiga miljö som härstammar från kommunsammanslagningens tider Funktionssäkra system Virtualiseringen av servermiljön fortsatte enligt planen. Säkerhetskopieringstjänsterna för system förenhetligades och förbättrades. Utvecklingen av säkerhetskopieringstjänsterna fortsätter fortfarande under 2012 i enlighet med en preciserad plan. Förbättrande av effektivitet Samarbetet mellan stadskansliet och kommunikationsenheten har ökat bland annat i fråga om utarbetandet av tidtabeller för översättning och postning av föredragningslistor och protokoll. Användningen av elektroniska tjänster har ökat och bland annat beslutsförteckningarna för pressen är numera enbart elektroniska. Stadens webbplats och intranät utnyttjas mer än tidigare i kommunikationen. Arbetet för att förbättra samarbetet mellan enheterna fortsätter.

74 MÅL FÖR VERKSAMHETEN En bra arbetsgivarbild UTFALLET FÖR MÅLEN FÖR VERKSAMHETEN Stöd för chefsverksamhet Chefsverksamheten har under årets lopp stötts med bl.a. utbildning för chefer. Vid utgången av året hade 15 chefer avlagt specialyrkesexamen i ledarskap (finsk förkortning JET). Chefsarbetet har instruerats genom att man utarbetat personalanvisningar, som förenhetligar verksamheten. Rättvis avlöning Rättvis avlöning har genomförts genom verkställandet av ett lönesystem som baserar sig på arbetets svårighetsgrad. Principen har varit att den uppgiftsrelaterade lönen är lika för uppgifter som har samma svårighetsgrad och på motsvarande sätt betalas det ett svårighetsgradstillägg, som läggs till den uppgiftsrelaterade lönen, om uppgiften är mera krävande En välmående och arbetsför personal Arbetsklimatenkät Arbetsklimatsenkäten genomfördes som en enkät om arbetshälsa våren. Enligt enkäten uppskattar Lovisa stads personal sitt arbetsliv vara bättre än i medeltal. Handlingsmodell för tidigt ingripande Sjukfrånvaron har minskat från 2010 med ca tusen arbetsdagar. Nedgången har nåtts bl.a. genom intensifiering av samarbetet med arbetarskyddet och företagshälsovården. Verksamhetsmodellen för tidigt ingripande och t.ex. trepartssamtal (deltagarna består av arbetstagaren, arbetarskyddets representant och företagshälsovårdens representant) har blivit en naturlig del av chefsverksamheten. Planering och genomförande av riskkartläggning för arbetarskyddet Enkäten om faror och risker i arbetsmiljön genomfördes hösten. Inga betydande riskmoment i personalens arbetsmiljö kom fram. År uppgick frånvaro p.g.a. sjukdom till 13 605 arbetsdagar (14 613 arbetsdagar år 2010). Planmässig kommunikation Enhetlig kommunikation Hösten genomfördes följande kommunikations- och serviceenkäter som under 2012 används för att utveckla verksamheten samt som bakgrundsmaterial för kommunikationsprogrammet och andra strategiska program: - enkät om invånarkommunikation kombinerad med undersökningen Den kommunala servicen - enkät om kommunikation med intressentgrupper. - enkät om kommunikationen på arbetsplatsen Rapporterna gås igenom i februari 2012. Utarbetandet av kommunikationsprogrammet och marknadsföringsdelen till det inleds efter att stadsfullmäktige har godkänt stadsstrategin. Kommunikationsutbildning anordnas som en del av denna process. Användningen av Lovin-intranätet har ökat under året och antalet besökare har stigit. Lovin utvecklas fortlöpande som en central kanal för intern kommunikation. Effektiv kommuninvånarkommunikation Stadens webbplats www.loviisa.fi utvecklas hela tiden och på webbplatsen har det genomförts exempelvis elektroniska omröstningar (vattentornet, slogan) och enkäter. Antalet besökare på webbplatsen har ökat jämfört med 2010. Under året anordnades utbildning för dem som uppdaterar webbplatsen. Under hösten genomfördes Användarundersökning för kommuners internetsidor på webbplatsen www.loviisa.fi. Antalet svar var cirka 470. Rapporten gås igenom i början av 2012 och på basis av den utvecklas innehållet på webbplatsen för att ännu bättre motsvara användarnas behov och önskemål. Invånarkvällar om dagvården och förskolepedagogiken anordnades i samarbete med dagvården och samservicekontoren enligt följande: 1.3 Strömfors, 2.3 Liljendal och 7.3 Pernå. Infotidningen Morjens sändes till varje hushåll (ca 9 000 st.) i april och oktober. Höstens infotidning sändes även till fritidsboende (1 700 st.). Som bilaga till vårens tidning fanns planläggningsöversikten och som bilaga till höstens tidning fanns den uppdaterade servicekatalogen. Lovisadagen och Lovisaveckan firades i augusti. På Lovisadagen bjöds kommuninvånarna på namnsdagskaffe i alla fyra kommundelar. Staden deltar 2010 2012 i Kommunförbundets språkvårdsprojekt vid namn Rakt på sak klarspråk i kommunen. Inom ramen för projektet har det anordnats ett språkvårdsseminarium, centralspecifika verkstäder om språkvård och anställda i staden har deltagit i föreläsningar om språkvård.

75 MÅL FÖR VERKSAMHETEN Ett gott kommunanseende UTFALLET FÖR MÅLEN FÖR VERKSAMHETEN Synliggörande av nya Lovisa Nya Lovisas attraktionskraft och riksomfattande synlighet ökades genom samarbete kring marknadsföring med de evenemang som ordnas i staden. De viktigaste samarbetsparterna var Lovisa Historiska Hus och innebandylaget Lovisa Tor. Dessutom hade staden kommit överens om synligheten med cirka 15 evenemang och föreningar i Lovisa. På resemässan i Helsingfors marknadsfördes Lovisa med temat Kom och hälsa på som lyfte fram de trivsamma evenemangen i Lovisa. Evenemangen marknadsfördes även i tidningsannonserna på sommaren. I spetsen stod de på riksnivå betydelsefulla evenemangen Lovisa Historiska Hus och Sibeliusdagarna i Lovisa under Lovisaveckan. Ett idylliskt Lovisa med gemenskapsanda och i synnerhet evenemanget Lovisa Jul marknadsfördes framgångsrikt på Elma-landsbygdsmässan i Helsingfors. För att stöda marknadsföringen producerades tillsammans med turistbyrån broschyrerna Lovisa (fyra språkversioner) och Strömfors bruk samt broschyrerna Östra Finska vikens båthamnar och Renkaat kohti rannikkoa (på finska och engelska) i samarbete med kommunerna i kusttrakten. I november skickades tidningen Lovisa Jul till hushållen i Östra Nyland samt delvis i Östra Helsingfors och Helsingfors innerstad, Kotka och Kouvola. Till alla nyfödda i Lovisa delades det också ut en Lovisa Baby-omlottskjorta som är tillverkad av återvinningstyg. Avlägsnandet av gamla informationstavlor påbörjades och planeringen av nya tavlor torde börja inom projektet Attraktiv turism året runt med hållbar kvalitet i Södra Finland 2012. Boendemarknadsföring Lovisa profilerades som en trivsam boendeort med hjälp av tidningen Småstadsliv och evenemanget Lovisa Historiska Hus. Tidningen Småstadslivs sommarupplaga sändes som en adresserad direktförsändelse till 3 000 hushåll i Helsingfors, Vanda, Lahtis och Kouvola. Tidningen har aktivt förts till distributionsplatserna i olika delar av Lovisa (bl.a. ABC i Gammelby) och delats ut på mässor och på evenemanget Lovisa Historiska Hus. Under Lovisa Historiska Hus presenterade staden sig på en egen avdelning på Saltbodtorget och anordnade rundturer med boendetema till tomtområdena i Valkom, Märlax, Tavastmo i Tessjö, Israelskogen i Forsby och Heikantbacken i Sävträsk (66 deltagare/4 rundturer). Staden deltog i Omakoti-mässan i Vanda i slutet av oktober där staden presenterade i synnerhet tomtutbudet. Stadens tomtmarknadsföringsmaterial uppdaterades tillsammans med tekniska centralen. Som verktyg för marknadsföringen av tomterna användes Tomtbörsen. Till kommunikationsenheten hör förutom kommunikation och marknadsföring också översättning och torget. Under tog translatorerna emot 987 registrerade uppdrag (2010 cirka 650). Två translatorer pensionerade sig under året (100 % och 60 %) och i stället för dem anställdes två nya translatorer (100 % och 100 %). Antalet försäljare på vardagstorget och marknaderna var en aning mindre än tidigare år, d.v.s. under 2 000. Torget höll öppet en längre tid och extra dagar under evenemangen Lovisa Historiska Hus och Lovisa Jul. Skriftliga anvisningar utarbetades för de partier som valarbetar på torget. Kommunikationschefen är biträdande sekreterare i centralvalnämnden och deltog tillsammans med förvaltningschefen i förberedelserna och verkställandet av riksdagsvalet i flera veckor. Marknadsföringsplaneraren deltog under 2010 i utbildningen Specialyrkesexamen i ledarskap som anordnades för stadens personal. Utbildningen har varit till nytta för enheten både med tanke på den anställdas och på verksamhetsområdets utveckling.

76 Utfallet för de ekonomiska målen 1 000 BOKSLUT 2010 ÄNDRING EF- TER ÄND- RING FÖRVERKL. Förändr. / FÖRV. Förändr. % / FÖRV. Verksamhetsintäkter 366 317 1 906 2 222 2 095-128 -5,7 % - varav interna poster 38 1 906 1 906 1 882-23 -1,2 % Verksamhetskostnader -2 623-3 091-273 -3 365-2 962 402-12,0 % - varav interna poster -6-300 -300-266 34-11,3 % Verksamhetsbidrag -2 257-2 775 1 632-1 142-867 275-24,1 % - varav interna poster 32 1 606 1 606 1 617 10 0,7 % Verksamhetsbidrag,extern -2 290-2 775 26-2 748-2 484 264-9,6 % Avskrivn. och nedskrivn. -1-13 -13 Med undantag av understöd och bidrag motsvarar verksamhetsinkomsterna synnerligen bra de budgeterade verksamhetsinkomsterna. För verksamhetskostnadernas del kan tydliga besparingar observeras jämfört med verksamhetskostnaderna i budgeten. I synnerhet vid köp av tjänster har staden lyckats åstadkomma tydliga besparingar utan att det skulle ha vållat problem i att uppnå målsättningarna. Sysselsatta personer och personalens hälsovårdskostnader är de största enskilda poster som bidragit till att besparingar uppnåtts i verksamhetskostnaderna. Staden har anställt färre personer för sysselsättning än budgeterats, vilket å ena sidan medför besparingar i personalkostnaderna och å andra sidan leder till att bidragsbeloppet för sysselsättning är mindre i verksamhetsintäkterna. Besparingarna inom hälsovårdskostnaderna beror på att antalet besök på företagshälsovården har minskat. Det minskade antalet besök på företagshälsovården kan bland annat bero på det minskade antalet sjukfrånvarodagar och också på tillgången till företagshälsovårdstjänsterna; det uppstod en vattenskada i företagshälsovårdens lokal våren. Ekonomitjänster Ansvarsperson: ekonomidirektören Händelser som inverkat på verksamhetsmiljön och verksamheten Den goda utvecklingen i skatteinkomsterna möjliggjorde ett utmärkt resultat med ett överskott på 2,6 miljoner euro för Lovisa stad. Avsikten har varit att flytta tyngdpunkten för uppföljningen av ekonomin och rapporteringen från backspegelsläge mot en mera förebyggande, proaktiv, riktning. Ekonomitjänsterna tog också i bruk en ny koncernrapporteringsmodell, som inbegriper nya tillvägagångssätt såsom att ställa prognoser för resultatet och ledningens skriftliga utredningar om åtgärder, särskilt i situationer då det ser ut som om utgifterna skulle överskrida budgeten. Ansvar och befogenheter fördes på så sätt konkret över till resultatenheterna, d.v.s. till den nivå där man i realiteten kan inverka på kostnadsutvecklingen. Utarbetandet av prognoser lyckades bra. När de slutgiltiga skatteinkomsterna bekräftats i december uppvisade stadens resultatprognos ett överskott på 2,7 miljoner, d.v.s. endast drygt 100 000 euro mera än det slutliga resultatet. Kostservicen genomförde en kundbelåtenhetsförfrågning och responsen gav ett bra resultat, som har kunnat användas för vidare utveckling av verksamheten. Avsikten är att fortsättningsvis genomföra kundbelåtenhetsförfrågningar under de följande verksamhetsåren och att utvidga dem till att inbegripa städservicen.

77 Med tanke på personalen var nya Lovisas andra verksamhetsår, märkbart redigare än det första verksamhetsåret 2010 beträffande stödtjänsterna som ekonomitjänsterna och städ- och kostservicen producerade. Mängden övertidsarbete minskade och arbetsprocesserna kunde göras klarare, vilket ledde till större arbetsro och tydligare arbetsbeskrivningar. Antalet sjukfrånvarodagar minskade i jämförelse med föregående år med -24 %. Genomsnittsåldern för den ordinarie personalen var 50,2 år; den högsta inom staden. Rikligt med personal avgick med pension i synnerhet från städservicen. Det totala antalet anställda sjönk för ekonomitjänsternas del från bokslutet 2010 till bokslutet med sammanlagt 8 personer. Förbättringen av processer och rätt fördelning av resurserna har varit temat för all verksamhet under räkenskapsperioden. Utfallet för målen för verksamheten Utfallet för de mål som är bindande i förhållande till stadsfullmäktige MÅL FÖR VERKSAMHETEN Att uppnå ett positivt årsbidrag Att utarbeta produktivitetsprogrammet för - 2015 Långsiktig och effektiv ägarpolitik Information om det ekonomiska läget i realtid Att utveckla riskhanteringen och den interna övervakningen Kosthållningsmål Kundbelåtenhetsförfrågning Stadsstyrelsen tar en aktiv roll i försäkrandet av kostservicens kvalitet. Städtjänsterna Servicehusens renhetsnivå gås igenom med användning av Hygicult TPC ytprovstest. Kvalitetsövervakning tas i bruk inom alla städobjekt. UTFALLET FÖR MÅLEN FÖR VERKSAMHETEN Målet uppnåddes. Årsbidraget för bokslutet uppgick till 7,2 miljoner euro, vilket är 4,2 miljoner euro mera än årsbidraget i bokslutet 2010 (årsbidraget 2010 uppgick till 3,0 miljoner ). Resultatet tålde även avskrivningar till fullt belopp samt nedskrivningen av skolcentrumet Länsiharjus bokföringsvärde på 1,7 miljoner euro. Produktivitetsprogrammet -2015 utarbetas fortsättningsvis. Avsikten är att inleda utredningar om servicenät och processbeskrivningarna för verksamheten 2012-2013. Principerna för ägarpolitiken har inte utarbetats. Rapporteringspraxis har förbättrats under räkenskapsperioden. Tyngdpunkten i rapporteringen har ändrats framåt från backspegelsläge. Centralerna deltog för sin egen verksamhets del i utarbetandet av resultatprognosen för Lovisa stad i samband med uppläggningen av delårsrapporterna 1-4 och 1-8. Centralerna uppskattade på basis av det dittills uppkomna utfallet kostnadsutvecklingen för återstoden av året och reagerade på eventuella avvikelser från budgeten med ledningens åtgärder. Ledningens åtgärder var lyckade och utgiftsdisciplinen höll. Efter det att skatteinkomsterna bekräftats uppgick resultatprognosen för Lovisa stad för till 2,7 miljoner euro. Prognosen avvek med endast 160 000 euro från det slutliga resultatet. Utvecklingen av riskhanteringen och den interna kontrollen ingick i controllerns arbetsbeskrivning. Eftersom controllern övergick i en annan arbetsgivares tjänst överfördes uppgifterna p.g.a. resursbrist till räkenskapsperioden 2012. Ändringen av uppgiften som controller till upphandlingssakkunnig kommer också i fortsättningen att ställa utmaningar på skötandet av uppgifterna och ökar på trycket att köpa externa tjänster för skötandet av riskhanteringen och den interna kontrollen. Anvisningen för den interna kontrollen kommer att utarbetas inom den egna verksamheten under räkenskapsperioden 2012. Centralköket genomförde våren en kundbelåtenhetsförfrågning tillsammans med ISS. Med hjälp av förfrågningen redde man ut kundbelåtenheten, kvaliteten på kostservicen och nivån på servicen. På skalan 1-5 fick centralköket vitsordet 3,89 och de tjänster som ISS producerade vitsordet 3,70. På basis av förfrågningen har man dessutom kunnat utveckla och ändra på förfaringssätt, t.ex. har man inom skolbespisningen breddat salladssortimentet och satt till kryddor i recepten. I december höll centralköket öppet hus för beslutsfattare. Ytprovstest utfördes såväl i servicehusen som på hälsocentralen i juni. Resultaten var till alla delar bra. Ytprovstestet Hygicult utgör en snabb, behändig, tillförlitlig och förmånlig metod för hygienkontroll. Testet kommer fortsättningsvis att användas inom kvalitetsövervakningen.

78 Utfallet för de ekonomiska målen 1 000 BOKSLUT 2010 FÖRÄND- RINGAR EFTER FÖRÄNDR. UTFALL Förändr. / UTFALL Förändr. % / UT- FALL Verksamhetsintäkter 165 73 5 448 5 521 5 458-63 -1,1 % - varav interna poster 42 5 448 5 448 5 354-94 -1,7 % Verksamhetskostnader -4 567-6 039-178 -6 218-5 870 348-5,6 % - varav interna poster -11-175 -175-171 4-2,3 % Verksamhetsbidrag -4 402-5 966 5 270-696 -411 285-40,9 % - varav interna poster 31 5 274 5 274 5 184-90 -1,7 % Verksamhetsbidrag, externt -4 433-5 966-4 -5 970-5 595 375-6,3 % Avskrivningar och nedskrivningar -65-142 -142 Utfallet för verksamhetsintäkterna är i det närmaste planenligt. Verksamhetskostnaderna har underskridits i jämförelse med budgeten. De största besparingarna har uppstått i personalkostnaderna. Antalet anställda inom Ekonomitjänster har minskat med åtta (8) personer från bokslutet 2010 till bokslutet. Ekonomiavdelningen och Kostservicen har båda två (2) anställda färre än i bokslutet 2010. Städservicen å sin sida har fyra (4) anställda färre än i bokslutet 2010. Den största orsaken till ändringarna i personalstyrkan är avgång med pension. Inom material, förnödenheter och varor har man sparat ca 100 000 euro i jämförelse med budgeten. Sjukfrånvaron inom Ekonomitjänster och Städservice har minskat. I jämförelse med bokslutet 2010 har sjukfrånvaron däremot ökat inom Kostservicen. Den höga genomsnittsåldern på personalen och arbetets tunga natur har för sin del bidragit till de måttligt rikliga sjukfrånvarotalen inom Kostservicen. Utvecklingstjänster Ansvarsperson: utvecklingsdirektören Händelser som inverkat på verksamhetsmiljön och verksamheten År rådde det fortsättningsvis brist på personer viktiga för utvecklingstjänsternas verksamhet. De flesta projekten inom utvecklings- och näringslivsväsendet förutsätter ett intensivt samarbete med stadens övriga enheter, i synnerhet med tekniska väsendet. Lovisa fick en stadigvarande teknisk direktör mot slutet av året, men den näringslivsansvarigas uppgifter sköttes på deltid. Grundandet av ett utvecklingsbolag, som redan länge varit under beredning, var ett projekt som fortsättningsvis sysselsatte utvecklingstjänsterna under hela året. Det omfattande projektet Grön Motorväg, ledd av Lovisa stad, fullbordades på sommaren och resultaten därav kan utnyttjas då motorvägen E18 Forsby-Kotka byggs, samt framför allt inom nationell trafikpolitik. Lovisa har möjligheten att i samband med byggandet av motorvägen utnyttja idéer som utvecklats under projektet. På grund av att det fortsatta arbetet inte var fullbordat publicerades slutrapporten inte under året. Stadsstrategin bereddes som omfattande samarbete och avsikten var att fullborda strategin under året. Man lyckades dock inte få strategin fastställd före utgången av året och därför kunde man inte heller föra framåt beredningen av program som förverkligar strategin. Ett förslag för stadsstrategi godkändes dock av närings- och utvecklingssektionen i december. Som nya regionala objekt påbörjades ett reduktionsfiskeprojekt och ett närmatsprojekt. På våren beslutade stadsstyrelsen att Lovisa deltar i reduktionsfiskeprojektet, som minskar fosfor i Östersjön och förbättrar yrkesfiskarnas verksamhetsförutsättningar. På sommaren beslutade näringsoch utvecklingssektionen att Lovisa ska leda östra Nylands närmatsprojekt som heter Huoletta tuo-

79 retta Närande närmat. Projektet förverkligar för sin del även Lovisanejdens näringslivsprogram. Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland ger ett stöd på 90 % för båda projekten. Utfallet för målen för verksamheten Utfallet för de mål som är bindande i förhållande till stadsfullmäktige MÅL FÖR VERKSAMHETEN ÅTGÄRD /UTVECKLINGSPROJEKT UTFALLET FÖR MÅLEN FÖR VERKSAMHETEN Att utöka skatteinkomstbasen Att skapa ett gott kommunanseende Att dra nytta av det geografiska läget Man gör upp en stadsstrategi Man utarbetar ett bostadspolitiskt program Man förbättrar företagssamarbetet Näringslivsmarknadsföring och att bilda arbetsredskap Regionala samarbetsprojekt Man inleder hamnens bolagiseringsprocess Turismmarknadsföring och stadens egna turistmål Man utarbetar en utvecklingsplan för turismen i Lovisa Projektet Grön Motorväg Förslaget till stadsstrategi för Lovisa blev färdig före utgången av året. Behandlingen i fullmäktige fortsätter under år 2012. Det bostadspolitiska programmet bereddes så att utarbetandet kunde börja utifrån stadsstrategin. Företagarnas morgonkaffeträffar fortsatte under året och det överenskoms med Lovisanejdens Företagare rf om ramarna för det praktiska samarbetet. Tillsammans med Fortum Oy:s representanter bereddes vissa samarbetsprojekt. En utredning om handelns servicenät i Lovisanejden utarbetades. Fullmäktige godkände ett s.k. investeringsredskap för staden. Redskapet är en principmodell, med vilken staden kan börja diskutera stöd för företagens behov av lokaler. Som det viktigaste regionala samarbetsprojektet bereddes och godkändes Lovisas deltagande i att utveckla Posintra Oy till ett regionalt utvecklingsföretag. Dessutom deltog Lovisa i överenskomna och pågående samprojekt. Som nya projekt beslutades det att delta i reduktionsfiskeprojektet och att förvalta det regionala närmatsprojektet Huoletta tuoretta Närande närmat. Under förberedde man sig för bolagiseringen av hamnen i synnerhet via minskning av driftskostnaderna i utvecklingen av verksamhetens lönsamhet. Detta genomfördes med utveckling av upphandlingsmodeller för nya tjänster och med upphandlingsavtalen som konkurrensutsattes för år 2012. De viktigaste målen, sevärdheterna och evenemangen i Lovisa fördes fram, så som Lovisa Historiska Hus, småstadsidyllen samt trädgårds- och jultemana. Planen har inte utarbetats i och med att utplaceringen av turismväsendet ännu var öppet. Ända till slutet av året var det oklart i vilken grad verksamheten ska flyttas till att underlyda Posintra. Förhandsutredningsprojektet Grön Motorväg slutade i slutet av juni. Projektet möjliggjorde samarbete av ett helt nytt slag mellan olika samhällssektorer och projektet producerade nya gröna planeringslösningar för E18 Forsby-Lovisa-Kotka-projektet. Dessutom trappade projektet upp ekoeffektiviteten för genomförseln. Konceptet Grön och intelligent utvecklingskorridor, som utformades under projektet, framställdes som huvudmeddelande på Finlands avdelning på det internationella vägförbundets kongress i Mexico 26 30.9.. Konceptet väckte intresse på betydande håll för fortsatt samarbete med Finland. Som fortsättning på arbetet ombads Lovisa stad att, som en del av beredningen av den trafikpolitiska utredningen, delta i att leda testprojektet E18 En grön och intelligent tillväxtkorridor. Ministergruppen som styr beredningen av utredningen beslutade i september om genomförandet. Arbetet har inom den nationella trafik- och näringslivspolitiken för sin del ökat betydelsen av den för Lovisa viktiga utvecklingskorridoren som riktar sig österut från Helsingfors.

80 Nyckelprestation/nyckeltal BG Utf. Nystartade företag 50 33 Antal avbytardagar 16 500 16 800 Avbytare som avlagt yrkesexamen 25 27 Vägunderstöd/km 381 512 Behandlade ansökningar om lantbruksstöd 1 500 1 449 Hamnens varor i ton (1 000) 1 070 1 116 * Av vägunderstöden täcks 80 000 med fusionsunderstöden år : avsett för grundförbättringsobjekt. Utfallet för de ekonomiska målen 1 000 BOKSLUT 2010 Verksamhetsintäkter 5 429 - varav interna poster 1 Verksamhetskostnader -5 451 - varav interna poster -30 Verksamhetsbidrag -22 - varav interna poster FÖRÄNDRINGAR 4 958-5 663 EFTER FÖRÄNDR. 4 958 Förändr. / UTFALL Förändr. % / UTFALL 5 940 983 19,8 % 2 2 UTFALL -209-5 872-5 988-116 2,0 % -208-208 -199 9-4,3 % -705-209 -914-47 867-94,8 % -29 0-208 -208-197 11-5,2 % Verksamhetsbidrag, externt 7-705 -1-706 150 856-121,3 % Avskrivningar och nedskrivningar -562-500 -500-560 -60 12,0 % Den positiva förändringen i verksamhetsbidraget var betydande: det skedde en förbättring på +867 000. Utgifterna steg närmast för lantbruksavbytarservicens del, men eftersom verksamheten finansieras till fullt belopp av staten, steg också ersättningen från LPA (Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt) i motsvarande grad. De högre utgifterna för förvaltningen av avbytarservicen ersattes inte till fullo. Skogsförsäljningen överträffade förväntningarna p.g.a. byggandet av motorvägen; den ackumulerade skogsinkomsten blev 300 000 större än budgeterat. Resultatet för hamnen var med beaktande av lågkonjunkturen positivt: Hamnen åstadkom ett verksamhetsbidrag på 634 000.

81 Lovisa hamn (ingår i siffrorna för utvecklingstjänsterna) Utfallet för de ekonomiska målen 1 000 BOKSLUT 2010 - FÖRÄND- RINGAR EFTER FÖRÄNDR. UTFALL Förändr. / UTFALL Förändr. % / UT- FALL Verksamhetsintäkter 1 689 1 530 1 530 1 684 154 10,1 % - varav interna poster Verksamhetskostnader - 976-1 085-99 -1 184-1 051 133-11,3 % - varav interna poster -25-99 -99-77 22-21,8 % Verksamhetsbidrag 705 445-99 346 634 288 83,2 % - varav interna poster -25-99 -99-77 22-22,2 % Verksamhetsbidrag, externt 730-445 445 710 266 59,8 % Avskrivningar och nedskrivningar -562-500 -500-560 -60 12,0 % Trafiken via Lovisa hamn nådde trots en minskning på 2,8 % en förhållandevis god nivå. Således överskred trafiken och därmed också försäljningsinkomsterna från hamnverksamheten de mål som ställts upp i budgeten. I synnerhet den lilla ökningen i sågvarutrafik i jämförelse med 2010 var dock en glädjande sak. De hårda isförhållandena på Finska viken under vintern inverkade till en del på årets trafik, men effekten av folkresningarna i det nordafrikanska området, som är viktigt för exporten av sågvaror, blev mycket liten. Hamnens externa verksamhetsutgifter hölls, trots den allmänna kostnadsstegringen, på samma nivå som föregående år. Till detta bidrog upphandlingsmodellerna för de i slutet av året konkurrensutsatta nya avfalls- och passagekontrolltjänsterna. Modellerna skapades under. Effekten av de redan vidtagna sparåtgärderna, som fortsätter ännu 2012, börjar tydligare komma fram åren 2012 och 2013.

82 Utfallet av anslag och beräknade inkomster 2010 Urspr. BG BS Av- Använd, Bokslut Budget förändring Budget Förverkl. vikelse % C6 C8 VAL Inkomster, externa 0 23 100 23 100 23 535 435 101,8 Inkomster, interna Utgifter, externa 0-41 780-41 780-41 735 45 99,8 Utgifter, interna -2 000-2 000-1 960 40 98,0 NETTO,extern 0-18 680 0-18 680-18 200 480 97,4 NETTO,intern 0 0-2 000-2 000-1 960 40 98,0 REVISIONSNÄMND Inkomster, externa 1 501 1 501 0,0 Inkomster, interna Utgifter, externa -32 249-31 241-31 241-38 813-7 572 124,2 Utgifter, interna 0 0 0 NETTO,extern -32 249-31 241 0-31 241-37 313-6 072 119,4 NETTO,intern 0 0 0 C10 STADSFULLMÄKTIGE Inkomster, externa 396 Inkomster, interna Utgifter, externa -132 399-150 820-150 820-98 203 52 617 65,1 Utgifter, interna 0-3 400-3 400-3 830-430 112,6 NETTO,extern -132 003-150 820 0-150 820-98 203 52 617 65,1 NETTO,intern 0 0-3 400-3 400-3 830-430 112,6 C5 ALLMÄN OCH KONCERNFÖRVALTNING Inkomster, externa 9 892 415 10 227 044 0 10 227 044 9 456 742-770 302 92,4 Inkomster, interna 80 930 7 354 480 7 354 480 7 238 394-116 086 98,4 Utgifter, externa -14 751 321-16 567 682 65 878-16 501 804-15 704 673 797 131 95,1 Utgifter, interna -253 164-689 610-689 610-640 565 49 045 92,8 NETTO,extern -4 858 906-6 340 638 65 878-6 274 760-6 247 932 26 828 99,5 NETTO,intern -172 234 0 6 664 870 6 664 870 6 597 830-67 040 98,9 C30 GRUNDTRYGGHETSCENTRAL Inkomster, externa 9 321 707 9 053 470 0 9 053 470 9 389 841 336 371 103,7 Inkomster, interna 93 592 92 000 92 000 513 173 421 173 557,8 Utgifter, externa -49 064 604-50 134 900-621 280-50 756 180-51 347 749-591 569 101,1 Utgifter, interna -1 103 248-4 887 100-4 887 100-5 421 106-534 006 110,9 NETTO,extern -39 742 897-41 081 430-621 280-41 702 710-41 957 908-255 198 100,6 NETTO,intern -1 009 656 0-4 795 100-4 795 100-4 907 934-112 834 102,3 C40 BILDNINGSCENTRAL Inkomster, externa 2 509 708 2 040 430 0 2 040 430 2 558 259 517 829 125,3 Inkomster, interna 177 230 139 310 139 310 169 799 30 489 121,8 Utgifter, externa -23 621 714-23 551 299-308 812-23 860 111-23 283 829 576 282 97,5 Utgifter, interna -3 016 292-7 522 180-7 522 180-7 359 784 162 396 97,8 NETTO,extern -21 112 006-21 510 869-308 812-21 819 681-20 725 570 1 094 111 94,9 NETTO,intern -2 839 062 0-7 382 870-7 382 870-7 189 985 192 885 97,3 C60 TEKNISKA CENTRALEN Inkomster, externa 1 614 402 1 448 040 0 1 448 040 1 518 690 70 650 104,8 Inkomster, interna 4 486 629 6 527 100 6 527 100 6 488 041-39 059 99,4 Utgifter, externa -10 849 512-10 907 651-220 786-11 128 437-11 101 885 26 552 99,7 Utgifter, interna -583 173-1 102 510-1 102 510-1 055 705 46 805 95,7 NETTO,extern -9 235 110-9 459 611-220 786-9 680 397-9 583 195 97 202 99,0 NETTO,intern 3 903 456 0 5 424 590 5 424 590 5 432 337 7 747 100,1

83 2010 Bokslut STADEN TOTALT Inkomster, externa Inkomster, interna Utgifter, externa Utgifter, interna NETTO,extern NETTO,intern 23 338 628 4 838 381-98 451 799-4 955 877-75 113 171 9 794 258 Urspr. Budget BG förändring 22 792 084 0-101 385 373 0-78 593 289 0 0 14 112 890-1 085 000-14 206 800-1 085 000-93 910 Budget BS Förverkl. Avvikelse Använd, % 22 792 084 14 112 890-102 470 373-14 206 800-79 678 289-93 910 22 948 567 14 409 407-101 616 887-14 482 949-78 668 320-73 542 156 483 296 517 853 486-276 149 1 009 969 20 368 100,6 102,1 99,1 101,9 98,7 78,3 VATTENAFFÄRSVERKET Inkomster, externa 2 736 890 3 228 790 3 117 516 111 274 96,1 Inkomster, interna 216 641 0 223 210 223 210 205 753-17 457 92,1-2 285 742-99 146 451 148 117 496-2 293 200 0 935 590 0-129 300 0 93 910-2 293 200-129 300 935 590 93 910-2 357 879-132 211 759 637 73 542-64 679-2 911 46 595-20 368 102,8 102,3 81,2 78,3 26 075 518 5 055 022-100 737 541-5 055 023 126 813 059 0 26 020 874 0-103 678 573 0-77 657 699 0 0 14 336 100-1 085 000-14 336 100-1 085 000 0 26 020 874 14 336 100-104 763 573-14 336 100-78 742 699 0 26 066 083 14 615 160-103 974 766-14 615 160-77 908 683 0 267 757 279 060 788 807-279 060 1 056 564 0 100,2 101,9 99,2 101,9 98,9 Utgifter, externa Utgifter, interna NETTO,extern NETTO,intern STADEN TOTALT + AFFÄRSVERKET TOTALT Inkomster, externa Inkomster, interna Utgifter, externa Utgifter, interna NETTO,extern NETTO,intern 3 228 790