Förstudie Skellefteå Vägtransportsystemet inom Skelleftedalen Bergsbybron (väg 839) Öster om E4- genomfarten (Viktoriabron) finns två förbindelser över älven. Dessa är väg 839 över Bergsbybron respektive väg 827 över Sundsgrundsbron. Bergsbybron ligger cirka 6.5 km öster om E4. Trafikmängden uppgår till cirka 3 000 fordon per vardagsdygn. Sundgrundsleden (väg 839) Sundgrundsleden passerar över älven cirka 7 km öster om Bergsbybron eller cirka 13.5 km öster om E4. Trafikmängden uppgår till cirka 2 500 fordon per vardagsdygn. Sundsgrundsleden är en gen förbindelse för trafik i relationen E4 Syd respektive Rönnskärsverken och andra industrier i de östra delarna av Skelleftedalen. Sundgrundsleden är en tvåfältig väg med en god standard för 70 km/tim på den norra delen från anslutningen till Järnvägsleden (väg 95) till och delen över Degerön. Från passagen över Ytterviksfjärden och söderut till anslutningen är vägen smal och har en låg plan- och profilstandard. Sundgrundsleden norr ut mot den planskilda anslutningen till Järnvägsleden (väg 95). Bergsbybron. Fotot taget mot söder. Sundgrundsleden från väg 95 söderut mot Sundgrundsbron. Sundgrundsleden på delen över Degerön. Innan väg 839 ansluter till Bergsbyvägen korsas järnvägen i plan. Järnvägsleden (väg 372) Sundgrundsleden på bank vid Ytterviksfjärden. Järnvägsleden (väg 372). 21
410 Förstudie Skellefteå Vägtransportsystemet inom Skelleftedalen Trafikmängder Vidstående figur visar nuvarande trafikmängder i form av vardagsdygnstrafik. Skellefteå kommun genomför trafikräkningar enligt ett rullande schema. De redovisade mängderna är resultatet av de senaste trafikräkningarna för det aktuella vägavsnittet. För de tunga fordonen är andelen genomfartstrafik högre eller drygt 20 % (cirka 300 tunga fordon per dygn). E 4 Norr Några definitioner: Lokal trafik Som framgår av figuren uppgick antalet fordon över broarna i den centrala delen till: Lejonströmsbron Parkbron E4/Viktoriagatan 5 000 fordon/vardagsdygn 2 500 fordon/vardagsdygn 26 800 fordon/vardagsdygn Vidare kan noteras att trafiken på den norra infarten på grund av en stor mängd pendlare är närmare dubbelt så stor som trafiken på den södra infarten (13 600 fordon per dygn respektive 7 800 fordon per dygn). Genomfartstrafiken (i huvudsak E4 - trafik) på Viktoriagatan uppgår till cirka 2 200 eller 8% (= 2 200/26 800 x 100), vilket illustreras i nedanstående figur: In- och utfartstrafik samt lokalt alstrad trafik 24 600 fordon per dygn E 4 Norr Genomfartstrafik 2 200 fordon per dygn In- och utfartstrafik samt lokalt alstrad trafik 1 250 fordon per dygn Genomfartstrafik 300 fordon per dygn E 4 Syd Nedanstående figur visar resultat från en trafikundersökning som genomfördes under september månad 2006. Den norra undersökningspunkten (E4 Nord i figuren) var placerad mellan Solbacken och anslutningen av Östra Leden. Enligt figuren passerar 1 450 tunga fordon denna punkt per dygn. Av dessa utgörs 300 av genomfartstrafik på E4:an. Figuren visar också att trafiken i relationen E4 Nord väg 372 (100 fordon) är väsentligt större än trafiken i relationen E4 Nord väg 95 (30 fordon). Den övervägande delen av de tunga fordonen eller 1 020 (=1 450-300-100-30) fordon (den gröna markeringen i figuren), som passerar den norra mätpunkten, utgörs av in- och utfartstrafik. Det är de trafikanter som har mål eller startpunkter i Skellefteå E4 Nord Totalt 1 450 In- och utfartstrafik Genomfartstrafik Lokal trafik - trafik med start och målpunkt i Skellefteå In-och utfartstrafik - trafik med start eller målpunkt i Skellefteå Genomfartstrafik - trafik med varken mål eller startpunkt i Skellefteå 1020 E 4 Syd Av trafiken på Viktoriagatan (26 800 fordon per dygn) utgörs cirka 1 550 eller 6 % av tunga fordon. Väg 95 Totalt ca 360 250 30 30 50 300 100 300 Väg 372 och väg 839 Totalt 640 190 E4 SYD Totalt ca 940 Genomfartstrafik - antal tunga fordon per dygn In- och utfartstrafik - antal tunga fordon per dygn Tung trafik enligt undersökning september 2006. 22
Fordon per dygn år 2005 23
Säkerhet Antalet olyckor under åren 2004 och 2005 framgår av vidstående karta. I de redovisade olyckorna har någon person blivit minst lindrigt skadad. Egendomsolyckor redovisas således ej. Figuren ger en tydlig bild av att det är E4:an och dess korsningar som är mest olycksbelastad. En annan olycksbelastad gata är Kanalgatan. Skellefteå kommun har ställt samman samtliga olyckor som inträffat i korsningar under den senaste tioårsperioden (från och med år 1996 till och med år 2005). Av tabellen framgår att det inträffat flest olyckor i korsningen mellan E4 och Anderstorpsleden/Skråmträskvägen, där inträffade 20 olyckor. Den korsning, som är sämst avseende skadeföljder, är dock korsningen mellan Torsgatan och Östra Leden. Antalet dödade och skadade i denna korsning är totalt 22 personer. För att göra det möjligt att bedöma om olycksbelastningen på ett vägavsnitt är hög eller inte brukar antalet olyckor eller skadeutfallet sättas i relation till vägavsnittets längd och trafikmängd. Här nedan redovisas skadekvoten, som är antalet dödade och skadade per miljoner inkommande fordon i korsningen. Detta värde kan sägas vara objektivt mått på om en korsning är hårt olycksbelastad eller ej. Korsning Antal olyckor Skadekvot Lindrigt Antal skadade och döda Svårt Döda SUMMA Antal inkommande fordon Torsgatan Östra Leden 11 20 1 1 22 13 000 4,6 E4 Anderstorpsleden/ Skråmträskvägen 20 6 0 0 6 23 000 0,7 Kanalgatan Skeppargatan 14 9 2 0 11 13 000 2,3 E4 11 9 3 0 12 17 000 1,9 E4 Torsgatan 19 3 0 0 3 24 000 0,3 E4 Kanalgatan 11 7 0 0 7 19 000 1,0 Väg 364 Burträskvägen Tjärnvägen 10 4 3 0 7 11 000 1,7 Torsgatan Svedjevägen 7 6 0 2 8 14 000 1,6 Väg 95 Järnvägsleden Lasarettsvägen 11 4 0 0 4 E4 Östra Leden 6 6 0 0 6 17 000 0,9 Stationsgatan Strandgatan 5 6 0 0 6 Väg 372 Järnvägsleden Väg 364 Burträskvägen Risbergsvägen/Bergsbyvägen 2 6 2 0 8 13 500 1,6 Väg 372 Järnvägsleden Svedjevägen 2 6 1 0 7 14 000 1,4 Bolidenvägen Degerbyvägen/ Storåkersgatan 3 6 0 0 6 11 000 1,5 Bofinksvägen Torsgatan 2 5 0 0 5 24
25
Förstudie Skellefteå Vägtransportsystemet inom Skelleftedalen Kollektivtrafik Linjenätet för busstrafiken redovisas i vidstående kartbild. Den principiella turtätheten för lokaltrafiken framgår av nedanstående tabell: LINJESTRÄCKNING NUMMER TURTÄTHET - dagtid vardagar 2,12 Centrum Moröhöjden/Morö Backe Halvtimmestrafik 2d Centrum Solbackens industriområde En morgontur och åter på eftermiddagen 3,13 Centrum - Anderstorp Halvtimmestrafik 4 Centrum Sjungande Dalen Mobacken Entimmestrafik 4C Centrum Sjungande Dalen Stenbcka Varannan timme 5 Centrum - Sunnanå/Sörböle Varannan timme 6 Centrum Morön/Morö Backe Entimmestrafik 14 Centrum Mobacken Sjungande Entimmestrafik Dalen - under morgonen halvtimmestrafik 89 Centrum Alhem - Getberget Nedanstående karta är hämtad från en resvaneundersökning (utförd av Sweco) och visar antalet resor med buss till från olika delområden till centrum. Få resor från något delområde till centrum kan indikera att de kollektiva förbindelserna till centrum är dåliga i detta område. På motsvarande sätt kan många resor till centrum med buss indikera att det finns goda bussförbindelser. Denna karta och annat material från resvaneundersökningen kan således under den fortsatta processen utgöra en grund för bedömning av standarden i bussnätet. Centrala hållplatsläget Tre turer per dag Utöver den lokala trafiken trafikeras Skellefteådalen av regional trafik mellan centrum och Skelleftehamn i öster samt Myckle i väster. Vidare finns det busstrafik till flygplatsen för anslutning till flyglinjen Skellefteå - Stockholm. Busstation 26 Figur från Resvaneundersökningen (SWECO 2003).
SOLBACKEN STÄMNINGS GÅRDEN Centralt hållplatsläge Busstation Haparanda E4 Bodö 95 SJUNGANDE DALEN S K E L L E F T E Å MORÖ BACKE DEGERBYN NORRBÖLE MORÖHÖJDEN MORÖN PRÄSTBORDET ÄLVSBACKA SUNNANÅ Skellefteälven HEDENSBYN SÖRBÖLE ANDERSTORP 372 Skelleftehamn E4 TUVAN TJÄRN Sundsvall 0 500 1 000 m Kollektivtrafik Linjesträckningar 2006-05-18 länstrafik lokaltrafik 27
Gång- och cykeltrafik På vidstående sida redovisas två figurer. Den mindre figuren visar det befintliga huvudnätet för gång- och cykeltrafik. Av den större figuren framgår flödena i form av trafikanter per vardagsdygn samt viktiga målpunkter för gång- och cykeltrafiken. Gång- och cykelväg på älvens norra sida Port för gång- och cykeltrafik under Skråmträskvägen Lejonströmbron Vidstående karta är ett utdrag från en Resvaneundersökning. Kartan visar hur många oskyddade trafikanter som tar sig till centrum per dygn. Om det är få cyklister och fotgängare från ett visst område till centrum kan detta tyda på att det finns brister i gång- och cykelvägnätet i denna relation. Denna karta samt övrigt material i resvaneundersökningen kan således användas för analyser av standarden i gång- och cykelvägnätet (vilket kommer att göras i den fort-satta processen). Figur från Resvaneundersökningen (SWECO 2003). 28
29
Transporter av farligt gods Klassificering Transporter av farligt gods regleras genom ett omfattande internationellt och nationellt regelverk. För de olika transportslagen gäller regelverken: ADR/ADR S Väg RID/RID S Järnväg ICAO TI/DGR Flyg IMDG koden Sjö För vägtransporter benämns således regelverket ADR (ADR är begynnelsebokstäverna i några av de ord som ingår i överenskommelsens titel på franska och engelska). ADR S reglerar inrikes transport av farligt gods. Enligt EU-direktiv är ADR och ADR-S i allt väsentligt harmoniserade. Regelverket ADR innehåller bland annat en klassificering i nio klasser efter den dominerande skadeeffekten. ADR Ämne klass 1 Explosiva ämnen och föremål 2 Gaser 3 Brandfarliga vätskor 4 Brandfarliga fasta ämnen 5 Oxiderande ämnen, organiska peroxider 6 Giftiga ämnen, smittförande ämnen 7 Radioaktiva ämnen 8 Frätande ämnen 9 Övriga farliga ämnen och föremål Konsekvenser, allmänt Viktiga faktorer som påverkar konsekvensernas omfattning är bl.a. Ämnets farlighet (toxicitet, brand- och explosionsbenägenhet). Mängd av ämnet som frigörs. Var utsläppet sker (vid bostadsområde, vattentäkt, känslig biotop). När olyckan inträffar (tid på dygnet, årstid). Klimat (vindriktning, vindstyrka, temperatur). Konsekvenserna beror som nämnts ovan på en mängd faktorer och följande kan anges generellt för de olika klasserna. Klass 1. Explosiva ämnen och föremål I denna klass ingår sprängämnen, tändmedel, ammunition, fyrverkeriartiklar mm. Klassen är indelad i ett antal underklasser. Massexploderande varor är vanliga vilket innebär att hela den transporterade mängden exploderar vid en fordonsbrand. Klass 2. Gaser Till denna klass hör inerta gaser (kväve, argon), oxiderande gaser (syrgas, kväveoxider), bränslegaser (acetylen, gasol) och giftiga gaser (klor, svaveloxid, ammoniak). De största konsekvenserna vid ett skadetillfälle orsakas av de kondenserade gaserna. Gasol är sannolikt det mest frekventa ämnet inom denna klass som transporteras i utredningsområdet. Klass 3. Brandfarlig vätska Bensin, eldningsolja och olika lösningsmedel som aceton och butylacetat hör till denna klass. Klass 4. Brandfarliga fasta ämnen, självantändande ämnen, ämnen som utvecklar brandfarlig gas vid kontakt med vatten Till denna klass hör vattenfuktade explosiva ämnen, svavel, fosfor, alkalimetaller m fl. Denna ämnesklass torde inte representera någon större risk. Klass 5. Oxiderande ämnen och organiska peroxider Till denna klass hör salter av typen klorater, perklorater, kloriter, och organiska peroxider, varav natriumklorat troligen är det mest förekommande ämnet. Det är inte sannolikt att denna ämnesgrupp representerar något större bidrag till den totala risken med avseende på hälsa och säkerhet. Klass 6. Giftiga ämnen och smittförande ämnen Hit hör fasta och flytande ämnen som arsenik, bly- och kvicksilversalter, bekämpningsmedel etc. Klass 7. Radioaktiva ämnen Dessa fraktas normalt som specialtransporter. Klass 8. Frätande ämnen I denna klass ingår starkt sura eller alkaliska ämnen. Saltsyra, svavelsyra och salpetersyra är exempel på dessa. De fraktas som styckegods och som bulkvara. Konsekvenserna kan bli påtagliga och den gasutveckling som äger rum om ämnena kommer lösa i det fria kan påverka omgivningen. Klass 9. Övriga farliga ämnen och föremål I denna klass ingår vissa gödningsämnen, formalin m.m. Påverkansområde och eventuella skyddsavstånd Konsekvenserna av en olycka med farligt gods är beroende av typ av farligt gods, topografi mm. Massexplosiva ämnen (klass 1) kan exempelvis ge effekter på några tiotals- upp till något hundratal meter beroende på tillgänglig mängd. Giftiga gaser (klass 2) kan ge effekter över mycket stora områden beroende på ämne, tillgänglig mängd, utflöde, atmosfäriska förhållanden och topografi. Flyter farliga ämnen ut i vattendrag eller infiltreras i markan kan mycket stora områden påverkas. Vid kartläggning av hur olyckor med transporter av farligt gods kan påverka olika intressen föreslås därför följande korridorbredder: Intresse Korridorbredd Relevant ADR - klass Hälsa 500 meter klass 2 Miljö 100 meter klass 3 och övriga 2000 meter Transport av gasolja (UN nummer 1202*) genom centrala Skellefteå * Kommentar: UN- numret, det nedre numret på den orangea skylten, är ett identifieringsnummer för ämnen eller grupper av ämnen som tas fram av FN 30
I svensk lagstiftning finns inga angivna skyddsavstånd mellan riskkälla (t.ex. transport-led för farligt gods) och skyddsobjekt (t.ex. bostadshus). Detta beror bland annat på att förutsättningarna skiljer sig åt avseende t.ex. topografi, naturliga skyddsridåer, typ av skyddsobjekt, riskkälla etc. Detta innebär att en bedömning måste göras från fall till fall. Exempel på hur andra kommuner hanterat frågor om skyddsavstånd mellan transportleder för farligt gods och bebyggelse ges av Göteborgs och Stockholms kommuner. Här redovisas skyddsavstånden i Stockholms län. Skyddsavstånd i Stockholms län Länsstyrelsen i Stockholms län har i sin rapport 2000:01, Riskhänsyn vid ny bebyggelse, rekommenderat olika skyddsavstånd för ny bebyggelse intill vägar med transporter för farligt gods. Dessa rekommendationer kan sammanfattas enligt följande: Inom 100 meter från transportled för farligt gods ska risksituationen bedömas vid exploatering. 25 meter bebyggelsefritt bör lämnas närmast transportleden. Längs väg för farligt gods bör tät kontorsbebyggelse närmare än 40 meter från vägkant och sammanhållen bostadsbebyggelse inom 75 meter från vägen undvikas. Personalintensiva verksamheter bör inte lokaliseras närmare än 75 meter från en transportled för farligt gods om de kommer att inrymma människor som kan ha svårt att snabbt genomföra en utrymning. Länsstyrelsen i Stockholm föreslår att avsteg från rekommenderade skyddsavstånd kan göras under vissa omständigheter. Länsstyrelsen konstaterar vidare att då vissa vägar utgör riksintresse för transporter bör ny bebyggelse inte medges så nära viktiga transportvägar för farligt gods att dessa till slut omöjliggörs. Transporter av farligt gods enligt Räddningsverket Räddningsverket har genom en intervjuundersökning försökt kartlägga transporterna av farligt gods i Sverige. Intervjuundersökningen avsåg det fjärde kvartalet 1998. Uppgiftslämnandet var frivilligt. Trots detta inkom 56 % svar på de utsända enkäterna. Samtliga sju petroleumleverantörer lämnade uppgifter. För E4 genom Skellefteå redovisar Räddningsverket följande mängder farligt gods: Totala mängder 20 000 50 000 ton/kvartal Klass 2 5 000 15 000 ton/kvartal Klass 3 10 000 20 000 ton/kvartal För att ge en uppfattning om storleksordningen på dessa mängder redovisas de totala mängderna av farligt gods för ett par andra orter: Skellefteå 20 000 50 000 ton/kvartal Sundsvall 85 000 125 000 ton/kvartal* Haparanda 10 000 20 000 ton/kvartal * uppgiften grundas på en trafikundersökning Som framgår av nedanstående tabell är de transporterade mängderna av farligt gods tre till fyra gånger så stor på E4:an genom Sundsvall jämfört med Skellefteå. Ovanstående mängder avser år 1998. För senare år redovisar Räddningsverket enbart siffror på nationell nivå: År Transportarbete miljoner tonkm 1998 2 132 2002 2 317 2004 1 592 Transporter av farligt gods med svenska lastbilar enligt Räddningsverket. Enligt Räddningsverkets statistik har transporterna av farligt gods i form av transportarbete minskat. Om så verkligen har skett kan möjliga förklaringar vara att transporterna i större utsträckning sker med utländska lastbilar eller på järnväg. De stora årliga variationerna speglar dock en stor osäkerhet i materialet Förstudie Skellefteå Vägtransportsystemet inom Skelleftedalen Transporterade mängder enligt intervjuer Räddningsverket redovisar de transporterade mängder av farligt gods med stora osäkerhetsintervall. För att förbättra utredningsunderlaget i dessa frågor har Skellefteå kommun genomfört intervjuer med Sevesoföretagen i regionen. Boliden Mineral AB, Rönnskärsverken Ämne Klass Årston Kommentar Svaveldioxid 2 20 200 Svavelsyra 8 55 500 Gasol 2 500 levereras av Statoil Cyanid 6 1 000 levereras från Tyskland (går med kopparpendeln från H-borg) Boliden Mineral AB, Boliden Ämne Klass Årston Kommentar Svaveldioxid 2 1 250 Från Rönnskär Kopparsulfat 560 Från Rönnskär Kalk osläkt 3 800 Från Luleå, E4 Natriumcyanid 6 450 Från Rönnskär med bil Gasol 2 140 Från Piteå, E4 Air Liquide Ämne Klass Årston Kommentar Syrgas 2 1 200 Från Skelleftehamn söderut Kvävgas 2 1 200 Från Surahammar 31
Landskyrkan. 32