RISKUTREDNING FÖR INDUSTRIFASTIGHET I HANINGE

Transkript

1 RISKUTREDNING FÖR INDUSTRIFASTIGHET I HANINGE med avseende på transporter av farligt gods på väg 73 Stockholm SWECO VIAK AB Daniel Persson Uppdragsnummer SWECO VIAK Gjörwellsgatan 22 Box 34044, Stockholm Telefon Telefax p:\1173\ turbinen riskanalys haninge\10arbetsmtrl_dok\riskutredning turbinen doc

2 Innehåll 1 Inledning Bakgrund Avgränsningar Metod 2 2 Beskrivning av planerad fastighet och verksamhet 3 3 Områdesbeskrivning/lokalisering 4 4 Förutsättningar Länsstyrelsens rekommendationer Beskrivning av riskkällor, väg Statistik angående olyckor 8 5 Riskutredning Inledning Transporter av petroleumprodukter Transporter av gaser Transporter av övriga ämnen 12 6 Slutsats och åtgärdsförslag 14 7 Referenser 15 Bilaga 1 Beräkningsexempel olycksfrekvens 1(17)

3 1 Inledning 1.1 Bakgrund En fastighet skall uppföras invid väg 73 i norra Haninge. Lokaliseringen beskrivs närmare i kapitel 3. Fastigheten skall inrymma försäljningslokaler för sällanvaror samt kontor. Denna översiktliga riskutredning tas fram för att bedöma riskerna med fastighetens lokalisering nära väg 73, vilken är en primär transportled för farligt gods. Inriktningen för riskutredningen har varit att översiktligt studera och utreda vilka potentiella risker som föreligger med lokaliseringen av fastigheten i närheten av väg 73, på vilken det transporteras farligt gods. Upplägget av riskutredningen har diskuterats med Kristine Månsson på Haninge kommun. I riskutredningen diskuteras med vilken frekvens som olyckor med farligt gods kan uppskattas att ske utmed det aktuella vägavsnittet. Även konsekvenserna av olyckor med de för väg 73 vanligaste typerna av farligt gods diskuteras. 1.2 Avgränsningar Endast den risk som transporter av farligt gods på väg 73 utgör relativt den planerade bebyggelsen beaktas. Beräkningar av olycksfrekvenser bygger på statistik för hela landet och är inte specifik för väg Metod I riskutredningen har farligtgodstransporterna på väg 73 inledningsvis studerats. Med hjälp av statistik från räddningsverket har mängd och typ av farligt gods översiktligt bestämts. Detta har kompletterats med statistik från räddningsverket gällande farligtgodsolyckor och hur många mil som farligt gods årligen transporteras på de svenska vägarna. Denna information vägs sedan samman för att göra en översiktlig beräkning av frekvensen för farligtgodsolycka på den aktuella platsen. Utifrån frekvensen för farligtgodsolyckor diskuteras ett par olika scenarion av olyckor med olika typer av farligt gods. Ett dimensionerande fall och ett värsta fall identifieras, ett worst case scenario. 2(17)

4 2 Beskrivning av planerad fastighet och verksamhet Fastigheten kommer att utföras i två delar. Huvuddelen kommer att bestå i en rektangulär byggnad i 4 plan, varav två är över mark på den sida som vetter mot väg 73. Delen kommer att inrymma utställnings- och försäljningslokaler för bland annat husvagnar, verkstadslokaler, förråd och parkering. I de två våningar som är exponerade mot väg 73 kommer utställning av husvagnar mm att ske och ytan närmast fasaden att nyttjas som skyltfönster. Den andra delen av byggnaden utformas som en snurra. I den delen kommer det i huvudsak att vara kontor. Ingen del av byggnaden kommer att placeras närmare väg 73 än 25 meter. Fasadmaterialen är inte fastställda, men då avsikten är att utnyttja fasaden mot väg 73 till skyltfönster för husvagnar mm kan stora delar komma att uppföras i glas. Figur 1: Situationsplan över området 3(17)

5 3 Områdesbeskrivning/lokalisering Fastigheten planeras att uppföras på en idag obebyggd tomt på västra sidan av väg 73 strax söder om väg 73:s korsning med Lissmavägen. Fastighetens ungefärliga läge Figur 2: Karta över fastighetens läge Väg 73 passerar väster om planområdet. Mellan väg 73 och den planerade byggnaden är det ett djupt dike samt en brant bergskant som reser sig ca 7 meter över vägbanan. Några av bergpartierna reser sig idag ytterligare ett par meter högre, men de kommer att tas bort till viss del. När byggnaden är klar kommer den att ligga ca 7 m högre än vägbanan. 4(17)

6 Figur 3: Bilden tagen i närheten av den planerade byggnadens nordvästra hörn åt syd. Sluttningen och diket mellan väg 73 och planområdet är synliga i bilden. Längre söderut är bergpartiet mer markant. Figur 4: Bild tagen från väg 73 i norrgående körfält. Fastigheten planeras ovanpå och bakom bergskärningen till höger i bilden (25 m från vägen) och skall fortsätta norrut längs väg 73 i ca 100 m. De översta metrarna av berget närmast i bild kommer att sprängas bort för att ge plats för huset. Nivåskillnaden mellan väg och fastighet kommer att vara ca 7 meter efter det. 5(17)

7 4 Förutsättningar 4.1 Länsstyrelsens rekommendationer Länsstyrelsen i Stockholms län lämnar rekommendationer för ny bebyggelse intill vägar med transporter av farligt gods. Vid exploatering inom 100 meter från en transportled för farligt gods skall risksituationen bedömas. 25 meter bör lämnas byggnadsfritt närmast transportleden. Tät kontorsbebyggelse bör undvikas närmare än 40 meter från vägkant längs med vägar som är primär transportled för farligt gods. Även om avstånden hålls kan särskilda krav behöva ställas på bebyggelsens utformning. Längs med sekundära transportleder för farligt gods, där endast enstaka bensintransporter förekommer kan kortare avstånd tillämpas. Personintensiva verksamheter bör inte lokaliseras närmare än 75 meter från en transportled av farligt gods om de kommer att inrymma människor som kan ha svårt att snabbt genomföra en utrymning. [1] 4.2 Beskrivning av riskkällor, väg 73 Den riskkälla som studeras i denna översiktliga riskutredning är farligtgodstrafiken på väg 73. Väg 73 utanför planområdet är relativt hårt trafikerad. Vägen är klassad som motorväg och högsta tillåtna hastighet är 110 km/h. Vägavsnittet förbi orådet utgörs av en rak vägsträcka och inga speciella förutsättningar som ger en ökad olycksrisk bedöms föreligga. Vid en mätning från 2002 uppmättes fordon (årsmedeldygn, ÅMD) på väg 73 vid den aktuella platsen. Utav detta utgjorde fordon tung trafik [2]. Trafiken var relativt jämt fördelad mellan de båda körriktningarna. Det genomfördes även en mätning 2006, men resultaten från denna är ännu ej helt fastställda. En preliminär uppgift på trafiken vid samma plats för 2006 indikerar att en viss ökning har skett. Enligt de preliminära uppgifterna var trafiken fordon per årsmedeldygn och den tunga trafiken utgjorde fordon [3]. Väg 73 är klassad som en primär transportled för farligt gods, vilket innebär att vägen är lämplig huvudväg för genomfartstrafik av farligt gods och de primära transportvägarna skall användas så långt det är möjligt [4]. Räddningsverket genomförde 1998 en riksomfattande uppskattning av flödet av farligt gods på Sveriges vägar [5]. De transporterade mängderna redovisas klassvis. De klasser som det farliga godset indelas i kallas ADR-klasser. I tabell 1 redogörs för ADR-klasserna 6(17)

8 och vilka mängder som uppskattningsvis transporterades under det sista kvartalet 1998 på väg 73. Uppgifterna kring mängder och transporterade produkter innehåller en viss osäkerhet. Ytterligare en osäkerhetsfaktor är att situationen kan ha förändrats sedan mätningen Mängderna av farligt gods kan ha ökat i takt med att trafiken har ökat. Trafiken på den aktuella sträckan ökade med nästan 14 % mellan 2002 och Förutsatt att ökningen varit av samma takt sedan 1998 ger det en ökning av trafikflödena på väg 73 med ca 30 % från 1998 till För att göra en konservativ uppskattning av flödena av farligt gods 2006 antages den högsta angivna siffran i varje intervall vara den gällande för sista kvartalet 1998 och denna siffra har sedan multiplicerats med 4 för att ge ett helår och räknats upp med 30 % på grund av trafikökningen mellan 1998 och Tabell 1: Farligt godsklasser (ADR) Farligt Ämne gods klass (ADR) Antal ton som uppskattningsvis transporterades sista kvartalet 1998 på väg 73 Antal ton som uppskattas ha transporterats 2006 utifrån data 1998 och 30 % trafikförändring. 1 Explosiva ämnen och föremål - 2 Gaser Brandfarliga vätskor (i huvudsak petroleumprodukter) Brandfarliga fasta ämnen - 5 Oxiderande ämnen och peroxider - 6 Giftiga/vämjeliga ämnen Radioaktiva ämnen - 8 Frätande ämnen Övriga farliga ämnen - 7(17)

9 4.3 Statistik angående olyckor Under perioden 1998 till 2005 skedde det totalt 647 trafikolyckor i Sverige med fordon märkta med skylt som visar att de transporterar farligt gods [6]. Olyckorna innebär inte nödvändigtvis att den transporterade produkten kommit ut ur sin inneslutning. Under samma period var antalet transportkilometer för farligt gods i Sverige km [7]. Detta ger att en olycka med farligt gods sker i genomsnitt 1 gång på transportkilometer. 8(17)

10 5 Riskutredning 5.1 Inledning Riskerna i samband med en farligtgodsolycka på väg 73 i anslutning till planområdet beror på ett flertal olika faktorer, bland annat: Med vilken frekvens bedöms olyckan ske? Vilket ämne och vilken farligtgodsklass berör olyckan? Innebär olyckan att ämnet läcker ut? Är ämnet brandfarligt och antänds det i så fall? Är ämnet toxiskt och innebär det livsfara för människor som vistas i närheten av olyckan? På grund av de naturliga förutsättningarna med en skärmande sluttning mellan vägen och huset bedöms sannolikheten för att ett avåkande fordon skall nå den planerade fastigheten som försumbar. En avåkning från väg 73 bedöms därmed inte ge betydligt större konsekvenser för den planerade bebyggelsen än en olycka på själva vägbanan. Konsekvensernas omfattning beror mer av vilket ämne som läcker ut vid en eventuell olycka och om det ämnet antänds och på vilket avstånd från planområdet som branden uppstår. Till exempel bedöms konsekvenserna för planområdet bli mindre om det uppstår en brand i det södergående körfältet än om en brand skulle uppstå i det norrgående körfältet. Diket och sluttningen begränsar hur nära planområdet en brand kan komma att ske. De allvarligaste konsekvenserna kan tänkas uppstå när en olycka medför läckage och antändning av brandfarligt eller explosivt ämne sker i det norrgående körfältet. Nedan diskuteras frekvens och konsekvens för olika typer av olyckor. Den frekvens som anges är den för att en trafikolycka där ett fordon som transporterar farligt gods är inblandat. Detta innebär dock inte att olyckan medför ett utsläpp, antändning, brand eller en gasexplosion. Dessa följdhändelser är betydligt ovanligare än trafikolyckorna. Det mest sannolika är att en avåkning eller kollision sker, men att det inte leder till något läckage. Detta gäller även för petroleumprodukter, att ett spill inte sker vid varje olyckstilfälle, och när spill sker så sker i de flesta fall ingen antändning. Sannolikheten för allvarliga olyckor 9(17)

11 invid planområdet bedöms därmed än mindre sannolika än de olyckor som beräkningarna ovan gäller. Eftersom statistiken bara anger om en trafikolycka har skett och inte huruvida olyckan medfört spill eller brand, så kan sannolikheterna för det inte beräknas ur den statistiken. För att göra en bedömning av sannolikheten för brand, explosion eller BLEVE (Boiling Liquid Expansion Vapor Explosion) bör ett händelseträd ställas upp där olika scenarion studeras. I händelseträdet studeras vilka följdhändelser som den ursprungliga olyckan ger. Händelseträdet kan exempelvis ställas upp genom frågor som sker olycka eller inte, innebär olyckan att ämnet kommer ut ur sin inneslutning eller inte, innebär läckaget antändning eller inte, och så vidare. På grund av de redan låga sannolikheterna för en olycka enligt beräkningarna nedan bedöms det inte relevant att i detta fall fördjupa analysen med denna typ av studier. Konsekvenserna för ett par olika sluthändelser diskuteras dock nedan. I huvudsak är det transporterna av petroleumprodukter och gaser som bedöms utgöra de största riskerna, dels på grund av att de utgör de vanligaste typerna av farligt gods, men också på grund av att en olycka kan leda till brand eller explosion. 5.2 Transporter av petroleumprodukter En normal tankbil med släp med petroleumprodukter innehåller ca 40 ton produkt. Antaget att transportflödet av farligt gods ur klass 3 (Brandfarliga vätskor) är ton per år ger det att det är ca transporter av petroleumprodukter förbi planområdet årligen. Den planerade byggnaden är ca 100 m lång, men olyckor inom + 50 meter bedöms eventuellt kunna påverka byggnaden. Sannolikhetsbedömning Sannolikheten för att en olycka skulle ske på väg 73 under den sträcka av 200 m som är aktuell beräknas utifrån mängden transporter av produkter ur klass 3 och antalet transportkilometer per farligtgodsolycka i Sverige. Detta ger att en olycka med en petroleumprodukt invid planområdet sker i genomsnitt en gång på år. Exempel på beräkning av olycksfrekvens redovisas i bilaga 1. Konsekvensbedömning En pölbrand av bensin ger upphov till kraftig värmestrålning. Som exempel antas ett läckage av 10 m 3 bensin som resulterar i en pöl på ca 300 m 2. Eftersom väg 73 sluttar norrut samt att slänten från huset hindrar ett läckage för att nå fasaden antas det att sannolikheten för omfattande pölansamling i samband med ett läckage i anslutning till 10(17)

12 fastigheten är minimal. Utsläpp av 10 m 3 bensin antas därmed vara ett lämpligt dimensionerande fall. Vid antändning generar en sådan pöl upp till 25 meter höga lågor och värmestrålningen blir ca 25 kw/m 2 på 17 meters avstånd och 16 kw/m 2 på 30 meters avstånd. Vid 25 kw/m 2 antänds de flesta trämaterial och fönsterrutor kan gå sönder. Material kan även antändas invändigt utan att fönster går sönder [1]. Troligen kommer inte så kraftig värmestrålning att bli aktuell i detta fall då avståndet till fastigheten är minst 25 meter, samt att sluttningen mellan vägen och det planerade huset kommer att skärma en stor del av värmestrålningen och hindra att utläckt bensin når fasaden. Med bakgrund av ovanstående beräkningar och beskrivningarna görs bedömningen att inga speciella åtgärder krävs för att nå acceptabel säkerhetsnivå för det dimensionerande skadefallet. 5.3 Transporter av gaser Klass 2, Gaser, innefattar tryckkondenserade gaser så som gasol, klor, svaveldioxid och ammoniak. Vilka gaser ur klass 2 som transporteras på den aktuella vägsträckan är inte känt. Det är dock rimligt att anta att transporterna med klor, svaveldioxid och ammoniak utgör en mindre del av transporterna av ämnen i ADR-klass 2 utgör en mindre del av gaserna. Om en lastbil innehållande ADR-klass 2 ämnen välter eller åker av vägen kan följande scenarier uppstå: Explosion eller brand från vilken strålningsvärmen kan komma att påverka den planerade bebyggelsen. Utsläpp av giftig gas som medför att människor som befinner sig i närheten av olyckan drabbas. Sannolikhetsbedömning ADR-klass 2 För gaser antas transporterna i genomsnitt vara lite mindre än för petroleumprodukter, ca 20 ton per fordon. Detta ger transporter av gaser enligt ADR klass 2 per år. Detta medför i sin tur att en olycka på en sträcka av 200 meter i anslutning till den planerade byggnaden beräknas ske 1 gång per år. Konsekvensbedömning brännbara gaser Ett utsläpp av 10 m 3 gasol kan det leda till en explosion som på 100 meters avstånd ger en värmestrålning av 30 kw/m 2. Detta är tillräckligt för att antända de flesta brännbara material [1]. På meters avstånd är risken för dödsfall ca 50 % på grund av den höga 11(17)

13 värmestrålningen. Sannolikheten för en sådan olycka är dock väldigt liten varför även risken bedöms bli liten. I sällsynta fall kan olyckor med gasoltransporter leda till en BLEVE (Boiling Liquid Expanding Vapor Explosion). Detta inträffar mycket sällan, men medför mycket allvarliga konsekvenser om det inträffar. BLEVE kan inträffa vid yttre värmepåverkan på ett slutet kärl med gasol. En BLEVE innebär att gasolen under tryck och i vätskeform momentant förångas och antänds. En BLEVE utlöser en kraftig tryckvåg som ger effekter över ett förhållandevis stort område. Splitter från den drabbade tankbilen kan spridas hundratals meter. Människor inom ett stort område kan även drabbas av brännskador. En BLEVE antas utgöra det värsta fallet, ett så kallt worst case scenario. Sannolikheten för denna typ av händelse bedöms dock vara mycket låg och det är inte rimligt att dimensionera byggnaden för denna typ av händelse. Konsekvensbedömning giftiga gaser Utsläpp av giftig gas (exempelvis klorgas) medför påverkan inom ett omfattande område eftersom det krävs relativt små koncentrationer av respektive ämne i luften för att det skall vara skadligt för människor. Dessa ämnen transporteras dock i betydligt mindre omfattning än t.ex. gasol, varför sannolikheten för en olycka bedöms vara betydligt lägre. Om ett läckage av klorgas sker till följd av en trafikolycka kan konsekvenserna bli mycket stora, beroende på utsläppets storlek, vindriktning och vindstyrka. Människor kan skadas på flera hundra meters avstånd, eventuellt på ännu längre avstånd beroende på vindriktning och hastighet, geografi mm. Klorgas, ammoniak och svaveldioxid är tunga gaser, vilket innebär att den aktuella byggnadens lokalisering på en höjd minskar risken för att människor skall komma till skada i eller i anslutning till byggnaden vid en eventuell olycka på väg 73. På grund av byggnadens lokalisering och den låga sannolikheten för denna typ av olycka bedöms det inte nödvändigt med riskreducerande åtgärder med avseende på transporter av giftiga gaser på väg Transporter av övriga ämnen Giftiga ämnen (ADR-klass 6) transporteras endast i liten omfattning på den aktuella vägen och sannolikheten för en olycka blir därför mycket lien, betydligt mindre än för olycka med produkter ur klass 2 eller 3. Om en olycka med produkter ur klass 6 sker kan det dock leda till allvarliga konsekvenser för personer i närheten av olycksplatsen. 12(17)

14 Andra ämnen som enligt statistiken transporteras på väg 73 är frätande ämnen. Dessa har dock bara en lokal verkan kring själva utsläppspunkten och bedöms därför inte kunna ge allvarliga konsekvenser för den planerade bebyggelsen vid en eventuell olycka. Några åtgärder bedöms därmed inte vara nödvändiga. 13(17)

15 6 Slutsats och åtgärdsförslag Sannolikheten för en farligtgodsolycka invid planområdet bedöms som liten. Konsekvenserna varierar beroende på vilket ämne som är inblandat i olyckan. De allvarligaste konsekvenserna sker vid en BLEVE eller en gasolexplosion i byggnadens närhet, men det fallet kan inte antas vara dimensionerande. En pölbrand med bensin är en mer sannolik händelse, men med mindre allvarliga konsekvenser. Fallet kan antas vara det dimensionerande fallet. Inga riskreducerande åtgärder har bedömts nödvändiga med avseende på det dimensionerande fallet. Transporter av giftiga gaser kan ske utmed väg 73, och en olycka kan ge allvarliga konsekvenser med stor spridning. Sannolikheten för en olycka har dock bedömts som mycket låg och byggnadens läge är fördelaktigt för att minska konsekvenserna varför inga riskreducerande åtgärder har bedömts nödvändiga med avseende på detta. Byggnaden kommer att placeras närmare en transportled för farligt gods än vad som rekommenderas av Länsstyrelsen i Riskhänsyn vid ny bebyggelse intill vägar och järnvägar med transport av farligt gods samt bensinstationer. Byggnaden bedöms dock bli tillåtlig enligt avstegsfallen i ovan nämnd rapport. En faktor som avgör om bebyggelsen kan bedömas vara tillåtlig enligt avstegsfallen är typen av bebyggelse. Enligt Länsstyrelsens rapport [1] är kontor och industri lämpligare att placera nära transportled för farligt gods än bostäder, ålderdomshem och sjukhus mm. Detta eftersom människor i kontor och industrilokaler lättare kan nås med information och uppfatta ett varningsmeddelande, är vuxna och kan lätt söka skydd och sätta sig i säkerhet utan hjälp. Dessa förhållanden bedöms råda vid den planerade bebyggelsen. På grund av nivåskillnaden och att entrén är belägen i riktning från väg 73 kommer de människor som befinner sig i lokalen att snabbt kunna sätta sig i säkerhet vid exempelvis en brand på väg 73. Ytterligare en faktor som talar till bebyggelsen fördel är terrängförhållandena, vilka medför att sannolikheten för att en farligtgodstransport eller ett utsläpp från en olycka skall nå fram till själva bebyggelsen är försumbar. Nivåskillnaden utgör också ett visst skydd mot värmestrålningen vid en pölbrand på väg 73 vid planområdet. Slutsatsen är att inga riskreducerande åtgärder bedöms nödvändiga för planerad byggnad, utifrån en kvalitativ bedömning med avseende på de transporter av farligt gods som sker på väg (17)

16 7 Referenser [1] Riskhänsyn vid ny bebyggelse, Länsstyrelsen i Stockholms Län, rapport 2000:01. [2] Statistik från Vägverket, Årsmedeldygnstrafik från stickprov på trafikflödeskarta, data från mätning 2002, [3] Statistik från Vägverket, preliminär uppgift från mätning på väg 73 år 2006, Poul Holmgren, [4] Räddningsverkets väginformation om farligt gods 2006, Räddningsverket, [5] Trafikflödet under fjärde kvartalet 1998, Räddningsverket, aspx, [6] Statistik från Räddningsverkets statistikdatabaser, aspx, [7] Inrikes transporter av farligt gods med svenska lastbilar år , Räddningsverket, aspx, (17)

17 Bilaga 1 Beräkningsexempel för olycksfrekvens. Exemplet gäller transport av farligtgods ur klass 3. Motsvarande beräkningar har använts för övriga typer av godsslag, men antal transport km, den transporterade mängden och respektive transports genomsnittliga storlek transporter har varierats beroende på förutsättningarna. Antal transport km för farligtgods per år i Sverige = km Antal farligtgodsolyckor i Sverige = 647 olyckor Antal transport km per olycka = / 647 = km/olycka Antal ton transporterad mängd förbi planområdet = ton per år Antal ton per transport = 40 ton Antal transporter = /40 = st transporter Sträcka inom vilken olycka kan tänkas påverka planområdet = 0,2 km Antal transport km förbi planområdet årligen = 0,2*2 600 = 520 transport km per år förbi planområdet Antal år per olycka = (Antal transport km per olycka)/(antal transport km förbi planområdet per år) = /520 = år/olycka 1(17)