Ödegården 1:9 m fl, Sotenäs kommun. Riskbedömning med avseende på transport av farligt gods

Transkript

1 Ödegården 1:9 m fl, Sotenäs kommun Riskbedömning med avseende på transport av farligt gods

2 Beställare: Sotenäs kommun Kungshamn Beställarens representant: Robin Sjöström Konsult: Uppdragsledare Norconsult AB Box Göteborg Katarina Holmgren Uppdragsnr: Filnamn och sökväg: Kvalitetsgranskad av: Tryck: \\norconsult.no\dfs\swe\got\n-data\102\17\ \0- mapp\09 beskr-utredn-pm-kalkyl\pm_2011_08.doc Herman Heijmans Norconsult AB

3 3 (25) Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning Riskbedömning i den fysiska planeringen Definitioner Bedömningsgrunder Beräkningsmetod RBM II Platsspecifika förutsättningar Väg Planområdet Planförslaget Transporterade mängder Typer av farligt gods Konsekvenser av en olycka med farligt gods Transporterade mängder förbi planområdet Sannolikhet för olyckor Resultat Individrisk Samhällsrisk Diskussion och slutsatser Osäkerhet i resultaten Slutsatser Referenser Bilagor Bilaga 1 Illustration

4 4 (25)

5 5 (25) Sammanfattning En ny detaljplan för Ödegården 1:9 m fl i Sotenäs kommun är under framtagande. Syftet är att upprätta en detaljplan för industri/kontor. Öster om planområdet ligger väg 174 som är sekundär transportled för farligt gods. På vägen transporteras farligt gods ur klass 1 (explosiva varor), klass 3 (brandfarliga vätskor) och klass 8 (frätande ämnen). En förväntad trafiksituation år 2020 har använts som underlag för beräkningar av risknivån. Riskutredningen visar att beräknade risknivåer är acceptabla och att inga riskreducerande åtgärder krävs.

6 6 (25)

7 7 (25) 1 Inledning På uppdrag av Sotenäs kommun har Norconsult AB utfört en riskbedömning med avseende på transport av farligt gods. Sotenäs kommun avser att upprätta en detaljplan för kontor/industriändamål vid Ödegården 1:9, se Figur 1. Strax öster om planområdet ligger väg 174 som är en rekommenderad sekundär transportväg för farligt gods. Figur 1 Översiktskarta. Planområdet ligger inom markerat område. Enligt riskpolicyn som länsstyrelsen i Västra Götalands län har antagit skall riskerna utredas när en detaljplan upprättas för ett område som ligger närmare en transportled för farligt gods än 150 m.

8 8 (25) 2 Riskbedömning i den fysiska planeringen 2.1 Definitioner Risk definieras mestadels som sannolikheten för oönskade händelser multiplicerat med konsekvenserna av dessa händelser. De konsekvenser som man tittar på i första hand är ifall människor omkommer. Sannolikheten uttrycks som antalet gånger som en oönskad händelse förväntas förekomma under ett år. Resultatet blir en frekvens, oftast ett väldigt litet tal som exempelvis 10-6 per år (0, gånger per år). Man kan också tolka detta som att händelsen förväntas inträffa en gång under en miljon år. En annan tolkning av en frekvens på 10-6 per år fås om man antar att det finns en miljon platser där en sådan händelse kan förekomma i Sverige. Då förväntas händelsen förekomma en gång per år (0, x ) någonstans i Sverige. I risksammanhang skiljer man på individrisk och samhällsrisk. Den första är risken för en person att omkomma i en olycka när han/hon befinner sig på en specifik plats i närheten av en riskkälla. Man utgår då från att personen befinner sig på denna plats under ett helt år. Risken uttrycks som risken att omkomma i en olycka under det året. Individrisken är ett mått på hur farligt det är på en viss plats och tar inte hänsyn till hur många människor som kommer att befinna sig på platsen. Samhällsrisken är ett mått på hur stora olyckor en riskkälla kan orsaka. Detta beror dels på riskskällans farlighet men även på hur många människor som brukar befinna sig i riskkällans omgivning. Vid en beräkning beaktas det totala antalet människor som kan drabbas vid olika olycksförlopp. Det är förstås inte känt i förväg när och hur en olycka kommer att inträffa. Därför analyseras ett stort antal tänkbara olyckor när det gäller såväl sannolikhet som konsekvens. För dessa olycksscenarier beräknar man dels sannolikheten att de kan inträffa och dels antalet personer som kan drabbas. Resultaten uttrycks då som en s.k. FN-kurva där man sätter ut sannolikheten (F) för olika antal omkomna (N) vid de olyckstyper som kan orsakas av riskkällan. I en riskutredning för en detaljplan bör hänsyn tas till både individrisken och samhällsrisken. Syftet med denna utredning är att beräkna dessa risknivåer.

9 9 (25) 2.2 Bedömningsgrunder Kriterier för vad som är en acceptabel risknivå finns i rapporten Värdering av risk som tagits fram på uppdrag av Räddningsverket (SRV 1997). Kriterierna har ingen officiell status, de har inte antagits av någon myndighet eller politisk församling, men de används generellt i Sverige som vedertagen praxis för att kunna relatera risknivåerna till något jämförelsevärde. I rapporten används en övre och en undre gräns, se Figur 2. Om den övre gränsen överskrids är risknivån så hög att den inte kan tolereras. Figur 2. Risknivåer och gränsen mellan dem (Rtj Storgöteborg 2004) Om risknivån ligger under den övre gränsen men över den undre gränsen så skall alla rimliga åtgärder vidtas för att minska risknivån. Efter detta betraktas risknivån som tolerabel. Om risknivån ligger under den undre gränsen så kan den anses vara acceptabel och inga ytterligare åtgärder krävs.

10 10 (25) Individrisk För individrisken ligger den övre gränsen på 10-5 per år och den undre gränsen på 10-7 per år. Den undre gränsen ligger under risken att omkomma till följd av naturolyckor, vilket innebär att en sådan risknivå inte ger en signifikant påverkan på individens totala risknivå. Den övre gränsen motsvarar högst en tiondel av den totala dödsfallsrisken för olika grupper i samhället. Samhällsrisk Gränserna för samhällsrisken återfinns i Figur 3. Samhällsrisken återges som nämnts tidigare med en FN-kurva i ett FN-diagram. Gränserna anges med linjerna i diagrammet. De streckade linjer anger kriterierna för en kilometer farligt godsled, de heldragna linjerna anger de omräknade kriterier för planområdet. Den bruna linjen är den övre gränsen för samhällsrisk och den orangea linjen är den undre gränsen. Risknivåerna är definierade på samma sätt som för individrisk. Risker över den övre gränsen tolereras inte och måste reduceras. Risker mellan den övre och den undre gränsen kan tolereras om rimliga åtgärder vidtas och risker under den undre gränsen kan accepteras utan vidare åtgärder. Linjerna lutar neråt vilket innebär att olyckor med flera drabbade får förekomma mera sällan än olyckor med endast några drabbade. Observera att skalorna inte är linjära. Kriterierna för samhällsrisken är framtagna för att bedöma den totala risken av en transportsträcka på en kilometer med dubbelsidig bebyggelse. För att kunna få tillämpa kriterierna på ett mindre område måste en omskalning ske (SRV 1997). Här har därför kriterierna anpassats efter enkelsidig bebyggelse och den sträckan som planområdet upptar längs transportleden. Detta görs genom att antalet omkomna reduceras proportionellt med områdets andel av ett område med 1 km längd och dubbelsidig bebyggelse. I detta fall är områdets längd ca 200 m och bebyggelsen enkelsidig. Antalet omkomna vid olika frekvenser multipliceras först med 200/1000 (för områdets utsträckning längs leden) och delas sedan med 2 (för att området endast upptar en sida av leden).

11 11 (25) Figur 3. Nationella kriterier för risk för väg 174 utmed planområdet (ca 200 m) visas med heldragna linjer. Kriterier för 1 km väg visas med streckade linjer. 2.3 Beräkningsmetod RBM II Riskberäkningarna har genomförts med ett program som används som standard i Nederländerna för riskberäkningar i samband med transporter av farligt gods. Programmet RBM II har tagits fram på uppdrag av de nederländska myndigheterna och använder de beräkningsmetoder som beskrivits i Guidelines for quantitative risk assessment (VROM 2005) och Method for the calculation of physical effects (VROM 1996). Programmet beräknar sannolikhet och konsekvens vid skador på transportfordon med farligt gods på grund av olyckor. Hänsyn tas till olyckans läge, skadans storlek, det farliga ämnets kemiska och fysikaliska egenskaper (brandfarlighet, giftighet mm) och förväntade väderförhållanden. Antalet drabbade personer beräknas utifrån antal personer som befinner sig i riskområdet dagtid och nattetid. andelen personer som befinner sig ute eller inne, samt andelen av dessa personer som förväntas omkomma vid den framräknade exponering för värmestrålning, tryckvågor, giftiga ämnen på olika avstånd inom området.

12 12 (25) Programmet har anpassats efter svenska förhållanden avseende olycksfrekvenser på väg. Kriterier för bedömning av risknivåer har tagits från rapporten Värdering av risk (SRV 1997). 3 Platsspecifika förutsättningar I detta avsnitt behandlas de platsspecifika förutsättningar som påverkar risknivån i planområdet. Först behandlas transportleden och därefter förhållandena inom planområdet. 3.1 Väg 174 Väg 174 är av MSB klassad som sekundär transportled för farligt gods. Det innebär att vägen är avsedd för lokala transporter till och från de primära transportvägarna och bör inte användas för genomfartstrafik. År 2009 trafikerades väg 174 förbi planområdet av totalt ca 5200 fordon per medeldygn och den tunga trafiken bestod av ca 390 fordon per medeldygn ( Andelen tung trafik var drygt 7 %. Trafiktillväxten för personbilstrafik är enligt Trafikverkets prognos 1,0 fram till år 2020 (VV 2009). För lastbilstrafiken är motsvarandet tillväxt 1,36 år 2020 (VV 2009). Dessa tillväxtfaktorer ger en total årsdygnstrafik (år 2020) på ca 5700 fordon, varav ca 530 tunga fordon. Skyltad hastighet förbi planområdet är 70 km/h och planområdet ligger som lägst ca 3-4 m lägre än vägen, se Figur 4. Ett vägräcke finns utmed vägen som förhindrar att ett fordon kör utför slänten. Sker en olycka lämnar troligtvis fordonet inte vägen.

13 13 (25) Figur 4 Väg Planområdet Planområdet närmast vägen består av plana grönytor som används som camping. Längre in i området skiftar terrängen karaktär och består av berg. 4 Planförslaget En illustration över planförslaget redovisas i Bilaga 1. I planförslaget föreslås en 30 m bred byggnadsfri zon utefter väg 174. Mellan 30 och 120 meter från vägen medger planförslaget industri/verksamheter (J) och kontor (K). Mellan 120 och 300 m från vägen medges hamn (H) och industri/verksamheter (J). Inom 150 m från vägen är den bebyggelsebara ytan ca 8000 m².

14 14 (25) I dagsläget är det inte klarlagt hur stor andel som kommer att bli kontor respektive industri. För att kunna beräkna samhällsrisken behövs uppgifter om hur många personer som förväntas uppehålla sig i området. I samråd med Rådhuset Arkitekter AB görs följande antaganden inom 150 m från vägen: Exploateringsgrad: 0,4 Industri:75 % av ytan Envåningshus 50 m² bruttoarea / person Kontor: 25 % av ytan Tvåvåningshus 25 m² bruttoarea / person Detta innebär att ca 110 personer förväntas befinna sig i området. Eftersom det kan bli aktuellt med någon form av butiksförsäljning i området räknas med 125 personer. Hänsyn tas till att i den byggnadsfria zonen förväntas inga personer uppehålla sig. Vidare antas att inga personer befinner sig i området nattetid. 5 Transporterade mängder 5.1 Typer av farligt gods Enligt internationella bestämmelser (ADR) delas farligt gods in i nio klasser, se nedanstående Tabell 1. Tabell 1. Indelning av farligt gods Klass Innehåll Exempel 1 Explosiva ämnen Massexplosiva varor (dvs. sprängämnen), fyrverkerier 2 Komprimerade, kondenserade eller under tryck lösta gaser Brännbara gaser (gasol), giftiga gaser (klor, svaveldioxid) och andra trycksatta gaser (kvävgas, syrgas) 3 Brandfarliga vätskor Bensin, eldningsolja, dieselolja 4 Brandfarliga fasta ämnen Kalciumkarbid 5 Oxiderande ämnen Väteperoxid 6 Giftiga ämnen Arsenik 7 Radioaktiva ämnen Radioaktiva preparat för sjukhusen 8 Frätande ämnen Olika syror, lut 9 Övriga farliga ämnen och föremål Asbest

15 15 (25) 5.2 Konsekvenser av en olycka med farligt gods Nedan följer en allmän beskrivning av olika sorters farligt gods som transporteras och följderna av olyckor. Följderna i form av dödsfall avser, om inget annat sägs, personer som vistas utomhus utan skydd. Klass 1. Explosiva ämnen En explosion av sk massexplosiva ämnen kan ge omkomna upp till ca 60 m från explosionen och byggnader kan raseras på flera hundra meters avstånd. Övriga explosiva ämnen kan, i huvudsak genom raserade byggnader, ge effekter på några tiotal meters avstånd. Klass 2: Brännbara eller giftiga gaser Utsläpp av brännbar gas i luft kan antändas direkt och orsaka en sk jetflamma. Om gasen inte antänds direkt bildas ett brännbart gasmoln som kan antändas omgående eller driva iväg och antändas över bebyggelsen. I ytterst sällsynta komplicerade olyckor kan gastanken explodera och bilda ett eldklot, sk BLEVE (Boiling Liquid Expanding Vapor Explosion). Klass 3: Brandfarliga vätskor Om en tank med mycket brandfarlig vätska (exempelvis bensin) skadas rinner bensinen ut och en sk pölbrand kan uppstå. Eldningsolja är så svårantändlig att brandrisken är försumbar. Klass 4: Brandfarliga ämnen såsom svavel, fosfor, karbid. Dessa ämnen är fasta och skadar endast i olycksplatsens direkta omgivning. Klass 5: Oxiderande ämnen Olycka med endast dessa ämnen leder normalt ej till personskador, men om ämnena blandas med ex bilens olja eller bensin uppstår explosionsrisk. Klass 6: Giftiga ämnen. Giftiga vätskor kan ge verkan på längre avstånd om avdunstning sker från en pöl som uppstår i samband med en olycka. Effektens omfattning är beroende på giftighet och flyktighet av vätskorna. Klass 7: Radioaktiva ämnen Dessa ämnen transporteras endast i små mängder på väg och järnväg. Klass 8: Frätande ämnen såsom saltsyra, svavelsyra. Risk för skador inom ca 20 m från olycksplatsen eftersom skada uppkommer vid direkt exponering på personen.

16 16 (25) Klass 9: Övriga farliga ämnen och föremål: Omfattas av ämnen och föremål som utgör en fara under transport, vilka inte omfattas av definitionen för andra klasser. Klassen omfattar bl a miljöfarliga ämnen men inga ämnen som leder till brand eller explosion eller akut förgiftning, 5.3 Transporterade mängder förbi planområdet Osäkerheter finns i vad som transporteras på vägen. I föreliggande utredning har tre informationskällor använts. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Uppgifter om transporterade mängder farligt gods på väg 174 under september 2006 redovisas på MSB :s hemsida ( Siffrorna anges med ett intervall och gäller egentligen enbart för mätmånaden. Siffrorna har använts för en jämförelse genom att medelvärdet av de transporterade mängderna i intervallen för de olika klasserna tas och räknas om till antalet transporter per år genom att multiplicera transporterat mängd med 11 (11 arbetsmånader per år) och sedan dela med medellaststorlek (25 ton/last). Massexplosiva varor (klass 1) transporteras som styckegods och transportstorleken antas vara 15 ton/last (SBK 1997). På MSB:s hemsida visas transportmängderna i olika intervall beroende på vilken klass ämnet tillhör. De klasser som transporteras på väg 174 ligger i det lägsta intervallet för respektive klass. SIKA/SCB Andelen transporter av farligt gods är i genomsnitt över landet ca 3,6 % av totala antalet godstransporter (SIKA/SCB ). Även fördelningen av det farliga godset på olika klasser framgår av SIKA/SCB:s statistik och redovisas i Tabell 2.

17 17 (25) Tabell 2. Andel lastade transporter med farligt gods av det totala antalet körda km med godsfordon ( ) ADR klass Andel 1 Explosiva ämnen och föremål 0,03 % 2 Komprimerade, kondenserade eller under tryck lösta gaser 0,55 % 3 Brandfarliga vätskor 2,44 % 4.1 Brandfarliga fasta ämnen 0,02 % 4.2 Självantändande ämnen 0,01 % 4.3 Ämnen som utvecklar brandfarlig gas vid vattenkontakt 0,00 % 5.1 Oxiderande ämnen 0,07 % 5.2 Organiska peroxider 0,00 % 6.1 Giftiga ämnen 0,01 % 6.2 Smittförande ämnen 0,00 % 7 Radioaktiva ämnen 0,00 % 8 Frätande ämnen 0,33 % 9 Övriga farliga ämnen och föremål 0,08 % Totalt 3,56 % I föreliggande utredning antas att tillväxtfaktorn för farligt-godstransporter är densamma som övrig lastbilstrafik (1,36). Det är troligtvis ett konservativt synsätt. Detta innebär att antalet transporter med farligt gods förbi planområdet enligt SIKAS statistik förväntas vara ca 19 fordon per årsmedeldygn år 2020 (ca 6900 fordon/år). Lokala företag Väg 174 är en sekundär transportled för farligt gods. I Smögen /Kungshamn finns flera industriområden med verksamheter inom bla båtbyggeri, fiskenäring och marinteknik. I området finns även en del åkeri- och fraktverksamhet. Området är rikt på berg och krossat berg används bl a vid vägbyggen. Vid kontakt med Sotenäs kommun framkom dock att inga stationära krossar finns i området utan krossar ställs upp temporärt. Till dessa transporteras farligt gods ur klass 1 (explosiva varor). I området finns ett fåtal bensinstationer/automatstationer. Det finns även stationer som tillhandahåller drivmedel för marin trafik. Dessa hanterar i första hand farligt gods ur klass 3 (brandfarlig vätska).

18 18 (25) I Tabell 3 visas det framräknade antalet transporter med olika klasser farligt gods som transporteras förbi planområdet 2020 utifrån SIKA/SCB:s och MSB:s uppgifter. De klasser som endast stöds av SIKA/SCB nationella statistik har borttagits. I tabellen anges också vilka transporterade mängder som har valts som underlag för utvärderingen. Valet av antalet transporter för klass 3 och klass 8 har gjorts konservativt, dvs det största antalet har valts. För klass 1 har ett lägre värde valts enligt följande resonemang: SIKA/SCB:s värde är ett genomsnitt av transporter i hela landet. Den huvudsakliga transporten av ämnen i klass 1 sker till gruvindustrin i norra Sverige. SIKA/SCB:s värde är därför troligtvis överskattat i södra Sverige. Antalet transporter i MSB:s databas gäller för hela sträckan Hallinden Smögen (väg 171 och väg 174). Eftersom det aktuella området ligger i slutet av vägsträckan bedöms att antalet transporter förbi området kan minskas. Tabell 3. Beräknat antal transporter/år med farligt gods utmed planområdet ADR klass SIKA MSB Använd 1 Explosiva ämnen och föremål Komprimerade gaser Brandfarliga vätskor Brandfarliga fasta ämnen Självantändande ämnen Ämnen som utvecklar brandfarlig gas vid vattenkontakt < Oxiderande ämnen Organiska peroxider < Giftiga ämnen Smittförande ämnen < Radioaktiva ämnen < Frätande ämnen Övriga farliga ämnen och föremål SUMMA Ämnena inom en och samma klass kan variera mycket sinsemellan i farlighet. Ämnena i klass 1 och 3 har därför delats upp ytterligare enligt nedan: I klass 1 är det de massexplosiva ämnena som står för de betydande riskerna. Andelen massexplosiva ämnen sätts till 25% (ØSA 2004). Andelen mycket brandfarlig vätska i klass 3 (bensin mm) sätts till 75 % och andelen brandfarlig vätska sätts till 25% (ØSA 2004).

19 19 (25) 5.4 Sannolikhet för olyckor Beräkningen av olycksfallssannolikhet har genomförts utifrån uppgifter för olycksrisken på olika vägtyper (VV 2008). I dagsläget är skyltad hastighet 70 km/h förbi planområdet. Vid en hastighet på 70 km/h anges frekvensen på olyckor med personskador till 0,15 per miljon fordonskilometer. I fortsättningen används en olycksfrekvens på 1,5 x10-7 /fkm. 6 Resultat 6.1 Individrisk Individrisken inom området framgår av figur 7 där de blåa linjerna anger gränsen för området där individrisken ligger över kriteriet för acceptabla individrisker, 10-7 per år. De gröna linjerna anger gränsen där nivån är 10-8 per år. Individrisken inom planområdet ligger således långt under de av MSB framtagna kriterierna. Figur 7 Individrisken inom området. Längre bort från vägen än den blå linjen är risknivån acceptabel. Den gröna linjen anger var individrisken är tio gånger lägre än den acceptabla nivån. Eftersom planområdet ligger lägre än vägen finns risk att en olycka med brandfarlig vätska leder till att vätskan rinner utmed slänten och att en brand uppstår en bit från vägen. Även vid detta scenario bedöms individrisken som acceptabel, se Figur 8.

20 20 (25) Figur 8 Individrisken inom området om brand uppstår nedanför slänten. Längre bort från vägen än den blå linjen är risknivån acceptabel. Den gröna linjen anger var individrisken är tio gånger lägre än den acceptabla nivån.

21 21 (25) 6.2 Samhällsrisk För att beräkna samhällsrisken har hänsyn tagits till hur många personer som förväntas uppehålla sig inom området, se kapitel 4. Antaganden har gjorts att inga uppehåller sig i området nattetid samt att 93 % befinner sig inomhus och 7 % befinner sig utomhus. Klass 1: Massexplosiva varor Vid en olycka med massexplosiva ämnen förväntas alla som vistas utomhus inom 100 m att omkomma. Längre bort än 100 m från explosionen förväntas inga omkomma utomhus. Av de som vistas inomhus förväntas 25 % omkomma om explosionen sker inom 50 m och 10 % om explosionen sker inom 50 till 100 m. Mellan 100 och 150 m förväntas 5 % av de som vistas inomhus omkomma, se Tabell 4. Det beror på de tryckvågor som uppkommer och som kan leda till att byggnadsdelar rasar. Tabell 4. Andel omkomna vid olyckor med massexplosiva varor. Sannolikhet att omkomna vid olycka med massexplosiva varor som leder till explosion 0-50 m m Utomhus 1,0 1,0 0,0 Inomhus 0,25 0,1 0,05 Planområdet ligger ca 200 m utefter väg 174. Den bebyggelsebara ytan är ca 150 m utefter väg 174, övrig mark ska inte bebyggas (prickad). Även en olycka som sker utanför den aktuella vägsträckan (150 m) kan ge effekt på området. Här räknas med ett påverkansområde på 350 m, dvs 100 m på ömse sidor om vägen utefter planområdet. Sannolikheten för att en olycka med massexplosiva varor som leder till explosion ska ske på 350 m har beräknats till 4 x10-9. Det värsta scenariot uppstår när en olycka påverkar många personer i området. Detta inträffar om olyckan sker någonstans på en sträcka av 50 m mitt för området. Sker olyckan i utkanten av planområdet påverkas inte lika många personer. Sannolikheten för att en olycka med massexplosiva varor som leder till explosion ska ske på 50 m har beräknats till 6 x Vid denna olycka beräknas att 20 personer omkommer. Denna händelse är markerad med stjärna i Figur 8.

22 22 (25) För att inte underskatta risknivån beräknas maximal sannolikhet (4 x10-9 ) och maximal konsekvens (20 omkomna). Denna händelse markeras med en punkt i Figur 9. Figur 9 Samhällsrisk för Ödegården 1:9. Ur diagrammet kan utläsas att risknivån är lägre än de kriterier som är framtagna för området (heldragna linjer). Händelser med massexplosiva varor hamnar inom den blåa rektangeln även med konservativa antaganden. Klass 3: Brandfarliga vätskor Vid en olycka med brandfarliga vätskor visar beräkningar att samhällsrisken ligger långt under de framtagna kriterierna. Klass 8: Frätande ämnen Vid en olycka med frätande ämnen bedöms inte att några personer omkommer. Olyckan drabbar personer i direkt anslutning till olyckan och närmast vägen ligger ett 30 m brett område där inga människor förväntas uppehålla sig.

23

24 24 (25) Referenser MSB Trafikflödet på väg september 2006, SBK GÖTEBORG (1997) Översiktsplan för Göteborg, Fördjupad för sektorn Transporter av farligt gods 1997 SRV2008 Väginformation om farligt gods 2008, Räddningsverket VV2008 Vägverkets samhällsekonomiska kalkylvärden, publikation 2008:67 VV2008 Effektsamband för vägtransportsystemet - Nybyggnad och förbättring - Effektkatalog publikation 2008:11 VV 2009 ØSA 2004 Effektsamband för vägtransportsystemet, Gemensamma förutsättningar Publikation 2009:150 Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen, Øresund Safety Advisers AB, 2004 Muntlig och mail kontakt Robin Sjöström, Sotenäs kommun David Engström, Lysekils kommun Maria Andersson, Rådhuset Arkitekter AB Trafikverkets uppgifter om trafikflöden,

25 Norconsult AB Theres Svensson gata 11 Box 8774, Göteborg , fax

26