Detaljplan för Gårda 2:12 m.fl. Göteborgs stad Riskanalys för transport av farligt gods

Transkript

1 Detaljplan för Gårda 2:12 m.fl. Göteborgs stad Riskanalys för transport av farligt gods rev

2 Detaljplan för Gårda 2:12 m.fl. Göteborgs stad Riskanalys för transport av farligt gods rev Beställare: PEAB Nellickevägen Göteborg Beställarens representant: Johan Larsen Konsult: Uppdragsledare Norconsult AB Box Göteborg Herman Heijmans Uppdragsnr: Filnamn och sökväg: Kvalitetsgranskad av: n:\104\04\ \5 arbetsmaterial\uppdatering maj 2017\riskanalys gårda 2_ doc Katarina Holmgren

3 Innehållsförteckning Sammanfattning 4 1. Inledning 6 2. Risker med transport av farligt gods Typer av farligt gods Konsekvenser av en olycka med farligt gods 8 3. Platsen Planområdet Persontäthet Transporter av farligt gods på E Transport av farligt gods på Kust till kustbanan och Västkustbanan Riskbedömning i den fysiska planeringen Vad är risker Metodik vid riskhantering i den fysiska planeringen Bedömningsgrunder för risker vid transport av farligt gods Resultat av riskberäkningarna Individrisk Samhällsrisk Skyddsåtgärder Dimensionerande scenarier Skyddsåtgärder dimensionerande scenarier Skyddsåtgärder övriga scenarier Övriga skyddsåtgärder Risknivå med skyddsåtgärder Osäkerhetsanalys Slutsats Referenser 48 Bilaga 1 Riskberäkning transport av farligt gods Bilaga 2 Explosionslast

4 4 (50) Sammanfattning Göteborgs stad avser att upprätta en detaljplan för Gårda 1:15 och 2:12 som möjliggör att ersätta verksamhetslokalerna som finns i dagsläget med högre byggnader som skall inrymma handel och verksamheter i markplan och kontor på övriga plan. Mellan området och E6 finns en skyddsmur med kompletterande skärm med en totalhöjd över 3 m. För att kunna bedöma risknivåerna används de kriterier som tagits fram för Räddningsverkets räkning och som används generellt i landet i stället för de av Göteborg stad framtagna som är något strängare. Anledningen är att utbyggnaden av Gårda redan i tidigare projekt har bedömts vara så pass prioriterad att det är befogat att använda nationella kriterier. Därtill kommer att länsstyrelserna i storstadsregionerna i sin riskpolicy anger att tolerabla risknivåer skall uppnås vid detaljplanering längs transportleder för farligt gods. Göteborgs stads kriterier beskriver inte vilka risknivåer som bedöms vara tolerabla. Beräkningar visar att risknivåerna inte är tolerabla om inte skyddsåtgärder vidtas. Följande skyddsåtgärder förslås: Fasad och fönster utförs i brandklass EI 30 på nedersta våningar, upp till 4 m över marknivå, på alla ytor som inte är bortvända från E6. Åtgärden skyddar mot att gasbränder till följd av olyckor på vägen sprider sig in i byggnaderna. Fasad och fönster utförs i brandklass EI 30 på alla ytor inom 40 m från E6 på byggnadens hela höjd på alla ytor som inte är bortvända från E6. Byggnaderna och brandklassade fönster skall utformas så att de tål explosion enligt figur 22 i rapporten utan att byggnaden utsätts för fortskridande ras, fasader rämnar eller fönster splittras. Friskluftintag skall placeras i skyddat läge. Giftiga och brandfarliga gaser hindras från att komma in i byggnaden Byggnaderna kommer att förses med sprinklers. Åtgärden är främst riktat mot bränder inom byggnaderna men förhindrar även att brand på utsidan sprider sig in i byggnaderna. Trapphusen utformas i brandklass EI 60 för att skapa en säker zon. Underlättar att människorna snabbt kan sätta sig i säkerhet vid olycka på E6. Utrymning skall vara möjligt bort från E6. Ingen utrymning mot eventuell brand på vägen rev Detaljplan för Gårda 2:12 m.fl. Göteborgs stad Riskanalys för transport av farligt gods n:\104\04\ \5 arbetsmaterial\uppdatering maj 2017\riskanalys gårda 2_ doc

5 5 (50) Disponeringen av byggnaderna görs så att utrymmen där få människor vistas, exempelvis teknikutrymmen, läggs mot E6 om så är möjligt. Antal personer som utsätts för risker reduceras genom detta. Larmsystem för tidig varning och tydliga instruktioner vid utrymning. Detta underlättar utrymning av byggnaderna. Flamdetektion etableras för E6 förbi planområdet kopplat till larmfunktion. Detta möjliggör att bränder på vägområdet upptäcks i ett tidigt skede så att utrymningen kan starta tidigare. Beräkning av samhällsrisknivån med hänsyn tagen till skyddsåtgärdernas förväntade effekt visar att de använda riskkriterierna uppfylls. n:\104\04\ \5 arbetsmaterial\uppdatering maj 2017\riskanalys gårda 2_ doc rev Detaljplan för Gårda 2:12 m.fl. Göteborgs stad Riskanalys för transport av farligt gods

6 6 (50) 1. Inledning En detaljplan håller på att tas fram för fastigheterna Gårda 2:12 och 1:15 i Göteborg, se figur 1 för områdets läge. Området planeras för kontorsverksamhet med centrumfunktioner (handel mm) i markplan. Figur 1. Områdets läge i Göteborg. Planområdet gränsar till E6 som är rekommenderad transportled för farligt gods. Enligt Göteborgs stads översiktsplan fördjupad för transport av farligt gods (Göteborg 1997) skall tät kontorsbebyggelse längs transsportvägar av farligt gods hålla ett avstånd på minst 50 m från vägen, om så inte är fallet skall en riskanalys genomföras som visar vad som krävs för att uppnå ett säkerhetsmässigt tillfredställande lösning. Den genomförda analysen och framtagna åtgärdsförslag presenteras i denna rapport rev Detaljplan för Gårda 2:12 m.fl. Göteborgs stad Riskanalys för transport av farligt gods n:\104\04\ \5 arbetsmaterial\uppdatering maj 2017\riskanalys gårda 2_ doc

7 7 (50) Föreliggande version av utredningen innehåller förtydligande uppgifter avseende ytor inom området i avsnitt 3.2. Uppgifterna avseende befintligt bullerskydd längs E6 har kompletterats. Vid beräkning av samhällsrisken från E6 har trafiken nu delats upp i dag och natt. På samma sätt har närvarouppgifterna för området delats upp i dag och natt vilket leder till färre transporter på dagtid då det är mest människor inom området. Riskerna för befolkningen inom norra delen av kvarteret Venus har arbetats in i samhällsriskberäkningarna. En särskild bilaga har tagits fram avseende trycklasterna på bebyggelsen som följd av explosioner med mindre mängd sprängämne, gasexplosioner och BLEVE. Kraven på vad bebyggelsens konstruktion, fasader och brandskyddsglas skall tåla har uppdaterats utifrån detta. Antagen skyddseffekt av skyddsåtgärderna har reviderats och osäkerhetsanalysen har bearbetats. n:\104\04\ \5 arbetsmaterial\uppdatering maj 2017\riskanalys gårda 2_ doc rev Detaljplan för Gårda 2:12 m.fl. Göteborgs stad Riskanalys för transport av farligt gods

8 8 (50) 2. Risker med transport av farligt gods 2.1 Typer av farligt gods Enligt internationella bestämmelser (ADR) delas farligt gods in i nio klasser, se nedanstående tabell 1. Tabell 1. Indelning av farligt gods Klass Innehåll Exempel 1 Explosiva ämnen Massexplosiva varor (dvs. sprängämnen), fyrverkerier 2 Komprimerade, kondenserade eller under tryck lösta gaser Brandfarliga gaser (gasol), giftiga gaser (ammoniak, svaveldioxid) och andra trycksatta gaser (kvävgas, syrgas) 3 Brandfarliga vätskor Bensin, eldningsolja 4 Brandfarliga fasta ämnen Kalciumkarbid 5 Oxiderande ämnen Väteperoxid, ammoniumnitrat 6 Giftiga ämnen och smittfarliga ämnen Kvicksilverföreningar och cyanider, bakterier, levande virus och laboratorieprover 7 Radioaktiva ämnen Radioaktiva preparat för sjukhus 8 Frätande ämnen Olika syror, lut 9 Övriga farliga ämnen och föremål Asbest 2.2 Konsekvenser av en olycka med farligt gods Nedan följer en allmän beskrivning av de olika sorters farligt gods som transporteras i Sverige och potentiella följder av olyckor där farligt gods är inblandat. De förväntade följderna i form av dödsfall avser, om inget annat sägs, personer som vistas utomhus utan skydd. Konsekvenserna beskrivs mera utförligt i bilagan rev Detaljplan för Gårda 2:12 m.fl. Göteborgs stad Riskanalys för transport av farligt gods n:\104\04\ \5 arbetsmaterial\uppdatering maj 2017\riskanalys gårda 2_ doc

9 9 (50) Klass 1: Explosiva ämnen En explosion av s.k. massexplosiva ämnen kan ge omkomna upp till ca 100 m från explosionen och byggnader kan raseras på flera hundra meters avstånd. Övriga explosiva ämnen kan, i huvudsak genom raserade byggnader, ge effekter på några tiotal meters avstånd. Klass 2: Brännbara eller giftiga gaser Utsläpp av brännbar gas i luft kan antändas direkt och orsaka en s.k. jetflamma. Om gasen inte antänds direkt bildas först ett brännbart gasmoln som sedan kan antändas relativt omgående eller driva iväg och antändas över bebyggelsen. Detta resulterar då i en flash brand (Flash Fire) eller gasmolnsexplosion (Vapor Cloud Explosion). I ytterst sällsynta komplicerade olyckor kan gastanken explodera och bilda ett eldklot, s.k. BLEVE (Boiling Liquid Expanding Vapor Explosion). Risken att omkomma av en jetflamma är vanligtvis liten på avstånd som överstiger 90 meter. Ett gasmoln som driver iväg med vinden kan hamna nära bebyggelsen och orsaka betydande skador vid antändning. En BLEVE kan ge upphov till omkomna på ett avstånd av 150 m. Giftiga gaser kan vid ett utsläpp driva iväg i vindriktningen och leda till omkomna på flera hundra meter. Dödsfall inträffar framförallt bland de som vistas utomhus. Klass 3: Brandfarliga vätskor Om en tank med mycket brandfarlig vätska (exempelvis bensin) skadas rinner bensinen ut och en s.k. pölbrand kan uppstå. Eldningsolja är så svårantändlig att brandrisken är försumbar. Risken att omkomma är som regel liten på avstånd som överstiger några 10-tals meter. Klass 4: Brandfarliga ämnen såsom svavel, fosfor och karbid Dessa ämnen är fasta och skadar endast i olycksplatsens direkta omgivning. n:\104\04\ \5 arbetsmaterial\uppdatering maj 2017\riskanalys gårda 2_ doc Klass 5: Oxiderande ämnen Olycka med endast dessa ämnen leder normalt ej till personskador, men om ämnena blandas med olja eller bensin kan det uppstå explosionsrisk och explosionerna kan vara lika kraftiga som för ämnen i klass 1. Klass 6: Giftiga ämnen Giftiga ämnen ger mestadels enbart effekter vid direktkontakt rev Detaljplan för Gårda 2:12 m.fl. Göteborgs stad Riskanalys för transport av farligt gods

10 10 (50) Klass 7: Radioaktiva ämnen Dessa ämnen transporteras normalt endast i små mängder på väg och järnväg. Risken att omkomma är därför försumbar. Klass 8: Frätande ämnen såsom saltsyra och svavelsyra Risk för skador är normalt störst inom ca 20 m eftersom skada uppkommer vid direkt exponering på personen. Klass 9: Övriga farliga ämnen och föremål Denna klass omfattar bl.a. miljöfarligt avfall. Det är dock inga ämnen som är brandfarliga eller explosiva rev Detaljplan för Gårda 2:12 m.fl. Göteborgs stad Riskanalys för transport av farligt gods n:\104\04\ \5 arbetsmaterial\uppdatering maj 2017\riskanalys gårda 2_ doc

11 11 (50) 3. Platsen 3.1 Planområdet Planområdet omfattar fastigheten Gårda 2:12 och Gårda 1:15 i norra Gårda i Göteborg, se figur 2. Figur 2. Den planerade bebyggelsen (White 2012) Inom Gårda 2:12 planeras för nybyggda höghus med höjd varierande mellan 6 och 26 våningar inklusive bottenvåningen, medan det mesta av bebyggelsen planeras att vara kvar på Gårda 1:15. Här kommer en komplettering med en höghusdel med 11 våningar att genomföras. n:\104\04\ \5 arbetsmaterial\uppdatering maj 2017\riskanalys gårda 2_ doc Planområdet ligger på ett kortaste avstånd av 15 m från E6 som är transportled för farligt gods. Bebyggelsen planeras på ett kortaste avstånd av ca 23 m från vägen. Detta är ett kortare avstånd än de 30 m bebyggelsefritt som ofta används som mått längs transportled för farligt gods. I dagsläget är det kortaste avståndet mellan E6 och bebyggelsen ca 25 m. Området ligger något lägre än vägen. Längs E6 finns i dagsläget en skyddsmur som är utformad för att kunna fånga upp avåkande fordon. Ovanpå muren finns en skärm, totalhöjden överstiger 3 m, se figur 3. Beräkningar har genomförts för vad som blir följden om en lastbil kör in på skyddsmuren (SWECO 2007). Av beräkningarna framgår att skyddet uppfyller kraven som ställs på ett tungt vägräcke av klass H4a enligt de kapacitetsklasser rev Detaljplan för Gårda 2:12 m.fl. Göteborgs stad Riskanalys för transport av farligt gods

12 12 (50) enligt SS-EN som anges i Trafikverkets VGU (Vägar och gators utformning). Av ritningarna i ovannämnda rapporten och okulärbesiktning framgår även att skyddet är utfört så att det kommer att fungera om vätskeskydd vid en olycka på vägen. Figur 3. Befintlig skydd längs E6. Exploateringen på Gårda 2:12 planeras för m 2 ljus bruttototalarea (Ljus BTA). På Gårda 1:15 finns befintlig byggnad på m 2 och ett nybygge på m 2 planeras. Totalt omfattar nyexploateringen ca m 2 ljus BTA, se figur 4. Markplan inom Gårda 2:12 (2084 m 2 ) kommer att bestå av butiksytor medan de övriga våningarna kommer att vara kontor. På Gårda 1:15 planeras det för verksamheter i markplan och kontor på de övre våningarna. Bakom planområdet ligger kvarteret Venus, ett bostadskvarter med 750 lägenheter (Göteborg 2005), se figur 2. Norra hälften av kvarteret (fram till Sixten Camps gata) ligger delvis inom 150 m från E6 och tas därför med i riskanalysen. 3.2 Persontäthet Persontätheten har beräknats utifrån den tänkta användningen av bebyggelsen och den bruttototalarean som planeras. Då det alltid finns viss osäkerhet i dessa beräkningar används endast avrundade värden (ner till 2 signifikanta siffror) rev Detaljplan för Gårda 2:12 m.fl. Göteborgs stad Riskanalys för transport av farligt gods n:\104\04\ \5 arbetsmaterial\uppdatering maj 2017\riskanalys gårda 2_ doc

13 13 (50) Persontätheten har delats upp på dagtid (kl ) och nattetid (kl ) då en viss del av transporter av farligt gods antas ske på natten. n:\104\04\ \5 arbetsmaterial\uppdatering maj 2017\riskanalys gårda 2_ doc Figur 4. Gårda 2:12, fördelning av BTA inom byggnaden (White 2012) rev Detaljplan för Gårda 2:12 m.fl. Göteborgs stad Riskanalys för transport av farligt gods

14 14 (50) Kontor Antalet arbetsplatser inom kontorsverksamheten i byggnaden uppskattas vara 50 per m 2. Denna bedömning baseras på att företag vid flytt till nya lokaler brukar hamna omkring m 2 per arbetsplats (Vasakronan 2016). Alla arbetsplatser kommer inte att vara bemannade samtidigt, vid dimensioneringen av byggnadernas hissystem mm antas det en beläggningsgrad på 70 %. Detta är en något konservativ bedömning då det finns undersökningar som pekar på att mindre än 50 % av arbetsplatserna på kontor faktiskt är upptagna samtidigt (Niras 2016). Med en BTA för kontor på m 2, 20 m 2 per arbetsplats och en beläggningsgrad på 70% uppskattas antalet personer som finns samtidigt inom kontorsdelen till ca Dessa personer antas befinna sig där mellan kl under 226 dagar av året. I snitt 5 % av dessa personer antas befinna sig utomhus se tabell 2. I tabellen anges ytorna som ljus BTA, siffrorna är avrundade till närmaste hundratal Handel och verksamheter Den totala ytan för handel och verksamheter inom området är ca m 2. I detta ingår ca 300 m 2 befintlig yta inom Gårda 1:15. Vi utgår i de här beräkningarna från att all yta används som butiksyta, användningen av viss del som verksamhetsyta kommer leda till färre personer. För persontäthet på butiksytor används persontätheten för en livsmedelsbutik som räknats fram i ett tidigare projekt (Norconsult 2013). Detta ger flest antal personer jämfört med andra mindre högt frekventerade butikstyper. Ca 40 personer antas per m 2. Detta ger totalt ca 100 personer inom butiks och verksamhetsytor. Dessa antas befinna sig inom området under högst 10 timmar (8 timmar under dagtid och 2 timmar på nattetid) och ca 330 dagar per år. Av dessa befinner sig ca 15 % utomhus rev Detaljplan för Gårda 2:12 m.fl. Göteborgs stad Riskanalys för transport av farligt gods n:\104\04\ \5 arbetsmaterial\uppdatering maj 2017\riskanalys gårda 2_ doc

15 15 (50) Tabell 2. Ytor och antal personer inom området (Ljus BTA). Alla siffror är avrundade till närmaste hundratal. Gårda 2:12 Gårda 1:15 Summa Antal personer dagtid Antal personer nattetid Handel och verksamheter Kontor Summa För att inte underskatta riskerna har ett antal personer lagts till som finns i området nattetid, detta handlar framförallt om personer som är där under kvällstid på grund av kvällsaktiviteter inom kontorsdelen eller att någon butik håller öppet efter kl Dessa personer kommer endast att befinna sig inom området en begränsad del av tiden. Den exakta uppdelningen mellan kontorsdelen och resten av byggnaden har inte studerats närmare då den inte bedöms påverka risknivåerna Boenden i norra delen av kvarteret Venus Antalet boenden inom denna del av kvarteret uppskattas till ca 800 personer. Av dessa bedöms ca hälften vara närvarande under dagtid och alla under nattetid. Dagtid antas 7 % befinna sig utomhus, nattetid är denna siffra 1 %. 3.3 Transporter av farligt gods på E Antal transporter Statistik avseende transporter av farligt gods genom Gårda saknas. De uppgifter som finns har framtagits av Räddningsverket (föregångare till Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, MSB) och rör transporter på vägnätet utanför Göteborg. Hur dessa transporter fördelas inom transportlederna för farligt gods inom Göteborgs stad har inte utretts. n:\104\04\ \5 arbetsmaterial\uppdatering maj 2017\riskanalys gårda 2_ doc Uppgifter om mängden farligt gods och fördelningen mellan olika klasser hos MSB är baserade på en undersökning som genomförts under en månad, september 2006, och anges med ett lägsta och högsta värde för antal ton per klass som transporterats under den månaden (SRV 2007). Uppgifterna som finns om de totalt transporterade mängder farligt gods som redovisas av MSB för vägnätet kring Göteborg finns i tabell 3. Siffrorna har även uppräknats till år 2030 med 1,4 % per år utifrån Trafikverkets prognos för ökning av godstransporter på E6 (Trafikverket 2013) rev Detaljplan för Gårda 2:12 m.fl. Göteborgs stad Riskanalys för transport av farligt gods

16 16 (50) Tabell 3. Väg Antal transporter på vägnätet kring Göteborg enligt MSB Transporterade mängder september 2006 (ton) Omräknat till antal transporter och år 2030 E6 söder om Gbg Riksväg E E Söderleden Inom Göteborg Tabellen ovan visar på de stora osäkerheter som finns i uppgifterna om transporter på tillfartsleder och inom staden. En mycket grov uppskattning är att antalet transporter år 2030 bör ligga någonstans mellan och transporter årligen. För att få ett bättre statistiskt underlag krävs att vi även använder andra informationskällor. En beräkning genomförs därför utifrån tillgängligt nationell statistik. Enligt statistik för godstransporter på väg i Sverige under perioden (TRAFA 2014) utgör transportarbetet med farligt gods ca 4,6 % av det totala transportarbetet med godsfordon på det svenska vägnätet. Andelen har minskat under de senaste åren då fler transporter av farligt gods sker på järnväg som är ett säkrare alternativ, se figur 5. Figur 5. Andel farligt gods av det totala transportarbetet med gods på det svenska vägnätet Medelvärdet för perioden 2000 till 2013 ligger på 4,6 % rev Detaljplan för Gårda 2:12 m.fl. Göteborgs stad Riskanalys för transport av farligt gods n:\104\04\ \5 arbetsmaterial\uppdatering maj 2017\riskanalys gårda 2_ doc

17 17 (50) På grund av de restriktioner som finns för transporter av farligt gods inom Göteborg förväntas andelen farligt gods av de totala godstransporterna förbi Gårda vara klart lägre. I figur 6 anges vilka vägavsnitt i Göteborg som är rekommenderade transportleder för farligt gods. På övriga vägavsnitt är dessa transporter inte tillåtna eller endast i ytterst begränsat omfattning (Trafikverket 2015:1). n:\104\04\ \5 arbetsmaterial\uppdatering maj 2017\riskanalys gårda 2_ doc Figur rev Detaljplan för Gårda 2:12 m.fl. Göteborgs stad Riskanalys för transport av farligt gods Rekommenderade transportvägar för farligt gods i Göteborg anges med grönt. Restriktioner finns på övriga vägar, de viktigaste har angetts med rött. Planområdets läge har angetts med röd cirkel.

18 18 (50) Utifrån uppgifter från Trafikverket (Vägtrafikflöde) avseende flöden av godstrafik uppskattas att ca 60 % av godstransporter förbi Gårda fortsätter genom Tingstadstunneln eller på Oscarsleden där tranporter av farligt gods inte är tillåtna. Detta innebär att andelen godsfordon som kan medföra farligt gods reduceras med 60 % och att totalt ca 1,8 % av godsfordonen längs Gårda medför farligt gods. Antalet tunga fordon på E6 förbi Gårda var ca per dygn år Av dessa uppskattas ca 10 % vara bussar. Återstår ca fordon med gods. Av dessa uppskattas att ca 1,8 % eller 175 fordon per dag medför farligt gods. Detta innebär uppskattningsvis transporter av farligt gods år Ökningen av godstrafiken mellan 2011 och 2030 bedöms till ca 30 % (Trafikverket 2013) vilket innebär att det förväntas ca transporter år Eftersom det uppskattade värdet på transporter med farligt gods ligger inom spannet på till transporter som bedömdes gå förbi Gårda utifrån MSB:s uppgifter så kommer detta värde att användas i de fortsatta beräkningarna Klasser av farligt gods För fördelningen av transporterna mellan de olika klasserna av farligt gods som transporteras förbi Gårda utgås från fördelningen i MSB:s uppgifter för E6 söder om Göteborg som bedöms spegla de lokala förhållandena bäst, se tabell 4. Tabell 4. Transporter av farligt gods på E6 år 2030 Klass Andel E6 Gårda 1 Explosiva ämnen 0,1 % Komprimerade gaser 7,6 % Brandfarliga vätskor 60 % Brandfarliga fasta ämnen 3,1 % Oxiderande ämnen 0,6 % Giftiga ämnen m m 0,3 % Frätande ämnen 14 % Övriga farliga ämnen 14 % Totalt 100 % Av de nio klasserna ovan är det ämnen i klasserna 1, 2, 3 och 5 som kan leda till olyckor med betydande konsekvenser för området. Klasserna 1, 2, 3 och 5 omfattar rev Detaljplan för Gårda 2:12 m.fl. Göteborgs stad Riskanalys för transport av farligt gods n:\104\04\ \5 arbetsmaterial\uppdatering maj 2017\riskanalys gårda 2_ doc

19 19 (50) var för sig ett stort antal olika ämnen med varierande farlighetsgrad. För att kunna genomföra en riskberäkning måste antalet transporter beräknas för de ämnesgrupperna med de högsta risknivåerna. Detta görs nedan utifrån tillgänglig statistik på området. I klass 1 är det de massexplosiva ämnena som står för de betydande riskerna. Andelen massexplosiva ämnen sätts till 10 % (ØSA 2004). För klass 2 finns det uppgifter i MSB:s statistik för E6 som används. Av de 7,6 % transporter med komprimerade gaser innehåller 2,2 % brandfarliga gaser och 0,03 % giftiga gaser. Resterande 5,3 % är varken brandfarlig eller giftig. Andelen mycket brandfarlig vätska i klass 3 (bensin mm) sätts till 75 % (ØSA 2004). För klass 5 räknas endast de oxiderande ämnen med som bedöms kunna leda till en massexplosion. De uppskattas som högst stå för en tredjedel av den totala mängden. Detta ger följande antal transporter i de kategorier som främst bedöms innebära risker för området, se tabell 5. Tabell 5. Farligt gods på E6 år 2030 som medför betydande risker för området Klass och ämnesgrupp E6 Gårda 1.1 Massexplosiva ämnen Brandfarliga gaser Giftiga gaser Mycket brandfarliga vätskor Oxiderande ämnen med explosionsrisk 170 n:\104\04\ \5 arbetsmaterial\uppdatering maj 2017\riskanalys gårda 2_ doc Fördelning transporter på dag och natt. Utifrån undersökningar genomförda i Nederländerna och de anvisningar som utgetts av de nederländska myndigheterna när det gäller fördelningen av transporter mellan dagtid och nattetid antas att ca 70 % av transporterna av farligt gods genomförs dagtid (kl 06-18) och ca 30 % nattetid (kl 18-06) (RIVM 2015) rev Detaljplan för Gårda 2:12 m.fl. Göteborgs stad Riskanalys för transport av farligt gods

20 20 (50) Sannolikhet för olyckor på E6 Beräkningen av olycksfallssannolikhet har genomförts utifrån den metod som Vägverket anger i sin handbok Nybyggnad och förbättring Effektkatalog, (Vägverket 2008). På sträckan förbi planområdet har under perioden förekommit 9 personskadeolyckor varav 2 singelolyckor enligt Trafikverkets databas STRADA som registrerar olycksfallsrapporter för personskadeolyckor från polisen och sjukvården. Medeltrafiken på sträckan var under den perioden ca fordon per årsmedeldygn, sträckan som olyckorna skett på är ca 150 m, vilket innebär ca 32 Mfkm under 5-års perioden. Olycksfrekvensen på sträckan blir då ca 2,8x10-7 olyckor per fordonskilometer Andelen singelolyckor är här 22 %. Vid 72 % av olyckorna är 2 eller fler fordon inblandade. Vi bortser från olyckor med fler än 2 fordon då dessa förekommer så sällan att det inte påverkar beräkningsresultatet. Detta ger att risken för att olycksrisken för ett fordon är lika med (1 + 0,72) x 2,8x10-7 = 5,0x Transport av farligt gods på Kust till kustbanan och Västkustbanan Transporterade mängder Uppgifter avseende transporter av farligt gods på järnvägen förbi planområdet har tagits från MSB:s GIS-databas som baseras på en inventering av transporter av farligt gods som genomfördes under september Uppgifterna har räknats om till antal transporter per år för år 2030 utifrån tillväxtprognoser för godstransporter på Kust till kustbanan och Västkustbanan (Trafikverket 2015:2). Den förväntade sammanvägda tillväxten av godstrafik på järnvägen längs planområdet är 36 % mellan 2006 och Detta ger en fördelning på klasserna enligt tabell rev Detaljplan för Gårda 2:12 m.fl. Göteborgs stad Riskanalys för transport av farligt gods n:\104\04\ \5 arbetsmaterial\uppdatering maj 2017\riskanalys gårda 2_ doc

21 21 (50) Tabell 6. Transporter av farligt gods på järnväg år 2030 Klass Andel E6 Gårda 1 Explosiva ämnen 0,1 % 10 2 Komprimerade gaser 13 % Brandfarliga vätskor 17 % Brandfarliga fasta ämnen 0,2 % 13 5 Oxiderande ämnen 22 % Giftiga ämnen m m 2,9 % Frätande ämnen 44 % Övriga farliga ämnen 2 % 160 Totalt 100 % Av de nio klasserna ovan är det ämnen i klasserna 1, 2, 3 och 5 som kan leda till olyckor med betydande konsekvenser för området. Klasserna ovan innehåller ämnen med varierande farlighetsgrad och för att kunna genomföra en riskberäkning måste ämnen delas upp på ett annat sätt. Ämnena i klass 1, 2, 3 och 5 har därför delats upp ytterligare enligt nedan. I klass 1 är det de s.k. massexplosiva ämnen som vid en olycka kan leda till en explosion som kan påverka planområdet. Andelen massexplosiva ämnen antas vara ca 10 % av den totala mängden i klass 1 (ÖSA 2004). I klass 2 skiljer man mellan brandfarliga gaser (som gasol), giftiga gaser (klor, ammoniak m.fl.) och övriga mindre farliga gaser. Uppdelning finns i MSB:s databas. I klass 3 består ca 75 % av de transporterade mängderna av mycket brandfarlig vätska (bensin, flygbränsle mm) (ÖSA 2004). n:\104\04\ \5 arbetsmaterial\uppdatering maj 2017\riskanalys gårda 2_ doc För klass 5 antas konservativt att en tredjedel av ämnena i klassen kan leda till explosion. Detta ger följande antal transporter i de kategorier som främst bedöms innebära risker för planområdet, se tabell rev Detaljplan för Gårda 2:12 m.fl. Göteborgs stad Riskanalys för transport av farligt gods

22 22 (50) Tabell 7. Farligt gods på järnvägen år 2030 som medför betydande risker för området Klass och ämnesgrupp järnväg 1.1 Massexplosiva ämnen Brandfarliga gaser Giftiga gaser Mycket brandfarliga vätskor Oxiderande ämnen med explosionsrisk Sannolikhet för olyckor på järnvägen Sannolikheten för olyckor på järnvägen förbi planområdet har beräknats med den av Trafikverket angivna metoden (Banverket 2001). Beräkningarna visas i figur 4b i bilagan. Sannolikheten för en olycka har beräknats till 2,9x10-8 per vagnkilometer och år rev Detaljplan för Gårda 2:12 m.fl. Göteborgs stad Riskanalys för transport av farligt gods n:\104\04\ \5 arbetsmaterial\uppdatering maj 2017\riskanalys gårda 2_ doc

23 23 (50) 4. Riskbedömning i den fysiska planeringen 4.1 Vad är risker Risker beror på att händelser som har oönskade konsekvenser kan inträffa. Viktiga frågor är: Hur ofta kan dessa händelser inträffa? och Vad är följderna om den händelsen inträffar?. Man talar om sannolikheten för en händelse och dess konsekvenser. Risk definieras därför oftast som sannolikheten för oönskade händelser multiplicerat med konsekvenserna av dessa händelser. Sannolikheten brukar uttryckas som antalet gånger man förväntar att en händelse kommer att inträffa under ett år. Detta kan bli ett väldigt litet tal för händelser som inte förväntas inträffa så ofta. En sannolikhet på 0,001 per år innebär att olyckan förväntas ske en gång per 1000 år. Sannolikheten för olyckor med farligt gods är oftast mycket lägre, exempelvis 0, per år eller en gång per år (matematiskt kan detta uttryckas som 1x10-6 per år). En olyckshändelse kan få många olika konsekvenser: materiella skador, miljöskador, skadade personer och omkomna personer. Det är svårt att beräkna skador på miljön, byggnader och personer då man även måste medta hur svår skadan är. Det är enklare (rent utredningsmässigt) att räkna på antalet personer som förväntas omkomma. Därför uttrycks konsekvensen av en olyckshändelse med farligt gods oftast som antalet omkomna. En bakomliggande tanke är att antalet skadade och övriga skador är proportionerligt till antalet omkomna. Även när man sätter kriterier för risknivåer vid transport av farligt gods talar man mest om antalet omkomna. Risker finns överallt omkring oss. Några risker och deras sannolikheter anges i figur 7. n:\104\04\ \5 arbetsmaterial\uppdatering maj 2017\riskanalys gårda 2_ doc rev Detaljplan för Gårda 2:12 m.fl. Göteborgs stad Riskanalys för transport av farligt gods

24 24 (50) Figur 7. Exempel på olika risknivåer som finns i samhället. 1,E-02 betyder 1x10-2 eller en gång på 100 år. De röda och orangea sträcken är kriterier för bedömning av risknivåer och förklaras i avsnitt 4.2 Vid riskutredning för den fysiska planeringen skiljer man på individrisk och samhällsrisk. Individrisken är risken för en person att omkomma i en olycka när han/hon befinner sig på en specifik plats i närheten av en s.k. riskkälla. Man utgår från att personen befinner sig på denna plats under ett helt år. Risken uttrycks som risken att omkomma i en olycka under det året. Individrisken är ett mått på hur farligt det är på en viss plats och tar inte hänsyn till hur många människor som kommer att befinna sig på platsen. Individrisken är ett lämpligt mått vid riskbedömning för områden där det endast kommer att vistas ett fåtal människor. Samhällsrisken är ett mått på hur stora olyckor en riskkälla kan orsaka. Detta beror dels på riskskällans farlighet men även på hur många människor som brukar befinna sig i riskkällans omgivning. Detta mått är användbart om planeringen innebär att många människor kommer att befinna sig inom 150 m från en transportled för farligt gods. Samhällsrisk anges som sannolikheten för olyckor där minst ett visst antal personer omkommer. Samhällsrisken återges i ett FN-diagram där F står för frekvens och N för antalet omkomna. Det som anges är med vilken frekvens (F) olyckor med ett visst antal rev Detaljplan för Gårda 2:12 m.fl. Göteborgs stad Riskanalys för transport av farligt gods n:\104\04\ \5 arbetsmaterial\uppdatering maj 2017\riskanalys gårda 2_ doc

25 25 (50) omkomna (N) förväntas förekomma inom området. Detta ger en s.k. FN-kurva för området. 4.2 Metodik vid riskhantering i den fysiska planeringen Krav på hantering av risker i den fysiska planeringen finns i plan- och bygglagen och miljöbalken. Hälsa och säkerhet skall beaktas så tidigt som möjligt i detaljplaneprocessen. Ofta startar detta arbete redan i programarbete för detaljplanen för att sedan bli mer detaljerat i planarbetet. Riskfrågan bör då vara så pass utredd att den kan utgöra ett beslutsunderlag för att avgöra om risken anses tolerabel eller inte. Slutsatserna från riskbedömningen bör föras in i planhandlingarna. Om riskreducerande åtgärder krävs för att nå en acceptabel risknivå ska dessa om möjligt föras in som planbestämmelser på plankartan. Åtgärder som inte omfattas av detaljplanen bör befästas på annat sätt, till exempel genom avtal. Riskhanteringsprocessen kan delas upp i tre delar; riskanalys, riskvärdering och riskreduktion/kontroll, se figur 8 (Lst 2006). I den första delen beräknas riskerna, i den andra delen bedöms de och åtgärder föreslås och i den tredje delen tas beslut om åtgärderna. n:\104\04\ \5 arbetsmaterial\uppdatering maj 2017\riskanalys gårda 2_ doc rev Detaljplan för Gårda 2:12 m.fl. Göteborgs stad Riskanalys för transport av farligt gods

26 26 (50) Figur 8. Schema över riskhanteringsprocessen (Lst 2006) I denna rapport genomförs den första delen riskanalys samt ges input till den andra delen riskvärdering genom att riskerna jämförs med kriterier och förslag till åtgärder ges. Själva beslutet om hur riskerna skall värderas och den fortsatta hanteringen tas i kommunen med möjlighet för länsstyrelsen att överpröva beslutet. Förslag till riskreducerande åtgärder ges redan vid risknivåerna inom ALARPområdet. Kravet på verifiering av dessa åtgärder aktualiseras normalt inte om inte risknivåerna överskrider gränsen för det tolerabla. 4.3 Bedömningsgrunder för risker vid transport av farligt gods Göteborgs stads Göteborgs stad har antagit kriterier för markanvändningen i närheten av transportleder för farligt gods i Översiktsplanen för Göteborg fördjupad för sektorn Transporter av farligt gods (härefter kallat FÖP) som antogs av kommunfullmäktige Dessa kriterier används ofta även i kommunerna runt Göteborg rev Detaljplan för Gårda 2:12 m.fl. Göteborgs stad Riskanalys för transport av farligt gods n:\104\04\ \5 arbetsmaterial\uppdatering maj 2017\riskanalys gårda 2_ doc

27 27 (50) I översiktsplanen anges hur markanvändningen i närheten av en väg med transporter av farligt gods skall utformas, se figur 9. Figur 9. Markanvändning längs väg där farligt gods transporteras. Enligt riktlinjerna bör det mellan 30 och 50 m från vägen medges verksamheter som inte innebär att många människor vistas där någon längre tid. Närmare än 30 m från vägen bör få människor normalt vistas och marken skall vara utformat för att förhindra att bensin eller liknande sprider sig ut från en eventuell olycksplats. n:\104\04\ \5 arbetsmaterial\uppdatering maj 2017\riskanalys gårda 2_ doc Vid avvikelser från den föreslagna indelningen krävs att en särskild riksanalys tas fram som visar vad som krävs för att uppnå en säkerhetsmässigt tillfredställande lösning Länsstyrelsen Länsstyrelsen i Västra Götaland har antagit en riskpolicy (Lst 2006) där det framgår att kravet är att åtminstone tolerabla risknivåer skall uppnås vid fysisk planering i närhet av transportleder för farligt gods. Länsstyrelsen har inte uttalat rev Detaljplan för Gårda 2:12 m.fl. Göteborgs stad Riskanalys för transport av farligt gods

28 28 (50) om vilka nivåer som gäller för att riskerna skall betraktas som tolerabla men anger att värderingskriterier skall motiveras. I avsnitt behandlas kriterier för individ-och samhällsrisk och i avsnitt motiveras vilka kriterier som används för projektet Kvantitativa riskkriterier Individrisk I många fall, främst när det inte finns särskilda kommunala krav, tas kriterier för vad som kan bedömas vara en acceptabel risknivå från rapporten Värdering av risk som tagits fram på uppdrag av dåvarande Räddningsverket (Räddningsverket ingår numera i Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB) (SRV 1997). I rapporten används en övre och en undre gräns, se figur 10. Om den övre gränsen överskrids bedöms att risknivån är så hög att den inte kan tolereras. Övre gräns ALARPområde Undre gräns Figur 10. Risknivåer och gränserna mellan dem (Rtj Storgöteborg 2004). För individrisken ligger den övre gränsen på 1x10-5 per år (en gång på år) och den undre på 1x10-7 per år (en gång på år). Den undre gränsen ligger under risken att omkomma till följd av naturolyckor, vilket innebär att en sådan risknivå inte ger en signifikant påverkan på individens totala risknivå. Om risknivån ligger under denna gräns så anses den vara acceptabel och inga ytterligare åtgärder krävs rev Detaljplan för Gårda 2:12 m.fl. Göteborgs stad Riskanalys för transport av farligt gods n:\104\04\ \5 arbetsmaterial\uppdatering maj 2017\riskanalys gårda 2_ doc

29 29 (50) Den övre gränsen motsvarar högst en tiondel av den totala dödsfallsrisken för olika grupper i samhället. Om risknivån ligger över denna gräns så skall åtgärder vidtas och effekten av dessa åtgärder skall verifieras (Lst 2006). Om risknivån ligger mellan den undre och den övre gränsen, det s.k. ALARPområdet, så skall alla rimliga åtgärder vidtas för att minska risknivån. Efter detta betraktas risknivån som tolerabel. Beräkningar av effekten av risknivåer krävs normalt inte. Samhällsrisk Kvantitativa kriterier för samhällsrisken finns i rapporten Värdering av risk som tagits fram av Det Norska Veritas på uppdrag av dåvarande Räddningsverket (SRV 1997). Kriterierna i Värdering av risk visas i figur 11. I fortsättningen betecknas dessa kriterier med DNV. n:\104\04\ \5 arbetsmaterial\uppdatering maj 2017\riskanalys gårda 2_ doc Figur 11. Riskkriterier för 1 km transportled för farligt gods med dubbelsidig bebyggelse (SRV 1997). Kriterier i figur 11 innebär till exempel att en olycka med högst en omkommen accepteras högst en gång på år (orangea linjen). Olyckor med en omkommen kan inte tolereras oftare än en gång per år (röda linjen). Olyckor med 10 omkomna kan accepteras om de är så sällsynta som en gång på år. Om dessa olyckor förekommer oftare än en gång på år så kan detta inte tolereras rev Detaljplan för Gårda 2:12 m.fl. Göteborgs stad Riskanalys för transport av farligt gods

30 30 (50) När risknivån ligger i det acceptabla området så krävs inga ytterligare åtgärder. Ligger risknivån i området med tolerabla risker (ALARP-område) så skall rimliga skyddsåtgärder vidtas. Även i FÖP:en diskuteras kriterier för samhällsrisk. Dessa baseras på riksdagens mål för minskning av antalet årliga dödsoffer i vägtrafiken fram till år Riskerna under denna nivå bedöms vara acceptabla. Näringslivet har under arbetet med FÖP:en uttryckt att nivån för acceptabla risker borde ligga något högre. Kriterierna utgår från samhällsrisknivåer för ett typområde på båda sidor om en sträcka av 2 km längs transportleden för farligt gods, se figur 12, de blåa linjer. Det finns kriterier för såväl bostäder som verksamheter, här redovisas endast kriterierna för verksamheter. Figur 12. Kriterier för risker längs transportleder för farligt gods. FÖP betecknar Göteborgs stads kriterier i FÖP:en, DNV anger de för Räddningsverket framtagna kriterier Göteborgs kriterier är satt på annorlunda sätt än DNV:s. Det anges endast ett kriterium för acceptabla risker (även om det finns olika synpunkter var gränsen för detta går). Detta skiljer de från DNV:s kriterier som skiljer på: acceptabla, tolerabla och ej tolerabla risknivåer, se även figur rev Detaljplan för Gårda 2:12 m.fl. Göteborgs stad Riskanalys för transport av farligt gods n:\104\04\ \5 arbetsmaterial\uppdatering maj 2017\riskanalys gårda 2_ doc

31 31 (50) Det framgår inte heller tydligt av FÖP:en vad som skall göras om risknivåerna överskrids. Det som anges är att det vid avvikelser från den föreslagna fysiska ramen, se figur 9, skall göras en riskanalys som visar på hur riskfrågorna kan lösas på ett tillfredställande sätt men detta förtydligas inte ytterligare. Nivåerna i kriterierna är satta på olika sätt. Göteborgs kriterier accepterar högre olycksfrekvens för olyckor med 1-10 omkomna men är strängare när det kommer till större och mer osannolika olyckor. Detta görs genom att Göteborgskriterierna lutar brantare neråt för olyckor med över 10 omkomna. Kriterierna ovan gäller för område längs 1 respektive 2 km transportled. Kriterier för det aktuella planområdet beräknas utifrån transportledens längd längs området vilket är 165 m totalt och det faktum att planområdet endast gränser mot en sida av E6, se figur 13. n:\104\04\ \5 arbetsmaterial\uppdatering maj 2017\riskanalys gårda 2_ doc Figur 13 Riskkriterier för 165 m transportled längs Gårda 2:12 och 1:15 i Göteborg rev Detaljplan för Gårda 2:12 m.fl. Göteborgs stad Riskanalys för transport av farligt gods

32 32 (50) Val av kriterier Inom detta projekt kommer de nationella kriterier för individrisk och samhällsrisk att användas. Argumenten för detta är: Exploateringen av området kring Gårda har redan tidigare bedömts vara så prioriterad att de nationella kriterierna har använts vid projekt (Göteborg 2009, Norconsult 2009). Även vid andra exploateringar i prioriterade områden har detta skett, exempelvis vid Almedals fabriker (COWI 2015). De av Göteborg använda kriterier används endast av Göteborgs stad medan de nationella kriterierna används vid projekt i hela landet. Detta leder till att det ställs krav på projekten i Göteborg som avviker från vad som gäller i andra storstadsområden. De nationella kriterier innehåller tydligare anvisningar för hur resultaten av kvantitativa riskanalyser skall tolkas och tillsammans med länsstyrelsens riskpolicy ges ett tydligt hanteringssätt av riskfrågor i denna typ av projekt. De kriterier som kommer att användas för det aktuella området redovisas i figur 14. Figur 14. Riskkriterier för 165 m transportled längs Gårda 2:12 och 1:15 i Göteborg rev Detaljplan för Gårda 2:12 m.fl. Göteborgs stad Riskanalys för transport av farligt gods n:\104\04\ \5 arbetsmaterial\uppdatering maj 2017\riskanalys gårda 2_ doc

33 33 (50) 5. Resultat av riskberäkningarna I detta kapitel redovisas beräkningsresultaten för individrisk och samhällsrisk utan skyddsåtgärder. De ingångsvärden för beräkningarna som är specifika för planområdet har redovisats i kapitel 3. Ingångsvärden för sannolikheter och konsekvenser för de möjliga händelseförlopp när en olycka väl inträffat samt beräkningsmetoderna redovisas i bilagan. 5.1 Individrisk E6 I figur 15 redovisas den beräknade individrisken från E6 för Gårda 2:12 och 1:15 Figur 15. Individrisken längs E6 ligger på acceptabla nivåer från ca 40 m och längre från vägen. n:\104\04\ \5 arbetsmaterial\uppdatering maj 2017\riskanalys gårda 2_ doc Individrisken ligger över gränsen för acceptabla risker på ett avstånd av upp till 40 m från vägen rev Detaljplan för Gårda 2:12 m.fl. Göteborgs stad Riskanalys för transport av farligt gods

34 34 (50) Järnväg I figur 16 redovisas den beräknade individrisken från järnvägen för Gårda 2:12 och 1:15. Figur 16. Individrisken längs järnvägen ligger på acceptabla nivåer från ca 15 m och längre från järnvägen. Individrisknivån från järnvägen vid plangränsen är ca 5x10-9 per år medan nivån från E6 är ca 2 x10-7. Risknivån från E6 är ca 40 gånger högre än den från järnvägen. 5.2 Samhällsrisk E6 I figur 17 redovisas samhällsrisken från E6 inom området om projektet skulle genomföras helt utan att ytterligare skyddsåtgärder vidtas. Beräkningar har genomförts för situationen dagtid och nattetid och för kontorshusen och det bakomliggande bostadsområdet. Vid beräkning av samhällsrisken för bostadsområdet har hänsyn tagits till det skydd som bebyggelsen på Gårda 1:15 och 2:12 utgör som innebär att spridning av tunga gaser endast kan ske på gatorna mellan fastigheterna. Enligt tidigare rev Detaljplan för Gårda 2:12 m.fl. Göteborgs stad Riskanalys för transport av farligt gods n:\104\04\ \5 arbetsmaterial\uppdatering maj 2017\riskanalys gårda 2_ doc

35 35 (50) utredning (Göteborg 2002) bedömdes risknivån för kvarteret Venus vara acceptabel utifrån Göteborgs Stads kriterier. Figur 17. Samhällsrisken för området från E6 med endast befintliga skyddsåtgärder. Blått = kontor dag, lila = kontor natt, grönt = bostäder dag, mossgrönt = bostäder natt, svart = summerat risk. Av figur 17 framgår att den summerade samhällsrisken för området ligger över nivån för tolerabla risker. Detta beror enbart på risknivån för Gårda 1:15 och 2:12 dagtid. Samhällsrisken för kontoren nattetid eller för bostadsområdet dag och natt påverkar den totala risknivån i ytterst begränsat utsträckning. Den summerade risknivån, svart kurva är nästan identisk med risknivån för kontorsdelen dagtid, blå kurva. n:\104\04\ \5 arbetsmaterial\uppdatering maj 2017\riskanalys gårda 2_ doc Skyddsåtgärder måste vidtas för Gårda 2:12 och 1:15 som reducerar risknivån till att vara tolerabel. Det är risknivån för kontorshusen på Gårda 1:15 och 2:12 som är helt dimensionerande Järnväg I figur 18 redovisas risknivån från järnvägen inom området om projektet skulle genomföras helt utan att ytterligare skyddsåtgärder genomförs (lila). Som jämförelse redovisas samhällsrisken från E6 i samma figur (blå) rev Detaljplan för Gårda 2:12 m.fl. Göteborgs stad Riskanalys för transport av farligt gods

36 36 (50) Figur 18. Samhällsrisken för Gårda 2:12 och 1:15 från järnvägen (lila) och E6 (blå) med endast befintliga skyddsåtgärder. Risknivåer från järnvägen är mycket lägre än den från E6. Figur 18 visar att risknivåerna från E6 ligger mer än 600 gånger högre än de från järnvägen, räknat på maximum för frekvens x antal omkomna. Enbart räknat på frekvensen är skillnaden fortfarande mer än en faktor 100 för olyckor med omkomna. I den fortsatta utredningen redovisas inte riskerna från järnvägen separat men skyddsåtgärder för att reducera risken från vägen är även verksamma för riskerna från järnvägen rev Detaljplan för Gårda 2:12 m.fl. Göteborgs stad Riskanalys för transport av farligt gods n:\104\04\ \5 arbetsmaterial\uppdatering maj 2017\riskanalys gårda 2_ doc

37 37 (50) 6. Skyddsåtgärder 6.1 Dimensionerande scenarier För att bedöma vilka skyddsåtgärder som är nödvändiga måste det fastställas vilka olycksförlopp som leder till att nivån för tolerabla risker överskrids. I figur 19 har dessa scenarier angetts. Figur 19 Scenarier som leder till överskridandet av gränsen för tolerabla risker Det är scenarier i samband med olyckor med brandfarliga gaser som orsakar överskridandet av kriteriet för tolerabla risker och som därför är dimensionerande. Nedan följer en beskrivning av dessa scenarier. n:\104\04\ \5 arbetsmaterial\uppdatering maj 2017\riskanalys gårda 2_ doc Startpunkten för alla scenarier är att en olycka med en tankbil med brandfarlig gas inträffar. Gasen är komprimerad till vätskeform och trycket i tanken är högre är omgivningstrycket. Om tanken med komprimerad gas får en mindre skada kan gasen strömma ut med stor hastighet eftersom trycket i tanken är större är omgivningstrycket. Om gasen antänds uppstår en jetflamma som kan få en längd på flera tiotals meter rev Detaljplan för Gårda 2:12 m.fl. Göteborgs stad Riskanalys för transport av farligt gods

38 38 (50) Om tanken får en skada och gasen inte antänds direkt kan gasmolner sprida sig in bland bebyggelsen och antändas där. Då kan detta ske som gasbrand eller gasexplosion, bl.a. beroende på hur väl gasen har blivit blandad med luften. Gasmolnet är tyngre än luften och sträcker sig några meter upp från markytan. Om det är en stor skada på gastanken (anges med M i scenarienamnet) strömmar gasen ut inom väldigt kort tid och sprider sig snabbt i område kring olycksplatsen. Ifall tanken klarar sig vid olyckan men bilen eller bilarna som är inblandade i olyckan börjar brinna så kan tankens innehåll upphettas och till slut klarar inte tankens säkerhetsventil att sänka trycket tillräckligt så att tanken havererar. Det kokande innehållet i tanken kan slungas upp i luften och sprida sig som ett brinnande eldklot i omgivningen. Detta kallas för BLEVE (Boiling Liquid Expanding Vapor Explosion). Scenariot kräver ofta lite tid för att utvecklas från en bilbrand till en BLEVE. Detta är de olycksscenarier som skyddsåtgärderna får inrikta sig på i första hand. Det finns naturligtvis oändliga variationer på vad som skulle kunna hända beroende på det exakta läget för olyckan, tiden på året, väderförhållanden, skadan på fordonet etc. men genom att inrikta sig på de fyra ovannämnda scenarier kan skyddsåtgärder tas fram som även har effekt om förloppen är annorlunda. 6.2 Skyddsåtgärder dimensionerande scenarier Skyddsåtgärderna inriktar sig på att skydda personer inomhus. Personer som befinner sig utomhus i skydd av kontorsbyggnaderna skyddas av byggnaderna i kombination med det större avståndet från vägen. 90 % av personerna utomhus antas befinna sig is skydd av huset och 10 % på P-platser nära E6. Skydd för personer utomhus mellan kontorsbyggnaderna och E6 består av befintlig avåkningsskydd och skärm. Avseende tillförlitligheten i skyddsåtgärderna finns ytterst få uppgifter. När det gäller brandskydd har två källor hittats. Den ena anger en tillförlitlighet på 95 % (Bukowski 1999) medan den andra anger en tillförlitlighet högre än 99 %. (Idaho 1995). En svensk källa (Lund 1999) citerar Bukowski och värdet 95 % tas som utgångspunkt. I beräkningar antas i första hand att brandskyddsglaset inte fungerar i 5 % av byggnaden vid en olycka. I osäkerhetsanalysen beräknas vad en dubblering till 10 % skulle innebära rev Detaljplan för Gårda 2:12 m.fl. Göteborgs stad Riskanalys för transport av farligt gods n:\104\04\ \5 arbetsmaterial\uppdatering maj 2017\riskanalys gårda 2_ doc

39 39 (50) Eftersom byggnaderna kommer att ha flera andra skyddsåtgärder implementerade görs en bedömning av den totala skyddseffekten vid olika scenarier nedan. Mellan parentes anges den skyddseffekt som används i osäkerhetsanalysen i kapitel Jetflamma En jetflamma kan sträcka sig från olycksplatsen in mot bebyggelsen. För att skydda personer som befinner sig inomhus mot en jetflamma måste fasaden på byggnaderna vara utformade med obrännbart material i brandskyddsklass EI30 (för bedömning av skyddseffekten av EI30 se Bilaga 1, kapitel 4). Även fönster och dörrar riktade mot E6 skall utföras i brandklass EI30. Antalet omkomma inomhus förväntas reduceras till 5 % (10 % i osäkerhetsanalysen) i den delen av byggnaden som kan beröras av jetflamman BLEVE Ett BLEVE-moln med brinnande gas kan sträcka sig upp till mer än 100 m över marken. Centrum för molnet förväntas att vara vid olycksplatsen och molnets diameter kommer att vara ca 80 m. Detta innebär att molnet sträcker sig ca 40 in mot området. Skyddsåtgärder skall vidtas för att säkerställa att så få personer inomhus som möjligt omkommer vid en BLEVE. Alla fasader vända mot E6 och fasader på sidan av byggnaden upp till 40 m från E6 skall därför utföras i brandklass EI30 samt uppfylla krav avseende explosionslaster enligt figur 22 (se även bilaga 2). Brand- och explosionskraven förväntas reducera antalet omkomma inomhus till 5 % (10 % i osäkerhetsanalysen) av de närvarande. n:\104\04\ \5 arbetsmaterial\uppdatering maj 2017\riskanalys gårda 2_ doc Tidsrymden mellan olyckan på vägen och eventuell BLEVE är vanligtvis 5 20 minuter vilket ger möjligheter att utrymma. För att underlätta utrymning kommer flamdetektion att etableras för E6 förbi planområdet kopplat till larmfunktion inom byggnaderna för tidig varning och tydliga instruktioner vid utrymning. Utrymning sker först till trapphusen som är utformade i brandklass EI60 och sedan till sk. Säker plats i byggnaderna. Dessa åtgärder reducerar konsekvenserna av olyckan ytterligare. Detta bedöms kunna ske framgångsrikt i hälften av fallen, så att antalet förväntade omkomna reduceras till 2,5 % (5 % i osäkerhetsanalysen) Gasexplosion och gasbrand Den befintliga skärmen längs vägen minskar spridningen av tunga gaser in till området. Gasmolnet sprider sig mer längs skärmen och bort från vägen in mot området. För kontorsbyggnaderna har detta ingen effekt. Åtgärden förväntas rev Detaljplan för Gårda 2:12 m.fl. Göteborgs stad Riskanalys för transport av farligt gods

40 40 (50) påverka området som ligger på m från vägen positivt då gasmolnets spridning från vägen hejdas i viss mån. Den totala ytan på gasmolnet antas dock lika stor med och utan skärm, det som skiljer är utsträckningen av gasmolnet från vägen som är större utan skärm. Utsläpp av ett gasmoln som inte antänds direkt kan leda till en gasbrand eller en gasexplosion, vilket som kommer att ske är beroende på hur väl gasen är blandat med omgivande luften och var antändningen sker. Ett scenario med gasexplosion kan även medföra en gasbrand. En gasbrand får inte leda till att bebyggelsen antänds och personer inomhus måste skyddas. En gasbrand är ett snabbt förlopp och på grund av att gasen rör sig nära marken berörs endast området upp till ca 4 m från marken. Gasen kan till viss del ha spridit sig in bland bebyggelsen men antändningen förväntas ske nära E6 då det räcker med en gnista eller en het yta för att antända ett gasmoln. I ett inledande skede av olyckan hålls gasen dessutom kvar på vägområdet av skärmen längs vägen, se även bilaga 2, avsnitt 1.3. Fasader och fönster som inte är riktade helt bort från E6 upp till 4 m från marknivå skall därför utföras i brandklass EI30. Gasexplosionen får inte leda till att brandklassade fönster havererar eller till s.k. fortskridande ras i bebyggelsen. Kraven som skall ställas på byggnadens konstruktion och på fönstren finns i figur 22, se även bilaga 2. Om något enstaka fönster skulle haverera så begränsas risken att branden sprider sin in i byggnaden av det installerade sprinklersystemet. Andel omkomna inomhus uppskattas till 10 % på de våningsplan som berörs av branden. Siffran är högre än för BLEVE då den tar hänsyn till osäkerheten kring hur gasen sprider sig och när den kommer att antändas. Eftersom byggnaden är utrustat med ett sprinklersystem bedöms branden inte sprida sig till de övre våningsplanerna vilket görs att antalet omkomna kan reduceras till 5 % (10 % i osäkerhetsanalysen). 6.3 Skyddsåtgärder övriga scenarier Massexplosion Scenarier med explosion med maximalt tillåten last sprängämnen bedöms ha så låg sannolikhet att riskbilden inte påverkas på ett avgörande sätt. Om det förekommer rev Detaljplan för Gårda 2:12 m.fl. Göteborgs stad Riskanalys för transport av farligt gods n:\104\04\ \5 arbetsmaterial\uppdatering maj 2017\riskanalys gårda 2_ doc

41 41 (50) transporter med mindre mängder sprängämnen kan detta dock leda till risknivåer som bör beaktas. Den främsta dödsorsaken vid dessa explosioner är att personer omkommer i raserade byggnader och i figur 22 anges vilka krav detta innebär för bebyggelsen, se även bilaga 2. Dessa krav syftar till att förhindrar fortskridande ras vid dessa olyckor med mindre mängd sprängämne vilket gör att mycket få människor förväntas omkomma inomhus vid dessa scenarier. Utomhus förväntas ingen reduktion av antalet omkomna men antalet omkomna utomhus på grund av glassplitter eller nedrasande byggnadsdelar förväntas dock vara begränsat. Fönster upp till 4 m på fasader ej bortvända från E6 och från 40 m från E6 på husets hela höjd utförs explosionsskyddade vilket skyddar personerna bakom. Eventuellt kan en del av övriga fönster gå sönder men glassplitter bedöms inte leda till mer än enstaka omkomna Pölbrand Skärmen längs vägen har en tät underkant vilket gör att brandfarlig vätska inte sprider sig mot planområdet. Värmestrålningen bedöms inte ge några omkomna på större avstånd än 5 m från branden. Omkomna förväntas därför endast utomhus inom området upp till 5 m från skärmen och vägkanten Utsläpp av giftiga gaser Friskluftsintag skall förläggas i skyddat läge i förhållande till E6. Detta antas reducera antalet omkomna inomhus vid utsläpp av farliga gaser med till 10 % (20% i osäkerhetsanalysen). 6.4 Övriga skyddsåtgärder Utrymning skall vara möjligt i riktning bort från E6. Utrymningsvägar mot E6 utformas på skyddat sätt och så att återrymning är möjligt vid olycka med farligt gods på E6. n:\104\04\ \5 arbetsmaterial\uppdatering maj 2017\riskanalys gårda 2_ doc Disponeringen av byggnaderna görs så att utrymmen där få människor vistas, exempelvis teknikutrymmen, läggs mot E6 om så är möjligt rev Detaljplan för Gårda 2:12 m.fl. Göteborgs stad Riskanalys för transport av farligt gods

42 42 (50) 6.5. Risknivå med skyddsåtgärder Den beräknade samhällsrisken med de föreslagna skyddsåtgärder visas i figur 20 Figur 20. Samhällsrisk med föreslagna skyddsåtgärder. Blå linje är risknivån för Gårda 1:15 och 2:12. Grön kurva är kv Venus norra del, svart kurva är summan av dessa två. Av figur 20 framgår att effekten av skyddsåtgärderna är att samhällsrisken ligger under kriteriet för risker som ej kan tolereras. För att säkerställa att risknivån från bostäderna i kv Venus norra del inte påverkar slutsatserna har dessa tagits med i figur 21 som den gröna kurvan. Den svarta kurvan representerar den sammanlagda risknivån, vilket visar att det är riskerna för kontorsbyggnaderna på Gårda 1:15 och 2:12 som är helt dominerande. De föreslagna skyddsåtgärder sammanfattas nedan. Fasad och fönster utförs i brandklass EI 30 på upp till 4 m över marknivå, på alla ytor som inte är bortvända från E6, se figur 21. Fasad och fönster utförs i brandklass EI 30 på alla ytor inom 40 m från E6 på byggnadens hela höjd på alla ytor som inte är bortvända från E6, se figur rev Detaljplan för Gårda 2:12 m.fl. Göteborgs stad Riskanalys för transport av farligt gods n:\104\04\ \5 arbetsmaterial\uppdatering maj 2017\riskanalys gårda 2_ doc

43 43 (50) Byggnaderna och brandklassade fönster skall utformas så att de tål explosion enligt figur 22 utan att byggnaden utsätts för fortskridande ras, fasader rämnar eller fönster splittras. Friskluftintag skall placeras i skyddat läge. Byggnaderna förses med sprinklers. Trapphusen utformas i brandklass EI 60 för att skapa en säker zon varifrån människorna kan förflytta sig vidare till säker plats i källarplan. Disponeringen av byggnaderna görs så att utrymmen där få människor vistas, exempelvis teknikutrymmen, läggs mot E6 om så är möjligt. Larmsystem för tidig varning och tydliga instruktioner vid utrymning. Flamdetektion etableras för E6 förbi planområdet kopplat till larmfunktion. I figur 21 anges på vilka fasader brandskydds- och explosionsåtgärder krävs. n:\104\04\ \5 arbetsmaterial\uppdatering maj 2017\riskanalys gårda 2_ doc Figur rev Detaljplan för Gårda 2:12 m.fl. Göteborgs stad Riskanalys för transport av farligt gods Skyddsåtgärder för fönster mm. I rödmarkerade fasader skall fönster upp till 4 m höjd vara av klass EI30. I gulmarkerade delar skall skyddsåtgärder vidtas för att säkerställa att inga personer inomhus omkommer vid en s.k. BLEVE. I figur 22 redovisas lasterna (tryck och sk impulstäthet) som skall tas hänsyn till för Gårda 1:15 och Krav gäller för byggnadens konstruktion, fasader och för de brandklassade fönster. Lastfall 1 täcker explosion av 100 kg dynamit, BLEVE och gasexplosion med hög styrkefaktor (mycket hinder där gasen sprids). Lastfall 2 orsakas av gasexplosion med låg styrkefaktor (få hinder där gasen sprids), se

44 44 (50) bilaga 2 för bakgrunden till dessa explosionslaster. Byggnaden skall klara både lastfall 1 och 2. Figur 22. Explosionslast på bebyggelsen på Gårda 1:15 och 2:12 som funktion av avståndet r till vägkant. Byggnadernas konstruktion, fasader och fönster med brandklass EI30 skall tåla både lastfal 1 (blått) och lastfall 2 (grått). Figuren är baserat på figur 2.1 i bilaga 2. Vid beräkning av explosionslasten antas att explosionens centrum ligger på vägkanten närmast planområdet. Detta ger en konservativ bedömning av explosionslasten på bebyggelsen för de flesta situationer då explosionens centrum i verkligheten kan ligga var som helst på det ca 40 m breda vägområdet. I kapitel 7 resoneras kring hur beräkningsresultatet påverkas av variationer i ingångsvärden avseende transporter, persontäthet och skyddsåtgärdernas effekt mm rev Detaljplan för Gårda 2:12 m.fl. Göteborgs stad Riskanalys för transport av farligt gods n:\104\04\ \5 arbetsmaterial\uppdatering maj 2017\riskanalys gårda 2_ doc

45 45 (50) 7. Osäkerhetsanalys Vid riskanalyser för transport av farligt gods finns ett antal osäkra faktorer som måste hanteras. Ofta finns det osäkerhet i ingångsvärden för antal transporter förbi området och för antal personer som kommer att vistas i där. Dessa osäkerheter kan i viss mån hanteras genom att använda sig av konservativa bedömningar där man utgår från maximala värden för transporter och antal personer snarare än de mest sannolika värden. När det gäller transporter av farligt gods har vi utgått från årliga transporter medan de av Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap angivna värden ger ett troligt spann på till transporter. För att bedöma hur övriga osäkra parametrar påverkar beräkningarna har ett flertal känslighetsanalyser genomför för hur olika antaganden om scenariernas förlopp och skyddsåtgärdernas effekt påverkar de beräknade risknivåerna. Det har visat sig att det är effektiviteten av skyddsåtgärderna i för personer inomhus vid de dimensionerande scenarier som är den största kvarvarande osäkerheten. En beräkning har därför genomförts där det antas att skyddsåtgärderna fungerar sämre än förväntat och där antalet omkomna inomhus inom planområdet är det dubbla från det som antagits vid beräkningarna för risknivån med skyddsåtgärder i figur 20. De värden som har använts finns angivna inom parentes vid skyddsåtgärderna i avsnitt 6.2 och 6.3. Resultaten av riskberäkning med dessa värden presenteras i figur 23. n:\104\04\ \5 arbetsmaterial\uppdatering maj 2017\riskanalys gårda 2_ doc rev Detaljplan för Gårda 2:12 m.fl. Göteborgs stad Riskanalys för transport av farligt gods

46 46 (50) Figur 23. Resultat av osäkerhetsanalysenvisas med lila linje. Antalet omkomna inomhus i planområdet antas här vara det dubbla jämfört med vad som bedömdes vara fallet i kapitel 6. Resultaten av riskberäkningen i kapitel 6 anges med blå linje. Beräkningsresultatet i figur 23 (lila linje) visar att även om alla skyddsåtgärder fallerar dubbelt så ofta än vad som antagits i kapitel 6 (blå linje) ligger risknivån fortfarande under gränsen mot den ej tolerabla nivåer rev Detaljplan för Gårda 2:12 m.fl. Göteborgs stad Riskanalys för transport av farligt gods n:\104\04\ \5 arbetsmaterial\uppdatering maj 2017\riskanalys gårda 2_ doc

47 47 (50) 8. Slutsatser I kapitel 6 och 7 framgår att de i kapitel 6 föreslagna skyddsåtgärder leder till att risknivåerna är tolerabla. Vid bedömning av skyddsåtgärdernas effekt har utgångspunkten varit att enstaka skyddsåtgärder kan antas fungera till 95 %. Osäkerhetsanalysen i kapitel 7 visar att risknivån fortfarande ligger inom det tolerabla området även om skyddsåtgärderna skulle fungera en faktor två sämre än vad som antagits. Slutsatsen dras att om den bebyggelsen som planeras på Gårda 1:15 och 2:12 genomförs med de åtgärdsförslagen som redovisas i kapitel 6 kommer risknivån inom planområdet vara tolerabel. Norconsult AB Väg och Bana/Trafik Herman Heijmans herman.heijmans@norconsult.com n:\104\04\ \5 arbetsmaterial\uppdatering maj 2017\riskanalys gårda 2_ doc rev Detaljplan för Gårda 2:12 m.fl. Göteborgs stad Riskanalys för transport av farligt gods

48 48 (50) 9. Referenser Bukowksi 1999 Estimates of the Operational Reliability of Fire Protection Systems, R. W. Bukowski, E. k. Budnick, C. F. Schemel. Proceedings of the Third International Conference on Fire Research and Engineering, Chicago COWI 2015 Kvantitativ riskanalys för Almedals fabriker, september 2015 Göteborg 2002 Riskanalys Kvarteret Venus i Gårda. Detaljplaneändring till kontor och bostäder. Stadsbyggnadskontoret distrikt Centrum Göteborgs kommun, Göteborg 2005 Göteborg 2009 Detaljplan för kv Venus inom stadsdelen Gårda i Göteborg, Stadsbyggnadskontoret Göteborgs Stad, Detaljplan för verksamheter vid Anders Personsgatan inom kv Norra Vulkan i stadsdelen Gårda i Göteborg, Göteborgs stad, Göteborg 2011 Idaho 1995 Vägledning till parkeringstal vid detaljplaner och bygglov Göteborgs stads byggnadsnämnd Fire Protection System Operating Experience Review for Fusion Applications. Idaho National Engineering Laboratory, December Lund 1999 Lst 2006 Osäkerheter i variabler vid riskanalyser och brandteknisk dimensionering, Henrik Johansson, Brandteknik Lunds tekniska högskola. Report 3105, Lund 1999 Riskhantering i detaljplaneprocessen, Länsstyrelserna Skåne län, Stockholms län och Västra Götalands län, september rev Detaljplan för Gårda 2:12 m.fl. Göteborgs stad Riskanalys för transport av farligt gods n:\104\04\ \5 arbetsmaterial\uppdatering maj 2017\riskanalys gårda 2_ doc

49 49 (50) NIRAS hyresgaestraadgivning%20och%20lokalfoersoerjning/c,- d-,aktivitetsstyrd_arbetsplats.aspx Norconsult 2009 Detaljplan för Gårda 3:3, 3:11 samt del av 3:13 Riskutredning avseende transport av farligt gods, Utställningsversion, Norconsult 2013 Detaljplan för del av Ubbarp 8:20 och Vist 10:25, Ulricehamn. Riskanalys transport av farligt gods och tankstation RIVM 2015 Rtj Storgöteborg 2004 SRV 1996 Handleiding Risicoanalyse Transport, Rijkswaterstaat Ministerie van Infrastructuur en Milieu, 1 april 2015 (övers. Handledning Riskanalys Transport, Statliga myndighetsverk för Transport och Vatten, Detpartement för infrastruktur och miljö) Riktlinjer för riskbedömningar, Räddningstjänst Storgöteborg Farligt gods Riskbedömning vid transport, Räddningsverket SRV 1997 Värdering av risk; FoU rapport, Räddningsverket SRV 2007 Kartläggning av farligt gods transporter, september Räddningsverket 2007 SWECO 2007 E6 Olskroksmotet. Truck crashing into a concrete sound barrier. Simulation report. Force Technology på uppdrag av SWECO juli n:\104\04\ \5 arbetsmaterial\uppdatering maj 2017\riskanalys gårda 2_ doc TRAFA rev Detaljplan för Gårda 2:12 m.fl. Göteborgs stad Riskanalys för transport av farligt gods Lastbilstrafik Årliga rapporter avutgivna av TRAFA (f.d. SIKA) tillsammans med SCB. Trafikverket 2013 Prognoser för arbetet med nationell transportplan Godstransporters utveckling fram till 2030, publikationsnummer 2013:056, Trafikverket

50 50 (50) Trafikverket 2015:1 Trafikverket 2015:2 Vasakronan 2016 Uttag från NVDB (Nationella Vägdatabanken) Prognos för godstransporter Trafikverkets basprognos 2015, Publikationsnummer: 2015:051, Trafikverket VTI 2002 Trafiksäkerhetsutvecklingen i Sverige fram till år 2001; VTI rapport 486, Vägverket 2008 White 2012 ØSA 2004 Effektsamband för vägtransportsystemet. Nybyggnad och förbättring Effektkatalog, Vägverkets publikation 2008:11. Presentation Norra Gårda , White arkitekter AB Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen; Øresund Safety Advisers AB, rev Detaljplan för Gårda 2:12 m.fl. Göteborgs stad Riskanalys för transport av farligt gods n:\104\04\ \5 arbetsmaterial\uppdatering maj 2017\riskanalys gårda 2_ doc

51

52 1 (37) Bilaga 1 Riskberäkningar för transport av farligt gods på väg Innehåll 1. Inledning Beräkningsmetod Inledning Ingångsdata till scenarieberäkningar Aktuella scenarierna Scenarier med sprängämnen, klass Scenarier med brandfarliga gaser, klass Scenarier med giftiga gaser, klass Scenarier med mycket brandfarliga vätskor, klass Scenarier med oxiderande ämnen, klass Beräkningsresultat Skyddseffekt brandklass EI Referenser...36 n:\104\04\ \5 arbetsmaterial\uppdatering maj 2017\bilaga gårda 2_ docx

53 2 (37) 1. Inledning 1.1 Beräkningsmetod Inledning Riskberäkningsmetoden kan delas upp i fyra steg. 1. Beräkning av sannolikhet för olyckor med olika ämnen 2. Beräkning av sannolikhet av olika scenarier utifrån händelseträd 3. Beräkning av konsekvenserna av dessa scenarier avseende antalet omkomna utomhus och inomhus 4. Sammanräkning av resultaten som individrisk och samhällsrisk Alla beräkningar genomförs i excelblad. Dessa excelblad finns för insyn för myndigheterna och endast vissa utdrag publiceras här. Sannolikheter och effektområdens storlek har, för klass 2.1, klass 2.2 och klass 3 tagits från den nederländska beräkningsmetoden RBMII som är en av den nederländska staten godkänd metod för riskberäkning vid transport av farligt gods utifrån de modeller som presenteras i den s.k. Gula Boken (PGS2 2005) och Lila Boken (PGS3 2005). För klass 1.1 och klass 5.1 anges mera i detalj hur sannolikheterna och effektområdens storlek har beräknats Sannolikhetsberäkning Sannolikheten för en olycka med transport av farligt gods beräknas utifrån de av Trafikverket angivna sannolikheter för personskadeolyckor per fordonskilometer på en vägsträcka av den aktuella typen (Vägverket 2008). Olycksrisken för enstaka fordon har beräknats ur risken per fordonskilometer för olyckor på vägsträckan med antagandet en viss andel av olyckorna är singelolyckor och resten olyckor har två fordon inblandade Uppgifterna om hur stor andel av olyckorna är singelolyckor fås från rapporten Farligt gods Riskbedömning vid transport (SRV 1996). n:\104\04\ \5 arbetsmaterial\uppdatering maj 2017\bilaga gårda 2_ docx Antal transporter med de olika klasser farligt gods ger sedan antalet olyckor med transporter av de olika klasser farligt gods per kilometer. Beräkningsresultaten för dessa olyckor finns i figur 4. Att sannolikheten beräknas per kilometer beror på att vägsträckan som skall användas i sannolikhetsberäkningar varierar beroende på vilket scenario som är aktuellt För samhällsrisken förklaras detta i figur 1 till 3 nedan.

54 3 (37) Figur 1. Tre olika lägen för en olycka med farligt gods med effektområde mindre än det planerade området. Tre lägen för olyckor visas. I läge 1 drabbas området av halva effekten, i läge 2 av hela effekten och läge 3 åter av halva effekten. Till vänster om läge 1 och till höger om läge 3 drabbas området av mindre än halva effekten. Detta förenklas till att området drabbas av hela effekten (som i olycksplats 2) för alla olyckslägen mellan 1 och 3. Olyckor utanför denna sträcka tas däremot inte med i beräkningen. Approximationen förtydligas i figur 2 nedan. planområdets utsträckning längs leden n:\104\04\ \5 arbetsmaterial\uppdatering maj 2017\bilaga gårda 2_ docx Figur Förenkling av effekten av olyckor med farligt gods. Om effektområdets längd utmed leden är större än planområdets längd utmed leden så är det effektområdets längd som är utgångspunkten. Detta visas i figur 3 som

55 4 (37) visar effektområdet för exempelvis ett gasmoln som blåses av vinden längs med vägen. Om olyckan sker mellan läge 1 och läge 2 så antas området drabbas av effekten. Avståndet är lika med effektområdets utsträckning längs leden. Figur 3. Två olika lägen (lila resp röda effektområdet) för en olycka med farligt gods (gas i detta fall) med effektområde större än det planerade området. Vid individriskberäkningar bestäms sannolikheten för olyckor alltid av effektområdenas utsträckning längs leden. Sannolikheten att en olycka leder till ett utsläpp av betydelse (>100 kg) för klass 2.1, 2.3, 3 och 5.1 har tagits från RBMII. Händelseträden för klass 1.1 och klass 5.1 förklaras i nästa kapitel vid aktuella scenarier Händelseträden för klass 2.1, 2.3 och 3 har tagits från RBMII. n:\104\04\ \5 arbetsmaterial\uppdatering maj 2017\bilaga gårda 2_ docx Konsekvenser Konsekvenserna beräknas med hjälp av effektområden för scenarier för ämnen i klass 2.2, 2.3 och 3. För ämnen i klass 1.1 och 5.1 används en något annorlunda metod som förklaras vid dessa scenarier. Effektområden har tagits från den nederländska metoden RBMII som är föreskriven metod i Nederländerna vid denna sorts beräkningar. Effektområden har förenklats till att vara rektangulära. Storleken på dessa effektområden är generellt något större än på de effektområden som används i RBMII vilket leder till mera konservativa beräkningar.

56 5 (37) I vissa fall finns det skäl att använda två effektområden i ett scenario. Detta är fallet när effekten av olyckan endast avklingar långsamt som exempelvis för olyckor med giftiga gaser i klass 2.3. För många scenarier avklingar effekten ganska snabbt från att alla omkommer till att nästan inga omkommer. I dessa fall används endast ett effektområde vars storlek har utökats för att även täcka de delar där endast en del av de närvarande omkommer. Vindens påverkan tas med för de effekter som beror på vindriktningen. Alla vindriktningar mot området samlas till en vindriktning lodrätt från leden mot området. Vindriktningar längs leden beaktas också då vissa scenarier ger plymer längs leden som påverkar närmast leden. Antalet omkomna i ett scenario beräknas utifrån ytan på området där scenariot påverkar, antal personer som befinner sig ute och inne inom detta område samt andelen av dessa som omkommer. 1.2 Ingångsdata till scenarieberäkningar Resultaten av beräkningen av olycksrisk per kilometer för de olika klasser farligt gods framgår av figur 4. Observera att olycksrisken har anpassats efter skadeförebyggande åtgärder (skyddsmur som förutsätts halvera skaderisken vid olyckor) längs vägen och det faktum att byggnaden är tom under en del av dagtiden (kl 06-18) då alla transporter av farligt gods förutsätts ske. Där framgår också beräkningarna av persontäthet inom området och i bebyggelsen närmast vägen. n:\104\04\ \5 arbetsmaterial\uppdatering maj 2017\bilaga gårda 2_ docx

57 6 (37) Ingångsdata Uppdragsnamn: Riskanalys Gårda 2:12 och 1: Olycksrisk Risk för olycka under närvarotid 7,4E-08 1/fordonskm, år Andel singelolyckor 0,22 Olycksrisk fordon 1,3E-07 1/km, år Område enl nedan 2 ange siffervärde Sannolikhet utströmning > 100 kg Område Kondenserad e gaser Vätskor Motorväg 1 0,052 0,101 Utanför tätort 2 0,034 0,077 Inom tätort 3 0,006 0,021 Sannolikhet utströmning olika klasser antal transportrisk olycka/kmrisk>100 kg olycksrisk/km,år Klass 1, massexplosiv 7 9,5E ,5E-07 Klass ,7E-04 0,034 5,7E-06 Klass ,3E-06 0,034 7,9E-08 Klass 3, bensin ,5E-03 0,077 2,7E-04 Klass 5.1, explosionsrisk 116 1,5E-05 0,077 1,2E-06 Områdesinfo Inne Ute Befolkningstäthet 2,1E-01 8,6E-03 Områdets storlek Inne Ute Planområdets avstånd leden m Planområdets bredd m Planområdets längd m Antal personer total 1407 Andel närv dagtid 100% Antal personer dagtid 1407 Inne Ute Andel i % 93% 7% Antal personer 1302,9 104,1 n:\104\04\ \5 arbetsmaterial\uppdatering maj 2017\bilaga gårda 2_ docx Antal personer första raden totalt 1172 Andel närv dagtid 100% Antal personer dagtid 1172 Inne Ute Andel i % 93% 7% Antal personer 1085,3 86,7 Figur 4. Ingångsvärden för riskberäkningarna för planområdet.

58 7 (37) Som komplettering visas här även beräkningen av olycksfrekvensen för järnvägen, se figur 4b. Ingångsdata 1(2) Riskanalys Gårda 2: Beräkning av olycksfrekvens enligt Modell för skattning av sannolikheten för järnvägsolyckor som drabbar omgivningen, Banverket 2001:5 Ingångsdata Sträcka 1 km Färgernas betydelse: Fylls i Vagnaxel/vagn 2,75 Standard Tåglängd 216,0781 m Beräknas Vagnlängd 20 m Antal vagnar/tåg 10,8 Antal tåg/dag 229 Antal tåg/år Antal tåg/v 1604 Antal växlar 0 Plankorsn. bommar 0 Plankorsn. ljus 0 Plankorsn. Kryss 0 Vagnaxelkm/år 2,5E+06 Vagnkm 9,0E+05 n:\104\04\ \5 arbetsmaterial\uppdatering maj 2017\bilaga gårda 2_ docx Beräkning olycksrisken Figur 4b Intensitet Frekvens Orsak Parameter Spårklass A Spårkl. B o C Spårklass A Spårkl. B o C Rälsbrott Vagnaxelkm 5,0E-11 1,0E-10 1,2E-04 2,5E-04 Solkurva Spårkm 1,0E-05 2,0E-04 1,0E-05 2,0E-04 Spårlägesfel Vagnaxelkm 4,0E-10 4,0E-10 9,9E-04 9,9E-04 Växel sliten Antal tågpassager 5,0E-09 5,0E-09 0,0E+00 0,0E+00 Växel ur kontroll Antal tågpassager 7,0E-08 7,0E-08 0,0E+00 0,0E+00 Vagnfel Vagnaxelkm 3,1E-09 3,1E-09 7,7E-03 7,7E-03 Lastförskjutning Vagnaxelkm 4,0E-10 4,0E-10 9,9E-04 9,9E-04 Plankorsn. bommar Antal tågpassager 5,0E-08 5,0E-08 0,0E+00 0,0E+00 Plankorsn. ljus Antal tågpassager 1,5E-08 1,5E-08 0,0E+00 0,0E+00 Plankorsn. Kryss Antal tågpassager 2,0E-08 2,0E-08 0,0E+00 0,0E+00 Annan/okänd Tågkm 2,0E-07 2,0E-07 1,6E-02 1,6E-02 Summa Olyckor per år 2,6E-02 2,7E-02 Antal tågkm/år 8,3E+04 8,3E+04 Olyckor per tågkm, år 3,1E-07 3,2E-07 Antal vagnkm/år 9,0E+05 9,0E+05 Olyckor per vagnkm, år 2,9E-08 2,9E-08 Beräkning av olycksfrekvens för järnvägen längs planområdet.

59 8 (37) I figur 5 visas vindrosen som används vid beräkningar av vissa scenarier med gasutsläpp. Beräkningen av andelen av tiden som vinden kan föra gasen mot området respektive längs vägen framgår. Vindros olycksplatsen Uppdragsnamn: Riskanalys Gårda 2:12 och 1: Vindros Göteborg N 8% NO 12% O 8% SO 14% S 18% SV 15% V 17% NV 8% Summa 100% Vägens orientering Området NV-SO väster om vägen V NV Vindros Göteborg N 20% 15% 10% 5% 0% NO O Vindriktning mot området 28% Vindriktning längs leden 22% SV S SO E6:ans orientering Figur 5. Vindros för Gårda 2:12 och 1:15 n:\104\04\ \5 arbetsmaterial\uppdatering maj 2017\bilaga gårda 2_ docx

60 9 (37) 2. Aktuella scenarierna Här ges en generell beskrivning av scenarierna som kan leda till betydande konsekvenser för området utifrån de klasser farligt gods som kan komma att transporteras, se rapporten Scenarier med sprängämnen, klass Sannolikheter Sannolikheten för en olycka med massexplosiva sprängämnen framgår av figur 4 Vid en olycka finns olika utfall som här förenklas till följande: ingen brand eller explosion, explosion på grund av den mekaniska påverkan vid olyckan, brand i fordonet som inte leder till explosion. brand i fordon som leder till explosion. Sannolikhet för explosion på grund av den mekaniska påverkan vid olyckan Sprängämnen som transporteras antas vara av emulsionstyp som är den typen som huvudsakligen används inom gruvindustrin. Ett antal studier har rapporteras (ERM 2008, FOA 2000) som visar att den hastighet som krävs för att en stöt skall leda till explosion av sprängämnet är jämförbara med typiska hastigheter för kulor från skjutvapen (500 m/s dvs km/t). Vid förhöjda temperaturer sänks visserligen denna hastighet men ligger fortfarande vida över vad som förekommer vid en olycka. Tidigare studier har visat att den kritiska hastigheten för att en projektil skall leda till en explosion för ett emulsionssprängämne är några tiotals gånger större än för dynamit. En studie med fallvikter på nitroglycerinbaserade sprängämnen har visat att sannolikheten för antändning låg under 0,1 %. I studien simulerades den stöten som skulle orsakas av ett fall på 12 m. n:\104\04\ \5 arbetsmaterial\uppdatering maj 2017\bilaga gårda 2_ docx Sammantaget bedöms det att sannolikheten för detonation på grund av stöt vid en olycka med emulsionssprängämnen ligger under 0,1 %. Detta värde kommer att användas vid sannolikhetsberäkningarna. Sannolikhet för detonation på grund av brand Sannolikheten för att en olycka leder till en fordonsbrand beräknas utifrån statistik från USA då pålitlig svensk statistik saknas. Enligt statistiken (NFPA 2012, FEMA 2008, USCB 2012) förekom det under perioden ca 52,7 miljoner

61 10 (37) trafikolyckor på motorvägar i USA. Av dessa var lastbilar inblandade i ca 3,1 % eller 1,6 miljoner olyckor. Av trafikolyckorna på motorväg under perioden ledde ca 1,13 miljoner till brand i fordon. Av dessa olyckor med brand i fordon berörde ca 6,4 % eller lastbilar. Andelen trafikolyckor med lastbilar som ledde till brand är således / = 4,5 % under i USA. Denna siffra används som sannolikhet för att lastbil fattar eld vid en olycka. Sannolikheten att en brand leder till detonation av sprängämnet uppskattas grovt till 10 %. Händelseträdet för olycka med sprängämnen visas i figur 6. Händelseträd klass 1 Väg Händelseträd klass 1.1 Olycka med klass 1.1 Stötvåg ger detonation Bilen antänder Brand ger detonation Sannolik het per olycka Konsekvens ja 0,001 0,001 Explosion 1,0E+00 ja ja 0,1 0,0045 Explosion 0,045 nej nej 0,040 Ej explosion 0,9 0,999 Figur 6. Händelseträd för olycka med sprängämnen, klass 1.1. nej 0,96 0,95 Ej explosion 0,0055 Summa explosion Resultaten av sannolikhetsberäkningar för fallet att en massexplosion på grund av en olycka med en sprängämnestransport visas i tabell 2, avsnitt 3. n:\104\04\ \5 arbetsmaterial\uppdatering maj 2017\bilaga gårda 2_ docx Konsekvenser Explosionslast Vid beräkning av explosionslast utgås från en explosion av 16 ton TNT. Mängden sätts till 16 ton då detta är den maximalt tillåtna mängden som får transporteras i en vägtransport. Att välja TNT görs för att inte underskatta explosionsstyrka, ämnet

62 11 (37) som transporteras mest är ANFO vars explosionsstyrka ligger på ca 82 % av TNT. För att inte underskatta riskerna väljs dock TNT. Explosionens övertryck och impuls har beräknats nedan. Både oreflekterade och reflekterade värden har beräknats. De reflekterade värdena är aktuella när explosionen träffar en yta som är riktat vinkelrät mot explosionen. De oreflekterade värdena gäller för ytor som är riktade i samma riktning som explosionen. Explosionsstyrkan beräknas med hjälp av figur 7 och 8 som tagits från rapporten Dynamisk lastpåverkan Referensbok (SRV 2005). För en närmare förklaring av beräkningsmetoden hänvisas till denna rapport. Z är det ska skalade avståndet enligt nedan = / R = avstånd från explosionscentrum (m) M = mängd sprängämne i explosionen (kg) Figur 7 ger övertrycket p + n:\104\04\ \5 arbetsmaterial\uppdatering maj 2017\bilaga gårda 2_ docx Figur 7 Reflekterat och oreflekterat övertryck som funktion av det skalade avståndet Z (från SRV 2007).

63 12 (37) Figur 8 ger den skalade impulsen delat med kubikroten ur mängden sprängämne: i + /M 1/3. Den skalade impulsintensiteten räknas sedan ut genom att multiplicera med M 1/3 = /3 = 25,2 kg 1/3. Figur 8. Reflekterat och oreflekterat impulsintensitet som funktion av det skalade avståndet Z (från SRV 2007). Resultaten visas i tabell 1. Tabell 1. Reflekterat och oreflekterat tryck och impultstäthet som funktion av avståndet till explosionscentrum. n:\104\04\ \5 arbetsmaterial\uppdatering maj 2017\bilaga gårda 2_ docx Avstånd Z p + p r i + i r m m/kg 1/3 kpa kpa kpas kpas 25 1, ,8 14,0 50 2, ,3 6,3 63 2, ,8 4,3 75 3, ,6 3, , ,3 2, , ,0 2, , ,9 1, , ,8 1, , ,7 1,3

64 13 (37) Skador på bebyggelsen Enligt amerikanska undersökningar (EAI 1997) rasar hus vid ett övertryck (p + ) på kpa medan en vanlig stadsbebyggelse bedöms få allvarliga skador vid ungefär samma övertryck, se figur 9 och 10. Detta tryck uppnås enligt tabell 1 ungefär 125 m från platsen för explosionen. n:\104\04\ \5 arbetsmaterial\uppdatering maj 2017\bilaga gårda 2_ docx

65 14 (37) n:\104\04\ \5 arbetsmaterial\uppdatering maj 2017\bilaga gårda 2_ docx Figur 9 Övertryck som leder till raserade byggnader mm.

66 15 (37) n:\104\04\ \5 arbetsmaterial\uppdatering maj 2017\bilaga gårda 2_ docx Figur 10. Beskrivning av byggnadstyper mm i figur 9.

67 16 (37) Sammantaget antas att byggnader närmast vägen får allvarliga skador inom 125 m från explosionen. Bebyggelsen bakom skyddas i stor utsträckning av husen framför och antas inte få lika betydande skador. Storleken av området längs vägen där husen rasar beräknas utifrån husens avstånd till vägen och Pythagoras sats. Inom området där husen skadas allvarligt antas att husens raszon sträcker sig in mot ungefär halva huset och att det i raszonen omkommer cirka en tredjedel av de personer som vistas där (FOA 1997). Detta innebär att cirka en sjättedel av de boende inom detta område antas omkomma vid en explosion med sprängämnen. Antalet omkomna beräknas utifrån antal i husraden närmast vägen, resultaten visas i tabell 2. Skador utomhus Direkta skador pga. tryck Människan tål tryck relativt bra. Gränsen för lungskador anges vara ca 70 kpa, döda på grund av lungskador förväntas vid 180 kpa och 50 % omkomna vid 260 kpa. Detta innebär att inga omkomna förväntas pga. lungskador på ett avstånd på mer än 50 m från explosionen (FOA 1997). Indirekta skador Indirekta skador kan uppstå genom att någon kastas mot något hårt förermål av tryckvågen eller att personer träffas av nedfallande byggnadsdelar. Som skademått för skador pga. att någon kastas av tryckvågen tas skallskador. Enligt FOA får en person med kroppsvikt 70 kg skallfraktur på ca 50 m från explosionen, se figur 11 och tabell 1. På 75 m har sannolikheten avtagit till 50 % och minskar till 10 % på ca 90 m. n:\104\04\ \5 arbetsmaterial\uppdatering maj 2017\bilaga gårda 2_ docx

68 17 (37) Figur 11. Kombinationer av övertryck och skalad impulstäthet som ger allvarliga skador vid islag av huvudet (från FOA 1997). Personer utomhus kan även omkomma av fallande byggnadsdelar eller splitter och vi antar därför att alla personer som befinner sig kring hus som förväntas rasera omkommer i explosionen. En gynnsam omständighet som inte beaktats i detta scenario är att det kommer att ta tid innan en brand i ett fordon med sprängämnen sprider sig till lasten och ger upphov till en explosion. Under denna tidsperiod finns möjligheter att evakuera personer från området. Praktiska erfarenheter från olyckor med sprängämnen visar att evakueringen ofta har kunnat genomföras och lett till en reduktion av antalet omkomna. Det här beskrivna scenariot ger därför konservativa värden för det förväntade antalet omkomna. n:\104\04\ \5 arbetsmaterial\uppdatering maj 2017\bilaga gårda 2_ docx Individrisk En person antas omkomma om han befinner sig i området kring den bebyggelse som kommer att rasa vid en massexplosion. Avståndet beror på avståndet mellan transportleden och husen och husens bredd, som default används 30 m för detta.

69 18 (37) Sannolikheten beräknas med att explosionen måste ske på de 250 m av vägen som är närmast individen. Samhällsrisk Sannolikheten för en person att omkomma inomhus är 17 % i de hus som antas rasa vid massexplosionen, dvs de som ligger inom 125 m från olycksplatsen. Alla personer som befinner sig utomhus kring husen antas omkomma, se avsnittet om individrisk. 2.2 Scenarier med brandfarliga gaser, klass 2.1 Sannolikheten för en olycka med ett fordon med brandfarliga gaser per kilometer transportled har beräknats på samma sätt som för massexplosiva ämnen i avsnitt framgår av ingångsdata i figur Scenario Jetflamma I detta scenario uppstår ett hål på 5 cm i tanken på tankfordon med komprimerad brandfarlig gas. Gasen sprutar ut och antänds vilket leder till en låga som sträcker sig från olycksplatsen in mot området. Inom ett område av 45x74 m (längs vägen x in mot området) förväntas alla omkomma. Utomhus på grund av att människorna hamnar i eller nära lågan, inomhus då byggnaden fattar eld och brinner ner. Av händelseträdet för brandfarliga gaser, figur 12, framgår att sannolikheten för scenario Jetflamma vid en olycka med brandfarlig gas med betydande utströmning är lika med 0,16. n:\104\04\ \5 arbetsmaterial\uppdatering maj 2017\bilaga gårda 2_ docx

70 19 (37) Händelseträd klass 2.1 Väg Händelseträd brandfarlig gas Utströmning Typ av Direkt Försenad Sannolikhet Scenario > 100 kg utströmning antändning antändning per olycka 0,8 0,084 BLEVE ja 0,11 Momentan 0,6 0,2 brand 0,013 Gasbrand M nej 0,4 explosion 0,0084 Gasexplosion M 0,8 1,0E+00 0,16 Jet ja 0,20 Kontinuerlig, 50 mm hål 0,6 0,2 brand 0,023 Gasbrand K nej 0,4 explosion 0,016 Gasexplosion K 0,7 Ej relevant 0,70 Ingen Figur 12. Händelseträd olycka med brandfarlig gas Individrisk Scenario Jetflamma antas leda till att oskyddade individer utomhus omkommer inom ett område på 45 m av leden i ledens riktning och som sträcker sig ca 74 m in i området. En individ omkommer om olyckan sker på de närmaste 45 m av leden från där personen står och om personen står på mindre än 74 m från leden. n:\104\04\ \5 arbetsmaterial\uppdatering maj 2017\bilaga gårda 2_ docx Samhällsrisk Personer som vistas inom ett område på 45 m längs vägen och 74 m in från vägen antas omkomma, såväl inomhus som utomhus.

71 20 (37) Scenario Gasbrand vid momentant utsläpp I detta scenario havererar tanken och hela innehållet släpps ut momentant. Gasen blandas med luft tills den lägre brännbarhetsnivån är nådd (LFL) då gasen antänds. Förbränningen kan ske som deflagration (flamfronten rör sig med en hastighet som är lägre än ljudets hastighet), vilket leder till en gasbrand, eller som en detonation (flamfronten rör sig med en hastighet som överstiger ljudets) vilket leder till en gasexplosion. Detta är scenario Gasbrand M respektive Gasexplosion M. För dessa scenarier spelar vindriktningen en mindre roll på grund av den stora mängden gas som expanderar och antänds snabbt. För scenario Gasbrand M antas gasmolnet ha sitt centrum på olycksplatsen och en storlek av 18 5x 185 m. Inom ett område av 185 x 93 m (längs vägen x in mot området) omkommer alla ute och inne. Effektområdet har valt med marginal så att det även tas hänsyn till att gasmolnet förflyttar sig i viss mån med vinden innan det antänds. Sannolikheten för detta scenario vid en olycka med utsläpp av brandfarlig gas framgår av händelseträdet i figur 10 och är lika med 0,013. Individrisk En individ omkommer vid detta scenario om han/hon befinner sig inom det brinnande molnet, dvs om olyckan händer inom 93 m från personen och om personen står på ett avstånd av mindre än 93 m från leden. Samhällsrisk Personer som vistas inne i det brinnande gasmolnet antas omkomma, inne såväl som ute. n:\104\04\ \5 arbetsmaterial\uppdatering maj 2017\bilaga gårda 2_ docx Scenario Gasbrand vid kontinuerligt utsläpp I detta scenario uppstår ett hål på 5 cm i tanken på samma sätt som i scenario Jetflamma. Den brandfarliga gasen antänds inte direkt men sprids med vinden mot olycksplatsen. Gasen blandas med luft tills den lägre brännbarhetsnivån är nådd (LFL) då gasen antänds. Molnets utsträckning är då 50 x 10 m i vindriktningen. Förbränningen kan ske som deflagration (flamfronten rör sig med en hastighet som är lägre än ljudets hastighet), vilket leder till en gasbrand, scenario Gasbrand K, eller till en detonation (flamfronten rör sig med en hastighet som överstiger ljudets) vilket leder till en gasexplosion, detta är scenario Gasexplosion K. Vid Scenario Gasbrand K antas alla som vistas i det brinnande molnet omkomma, såväl inomhus som utomhus.

72 21 (37) Sannolikheten för Scenario Gasbrand K framgår av händelseträdet i figur 12 och är lika med 0,023 vid en olycka med utsläpp av brandfarlig gas. Sannolikheten för olika vindriktningar framgår av vindrosen i figur 5. Om vinden står rakt eller snett mot området så transporteras gasen in mot området, detta är scenario Gasbrand KT. Blåser vinden i ledens riktning transporteras gasen längs leden, detta ger scenario Gasbrand KL. Vid övriga vindriktningar förs gasen bort från området. Individrisk I scenario Gasbrand KT omkommer en person om olyckan sker på de närmaste 10 m av leden från där personen står och om personen står på mindre än 50 m från leden. I scenario Gasbrand KL omkommer en person om olyckan sker på de närmaste 50 m av leden från där personen står och om personen står på mindre än 5 m från leden. Samhällsrisk I scenario Gasbrand KT antas personer omkomma inom ett område med längd 10 m längs leden och bredd 50 m in från vägen. I scenario Gasbrand KL antas personer omkomma inom ett område med längd 50 m längs leden och bredd 5 m in från vägen. n:\104\04\ \5 arbetsmaterial\uppdatering maj 2017\bilaga gårda 2_ docx Scenario Gasexplosion vid momentant utsläpp Detta är samma som scenario Gasbrand M, med den skillnaden att gas/luftblandningen förbränns explosionsartat. En individ antas omkomma vid ett explosionstryck över 0,3 Bar. Detta inträffar vid en gasexplosion inom ett område på 252 x 252 m, centrum för explosionen antas ligga på leden. (Observera att detta förutsätter att området innehåller mycket hinder som exempelvis en tät processarea inom en kemisk industri. Ansatsen görs för att inte underskatta riskniåverna men kan behövas anpassas efter lokala förhållanden. I så fall används beräkningsmetoden som är framtagen av IPS (IPS 2005) och FOA (FOA 1997)) och redovisas resultaten i kapitel 4. Sannolikheten för detta vid en olycka med utsläpp av brandfarliga gaser framgår av händelseträdet i figur 12 och är lika med 0,0084 vid en olycka med utsläpp av brandfarlig gas.

73 22 (37) Individrisk I scenario Gasexplosion M omkommer en person om olyckan sker på de närmaste 252 m av leden från där personen står och om personen står på mindre än 126 m från leden. Samhällsrisk Personer som vistas inomhus eller utomhus inom ett område med längd 252 m längs leden och bredd 126 m från vägen antas omkomma. Inom ett område utanför detta område med längd 504 m och bredd 252 m antas 3 % av de som befinner sig inomhus omkomma Scenario Gasexplosion vid kontinuerligt utsläpp Dessa scenarier är detsamma som scenario Gasbrand KT och KL med den skillnaden att gas/luftblandingen förbränns snabbare vilket leder till en gasexplosion. En individ antas omkomma vid ett explosionstryck över 0,3 Bar. Detta inträffar i ett område av 66x66 m. Sannolikheten för detta är enligt händelseträdet i figur 12 lika med 0,016 per olycka med utsläpp av brandfarlig gas. Sannolikheten för olika vindriktningar framgår av vindrosen i figur 5. Om vinden står rakt eller snett mot området så transporteras gasen in mot området detta är scenario Gasexplosion KT. Centrum för explosionen antas då ligga 33 m från vägen så att hela effektområdet a ligger vid sidan om vägen. Blåser vinden i ledens riktning transporteras gasen längs leden, detta ger scenario Gasexplosion KL. Centrum för explosionen antas då ligga på vägen men mitt framför området. Vid övriga vindriktningar förs gasen bort från området. Individrisk I scenario Gasexplosion KT omkommer en person om olyckan sker på de närmaste 66 m av leden från där personen står och om personen står på mindre än 66 m från leden. n:\104\04\ \5 arbetsmaterial\uppdatering maj 2017\bilaga gårda 2_ docx I scenario Gasbrand KL omkommer en person om olyckan sker på de närmaste 66 m av leden från där personen står och om personen står på mindre än 33 m från leden

74 23 (37) Samhällsrisk I scenario Gasexplosion KT antas personer inomhus och utomhus omkomma inom ett område med längd 66 m längs leden och bredd 66 m in från vägen. I scenario Gasexplosion KL antas personer omkomma inom ett område med längd 66 m längs leden och bredd 33 m in från vägen inomhus och utomhus Scenario BLEVE Vid en BLEVE havererar tanken brandfarlig gas, mestadels på grund av en brand i en annan del av fordonet, vilket leder till ett momentant utsläpp som antänds direkt. Detta kallas en BLEVE och leder till att personer omkommer inom ett område av 80x80m. BLEVE:ns centrum ligger på olycksplatsen. Sannolikheten för detta scenario vid en olycka med utsläpp av brandfarlig gas framgår av händelseträdet i figur 10 och är lika med 0,084 vid en olycka. Individrisk En person antas omkomma inom ett område med längd 80 m längs vägen och bredd 40 m in från vägen. Samhällsrisk I scenario BLEVE antas personer omkomma inom ett område med längd 80 m längs leden och bredd 40 m in från vägen inomhus och utomhus. 2.3 Scenarier med giftiga gaser, klass 2.3 Sannolikheten för en olycka med ett fordon med giftiga gaser per kilometer transportled har beräknats på samma sätt som för massexplosiva ämnen i tidigare avsnitt och framgår av ingångsdata i figur 3. Händelseträdet för scenarier med giftiga gaser framgår i figur 13 nedan. n:\104\04\ \5 arbetsmaterial\uppdatering maj 2017\bilaga gårda 2_ docx

75 24 (37) Händelseträd klass 2.3 Händelseträd väg, gas Utströmning Utströmning >100 kg Sannolikhet per olycka Scenario 0,015 Momentant 0,015 Gasmoln M 1,0 0,20 Kontinuerligt 5 cm hål 0,20 Gasmoln K Figur 13. Händelseträd för olycka med giftiga gaser Scenario Gasmoln M I detta scenario havererar tanken och hela innehållet släpps ut momentant. På grund av det snabba händelseförloppet bedöms vindriktningens spela mindre roll. Effektområdena har dock anpassat för att ta hänsyn till spridning med vinden i olika riktningar. Storleken av effektområde 1 bedöms vara 70x70 m med centrum på olycksplatsen. Effektområde 2 har storlek 120x120 m. Sannolikhet för scenariot framgår av händelseträdet i figur 13 och är lika med 0,015 per olycka med utsläpp. n:\104\04\ \5 arbetsmaterial\uppdatering maj 2017\bilaga gårda 2_ docx Individrisk En person har 100 % sannolikhet att omkomma om olyckan sker på de närmaste 70 m av leden från där personen står och 35 m in från vägen. En person har 30 % att omkomma om olyckan sker på de närmaste 120 m av leden från där personen står och 60 m in från vägen.

76 25 (37) Samhällsrisk Inom effektområde 1 antas alla som vistas utomhus inom molnet omkomma. Av de som vistas inomhus antas ca 10 % omkomma. Inom effektområde 2 antas 30 % av de som vistas utomhus omkomma. Av de som vistas inomhus antas 3 % omkomma här Scenario Gasmoln K Vid detta scenario uppstår ett hål på 5 cm i tanken med ammoniakgas. En gasplym uppstår som rör sig i vindriktningen. Sannolikheten för scenariot framgår av händelseträdet i figur 12 och är lika med 0,20 per olycka med utsläpp. Effektområde 1 har bredd 25 m och längd 135 m i vindriktningen. Effektområde 2 har bredd 75 m och längd 220 m i vindriktningen. Båda effektområden börjar vid olycksplatsen. Sannolikheten för olika vindriktningar framgår av vindrosen i figur 5. Om vinden står rakt eller snett mot området så transporteras gasen till området, detta är scenario Gasmoln KT. Blåser vinden i ledens riktning transporteras gasen längs leden, detta ger scenario Gasmoln KL. Vid övriga vindriktningar förs gasen bort från området. Individrisk I scenario Gasmoln KT har en person 100 % sannolikhet att omkomma om olyckan sker på de närmaste 25 m av leden från där personen står och 135 m in från vägen. En person har 30 % att omkomma om olyckan sker på de närmaste 75 m av leden från där personen står och 220 m in från vägen. I scenario Gasmoln KL har en person 100 % sannolikhet att omkomma om olyckan sker på de närmaste 135 m av leden från där personen står och 13 m in från vägen. En person har 30 % att omkomma om olyckan sker på de närmaste 220 m av leden från där personen står och 38 m in från vägen. n:\104\04\ \5 arbetsmaterial\uppdatering maj 2017\bilaga gårda 2_ docx Samhällsrisk Inom effektområde 1 antas alla som vistas utomhus inom molnet omkomma. Av de som vistas inomhus antas ca 10 % omkomma. Inom effektområde 2 antas 30 % av de som vistas utomhus omkomma. Av de som vistas inomhus antas 3 % omkomma här.

77 26 (37) 2.4. Scenarier med mycket brandfarliga vätskor, klass 3.1 Sannolikheten för en olycka med ett fordon med mycket brandfarliga vätskor på har beräknats på samma sätt som i avsnitt och framgår av ingångsdata i figur 3. Händelseträdet för scenarier med mycket brandfarliga vätskor framgår i figur 13 nedan Scenarier Pölbrand S och M I scenario Pölbrand sker en olycka där tanken skadas och ett utsläpp sker av mycket brandfarlig vätska (exempelvis bensin) som rinner ut till en pöl som sedan antänds. Värmestrålningen kan leda till att människor omkommer. Vid en stor pölbrand (Pölbrand S) antas personer inom ett område på 48x48 m omkomma, såväl inne som ute. Vid en mindre pölbrand (Pölbrand M) antas personer inom ett område på 25x25 m omkomma såväl inne som ute. Områdena antas centrerade kring olycksplatsen. Sannolikhet Sannolikheten för att ett utsläpp leder till scenario Pölbrand S (en pölbrand med en yta på 600 m 2 ) är lika med 0,020 per olycka med utsläpp av mycket brandfarlig vätska. Sannolikheten för scenario Pölbrand M (en pölbrand med yta 300 m 2 ) är lika med 0,078 per olycka med utsläpp. Se händelseträdet i figur 14 nedan. n:\104\04\ \5 arbetsmaterial\uppdatering maj 2017\bilaga gårda 2_ docx

78 27 (37) Händelseträd klass 3.1 Väg Händelseträd mkt brf vätskor Utströmning Typ av Direkt SannolikhScenario > 100 kg utströmning antändning per olycka 0,15 Hela innehållet 0,13 ja 0,020 Pölbrand S 0,87 nej 0,13 Ingen 0,13 1,0 0,078 Pölbrand M ja 0,60 5,0 m 3 0,87 nej 0,52 Ingen 0,25 0,5 m 3 0,25 Ingen Figur 14 Händelseträd för mycket brandfarliga vätskor i klass 3. n:\104\04\ \5 arbetsmaterial\uppdatering maj 2017\bilaga gårda 2_ docx Individrisk I scenario Pölbrand S har en person 100 % sannolikhet att omkomma om olyckan sker på de närmaste 48 m av leden från där personen står och 24 m in från vägen. I scenario Pölbrand M har en person 100 % sannolikhet att omkomma om olyckan sker på de närmaste 23 m av leden från där personen står och 13 m in från vägen.

79 28 (37) Samhällsrisk Inom ett område med längd 48 m längs vägen och bredd 24 m in från vägen antas alla omkomma såväl inomhus som utomhus i scenarion Pölbrand S. I scenario Pölbrand M antas alla utomhus och inomhus omkomma inom ett område med längd 25 m längs vägen och bredd 13 m in från vägen Scenarier med oxiderande ämnen, klass 5.1 Sannolikheten för en olycka med ett fordon med oxiderande ämnen med risk för massexplosion har beräknats på samma sätt som för massexplosiva ämnen i avsnitt och framgår av ingångsdata i figur 4. Händelseträdet för scenarier med oxiderande ämnen framgår i figur 15 nedan Scenario Explosion S och M I dessa scenariot har vi utgått från att transporterna sker som ammoniumnitrat som vid blandning med dieselolja kan leda till en explosion som motsvarar 16 ton TNT vid ett stort utsläpp av ammoniumnitrat och cirka hälften vid ett mindre utsläpp. Detta överskattar explosionens kraft då den blandningen som kommer att ske om båda ämnen rinner ut vid en olycka inte räcker för att åstadkomma ett effektivt sprängämne vilket egentligen kräver en ganska exakt blandning av dessa ämnen. Konsekvenserna av dessa explosioner härleds på samma sätt som för massexplosiva ämnen i klass 1. Sannolikhet Sannolikheten för en olycka med dessa transporter per kilometer transportled framgår av figur 3. För att en olycka med en transport med oxiderande ämnen skall leda till betydande konsekvenser krävs att det oxiderande ämnet blandas med dieselolja och att blandningen antänds. För att detta skall ske måste flera förutsättningar vara uppfyllda: n:\104\04\ \5 arbetsmaterial\uppdatering maj 2017\bilaga gårda 2_ docx 1. Ett betydande utsläpp av oxiderande ämnen måste ske. 2. Utsläpp av dieselolja måste ske. 3. Blandningen måste antändas.

80 29 (37) Sannolikheten för detta framgår av händelseträdet i figur 15 nedan. Händelseträdet är baserat på statistik för tunnväggiga tankbilar. Händelseträd klass 5.1 Väg Händelseträd oxiderande ämnen Sannolikhet Utströmning Bränsletanken Antändning Sannolikhet Scenario olycka skadad per olycka ja 0,25 ja 0,031 Explosion S 0,56 nej Stor 0,75 0,22 0,092 Inget nej 0,44 0,097 Inget 1,0 ja 0,25 ja 0,048 Explosion M 0,56 nej Liten 0,75 0,34 0,14 Inget nej 0,44 0,15 Inget Figur 15 Händelseträd oxiderande ämnen i klass 5.1 som kan orsaka explosion. Konsekvenser Två scenarier finns beroende på storleken på utsläppet av det oxiderande ämnet. Storleken på utsläppet av den brandfarliga vätskan är av mindre vikt då en explosiv blandning endast kräver en mindre mängd brandfarlig vätska (ca 1 del brandfarlig vätska på 7 delar oxiderande ämne). Ett stort utsläpp av oxiderande ämnen ger scenario Explosion S, ett något mindre utsläpp ger scenario Explosion M. n:\104\04\ \5 arbetsmaterial\uppdatering maj 2017\bilaga gårda 2_ docx Konsekvenserna av en stor explosion har antagits vara desamma som för en explosion av 16 ton TNT. Konsekvenserna avseende individrisk och samhällsrisk är således desamma som i scenariot för klass 1.1. Konsekvenserna för en mindre explosion har antagits vara hälften av konsekvenserna av en stor explosion.

81 30 (37) 3. Beräkningsresultat Av platsskäl presenteras inte alla beräkningar som genomförts för individrisk och samhällsriskdiagrammen i rapporten i detalj. Et urval har gjorts av de viktigaste beräkningsresultaten. I tabell 2 presenteras resultaten av riskberäkningarna för planområdet utan att särskilda skyddsåtgärder vidtagits. Detta presenteras grafisk av de blåa linjer i figur 15 och 17 i rapporten. Tabell 2. Riskberäkningar för planområdet för transport av farligt gods på E6 dagtid. n:\104\04\ \5 arbetsmaterial\uppdatering maj 2017\bilaga gårda 2_ docx Sammanställning av beräkningsresultat Klass F klass /år, km Scenario F scen /år, Effektområde 1 Effektområde 2 km längd bredd F omk. inne F omk. ute längd bredd F omk. inne F omk. ute F scen /år 1. 9,5E-07 Massexplosion 5,2E ,17 1, ,3E , ,7E-06 Jet 8,9E ,00 0, ,00 0,07 1,5E ,3 Gasbrand M 7,2E ,00 0, ,0E ,6 Gasbrand KT 3,8E ,00 0, ,3E-09 8,5 Gasbrand KL 2,9E ,5 1,00 0, ,8E-09 0,0 Gasexplosion M 4,8E ,00 0, ,8E ,7 Gasexplosion KT 2,5E ,00 0, ,2E ,4 Gasexplosion KL 1,9E ,5 1,00 0, ,2E-09 0,2 Bleve 4,8E ,00 0, ,00 0,07 7,9E , ,9E-08 Gasmoln M 8,3E ,10 0, ,03 0,30 1,4E-09 26,3 Gasmoln KT 4,4E ,10 0, ,03 0,30 7,2E-10 87,0 Gasmoln KL 3,3E ,10 0, ,03 0,30 9,0E-10 1,7 3 0,00027 Pölbrand S 5,2E ,00 1, ,6E-07 0,0 Pölbrand M 2,1E ,00 1, ,00 0,04 3,4E-06 0, ,2E-06 Explosion L 6E ,17 0, ,5E ,9 Explosion M 2,4E ,17 0, ,0E ,1 Omkomna

82 31 (37) I tabell 3 presenteras resultaten av riskberäkningarna avseende farligt gods på järnvägför planområdet utan att särskilda skyddsåtgärder vidtagits. Detta presenteras grafisk av den blå linje i figur 16 och den lila linje i figur 18 i rapporten. Tabell 3. Riskberäkningar för planområdet för transport av farligt gods på järnväg. Sammanställning av beräkningsresultat dagtid Riskanalys Gårda 2: Fklass/år, Klass km Scenario Effektområde 1 Effe ktområde 2 Fscen/år, km längd bredd F omk. i nne F omk. ute längd bredd F omk. inne F omk. ute F scen /år 1. 0,0E+00 Massexplosion 0,0E ,17 1, , , 7E-06 Jet 3,1E ,00 1, , 00 0,10 5, 1E ,6 Gasbrand M 4,8E ,00 1, , 3E ,5 Gasbrand KT 8,8E ,00 1, , 8E-11 0,7 Gasbrand KL 6,7E ,00 1, , 7E-11 0,0 Gasexplosion M 4,8E ,00 1, , 1E ,0 Gasexplosion KT 5,8E ,00 1, , 8E ,2 Gasexplosion KL 4,5E ,00 1, , 5E-11 22,1 Bl eve 3,4E ,00 1, , 00 0,07 5, 7E , , 5E-06 Giftig gasmoln M 3,8E ,10 1, , 03 0,30 6, 3E-10 0,0 Gifti g gasmoln KT 2,8E ,10 1, , 03 0,30 2, 8E ,1 Gifti g gasmoln KL 3,1E ,10 1, , 03 0,30 3, 1E-10 0,0 3. 7, 0E-06 Stor pölbrand 3,9E ,00 1, , 4E-08 0,0 Liten pölbrand 6,0E ,00 1, , 00 0,04 9, 9E-08 0, , 1E-06 Stor explosion 1,4E ,17 1, , 7E ,9 Liten explosion 2,2E ,17 1, , 0E ,9 Sammanställning av beräkningsresultat nattetid Riskanalys Gårda 2: Natt F klass /år, Klass km Scenario F scen /år, Effektområde 1 Effe ktområde 2 km längd bredd Fomk. inne Fomk. ute längd bredd Fomk. inne Fomk. ute Fscen/år Omkomna Omkomna 1. 0,0E+00 Massexplosion 0,0E ,17 1, , , 1E-05 Jet 9,3E ,00 1, , 00 0,10 1, 5E-09 14,5 Gasbrand M 1,4E ,00 1, , 8E-10 99,9 Gasbrand KT 2,6E ,00 1, , 6E-10 0,0 Gasbrand KL 2,0E ,00 1, , 0E-10 0,0 Gasexplosion M 9,7E ,00 1, , 2E ,0 Gasexplosion KT 1,8E ,00 1, , 8E-10 29,0 Gasexplosion KL 1,3E ,00 1, , 3E-10 1,2 Bl eve 1,0E ,00 1, , 00 0,07 1, 7E-09 7, , 0E-05 Giftig gasmoln M 1,1E ,10 1, , 03 0,30 1, 9E-09 0,0 Gifti g gasmoln KT 8,3E ,10 1, , 03 0,30 8, 3E-10 4,1 Gifti g gasmoln KL 9,2E ,10 1, , 03 0,30 9, 2E-10 0,0 3. 2, 1E-05 Stor pölbrand 1,2E ,00 1, , 4E-08 0,0 Liten pölbrand 1,8E ,00 1, , 00 0,04 3, 0E-07 0, , 2E-05 Stor explosion 4,2E ,17 1, , 1E-10 8,8 Liten explosion 6,5E ,17 1, , 2E ,9 n:\104\04\ \5 arbetsmaterial\uppdatering maj 2017\bilaga gårda 2_ docx

83 32 (37) I tabell 4 presenteras resultaten av riskberäkningarna för planområdet med skyddsåtgärder enligt kapitel 6 i rapporten. Detta presenteras grafisk av den blåa linjen i figur 20 i rapporten. Tabell 4. Riskberäkningar för planområdet med skyddsåtgärder. n:\104\04\ \5 arbetsmaterial\uppdatering maj 2017\bilaga gårda 2_ docx Sammanställning av beräkningsresultat Klass F klass /år, km Scenario F scen /år, Effektområde 1 Effektområde 2 km längd bredd Fomk. inne Fomk. ute längd bredd Fomk. inne Fomk. ute Fscen/år 1. 9,5E-07 Massexplosion 5,2E ,17 1, ,3E , ,7E-06 Jet 8,9E ,05 0, ,00 0,00 1,5E-07 19,6 Gasbrand M 7,2E ,05 0, ,0E-08 71,8 Gasbrand KT 3,8E ,05 0, ,3E-09 0,6 Gasbrand KL 2,9E ,5 0,05 0, ,8E-09 0,0 Gasexplosion M 4,8E ,05 0, ,8E-08 75,0 Gasexplosion KT 2,5E ,05 0, ,2E-09 15,9 Gasexplosion KL 1,9E ,5 0,05 0, ,2E-09 0,2 Bleve 4,8E ,03 0, ,00 0,07 7,9E-08 17, ,9E-08 Gasmoln M 8,3E ,01 0, ,00 0,30 1,4E-09 10,6 Gasmoln KT 4,4E ,01 0, ,00 0,30 7,2E-10 30,1 Gasmoln KL 3,3E ,01 0, ,00 0,30 9,0E-10 1,7 3 0,00027 Pölbrand S 5,2E ,05 0, ,6E-07 0,0 Pölbrand M 2,1E ,05 0, ,00 0,04 3,4E-06 0, ,2E-06 Explosion L 6E ,17 0, ,5E ,9 Explosion M 2,4E ,17 0, ,0E ,1 Omkomna

84 33 (37) I tabell 5 presenteras resultaten av osäkerhetsanalys som redovsas i kapitel 7 i rapporten. Detta presenteras grafiskt av den lila kurvan i figur 23 i rapporten. Tabell 5. Osäkerhetsanalys för planområdet. n:\104\04\ \5 arbetsmaterial\uppdatering maj 2017\bilaga gårda 2_ docx Sammanställning av beräkningsresultat Klass Fklass/år, km Scenario Effektområde 1 Effektområde 2 Fscen/år, km längd bredd Fomk. inne Fomk. ute längd bredd Fomk. inne Fomk. ute Fscen/år 1. 9,5E-07 Massexplosion 5,2E ,17 1, ,3E , ,7E-06 Jet 8,9E ,10 0, ,00 0,01 1,5E-07 36,9 Gasbrand M 7,2E ,10 0, ,0E ,0 Gasbrand KT 3,8E ,10 0, ,3E-09 1,0 Gasbrand KL 2,9E ,5 0,10 0, ,8E-09 0,0 Gasexplosion M 4,8E ,10 0, ,8E ,1 Gasexplosion KT 2,5E ,10 0, ,2E-09 29,7 Gasexplosion KL 1,9E ,5 0,10 0, ,2E-09 0,2 Bleve 4,8E ,05 0, ,00 0,07 7,9E-08 24, ,9E-08 Gasmoln M 8,3E ,02 0, ,01 0,30 1,4E-09 12,3 Gasmoln KT 4,4E ,02 0, ,01 0,30 7,2E-10 36,4 Gasmoln KL 3,3E ,02 0, ,01 0,30 9,0E-10 1,7 3 0,00027 Pölbrand S 5,2E ,10 0, ,6E-07 0,0 Pölbrand M 2,1E ,10 0, ,00 0,04 3,4E-06 0, ,2E-06 Explosion L 6E ,17 0, ,5E ,9 Explosion M 2,4E ,17 0, ,0E ,1 Omkomna

85 34 (37) 4. Skyddseffekt brandklass EI30 I rapporten rekommenderas att brandklass EI30 skall gälla för stora delar av fasaden på byggnaderna som skydd för ett antal scenarier där brandfarliga gaser antänds. Brandklass EI 30 innebär att fasaden skall kunna motstå en standardbrandkurva enligt ISO 834 under 30 minuter. Dessutom innebär detta att fönster och dörrar inte skall kunna öppnas utan specialverktyg. Eftersom brandförloppet vid en olycka med brandfarliga gaser avviker från standardbrandkurvan som är framtagen för rumsbränder görs här en bedömning av vilket skydd som kan förväntas vid de typer av gasbrand som kan vara aktuella vid en olycka på vägen. Temperaturen och varaktighet Temperaturen i en gasbrand beror till stor del på hur fullständig förbränningen är. Under sociometriska förhållanden (exakt rätt blandning av luftens syre och bränsle som endast kan uppnås i ett laboratorium) kan temperaturen i en brand med propangas uppgå till nästan 2000 o C. Dessa förhållanden kommer inte att vara uppnådda vid en brand till följd av en olycka. Temperaturen bedöms ligga på ca 1200 K eller 923 o C (PGS2) vid verkliga förhållanden. Varaktigheten av brandförloppen varierar mellan de olika scenarierna. För en BLEVE bedöms varaktigheten inte överskrida 20 sekunder. (PGS3). Även i scenarier med gasbrand bedöms förloppet vara snabbt. Scenario Jetflamma är mer svårbedömd. I scenariot antas att jetflamman riktas direkt mot fasaden vilket är ett konservativt antagande eftersom sannolikheten att jetflamman riktas bort från fasaden egentligen är större. Om jetflamman riktas direkt mot fasaden kan dock varaktigheten vara längre än de 20 sekunder som är aktuella vid de andra scenarierna. Detta scenario är därför dimensionerande. n:\104\04\ \5 arbetsmaterial\uppdatering maj 2017\bilaga gårda 2_ docx För att bedöma hur länge en fasad i brandklass EI30 kan motstå en jetflamma används en som tagits fram för att kunna jämföra motståndskraften vid en verklig brand med en standarbrandkurva (Buchanan 2001). Metoden innebär att ytan under standardbrandkurvan för EI30 jämföra s med en antagen brandkurva för en jetflamma. Detta ger en uppfattning om storleksordningen av tiden som en fasad i EI30 kan förväntas motstå påkänningen av en jetflamma. I figur 17 jämförs standardbrandkurvan enligt ISO834 och EN med en antagen brandkurva för en jetflamma vid en olycka med temperatur 923 o C /(1200 K). Dessutom anges den sk hydrokarbonkurvan (HC-kurvan) som anger temperatursförloppet vid kolvätebränder enligt EN

86 35 (37) Figur 17. Standardbrandkurvan, antagen brandkurva för scenario Jet och HC-brandkurvan. Den ljusblåa ytan under standardbrandkurvan under 30 minuter motsvarar ytan under ca 23 minuter av Jet-kurvan och 21 minuter av HC kurvan. Om det konservativa antagandet görs att Jet-kurvan ligger på maxvärdet för HC-kurvan (1100 o C) motsvarar detta 19 minuter. Utifrån ovanstående dras slutsatsen att ett brandskydd EI30 kan förväntas utgöra ett bra skydd under mer än 15 minuter vid scenarier med olika förmer av bränder till följd av en olycka med brandfarliga gaser. n:\104\04\ \5 arbetsmaterial\uppdatering maj 2017\bilaga gårda 2_ docx

87 36 (37) 5. Referenser EAI 1997 ERM 2008 High explosive assessment model, 5th industrial version in SI units, Engineering Analysis Inc SAFEX-paper Guangzhou-Shenzhen-Hong Kong Express Rail Link: An overview of the explosives aspects in a quantitative risk analysis for the road transport of cartridged emulsion explosives and accessories through a densely populated area. ERM-Hong Kong Ltd, 2008 FEMA 2008 Highway Vehicle Fires, Topic Fire Report Series Volume 9, Issue 1, FEMA September 2008 FOA 1997 Vådautsläpp av brandfarliga och giftiga gaser och vätskor, Försvarets Forskningsanstalt, september 1997 FOA 2000 Explosivämneskunskap, Institutionen för energetiska material, Försvarets Forskningsanstalt 2000 IPS 2005 Gasexplosioner, Stefan Lamnevik, Intresseförening för Processsäkerhet, 2005 NFPA 2010 National Fire Protection Association, US Vehicle Fire Trends and Patterns, June 2010 PGS Methods for the calculation of Physical Effects due to releases of hazardous materials (liquids and gases), Dutch Organization for Applied Scientific Research under supervision of the Committee for the Prevention of Disasters, n:\104\04\ \5 arbetsmaterial\uppdatering maj 2017\bilaga gårda 2_ docx PGS SRV 1996 Guidelines for quantitative risk assessment, Dutch Organization for Applied Scientific Research under supervision of the Advisory Council in Dangerous Substances, 2005 Farligt gods Riskbedömning vid transport, Statens Räddningsverk, Risk- och miljöavdelningen 1996

88 37 (37) SRV 2005 SRV 2007 USCB 2012 Vägverket 2008 Dynamisk lastpåverkan Referensbok, Statens Räddningsverk, Karlstad, Avdelningen för stöd till räddningsinsatser, 2005 Bebyggelsens motståndsförmåga mot extrem dynamisk belastning, delrapport 1 Last av luftstötvåg, Statens Räddningsverk, Avdelningen för stöd till räddningsinsatser, 2007 United States Census Bureau, Statistical Abstract of the United States: 2012 Effektsamband för vägtransportsystemet. Nybyggnad och förbättring, Effektkatalog Kap 6 Trafiksäkerhet, Vägverket publikation 2008:11 n:\104\04\ \5 arbetsmaterial\uppdatering maj 2017\bilaga gårda 2_ docx

89 1 (22) Bilaga 2 Explosionslast Innehåll 1 Last Orientering Gasexplosion Beräkningsmetod Lastkälla Explosion från BLEVE Explosion från massexplosivt sprängämne Beräkningsmetod Förutsättningar Last mot byggnad Orientering Inverkan av avstånd Kravbild Effekt av explosionslast Effekt av en tät fasad Rekommendation Lastfall att beakta vid dimensionering Information i detaljplan Allmänt Resulterande tryck och impulstäthet på olika avstånd Referenser...22 c:\users\herhei\appdata\local\microsoft\windows\temporary internet files\content.outlook\8dditbyj\bilaga explosioner gårda 2_12_mj_ docx

90 2 (22) 1 Last 1.1 Orientering Följande lastsituationer bedöms kunna uppkomma och behandlas i detta dokument: Gasexplosion BLEVE (Boiling Liquid Expanding Vapor Explosion) Explosion från sprängämne Konservativt kan en hemisfärisk (halvsfärisk) utbredning antas för den luftstötvåg som fås från en explosion som inträffar nära mark. Vid bestämning av resulterande last från en explosion är det viktigt att skilja på last från en oreflekterad (index s) och en reflekterad stötvåg (index r). Det senare fallet ger en märkbart högre last (minst en faktor två högre tryck än för oreflekterad stötvåg) och är aktuellt för t.ex. fasad som vetter mot explosionskällan. Som jämförelse är last från en oreflekterad stötvåg aktuellt för t.ex. taket på en byggnad eller för en fasad som inte syns från explosionskällan. Om inget annat explicit anges så utgås fortsättningsvis från ett värsta lastfall, dvs. reflekterat tryck mot fasad som vetter mot väg E6. Utgående från reflekterade lastvärden kan oreflekterade lastvärden konservativt beräknas genom att dividera det reflekterade värdet med en faktor 2 för en mer noggrann metod hänvisas till Johansson (2013). P P P + P + i + i + t + t t Δ + t (a) (b) Figur 1.1 Schematisk jämförelse av (a) exponentiell och (b) linjärt trycktidssamband för en stötvåg. c:\users\herhei\appdata\local\microsoft\windows\temporary internet files\content.outlook\8dditbyj\bilaga explosioner gårda 2_12_mj_ docx Tryck-tidssambandet för en stötvåg från en explosion är olinjärt men approximeras ofta med en triangulär lasthistoria, dvs. linjärt avtagande tryck, utgående från aktuellt övertryck och impulstäthet i enlighet med Figur 1.1. Stötvågens varaktighet t Δ + beräknas då utgående från övertrycket P + och impulstätheten i + som + + 2i t D = P + (1.1)

91 3 (22) 1.2 Gasexplosion Beräkningsmetod I litteraturen finns olika anvisningar om hur last från en gasexplosion kan beräknas. I det här dokumentet utgås från den så kallade TNO Multienergimetoden, van den Berg (1985), för att beräkna resulterande last och närmare beskrivning samt beräkningsgång är hämtad från Johansson (2013). TNO Multienergimetoden bygger på att en gasexplosion består av ett antal delexplosioner där en kraftfull explosion enbart kan initieras i de delar av molnet där gasens expansionsmöjligheter är begränsade, dvs. i helt eller delvis inneslutna volymer eller i blockerade områden. Detta innebär att det i ett gasmoln potentiellt kan skapas flera av varandra oberoende explosioner, var och en med sitt eget energiinnehåll och styrkenivå. Vidare är det enbart de delar av gasmolnet i områden som betraktas som explosionsbenägna som används för att bedöma styrkan hos en kraftfull explosion. Övergripande gäller att resulterande explosionslast beror på aktuell gasvolym, avstånd mellan explosionscentrum och byggnad samt en så kallad styrkefaktor som beskriver hur stark explosionen kan bli. Styrkefaktorn anges i en gradering av 1 10 där ett högt värde innebär en kraftfull explosion. Bestämning av det senare värdet påverkas av gasens reaktivitet och antändningsenergi samt den grad av blockering och inneslutning som uppstår på grund av omgivningen. Vid bestämning av last från en gasexplosion enligt denna beräkningsmetod kan olika gasvolymer ha olika styrkefaktorer. Storleken på gasvolymen för olika styrkefaktorer beror på volymen hos blockerade och inneslutna områden så som schematiskt illustreras i Figur 1.2. A gasmoln B c:\users\herhei\appdata\local\microsoft\windows\temporary internet files\content.outlook\8dditbyj\bilaga explosioner gårda 2_12_mj_ docx Figur 1.2 C stötvågsfront Schematisk illustration av TNO multienergimetod. Område A och B innesluts av ett gasmoln och kan båda ge upphov till varsin explosion med förhöjd styrkefaktor. Resterande del av gasmolnet kan även det ge upphov till en gasexplosion men med en låg styrkefaktor.

92 4 (22) Lastkälla I TNO Multienergimetoden finns det tre parametrar som avgör vilken last som fås från en given gasexplosion: Ingående stökiometriskt blandad gasvolym (explosionskällans energiinnehåll) Explosionsstyrka (anges med en styrkefaktor, graderad 1-10 där ett högt värde anger en kraftig explosion 10 motsvarar en detonation) Avstånd mellan explosionscentrum och studerad punkt Nedan presenteras det resonemang som har använts här för att bedöma aktuellt värde på dessa parametrar. Gasvolym För det fall att en gasexplosion uppstår så utgår här använd beräkningsmetod från ett energiinnehåll som motsvarar en stökiometriskt blandad gas, dvs. att en optimal blandning av luft och brännbar gas har erhållits. Om så inte är fallet fås en explosion med reducerad styrka. Det är inte sannolikt att en stökiometrisk blandning uppstår men att utgå från en sådan situation resulterar i ett konservativt lastantagande och används därför också här. Hur storleken på en blockerad gasvolym, som kan ge upphov till en kraftig gasexplosion, ska bestämmas är inte självklart. För en gasexplosion med sitt centrum på väg E6 finns det inga fasta naturliga områden som kan ge upphov till en kraftig explosion. Vid händelse av en olycka kommer det dock finnas ett antal fordon i området som kan ge upphov till en sådan blockerad volym. Ett möjligt sätt att resonera för bestämning av en starkt blockerad volym är därför att utgå från den gasmängd som samlas under en ansamling av fordon, dvs. mellan vägbana och undersida fordon. Här har utgåtts från en volym enligt nedan: 3 V fordon = b l h = 2 5 0,5 = 5 m / fordon (1.2) c:\users\herhei\appdata\local\microsoft\windows\temporary internet files\content.outlook\8dditbyj\bilaga explosioner gårda 2_12_mj_ docx Det kan även argumenteras att utrymmet mellan bilar till viss del ska innefattas i en sådan volym. Detta kan göras genom att approximativt öka längden med 2 0,5 m i horisontalled, vilket då ger en volym på V fordon = b l h = 3 6 0,5 9 m / fordon (1.3), mod mod mod = 3

93 5 (22) Av detta resonemang fås att omkring 5-10 m 3 gas/fordon kan vara rimligt att utgå från vid uppskattning av en blockerad volym. Om det antas att bilar innefattas i det utsläppta gasmolnet fås då m 3 gas, beroende på vilket grundvärde som väljs. Vidare bedöms det vara rimligt att ta höjd för en stökiometriskt blandad gasvolym på totalt m 3. Styrkefaktor Val av explosionsstyrka är en viktig parameter som har stor inverkan på storleken hos den förväntade explosionslasten. Det är dock svårt att bedöma vilken styrka som ska användas i en given situation och här utgås från förenklade riktlinjer som ges i Johansson (2013), se Tabell 1.1. Följande styrkefaktorer utgås från i här utförda beräkningar: En styrkefaktor på s = 2 motsvarar en gasmolnsexplosion för en låg- eller mellanreaktiv gas på en mer eller mindre öppen yta. o För detta fall utgörs gasvolymen av den totala mängd stökiometriskt blandad gas som finns tillgänglig inte av den blockerade volymen. En styrkefaktor på s = 5 motsvarar en gasexplosion i en blockerad volym. o För ett sådant fall är det rimligt att utgå från en större gasvolym än vad som är fallet vid en starkt blockerad volym V gas = 200 m 3. En styrkefaktor på s = 7 motsvarar en gasexplosion i en starkt blockerad volym. o Här har antagits att den tvådimensionella fördämning som fås av gasen mellan vägbana och undersida fordon motsvarar ett sådant fall. Det är också rimligt att utgå från en mindre gasvolym än när s = 5 antas V gas = 100 m 3. I TNO Multienergimetoden ansätts en energimängd E gas = 3,5 MJ/m 3, oberoende av vilken typ av gas som utgås från. Resulterande energimängd i exploderande gasmoln beräknas därefter som E = E' V (1.4) gas gas gas c:\users\herhei\appdata\local\microsoft\windows\temporary internet files\content.outlook\8dditbyj\bilaga explosioner gårda 2_12_mj_ docx

94 6 (22) Tabell 1.1 Riktlinjer för val av styrkefaktorer som har utgåtts ifrån i detta dokument. Baserad på Johansson (2013). Antändningsenergi Grad av blockering Inneslutning Styrke- Hög Låg Hög Låg Ingen Ja Nej faktor, s ) 1) Om den exploderande gasens reaktivitet inte är Hög (motsvarar t.ex. vätgas eller acetylen) kan s = 2 användas. Inverkan av olika typer av gaser kan istället beaktas genom val av styrkefaktor en reaktiv gas så som vätgas medför en högre styrkefaktor än vad som är fallet för en gas som inte är så reaktiv, t.ex. metan eller propan. Baserat på ovanstående kan det argumenteras för att s = 5 samt s = 7 är högt valda värden för det aktuella fallet när vi har låg- och mellanreaktiva gaser. Ett resonemang enligt ovan har av författaren dock använts i andra liknande sammanhang och medför en konservatism i bedömningen som har ansetts vara rimlig att ha med. En överskattning av styrkefaktorn får i de flesta fall också större effekt på den resulterande lasten än en överskattning av ingående gasvolym. I Tabell 1.2 sammanställs resulterande volym, energimängd samt styrkefaktor för ovan identifierade situationer. För ett öppet område kan det argumenteras att den aktuella volymen ska minskas med den blockerade volymen, dvs. att en volym på = 900 m 3 istället ska användas i kombination med s = 2. Här har dock konservativt valts att utgå från den totala, oreducerade gasvolymen. Tabell 1.2 Gasvolym, resulterande energimängd samt styrkefaktor för identifierade lastkällor. c:\users\herhei\appdata\local\microsoft\windows\temporary internet files\content.outlook\8dditbyj\bilaga explosioner gårda 2_12_mj_ docx Område V [m 3 ] E gas [MJ] Öppet Blockerat s [-] Starkt blockerat

95 7 (22) Avstånd I avsnitt 3.1 i huvudrapporten anges att avståndet mellan väg E6 och närliggande byggnader är i snitt omkring 23 m. Av Figur 1.3 framgår dock att det horisontella avståndet till Gårda 2:12 varierar mellan omkring 16 och 28 m. Det är tämligen naturligt att utgå från ett horisontellt avstånd som motsvarar sträckan mellan vägkant och byggnad och fortsättningsvis utgås från detta antagande. Med hänvisning till ovanstående resonemang om explosionskällans placering kan det dock ändå poängteras att det fortfarande bedöms vara rimligt att vid en blockerad eller starkt blockerad gasexplosion låta explosionscentrum placeras en bit in på väg E6. Den aktuella bredden på väg E6, närmast aktuell byggnad, är omkring 20 m (fyra filer + vägren). Om explosionscentrum antas vara belägen på ett avstånd motsvarande 1/3 av denna sträcka från vägens kant innebär detta att avståndet ökar med ytterligare 7 m, dvs. ett horisontellt avstånd som då inte understiger 23 m. 28 m Väg E6 20 m 23 m 18 m 16 m Figur 1.3 Överblick av kontorsbyggnad i Gårda 2:12 i förhållande till väg E6. Det resulterande avståndet r till önskad punkt på en närliggande byggnad kan beräknas som c:\users\herhei\appdata\local\microsoft\windows\temporary internet files\content.outlook\8dditbyj\bilaga explosioner gårda 2_12_mj_ docx = x + y z (1.5) r + där x och y anger horisontellt avstånd, och z anger vertikalt avstånd, från explosionscentrum. Det är detta avstånd r som sedan används för att bedöma lasten som verkar mot en given byggnadsdel.

96 8 (22) För en öppen gasmolnsexplosion kan det argumenteras för att last från en explosion med styrkefaktor s = 2 kan befinna sig närmare byggnaden än avståndet mellan vägkant och byggnad medger eftersom gasmolnet kan blåsa mot byggnaderna. Antändning i yttre delen av molnet innebär dock med stor sannolikhet att förloppet kommer karakteriseras av en gasmolnsbrand (flash fire) eftersom gaskoncentrationen inom denna del av molnet kan förutsättas ligga vid sin undre explosionsgräns. För ett explosionsartat förlopp anses det rimligt att antändning förutsätts ske i närhet till olycksplatsen, eftersom det är inom detta område det skulle kunna ske ansamling av större gasmängder med stökiometriska koncentrationer. Vidare utgörs de primära tändkällorna av ett gasmoln av fordonen på transportleden, vilket ytterliga styrker resonemanget att det är rimligt att explosionscentrum utgår från olycksplatsen. I här utförda beräkningar bedöms det därför rimligt att bibehålla ett horisontellt avstånd enligt ovan när s = 2. Här utgås konservativt från att horisontellt avstånd x motsvarar sträckan mellan vägkant och byggnadsfasad. Vid en global lastanalys mot aktuell byggnad är det dock möjligt att beakta ökat avstånd till olika delar av byggnaden (dvs. y 0) något som kan medföra en ytterligare reduktion av resulterande last. 1.3 Explosion från BLEVE En explosion från en så kallad BLEVE (Boiling Liquid Expanding Vapor Explosion) är ett fenomen som kan uppstå i en behållare med gas som har trycksats på ett sådant sätt att gasen övergått till vätska. Om behållaren brister sjunker dock trycket plötsligt varvid vätskan kokar och övergår till ånga. Detta genererar en snabbt expanderande blandning av ånga och vätska, vilket kan ge upphov till ett explosionsliknande förlopp som genererar en luftstötvåg som breder ut sig i omgivningen. c:\users\herhei\appdata\local\microsoft\windows\temporary internet files\content.outlook\8dditbyj\bilaga explosioner gårda 2_12_mj_ docx För att en BLEVE ska kunna inträffa krävs, enligt CCPS (2010), att följande villkor uppfylls: En vätska som har en temperatur som överstiger sin kokpunkt vid normalt lufttryck En sluten behållare som kan motstå det tryck i vätskan som krävs för att förhindra kokning Ett plötsligt brott i behållaren som gör att vätsketrycket hastigt sjunker. Den vanligaste orsaken till att en BLEVE uppstår är kopplad till upphettning av behållaren på grund av en brand. Värmen från branden bidrar dels till att öka trycket inne i tanken och dels medför det en försvagning av behållarens mekaniska

97 9 (22) styrka (hållfastheten hos stål halveras vid en temperatur av omkring 500 C). Ovanstående förutsättningar innebär att en BLEVE har lättare att uppstå i en LNGbehållare (Liquified Natural Gas) än i t.ex. en tank med bensin eller diesel. Hos den förra typen är konceptet att naturgas i flytande form transporteras nedkyld under atmosfärstryck i dubbla vakuumisolerade tankar vars säkerhetsventiler aktiveras vid en tryckhöjning om cirka 7-9 bar. LNG-behållare är således utformade för att klara stora tryck och om en närliggande brand resulterar i en snabb förångning av den nedkylda naturgasen finns det också risk att en BLEVE kan uppstå. För Bensin eller diesel, som redan befinner sig i vätskefas och därför har behållare som inte är dimensionerade för att klara höga tryck, är risken för en BLEVE låg. Baserat på detta kan konstateras att BLEVE är relevant för LNGbehållare medan riskerna för ett en BLEVE ska uppstå i samband med en olycka involverande bensin- eller dieseltank är liten. En BLEVE kan, enligt CCPS (2010), resultera i bland annat följande konsekvenser: Stötvåg Splitterutkast Eldklot Att teoretiskt bestämma vilken stötvågslast som genereras av en BLEVE är svårt. De beräkningsmodeller som finns för att uppskatta explosionslasten från BLEVE kan vara mycket konservativa och i det här dokumentet utgås därför från observationer om last som har gjorts för inträffade olyckor. I Planas-Cuchi et al. (2004) och Planas et al. (2015) beskrivs två olika explosionsolyckor i Spanien som inträffade 2002 respektive 2011 och som är kopplade till BLEVE. I båda fallen härrörde explosionen från tankbilar som transporterade LNG. Lastvolymen uppgick i båda fallen till cirka 56 m 3 med ett dimensionerat tryck på 7 bar, något som bedöms vara representativt även för svenska förhållanden. Baserat på observationer från olycksplatsen presenteras en konservativ baklängesräkning i ovanstående referenser, där en uppskattning har gjorts av den ekvivalenta mängden TNT som krävs för att generera samma explosionslast som erhålls i BLEVE-olyckan. Dessa beräkningar ger ekvivalenta TNT-mängder på kg samt kg TNT för olyckan 2002 respektive 2011, dvs. ett medelvärde på 53 kg respektive 47 kg. c:\users\herhei\appdata\local\microsoft\windows\temporary internet files\content.outlook\8dditbyj\bilaga explosioner gårda 2_12_mj_ docx En BLEVE kan ge upphov till fragment (från framförallt behållaren för vätska/gas) som kastas flera hundra meter bort från explosionskällan. Dessa fragment är i regel relativt få till antalet och ett enskilt fragment kan storleksmässigt utgöra en betydande andel av behållarens totala storlek. Uppkomsten av en BLEVE gör att utkastningsriktningen hos sådana fragment sker i linje med behållarens längd (dvs.

98 10 (22) tankbilens längd). Med tanke på potentiell storlek hos sådana fragment är det mycket svårt att skydda sig mot en sådan händelse. Skadeomfattningen av att människor i omgivningen skulle kunna träffas från flygande fragment kan vidare betraktas som försumbar i relation till de potentiella skadeeffekterna från uppkommen värmestrålning och stötvåg. Utkast av flygande fragment bedöms därmed inte relevant att studera ytterligare här. Ett eldklot från en BLEVE kan sträcka sig långt ut från explosionscentrum (cirka 40 m i horisontalled och 100 m i vertikalled, se kapitel 6) och utgör också ett dödligt hot mot de människor som hamnar inom dess utbredning. För att minimera risken för omgivningen är det därför väsentligt att eldklotet förhindras att komma i kontakt med människor i så stor grad som möjligt. En BLEVE utgår från en gasbehållare och explosionscentrum antas här vara placerad i vägkant. 1.4 Explosion från massexplosivt sprängämne Beräkningsmetod I litteraturen finns det tydliga anvisningar om hur den resulterande lasten från en explosion av sprängämne kan beräknas och för här framtagna lastvärden utgås från anvisningar i Johansson (2012) Förutsättningar Till skillnad mot en gasexplosion så kommer en explosion av sprängämnen alltid utgöras av en detonation. Detta medför att explosionen alltid blir kraftig samt att osäkerheten i bestämningen av resulterande last minskar betänkligt jämfört med vad som gäller vid en gasexplosion. Vid beräkning av explosionslast från sprängämne avgör följande faktorer vilken last som fås: Mängd och typ av sprängämne (explosionskällans energimängd) Avstånd mellan explosionscentrum och studerad punkt c:\users\herhei\appdata\local\microsoft\windows\temporary internet files\content.outlook\8dditbyj\bilaga explosioner gårda 2_12_mj_ docx De empiriska samband som sedan används för att beräkna lasten utgår normalt från sprängämnet TNT (Trotyl). Olika typer av sprängämnen karakteriseras därför ofta med en så kallad ekvivalent TNT-vikt, dvs. en dimensionslös faktor med vilken den aktuella vikten ska multipliceras för att få samma last som 1 kg TNT. I detta dokument utgås dels från TNT men också från dynamit, där den senare bedöms ha en faktor på 0,6 (1 kg dynamit motsvarar sprängverkan hos 0,6 kg TNT). En explosion från sprängämne antas här ha sitt explosionscentrum i vägkant.

99 11 (22) Vilken mängd sprängmedel som ska användas för dimensionering av närliggande bebyggelse till farligt godsled är en fråga som blir väldigt central för den resulterande last som slutligen används för detta. Det kan argumenteras för att man här bör ta höjd för en förhållandevis stor mängd sprängmedel, för att därigenom säkerställa att dimensionering görs på säker sida. Som bakgrund till val av mängd sprängämne kan nämnas att flertalet av de terroristattentat som riktats mot västvärldens intressen under de senaste 25 åren har understigit en laddningsmängd av i storleksordningen 1000 kg TNT i Breiviks attentat i Oslo 2011 användes exempelvis en laddning på motsvarande omkring 700 kg TNT. Att dimensionera bebyggelsen för en olyckslast motsvarande den från en terroristattack har dock inte bedömts vara befogat. Här har det istället ansetts vara betydligt rimligare att utgå från en mer måttlig sprängämnesmängd en explosion orsakad av 100 kg dynamit (motsvarar 60 kg TNT). Bakgrunden till detta val är att 100 kg av ett sprängämne bedömts vara en rimlig övre mängd för mer vardagliga transporter till och från byggarbetsplatser via väg E6. Detta lastfall anses även täcka in last från BLEVE, se avsnitt 1.3, som bedöms motsvara en explosion från omkring 50 kg TNT. I detta dokument beaktas sålunda inte mer extrema lastfall som teoretiskt skulle kunna uppstå vid större transporter av massexplosiva ämnen. Att begränsa mängden sprängämnen till 100 kg dynamit är således ett högst medvetet val och bedöms vara både ett rimligt och ett mer praktiskt anpassat förhållningssätt än att ta höjd för större laddningar på exempelvis kg. 1.5 Last mot byggnad c:\users\herhei\appdata\local\microsoft\windows\temporary internet files\content.outlook\8dditbyj\bilaga explosioner gårda 2_12_mj_ docx Orientering Vilken last som uppstår mot en byggnad beror till stor del på dess avstånd till explosionscentrum för de laster som diskuteras i detta dokument är det en betydande skillnad på om detta avstånd uppgår till 25, 50 eller 100 m. I en riskutredning antas ofta att explosionscentrum är placerad i ett givet läge, vilket bedöms ge en representativ bild av den sammantagna riskbilden mot studerat område. Dvs. olika möjliga lägen på explosionscentrum beaktas normalt sett inte i den totala risksammanställningen. Orsaken till en sådan förenkling är att många olika typer av komplicerade aspekter behöver vägas in för att få fram en övergripande riskbild och för att göra detta arbete praktiskt hanterbart blir en sådan låsning av lastplaceringen nödvändig. Vid kontroll av enskilda byggnader mot en potentiell explosionslast utgås dock fortfarande från ett konservativt antagande där placering av explosionscentrum antas vara det värsta tänkbara. Dvs. för kontroll av en byggnad antas lastplace-

100 12 (22) ringen vara rörlig i enlighet med de förutsättningar som finns, t.ex. att explosionslastens centrum utgår från en godtycklig punkt någonstans på väg E6. Ett sådant angreppsätt medför också att ett robust skydd skapas för tillkommande bebyggelse, som är okänslig mot var på trafikleden som en olycka uppstår Inverkan av avstånd Baserat på den information som ges i avsnitt 1.2 till 1.4 har beräkningar utförts för att få fram lastvärden, uttryckta som reflekterat övertryck och impulstäthet, som kan jämföras mellan olika lastsituationer när explosionen antas inträffa på ett avstånd om m, se Figur 1.4. till Figur 1.6. I Figur 1.4. jämförs last från olika typer av gasexplosioner definierade i avsnitt Av detta framgår att trycket sjunker betänkligt med minskande styrkefaktor. För impulstätheten är sambandet inte lika tydligt även om det är klart att en gasexplosion med stor volym och låg styrkefaktor (explosion på öppen yta) ger högst impulstäthet. Reflekterat tryck, P r + [kpa] Gas, starkt blockerad (P) Gas, blockerad (P) Gas, öppen (P) Gas, starkt blockerad (i) Gas, blockerad (i) Gas, öppen (i) Avstånd, r [m] Figur 1.4 Jämförelse av last från olika typer av gasexplosioner enligt Tabell 1.2 för avstånd r = m Reflekterad impulstäthet, i r + [Pas] c:\users\herhei\appdata\local\microsoft\windows\temporary internet files\content.outlook\8dditbyj\bilaga explosioner gårda 2_12_mj_ docx I Figur 1.5 jämförs en starkt blockerad gasexplosion (den gasexplosion som är mest likt en detonation) med explosion från 100 kg dynamit (60 kg TNT). Av detta kan det konstateras att det resulterande trycket samt impulstätheten från dynamit är större än vid den aktuella gasexplosionen undantaget är på korta avstånd r 25 m där impulstätheten i princip är densamma. Detta innebär att den last som fås från en starkt blockerad gasexplosion helt innefattas av den last som fås från en explosion

101 13 (22) på 100 kg dynamit. I Figur 1.6 görs motsvarande jämförelse av reflekterande stötvåg mellan gasexplosion och BLEVE (motsvarar 50 kg TNT, se avsnitt 1.3). Av detta kan konstateras att det resulterande trycket är större vid en BLEVE men att impulstätheten är något lägre för korta avstånd (r 35 m) och därefter ungefär densamma. Reflekterat tryck, P r + [kpa] Dynamit (60 kg TNT) (P) Gas, starkt blockerad (P) Dynamit (60 kg TNT) (i) Gas, starkt blockerad (i) Reflekterad impulstäthet, i r + [Pas] Avstånd, r [m] Figur 1.5 Reflekterat tryck, P r + [kpa] Resulterande last från reflekterad luftstötvåg orsakad av starkt blockerad gasexplosion samt explosion från 100 kg dynamit (motsvarar 60 kg TNT) för avstånd r = m BLEVE (50 kg TNT) (P) Gas, starkt blockerad (P) BLEVE (50 kg TNT) (i) Gas, starkt blockerad (i) Reflekterad impulstäthet, i r + [Pas] c:\users\herhei\appdata\local\microsoft\windows\temporary internet files\content.outlook\8dditbyj\bilaga explosioner gårda 2_12_mj_ docx Figur Avstånd, r [m] Resulterande last från reflekterad luftstötvåg orsakad av starkt blockerad gasexplosion samt explosion från BLEVE (motsvarar 50 kg TNT) för avstånd r = m.

102 14 (22) Vilket lastfall som är kritisk för en given byggnad eller konstruktionsdel beror på de dynamiska egenskaperna hos byggnaden. Som en vägledning kan dock anges att ett högt tryck (starkt blockerad gasexplosion eller explosion från dynamit eller BLEVE) i regel är kritisk för lokal respons i enskilda konstruktionsdelar så som fasad, pelare, fönster och bjälklag medan en hög impulstäthet (öppen explosion) eventuellt kan vara kritisk för byggnadsstommens globala respons Kravbild De krav som ställs med hänsyn till en explosion är kopplade till att reducera antal omkomna personer till en acceptabelt låg nivå utifall att en sådan olycka trots allt inträffar. En människa har egentligen en förhållandevis god motståndsförmåga mot höga tryck, se Figur 1.7. De lastvärden som kan vara acceptabla för en människa kan dock medföra kollaps av en byggnad. Det är således inte ovanligt att lasten från en sprängämnesexplosion är farligare för en byggnad än för en människa och det kan, ur explosionssynpunkt, därför vara mer farligt för en människa att vara inne i en byggnad med dålig bärighet än att vara ute i det fria. Om alltför nära avstånd till explosionscentrum undantas så utgörs det primära hotet mot en människa framförallt av att träffas av splitter samt att slungas iväg eller falla omkull av den resulterande stötvågen om det senare inträffar finns det risk att allvarlig skada uppstår när personen slår i marken. Om en byggnad helt eller delvis rasar samman så finns det dock stor risk att detta resulterar i ett stort antal omkomna personer. Figur 1.7 Skaderisker för oskyddad, stående människa på olika avstånd från en markdetonation av 250 kg TNT. Från Svensson (2015). c:\users\herhei\appdata\local\microsoft\windows\temporary internet files\content.outlook\8dditbyj\bilaga explosioner gårda 2_12_mj_ docx Kravbilden på en byggnad vid en explosionslast är att undvika fortskridande ras. Med detta menas här att förlusten av en enskild byggnadsdel inte ska få katastrofala följder så som att hela eller stora delar av byggnaden rasar samman. Förutom att stommens bärighet säkerställs bedöms begreppet fortskridande ras här även inbegripa att bjälklag i byggnaden ska förbli intakta vid en explosion. Dvs. bjälklagen, eller pelare/väggar som stöttar dessa, ska inte brytas sönder så att personer

103 15 (22) på ett plan faller ner en våning, eller att någon på planet nedanför riskerar att ovanpåliggande bjälklag (dvs. taket i den våningen personen befinner sig på) faller ner. I begreppet fortskridande ras bedöms dock inte ingå att fasaden ska förbli intakt (undantag gäller om fasaden är bärande då ingår denna som en del i den bärande stommen och måste därför hålla). Ur bärighetssynpunkt för byggnaden är det således acceptabelt att en icke bärande fasad, t.ex. fönster, slås ut och helt eller delvis kastas in i byggnaden. Det kan dock finnas andra skäl till varför fasaden bör förbli intakt vid en explosion. Av brandskäl (pölbrand) finns det ofta krav att fasaden ska utföras med icke brännbart material. Vid gasexplosion eller BLEVE finns också hotet från det resulterande eldklotet som bildas vid sådana händelser. För en person som omfamnas av ett sådant eldklot är det betydande risk att fatala skador uppstår och det är därför av stor vikt att ett sådant scenario förhindras. Vid händelse av en gasexplosion eller BLEVE behöver därför även kombinationen av explosionstryck samt eldklot beaktas tillsammans, dvs. det behöver säkerställas att fönsterrutor i utsatta delar av fasaden är intakta även efter explosionen för att därmed kunna erbjuda fortsatt skydd mot ett verkande eldklot eller en brand. Detta krav kan medföra att särskilda åtgärder behöver göras på fönsterrutor nära väg E Effekt av explosionslast Vilken explosionslast som en given byggnad klarar av att hantera utan extra förstärkande åtgärd är starkt beroende av hur byggnadens bärande system samt fasad ser ut. Om fasaden består av armerade betongelement är det förmodligen möjligt att påvisa att effekten på dessa, från en explosionslast, är förhållandevis begränsad. Om fasaden dock istället består av någon form av lättelement, t.ex. förtillverkade element av stenull med tunna pålimmade stålplåtar på fram- och baksida, så är risken dock stor att dessa inte klarar av aktuella laster lika väl och att någon form av förstärkning kan behövas. Vidare utgör glas i fasaden en potentiell svaghet med hänsyn till explosionslast. Enligt Forsén (1997) kan 10 % av fönsterrutor förväntas krossas vid ett explosionstryck på 3 kpa och 50 % krossas vid ett övertryck på 10 kpa. Dessa värden bör dock betraktas som riktvärden 1 lastkapaciteten för ett givet fönster beror på dess geometri samt ingående typ av glas. c:\users\herhei\appdata\local\microsoft\windows\temporary internet files\content.outlook\8dditbyj\bilaga explosioner gårda 2_12_mj_ docx 1 Som jämförelse kan nämnas att det vid beräkning av resulterande trycklast vid invändig explosion (där det är konservativt att anta ett högt tryckvärde) är vanligt att anta att ett vanligt fönster klarar ett tryck på 5 kpa.

104 16 (22) Enligt kapitel 6 i huvudrapporten kan eldklotet från en BLEVE sträcka sig omkring 40 m i horisontalled och 100 m i vertikalled. Av Figur 1.6 framgår att det reflekterade trycket, vid BLEVE, överstiger 10 kpa även på så stora avstånd som r = 100 m, dvs. ett tryckvärde som bedöms vara så högt att normala fönster brister. Om fönster brister uppstår risk av skador från glassplitter samt inläckande trycklast men framförallt förloras även fasadens skyddande effekt mot ett efterföljande eldklot (gasexplosion eller BLEVE) eller brand. Det är därför rimligt att någon form av förstärkande åtgärd av fönster tas på de delar av fasaden som kan nås av ett eldklot orsakat av BLEVE. En möjlig förstärkningsåtgärd är att använda så kallade explosionsresistenta fönster 2. Tillåten lastkapacitet, uttryckt som tryck och impulstäthet, ges i Tabell 1.3 och av denna framgår att den lägsta klassen, ER1, klarar av tryck upp till 100 kpa och impulstäthet på 900 Pas 3. En jämförelse av denna kapacitet och de lastvärden som listas i Figur 1.6 visar att denna typ av fönster, med god marginal, är tillräckliga för att motstå de laster som bedöms kunna uppkomma vid en explosion på väg E6. Det är dock viktigt att observera att användandet av fönster av klass ER1 inte bör användas genomgående i hela byggnaden. För exempelvis ett avstånd på r = 55 m fås ett tryck och impulstäthet på mindre än 20 kpa respektive 150 Pas, vilket förmodligen kan påvisas klaras av med betydligt klenare fönster än ett som uppfyller kraven i klass ER1. Tabell 1.3 Klassificering av explosionsresistenta fönsterrutor enligt EN Fönster av klass ER1 bedöms vara tillräckliga för att motstå de laster som kan uppstå mot närliggande byggnad vid en explosion på väg E6. Klassificering P r + [kpa] i r + [Pas] t r + [ms] ER ER ER ER c:\users\herhei\appdata\local\microsoft\windows\temporary internet files\content.outlook\8dditbyj\bilaga explosioner gårda 2_12_mj_ docx 2 Denna typ av explosionsresistenta fönster ställer dock även krav på kraftigare fönsterramar som kan fästas in i fasaden, något som också ökar kravet på fasadens lastupptagningsförmåga. 3 Det finns även ett ytterligare krav om att lastens varaktighet ska uppgå till minst 20 ms. Detta krav bedöms här vara av mindre betydelse eftersom de varaktigheter som fås för lasterna i avsnitt 1.2 till 1.4 baseras på en triangelformad tryckkurva medan tryckkurvan i verkligheten har en mer exponentiellt avtagande tryckkurva som gör att den verkliga varaktigheten blir större.

105 17 (22) Effekt av en tät fasad Om fönster inte utformas som explosionsresistenta finns det en överhängande risk att närliggande byggnaders fönsterrutor kommer att gå sönder om det på väg E6 inträffar en explosion enligt avsnitt 1.2 till 1.4. De vanligast förekommande personskadorna orsakade av en explosion är i regel skador från splitterfragment. Av dessa skador utgörs i sin tur en betydande majoritet av skador från glassplitter från krossade fönster som kastas in i byggnaden. Omfattningen av sådana skador är svårt att bedöma men det förefaller inte orimligt att det även kan medföra ett fåtal dödliga skador. Genom att säkerställa att fasaden blir tät 4 mot explosionslast kan denna osäkerhet dock helt undvikas. En tät fasad medför således en säkrare bedömning av antalet omkomna vid händelse av en närliggande allvarlig olycka på väg E6. Förutom ett ökat skydd mot explosionslast så medför en tät fasad även ett starkt ökat skydd gentemot brand och förekomsten av efterföljande eldklot vid händelse av gasexplosion eller BLEVE. I och med att majoriteten av antalet explosionsrelaterade transporter på väg E6 är kopplade till brandfarlig gas är det också denna typ av olycka som primärt kan förväntas styra risknivåerna för en explosion. Det bedöms därför också vara rimligt att ett skyddskoncept mot en potentiell explosionslast primärt utformas för att klara mindre, men mer troliga olycksfall, än att ta höjd för alltför extrema olyckshändelser som i princip motsvarar lasten från en aktiv terrorhandling. En byggnad nära väg E6 som utformas med en tät fasad får flera fördelar: Stötvågslasten kommer enbart belasta byggnadens fasad, vilket innebär att potentiella skador på bärande konstruktionsdelar inne i byggnaden effektivt förhindras. Glassplitter kastas inte in på människor i byggnaden, ingen risk för invändig omkullvältning eller ras av lättare byggnadsdelar. Med intakta fönsterrutor förbättras skyddet mot värmestrålning, från en efterföljande brand eller eldklot, betänkligt. c:\users\herhei\appdata\local\microsoft\windows\temporary internet files\content.outlook\8dditbyj\bilaga explosioner gårda 2_12_mj_ docx Här ställs krav på att byggnadsfasad inom ett horisontellt avstånd om 40 m från vägkant (möjlig utbredning för BLEVE) ska utformas med en tät fasad. Samma krav ställs även upp till en byggnadshöjd på 4 m oavsett avstånd (beaktar effekt av öppen gasexplosion). På större horisontella avstånd än 40 m kommer trycket visserligen fortfarande kunna vara så stort att belastade fönster riskerar att brista 4 Med tät fasad syftas här på en fasad som är utformad på ett sådant sätt att den förhindrar stötvågslasten från att tränga in i byggnaden. Detta innebär att såväl fasadelement som eventuella fönsterrutor klarar av att motstå de laster som en explosion innebär utan att gå sönder. Ett visst tryckgenomsläpp och lokala splitterutkast från fönster bedöms dock vara acceptabelt.

106 18 (22) men den verkande lasten bedöms vara så svag att risk för dödsfall av en sådan händelse är låg. Tillsammans bedöms ovanstående krav på en tät fasad medföra att några dödsfall inomhus inte är att förvänta för de explosionslastfall som beaktas här. c:\users\herhei\appdata\local\microsoft\windows\temporary internet files\content.outlook\8dditbyj\bilaga explosioner gårda 2_12_mj_ docx

107 19 (22) 2 Rekommendation 2.1 Lastfall att beakta vid dimensionering Utgående från resonemang och lastresultat i kapitel 1 rekommenderas det här att last från explosionslast beräknas med följande förutsättningar: Gasexplosion o Beräkning görs med TNO Multienergimetod, se Johansson (2013), med volym V och styrkefaktor s enligt nedan: o Gasexplosion, öppen yta (stark): V = m 3, s = 2 o Gasexplosion, öppen yta (stark): V = 2 00 m 3, s = 5 o Gasexplosion, starkt blockerad: V = 1 00 m 3, s = 7 BLEVE o Beräkning görs med sprängämne omräknat till ekvivalent mängd TNT, se Johansson (2012), med mängd TNT enligt nedan: o BLEVE: W = 50 kg TNT (speglingsfaktor 1,8 W mod = 90 kg TNT) Explosion av sprängämne o Beräkning görs med sprängämne omräknat till ekvivalent mängd TNT, se Johansson (2012), med mängd TNT enligt nedan: o Dynamit, 100 kg: W = 60 kg TNT (speglingsfaktor 1,8 W mod = 108 kg TNT) Resulterande tryck och impulstäthet för dessa fall sammanställs i Figur 1.4 till Figur 1.6 för en reflekterad stötvåg från en explosion på varierande avstånd. Utgående från reflekterade lastvärden kan, vid behov, oreflekterade tryck- och impulstätheter konservativt beräknas genom att dividera det reflekterade värdet med en faktor 2 för en mer noggrann metod hänvisas till Johansson (2013). 2.2 Information i detaljplan c:\users\herhei\appdata\local\microsoft\windows\temporary internet files\content.outlook\8dditbyj\bilaga explosioner gårda 2_12_mj_ docx Allmänt Krav ska i detaljplanen ställas på att närliggande byggnad utformas för att undvika fortskridande ras, se avsnitt över vad som här anses innefattas av denna definition. Vidare rekommenderas att det ställs krav på en tät fasad (se fotnot 4 för definition av tät fasad) för de delar av en byggnad som befinner sig inom 40 m i horisontalled och 100 m i vertikalled från kanten av väg E6. Dessa avstånd motsvarar en möjlig utbredning av eldklotet från en BLEVE och kravet säkerställer att

108 20 (22) fasaden är fortsatt intakt efter att ha belastats av den stötvåg som uppstår av en explosion och därmed kan erbjuda erforderligt skydd mot efterföljande eldklot Resulterande tryck och impulstäthet på olika avstånd En jämförelse av lastvärden i Figur 1.5 visar att last från en starkt blockerad gasexplosion nästan alltid understiger last från 100 kg dynamit (motsvarar 60 kg TNT) undantaget är impulstäthet på ett avstånd r 20 m. För andra typer av gasexplosion fås visserligen generellt ett lägre tryck medan impulstätheten kan överstiga den som fås från explosion med dynamit. Det är troligt att explosionslast från dynamit i de flesta fall (främst för lokal respons) kommer att utgöra det dimensionerande lastfallet men det finns också situationer där last från en gasexplosion på öppen yta kan ge en mer kritisk lastsituation (avser belastad byggnads globala respons). Kontroll av tät fasad ska göras inom horisontellt avstånd på 40 m och vertikalt avstånd på 100 m från vägkant. Vidare ska en tät fasad tillgodoses på ett godtyckligt avstånd från vägkant upp till ett vertikalt avstånd på 4 m. Denna kontroll kan baseras på det värsta av BLEVE (motsvarar 50 kg TNT) och starkt blockerad gasexplosion. För att förenkla riktlinjerna i detaljplanen är det dock möjligt att ersätta lastvärden för dessa lastfall med de lastvärden som fås för en explosion från 100 kg dynamit. Detta medför en viss konservatism, främst vad gäller kontroll av byggnadsdelar som befinner sig nära explosionscentrum, men bedöms i sammanhanget ändå vara en rimlig väg att gå för att underlätta användandet av framtagna explosionslaster. Med anledning av detta sammanställs i Figur 2.1 tryck och impulstäthet för en reflekterad stötvåg orsakad av följande explosionsfall kontroll ska göras för båda fallen: En konservativ kombination av last från 100 kg dynamit och en starkt blockerad gasexplosion (liten gasvolym, stor styrkefaktor) En öppen gasexplosion (stor gasvolym, liten styrkefaktor) c:\users\herhei\appdata\local\microsoft\windows\temporary internet files\content.outlook\8dditbyj\bilaga explosioner gårda 2_12_mj_ docx

109 21 (22) Reflekterat tryck, P r + [kpa] Dynamit/Gas, starkt blockerad (P) Gas, öppen (P) Dynamit/Gas, starkt blockerad (i) Gas, öppen (i) Avstånd, r [m] Reflekterad impulstäthet, i r + [Pas] Figur 2.1 Resulterande last från reflekterad luftstötvåg orsakad av 100 kg dynamit, starkt blockerad gasexplosion samt gasexplosion på öppen yta. Avståndet r som används i Figur 2.1 är det totala avståndet och beräknas som = x + y z (2.1) r + där x anger horisontellt avstånd mellan vägkant och byggnadsfasad, y anger horisontellt avstånd vinkelrätt till x (oftast är y = 0 m) och z anger vertikalt avstånd, mellan explosionscentrum och studerad punkt. För avstånd r > 100 m kan värden för r = 100 m användas. c:\users\herhei\appdata\local\microsoft\windows\temporary internet files\content.outlook\8dditbyj\bilaga explosioner gårda 2_12_mj_ docx I Figur 2.1 givna lastvärden medför att särskilda åtgärder sannolikt behövs för framförallt fönster för att uppfylla krav på en tät fasad. Explosionsresistenta fönster av klass ER1, se Tabell 1.3, uppfyller de lastkrav som ställs i Figur 2.1. Det ska dock poängteras att det i detaljplanen generellt inte bör ställas krav på fönster av en sådan klass eftersom sådana fönster, i många fall (särskilt på höge våningsplan), uppfyller aktuella krav med en mycket god marginal. Istället rekommenderas det att möjlighet ges att anpassa fönstrens utformning så att de klarar de aktuella lastkraven som anges i Figur 2.1.

110 22 (22) 3 Referenser van den Berg A.C. (1985): The multi-energy method A framework for vapour cloud explosion blast prediction. Journal of Hazardous Materials, 12(1985), sida CCPS (2010): Guidelines for Vapor Cloud Explosion, Pressure Vessel Burst, BLEVE and Flash Fire Hazards, Second edition. Center for Chemical Process Safety, John Wiley & Sons, Hoboken, USA. Johansson M. (2012): Luftstötvåg. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Publ.nr MSB448, Karlstad. Johansson M. (2013): Gasexplosion i det fria. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Dokument B02-121, , Karlstad. Planas-Cuchi E., Gasulla N., Ventosa A., Casal J. (2004): Explosion of a road tanker containing liquefied natural gas. Journal of Loss Prevention in the Process Industries 17 (2004), sida Planas E., Pastor E., Casal J., Bonilla J.M. (2015): Analysis of the boiling liquid expanding vapor explosion (BLEVE) of a liquuefied natural gas road tanker: The Zarzalico accident. Journal of Loss Prevention in the Process Industries 34 (2015), sida Svensson L. (2015): Människans tålighet mot luftstötvågor. FOI, FOI-R-2906-SE, Februari 2015, Stockholm. Samtliga referenser från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap finns att ladda ner gratis på c:\users\herhei\appdata\local\microsoft\windows\temporary internet files\content.outlook\8dditbyj\bilaga explosioner gårda 2_12_mj_ docx

111

112 Norconsult AB Theres Svensson gata 11 Box 8774, Göteborg , fax