Detaljplan för Luossavaara, Kiruna kommun Riskanalys avseende transport av farligt gods

Transkript

1 Detaljplan för Luossavaara, Kiruna kommun

2 Beställare: LKAB Beställarens representant: Ingrid Reppen Arkitektur+ development AB Katarina Kyrkobacke Stockholm Konsult: Uppdragsledare Norconsult AB Box Göteborg Herman Heijmans Uppdragsnr: Filnamn och sökväg: Kvalitetsgranskad av: Tryck: n:\102\34\ \0-mapp\09 beskr-utredn-pmkalkyl\riskanalys luossavaara kiruna.doc Katarina Holmgren Norconsult AB

3 luossavaara kiruna.doc 3 (52) Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning Risker med transport av farligt gods Typer av farligt gods Konsekvenser av en olycka med farligt gods Platsen Området Beskrivning Persontäthet Väg E Transporterade mängder Sannolikhet för olyckor Riskbedömning i den fysiska planeringen Definitioner Bedömningsgrunder för risker vid transport av farligt gods Länsstyrelsens kriterier Kvantitativa kriterier för individrisk Kvantitativa kriterier för samhällsrisk Resultat Situationen utan gruvtransporter Situationen med gruvtransporter Situationen med gruvtransporter och skyddsåtgärder Osäkerhetsanalys Diskussion och slutsatser Referenser Bilaga... 34

4 luossavaara kiruna.doc 4 (52) Sammanfattning Kiruna kommun avser att ta fram en detaljplan för Luossavaara 1:2. Planområdet ligger i närhet av E10 nordväst om Kiruna som är huvudled för transport av farligt gods. Länsstyrelsen i Norrbotten har tagit fram rekommendationer för avstånd mellan bostadsbebyggelse och tranportleder för farligt gods. Dessa avstånd klaras inte i den aktuella detaljplanen s SJABLON amtidigt som mängden farligt gods som transporteras på vägen förmodligen är lägre på E10 norr om Kiruna än söder om staden. Föreliggande riskanalys har tagits fram för att belysa risksituationen och ge rekommendationer för eventuella skyddsåtgärder. Uppgifter om transporter av farligt gods på E10 norr om Kiruna som har samlats in från ett flertal källor bekräftar att mängderna som transporteras i dagsläget är små. Samtidigt finns det en möjlighet att mängderna blir större om E10 förbi området kommer att användas för transporter av farligt gods för gruvdrift. Området sluttar ner från vägen mot Luossajärvi. Detta innebär att det vid en olycka med farliga vätskor finns påtaglig risk att dessa vätskor rinner ner i området och orsakar skada. En skyddsåtgärd som förhindrar att farliga vätskor skall kunna rinna ner mot planområdet vid en olycka med farligt gods på E10 skall därför genomföras. Riskberäkningar har genomförts för de mängder farligt gods som högst förväntas transporteras på E10 år Skyddsåtgärden ovan har ingått i dessa beräkningar. Beräkningar för fallet där inga transporter av farligt gods för ny gruvdrift förekommer visar på acceptabla risknivåer för planområdet. Beräkningar för fallet där sådana transporter tillkommer visar att det i så fall krävs ytterligare skyddsåtgärder. Effekten av skyddsåtgärden att anlägga ett tungt vägräcke längs E10 har också beräknats och risknivån är återigen acceptabel för området efter denna åtgärd. Sammantaget rekommenderas följande skyddsåtgärder: 1. Åtgärd som förhindrar att farliga vätskor från att rinna ner mot planområdet vid en olycka med farligt gods på E10.

5 luossavaara kiruna.doc 5 (52) 2. Om gruvdrift enligt ovan leder till ökade transporter av farligt gods förbi området så skal ett tungt vägräcke (s.k. högkapacitetesräcke) anläggas längs E10 mot planområdet. Åtgärd 1 skall genomföras senast när planområdet bebyggs, åtgärd 2 skall genomföras senast när gruvdrift enligt ovan startar. Med dessa åtgärder bedöms risksituationen vara acceptabel inom planområdet.

6 luossavaara kiruna.doc 6 (52) 1. Inledning En riskanalys skall genomföras för detaljplanen för Luossavaara 1:2 som ligger i norra delen av Kiruna, se figur 1. Planområdet kommer att ligga nära den nya sträckningen av E10 mot norr från Kiruna som är transportled för farligt gods. Länsstyrelsen i Norrbotten kräver att det görs en riskanalys i samband med detaljplanering som innebär bostadsbebyggelse på mindre än 70 m från farligt gods leder (Lst Norrbotten 2012). I det aktuella fallet är kortaste avstånd mellan bostäder och E10 ca 34 m. Figur 1. Områdets läge anges med den vita ovalen Det råder viss osäkerhet över vilka mängder farligt gods som kan komma att transporteras längs planområdet i framtiden. I dagsläget transporteras det sannolikt endast mindre mängder farligt gods på E10 norr om Kiruna men det finns farhågor för att dessa kan komma att öka framöver i samband med att ny gruvverksamhet startas. I denna utredning görs en bedömning av vilka mängder farligt gods som kan förväntas transporteras längs planområdet år 2020, såväl för ett fall utan ny gruvbrytning och ett fall med ny gruvbrytning som leder till ökade transporter längs planområdet. Kvantitativa riskberäkningar genomförs baserad på de antagna mängder farligt gods i dessa två fall.

7 luossavaara kiruna.doc 7 (52) 2. Risker med transport av farligt gods 2.1 Typer av farligt gods Enligt internationella bestämmelser (ADR) delas farligt gods in i nio klasser, se nedanstående tabell 1. Tabell 1. Indelning av farligt gods Klass Innehåll Exempel 1 Explosiva ämnen Massexplosiva varor (dvs. sprängämnen), fyrverkerier 2 Komprimerade, kondenserade eller under tryck lösta gaser Brandfarliga gaser (gasol), giftiga gaser (ammoniak, svaveldioxid) och andra trycksatta gaser (kvävgas, syrgas) 3 Brandfarliga vätskor Bensin, eldningsolja 4 Brandfarliga fasta ämnen Kalciumkarbid 5 Oxiderande ämnen Väteperoxid, ammoniumnitrat 6 Giftiga ämnen och smittfarliga ämnen Kvicksilverföreningar och cyanider, bakterier, levande virus och laboratorieprover 7 Radioaktiva ämnen Radioaktiva preparat för sjukhus 8 Frätande ämnen Olika syror, lut 9 Övriga farliga ämnen och föremål Asbest

8 luossavaara kiruna.doc 8 (52) 2.2 Konsekvenser av en olycka med farligt gods Nedan följer en allmän beskrivning av de olika sorters farligt gods som transporteras och potentiella följder av olyckor där farligt gods är inblandat. De förväntade följderna i form av dödsfall avser, om inget annat sägs, personer som vistas utomhus utan skydd. Konsekvenserna beskriv mera utförligt i bilagan. Klass 1. Explosiva ämnen En explosion av s.k. massexplosiva ämnen kan ge omkomna upp till ca 100 m från explosionen och byggnader kan raseras på flera hundra meters avstånd. Övriga explosiva ämnen kan, i huvudsak genom raserade byggnader, ge effekter på några tiotal meters avstånd. Klass 2: Brännbara eller giftiga gaser Utsläpp av brännbar gas i luft kan antändas direkt och orsaka en s.k. jetflamma. Om gasen inte antänds direkt bildas först ett brännbart gasmoln som sedan kan antändas relativt omgående eller driva iväg och antändas över bebyggelsen. Detta resulterar då i en flash brand (Flash Fire) eller gasmolnsexplosion (Vapor Cloud Explosion). I ytterst sällsynta komplicerade olyckor kan gastanken explodera och bilda ett eldklot, s.k. BLEVE (Boiling Liquid Expanding Vapor Explosion). Risken att omkomma av en jetflamma är vanligtvis liten på avstånd som överstiger 90 meter. Ett gasmoln som driver iväg med vinden kan hamna nära bebyggelsen och orsaka betydande skador vid antändning. En BLEVE kan ge upphov till omkomna på ett avstånd av 150 m. Klass 3: Brandfarliga vätskor Om en tank med mycket brandfarlig vätska (exempelvis bensin) skadas rinner bensinen ut och en s.k. pölbrand kan uppstå. Eldningsolja är så svårantändlig att brandrisken är försumbar. Risken att omkomma är som regel liten på avstånd som överstiger några 10-tals meter. Klass 4: Brandfarliga ämnen såsom svavel, fosfor, karbid. Dessa ämnen är fasta och skadar endast i olycksplatsens direkta omgivning. Klass 5: Oxiderande ämnen Olycka med endast dessa ämnen leder normalt ej till personskador, men om ämnena blandas med olja eller bensin kan det uppstå explosionsrisk och explosionerna kan var lika kraftiga som för ämnen i klass 1.

9 luossavaara kiruna.doc 9 (52) Klass 6: Giftiga ämnen. Giftiga ämnen ger mestadels enbart effekter vid direktkontakt. Klass 7: Radioaktiva ämnen Dessa ämnen transporteras normalt endast i små mängder på väg och järnväg. Risken att omkomma är därför försumbar. Klass 8: Frätande ämnen såsom saltsyra, svavelsyra. Risk för skador är normalt störst inom ca 20 m eftersom skada uppkommer vid direkt exponering på personen. Klass 9: Övriga farliga ämnen och föremål Denna klass omfattar bl.a. miljöfarligt avfall dock inga ämnen som är brandfarliga eller explosiva.

10 luossavaara kiruna.doc 10 (52) 3. Platsen 3.1 Området Beskrivning Planområdet ligger nord väst om Kiruna. Kortast avstånd mellan det planerade läget för E10 och den planerade bostadsbebyggelsen är ca 34 m, se figur 2. Framtida E10 Planområde Figur 2. Planområdet Området sluttar från E10 ner mot sjön Luossajärvi som ligger sydväst om planområdet. Höjdskillnaden mellan E10 och markhöjden vid den närmaste bostadsbebyggelsen är som högst ca 3 m. Inom själva området är höjdskillnaden mellan husen närmast E10 och husen närmast sjön ca 20 m, se figur 3.

11 luossavaara kiruna.doc 11 (52) Figur 3. Sektion genom området vid läget för skidbron över E10 Att området sluttar ner från E10 framgår av figur 3. Detta innebär att en olycka med farligt gods i vätskeform kan leda till att den farliga vätskan rinner ut i området vilket kan leda till såväl personskador som miljöskador, beroende på vilken vätska det är frågan om. Generellt anses att detta kan leda till omotiverade risker för ett bostadsområde och som första skyddsåtgärd måste det säkerställas att det vid en olycka med farligt gods på E10 inte kan rinna ner farliga vätskor till planområdet. Denna skyddsåtgärd kommer att tas med i åtgärdsförslagen i kapitel 7 och kommer att förutsättas i riskberäkningarna som redovisas i kapitel Persontäthet Inom området planeras för 150 bostäder. Antalet personer per bostad bedöms ligga mellan 2 och 3 i snitt, vilket innebär att antalet personer som bor inom området uppskattas till personer. I de fortsatta beräkningarna utgår vi från att 400 personer bor inom området. I osäkerhetsanalysen i kapitel 6 analyseras vad som händer om antalet boende ligger 25 % högre än vad som antas här, d.v.s. 500 personer inom området. Dagtid förväntas i snitt att hälften av de boende befinner sig inom området, vilket innebär 200 personer. Dagtid antas att i genomsnitt 7 % av de boende (14 personer) befinner sig utomhus och resten inomhus. Nattetid antas 1 % (4 personer) vistas utomhus och resten inomhus. Handel och skolor kommer inte att anläggas inom 150 m från E10.

12 luossavaara kiruna.doc 12 (52) 3.2 Väg E Transporterade mängder Tillgängliga informationskällor Uppgifter om transport av farligt gods på E10 förbi planområdet har tagits från ett antal olika källor som redovisas nedan. Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) har undersökt hur mycket farligt gods som transporteras på olika vägavsnitt i september I undersökningen anges att det endast gick farligt gods ur klass 5.1, oxiderande ämnen på E10 norr om Kiruna. Mängden som transporterades uppskattas till mellan 0 och 490 ton (SRV 2007). Omräknat till år och antal transporter på ca 23 ton blir detta högst 11 x 490/23 = 234 transporter (månadstransporter multipliceras med 11 för att ta hänsyn till att det under juli och december förväntas förekomma färre transporter). Söder om Kiruna förekommer en större mängd transporter till LKAB. Enligt uppgift från LKAB (LKAB 2012) genomför företaget inga transporter norr om Kiruna. Enligt uppgifter från Räddningstjänsten (Rtj Kiruna 2012) förekommer transporter av ämnen i klass 3 till en tankstation i Abisko. Dessutom kan genomfartstransporter förekomma mellan Norge och Finland/Ryssland. Enligt uppgifter från Direktoratet för samfunnssikkerhet og beredskap, den norska motsvarigheten till MSB (DSB 2004) transporteras det mindre än 2750 ton farligt gods per år på E10 till Sverige. När det gäller olika ämnesklasser anges att enbart klass 8 (Frätande ämnen) transporteras. Mängden anges vara mindre än 1000 ton per år. Uppgifterna baseras på en undersökning under 3 månader år Under 2008 genomfördes en undersökning av genomfartstrafik med farligt gods på E10 genom Kiruna. (Vägverket Konsult 2008). I undersökningen konstaterades att Transport av farligt gods på E10 som genomfartstrafik genom Kiruna mot Norge verkar ske i ytterst liten omfattning. Transporterade mängder på E10 utan ny gruvdrift För att kunna uppskatta mängderna farligt gods som kan transporteras på E10 norr om Kiruna har informationen ovan sammanställt så att såväl mängderna som anges av MSB (klass 5.1) och DSB (klass 8) samt räddningstjänsten antas transporteras. Det genomsnittliga antalet transporter med klass 3 har uppskattats till 3 per vecka eller 156 per år.

13 luossavaara kiruna.doc 13 (52) Sammantaget fås följande mängd transporterade farligt gods, se tabell 2 nedan. Tabell 2. Klass Klass 3 Brandfarliga vätskor Klass 5.1 Oxiderande ämnen Klass 8 Frätande ämnen Uppskattat antal transporter med farligt gods på E10 norr om Kiruna Antal transporter Källa per år högst 156 Uppskattning utifrån samtal med Räddningstjänsten 2012 högst 234 MSB uppgifter 2006 högst 43 DSB uppgifter 2002 Dessa siffror är endast ungefärliga och gäller dessutom för olika år. Siffrorna för frätande ämnen kan räknas upp med ökningen av lastbilstrafiken på E10 norr om Kiruna mellan 2002 och 2006, se figur 4 som var 60 %. Detta ger ca 70 transporter i klass 8 per år. Figur 4. Transporter på E10 norr om Kiruna (Trafikverket 2012) Vidare måste siffrorna för klass 5.1 och 8 räknas upp med den ökning av lastbilstrafiken i Norrbotten län som Vägverket prognosticerats mellan 2006 och Som uppräkningsfaktor används den av Trafikverket angivna ökningstalet för godstransporter i Norrbottens län, d.v.s. 9 % mellan 2006 och 2020 (Vägverket 2006). För säkerhets skull räknas även siffrorna för klass 3 upp med samma faktor. Siffrorna rundas sedan av uppåt till närmaste hudratal. Resultatet visas i tabell 3.

14 luossavaara kiruna.doc 14 (52) Tabell 3. Uppskattat antal transporter på E10 år 2020 Klass Uppskattat antal transporter år 2020 Klass 3 Brandfarliga vätskor högst 200 Klass 5.1 Oxiderande ämnen högst 300 Klass 8 Frätande ämnen högst 100 Summa högst 600 Klasserna ovan innehåller ämnen med varierande farlighetsgrad och för att kunna genomföra en riskberäkning måste en ytterligare uppdelning av ämnena utföras. Eftersom tillgängliga uppgifter enbart gäller klasserna som helhet har uppdelningen gjorts utifrån tillgänglig statistik på området. Ämnena i klass 3 och 5 har delats upp enligt nedan. Ämnena i klass 8 förväntas inte medföra allvarliga olyckor vid det avstånd som bostadsområdet befinner sig på. Här förutsätts att åtgärder har vidtagits för att förhindra att ämnena lämnar vägområdet vid en olycka. Andelen mycket brandfarlig vätska i klass 3 (bensin mm.) sätts till 75 % (ØSA 2004) vilket innebär ca 150 transporter år Av de oxiderande ämnena i klass 5 förväntas högst en tredjedel kunna leda till explosioner vid blandning med ämnen i klass 3. Detta innebär ca 100 transporter år Detta ger följande antal transporter i de kategorier som främst bedöms medföra betydande risker för planområdet, se tabell 4. Tabell 4. Farligt gods på E10 som medför betydande risker för planområdet Ämnesgrupp Antal transporter 2020 Klass 3, mycket brandfarliga vätskor högst 150 Klass 5.1, oxiderande ämnen med högst 100 explosionsrisk Som påpekats tidigare är mängderna ovan uppskattningar utifrån tillgängligt material avseende transporter av farligt gods norr om Kiruna. Bedömningarna har gjorts så att mängderna har avrundat uppåt, vilket innebär att riskerna snarare överskattas än underskattas. Transporter till ny gruvverksamhet En detaljplan för Kiruna 1:1 med syfte att möjliggöra återupptagandet av gruvbrytning inom den tidigare Viscariagruvan har varit under framtagande hos Kiruna kommun. Planarbetet har avbrutits efter samrådet på begäran av den

15 luossavaara kiruna.doc 15 (52) sökande (Avalon Minerals, företaget som avser att exploatera gruvan). Det är oklart i dagsläget om och när planarbetet kommer igång igen. I samrådshandlingen för detaljplanen för Viscariagruvan (Kiruna kommun 2011). sägs det att vägtransporter från Viscariagruvan kan komma att gå via planskilda korsningar med nya järnvägen och anslutas till E10 norr om Luossavaara 1:2. Alternativt kan transporterna ske via LKAB:s område och anslutas till E10 i söder via Nikkaluoktavägen. LKAB:s sakkunniga bedömer att det är mycket osannolikt att transporter i samband med en eventuell framtida gruvdrift vid Viscariagruvan skulle transporteras via E10 förbi planområdet (LKAB 2012). Det skulle kräva stora investeringar i bland annat en ny bro över järnvägen, samtidigt som det finns befintlig infrastruktur på LKAB:s område som skulle kunna nyttjas med betydligt mindre kostnader och där transporterna skulle komma ut på E10 söder om Kiruna. Även om det verkar osannolikt att transporter från eventuell drift av Viscariagruvan kommer att passera förbi planområdet så finns det alltid möjlighet att någon annan gruvdrift kommer till stånd som medför transporter på E10 nordväst om Kiruna, d.v.s. förbi planområdet. Därför har en uppskattning av transporterade mängder i detta fall utgått från det som angivits för Viscariagruvan i miljökonsekvensbeskrivningen för detaljplanen (Kiruna kommun 2011) som säger att antalet transporter med farligt gods som kan förväntas från driften vid Viscariagruvan uppgår till 3 transporter med diesel och 10 transporter med råvaror för sprängämnen per vecka. De senare transporterna antas innehålla oxiderande ämnen i klass 5.1 som kan leda till explosioner (exempelvis ammoniumnitrat). Dieseloljan betraktas inte som mycket brandfarlig och påverkar därför inte antalet transporter med mycket brandfarliga ämnen i klass 3. Antalet transporter med oxiderande ämnen i klass 5.1 antas vara 50 x 10 = 500 transporter per år. Transporterade mängder utan och med ny gruvdrift Sammantaget fås följande mängder transporterat farligt gods som kan ge allvarliga konsekvenser för planområdet, se tabell 5 nedan.

16 luossavaara kiruna.doc 16 (52) Tabell 5. Antal transporter med farligt gods som kan ge allvarliga konsekvenser för Luossavaara 1:2 år 2020 Klass Uppskattat antal transporter år 2020 Klass 3, mycket brandfarliga vätskor Klass 5.1, oxiderande ämnen med explosionsrisk Utan gruvdrift Med gruvdrift ( ) För att ytterligare säkerställa resultaten har en osäkerhetsanalys genomförts i kapitel 6 där det analyseras vad som händer om mängden farligt gods ökas med 25 % jämfört med de ovan uppskattade mängderna Sannolikhet för olyckor Sannolikheten för olyckor på E10 fås från Trafikverkets handbok Nybyggnad och förbättring Effektkatalog (Vägverket 2008:1). E10 förbi planområdet avses att utföras med två körfält och en vägbredd på 7,5 9,0 m. Tillåtna maxhastigheten kommer att vara km/h (Vägverket 2008:2). Risken för olyckor på en tvåfältsväg med en bredd på 8-10 m och en högsta tillåten hastighet på km/h anges till 0,082 olyckor per miljon fordonskilometer och år eller 8,2x10-8 per fordonskilometer och år.

17 luossavaara kiruna.doc 17 (52) 4. Riskbedömning i den fysiska planeringen 4.1 Definitioner Risk definieras mestadels som sannolikheten för oönskade händelser multiplicerat med konsekvenserna av dessa händelser. De konsekvenser som man tittar på i första hand är att människor omkommer. Sannolikheten uttrycks som antalet gånger som en oönskad händelse förväntas förekomma under ett år. Resultatet blir en frekvens, oftast ett väldigt litet tal som exempelvis 10-6 per år (0, gånger per år). Man kan också tolka detta som att händelsen förväntas inträffa en gång under en miljon år. En annan tolkning av en sannolikhet på 10-6 per år för en händelse fås om man antar att det finns en miljon platser där en sådan händelse kan förekomma i Sverige. Då förväntas händelsen förekomma en gång per år (0, x = 1) någonstans i Sverige. I risksammanhang skiljer man på individrisk och samhällsrisk. Individrisken är risken för en person att omkomma i en olycka när han/hon befinner sig på en specifik plats i närheten av en riskkälla. Man utgår från att personen befinner sig på denna plats under ett helt år. Risken uttrycks som risken att omkomma i en olycka under det året. Individrisken är ett mått på hur farligt det är på en viss plats och tar inte hänsyn till hur många människor som kommer att befinna sig på platsen. Individrisken är ett lämpligt mått vid riskbedömning för områden där det endast kommer att vistas ett fåtal människor. Samhällsrisken är ett mått på hur stora olyckor en riskkälla kan orsaka. Detta beror dels på riskskällans farlighet men även på hur många människor som brukar befinna sig i riskkällans omgivning. Detta mått är användbart om planeringen innebär att många människor kommer att befinna sig inom 150 m från en transportled för farligt gods.

18 luossavaara kiruna.doc 18 (52) 4.2 Bedömningsgrunder för risker vid transport av farligt gods Länsstyrelsens kriterier Länsstyrelsen Norrbotten rekommenderar en zonindelning längs vägar som är transportled för farligt gods (Lst Norrbotten 2012). Området längs leden delas in i fyra zoner med avstånd 0-30 m; m; m och >150 m från leden. De verksamheter som rekommenderas i de olika zonerna om ingen särskild riskhantering sker framgår av figur 5 nedan. Figur 5. Zonindelning längs transportled för farligt gods enligt Länsstyrelsen Norrbotten Om den föreslagna markanvändningen avviker från rekommendationerna bör en riskanalys genomföras. Då detta är fallet för detaljplanen för Luossavaara 2:1 kommer bedömningskriterierna som används vid kvantitativa riskanalyser att diskuteras i efterföljande avsnitt Kvantitativa kriterier för individrisk I många fall främst när det inte finns kommunala krav - tas kriterier för vad som kan bedömas vara en acceptabel risknivå från rapporten Värdering av risk som tagits fram på uppdrag av dåvarande Räddningsverket (Räddningsverket ingår numera i Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB) (SRV 1997). I rapporten används en övre och en undre gräns, se figur 6. Om den övre gränsen överskrids bedöms att risknivån är så hög att den inte kan tolereras.

19 luossavaara kiruna.doc 19 (52) Övre gräns Undre gräns Figur 6. Risknivåer och gränserna mellan dem (Rtj Storgöteborg 2004) Om risknivån ligger mellan den undre och den övre gränsen så skall alla rimliga åtgärder vidtas för att minska risknivån. Efter detta betraktas risknivån som tolerabel. Om risknivån ligger under den undre gränsen så kan den anses vara acceptabel och inga ytterligare åtgärder krävs. För individrisken ligger den övre gränsen på 1x10-5 per år och den undre på 1x10-7 per år. Den undre gränsen ligger under risken att omkomma till följd av naturolyckor, vilket innebär att en sådan risknivå inte ger en signifikant påverkan på individens totala risknivå. Den övre gränsen motsvarar högst en tiondel av den totala dödsfallsrisken för olika grupper i samhället Kvantitativa kriterier för samhällsrisk Även för samhällsrisk finns det kriterier i ovannämnda rapport. Kriterierna utgår från samhällsrisknivåer för ett område på båda sidor om en sträcka av 1 km längs transportleden för farligt gods, se figur 7.

20 luossavaara kiruna.doc 20 (52) Figur 7. farligt gods. Riskkriterier för dubbelsidig bebyggelse längs 1 km transportled för För det aktuella området har kriterierna räknats om utifrån att områdets längd är ca 470 m och att bebyggelsen endast förekommer på ena sidan av vägen. Omräknade kriterier finns i figur 8.

21 luossavaara kiruna.doc 21 (52) Figur 8. Riskkriterier omräknade för Luossavaara 1:2 (ca 470 m enkelsidig bebyggelse).

22 luossavaara kiruna.doc 22 (52) 5. Resultat I detta kapitel redovisas beräkningsresultaten för individrisk och samhällsrisk. Beräkningar har genomförts för tre olika situationer. Först har risken beräknats för en situation år 2020 där det inte har tillkommit gruvdrift som använder E10 nordväst om Kiruna för vägtransporter av farligt gods. Beräkningarna har sedan genomförts för en situation där E10 används för transporter i samband med gruvdrift. Uppgifter från förväntade vägtransporter av farligt gods för den eventuella framtida driften av Viscariagruvan har här används som utgångspunkt. Slutligen har en beräkning genomförts av situationen med gruvtransporter enligt ovan och med en skyddsåtgärd i form av ett tungt vägräcke. I alla beräkningar har det antagits att farligt gods har hindrats från att sprida sig från vägområdet till bostadsområdet. Mer detaljerad information om själva beräkningsmetoderna finns i bilagan. 5.1 Situationen utan gruvtransporter Beräkningarna har genomförts utifrån det antalet transporter av farligt gods som redovisas i tabell 5 i avsnitt Olycksrisken på vägen finns redovisad i avsnitt Beräkningsresultaten redovisas i figur 9 och 10.

23 luossavaara kiruna.doc 23 (52) Figur 9. Individrisken längs E10 utan tillkommande gruvtransporter är acceptabel Beräkningarna visar att risken för individen ligger en faktor 10 lägre än vad som är acceptabelt enligt kriterierna i kapitel 4. Individrisken är därför acceptabel.

24 luossavaara kiruna.doc 24 (52) I figur 10 nedan visas samhällsrisken för området. Figur 10. Samhällsrisken längs E10 utan tillkommande gruvdrift är acceptabel Samhällsrisken ligger i det acceptabla området. Sammantaget visar beräkningarna att risken från transporter av farligt gods längs planområdet är acceptabel. 5.2 Situationen med gruvtransporter För att kunna göra en bedömning av situationen där det någon gång i framtiden kan tillkomma gruvdrift vars transporter av farligt gods går på E10 längs planområdet så har en beräkning av risknivåerna genoförts utifrån de transportsiffror för denna situation som redovisas i tabell 5 i avsnitt Resultaten av beräkningarna för individrisken visas i figur 11 nedan.

25 luossavaara kiruna.doc 25 (52) Figur 11. Individrisken i en situation där det förekommer gruvtransporter med farligt gods längs området ligger i det acceptabla området. Individrisken ligger högre än i situationen utan transporter från gruvdriften men är fortfarande acceptabel.

26 luossavaara kiruna.doc 26 (52) Samhällsrisken har beräknats och visas i figur 12. Figur 12. Samhällsrisken i en situation där det förekommer gruvtransporter med farligt gods längs området ligger inte helt i det acceptabla området Samhällsrisken överskrider här nivån för vad som är acceptabel och hamnar i området för tolerabla risker. Detta innebär att det måste bedömas vilka åtgärder som är rimliga at vidta sett ur ett kostnadsperspektiv och praktisk genomförbarhet. Den skyddsåtgärd som erfarenhetsmässigt ger bäst effekt i denna situation är att anlägga ett tungt skyddsräcke mellan väg och planområde. Ett sådant räcke bedöms kunna minska risken för att farligt gods förekommer vid en olycka till hälften genom att avåkande fordon fångas upp på ett mjukare sätt av ett räcke som är dimensionerad för fordon i denna viktklass (VTI 2002, Vägverket 2009). Effekten av skyddsåtgärden har beräknats i nästa avsnitt. 5.3 Situationen med gruvtransporter och skyddsåtgärder Här har beräkningarna genomförts utifrån nästan samma förutsättningar som i avsnitt 5.2. Skillnaden är att sannolikheten för tankskador har halverats genom att ett tungt vägräcke har anlagts mellan E10 och planområdet.

27 luossavaara kiruna.doc 27 (52) Resultaten av beräkningarna av individrisken redovisas i figur 13 nedan. Figur 13. Individrisken i situationen där det förekommer transporter av farligt gods från gruvdrift förbi området och skyddsåtgärd i form av ett tungt vägräcke har genomförts. Individrisken ligger inom det acceptabla området. Individrisknivån är acceptabel enligt figur 13. I figur 14 redovisas samhällsrisknivån för området.

28 luossavaara kiruna.doc 28 (52) Figur 14. Individrisken i situationen där det förekommer transporter av farligt gods från gruvdrift förbi området och skyddsåtgärd i form av ett tungt vägräcke har genomförts. Samhällsrisken ligger inom det acceptabla området Samhällsrisknivån efter att skyddsåtgärden tungt vägräcke har vidtagits visar sig vara acceptabel.

29 luossavaara kiruna.doc 29 (52) 6. Osäkerhetsanalys Osäkerhetsanalysen har genomförts för situationen där transporter av farligt gods från gruvdrift förekommer förbi området och där skyddsåtgärd i form av ett tungt vägräcke har genomförts. I analysen antas antalet transporter på E10 längs området har ökats med 25 % jämfört med de beräkningsresultat som redovisas i figur13 och 14. Beräkningarna genomförs i övrigt på samma sätt. Det analyseras om beräkningsresultaten leder till krav på ytterligare åtgärder. Resultatet för individrisken visas i figur 15. Figur 15. Beräkning av individrisk med 25 % fler transporter av farligt gods Individrisken är acceptabel även här och föranleder inga nya åtgärdsbehov. I figur 16 visas resultatet av för samhällsrisken för området. Även här har trafiken på E10 ökats med 25 % på samma sätt som för individriskberäkningen. Utöver detta har det genomsnittliga antalet personer som vistas inom området ökat med 25 %.

30 luossavaara kiruna.doc 30 (52) Figur 16. Beräkning av samhällsrisk med 25 % fler transporter av farligt gods och 25 % fler personer inom området. Figur 16 visar att samhällsrisken kommer att överskrida nivån för acceptabla risker något om såväl trafiken med farligt gods som antal personer inom området ökar med 25 %. Detta innebär att det i ett extremfall där både antalet transporter och antalet personer inom området ökats med 25 % jämfört med våra tidigare konservativa bedömningar så kan samhällrisknivån marginellt hamna i det tolerabla området. Överskridandet är dock litet och inträffa endast i detta extremfall och leder inte till nya åtgärdsbehov.

31 luossavaara kiruna.doc 31 (52) 7. Diskussion och slutsatser Individrisken och samhällsrisken har beräknats för sammanlagt 4 olika fall som alla baseras på förväntat antal transporter år Nuvarande transporter av farligt gods uppräknade till år Som i fall 1 men även transporter av farligt gods från gruvdrift 3. Som fall 2 men med skyddsåtgärd i form av ett tungt vägräcke 4. Osäkerhetsanalys av fall 3, ökning av transporter i fall 3 med 25 % och av antalet personer inom området med 25 %. I fall 1 ligger såväl individrisken som samhällsrisken inom det acceptabla området. Tillkommer det transporter av farligt gods från gruvdrift, fall 2, så kommer individrisken fortfarande vara acceptabel men samhällsrisken är något för högt och rimliga åtgärder måste vidtas. Fall 3 utreder en åtgärd i form av ett tungt vägräcke som leder till att samhällsrisken i fall 3 är acceptabel. Osäkerhetsanalysen i fall 4 visar att det i det extremfallet som är underlag för osäkerhetsanalysen blir ett mindre överskridande av samhällsrisken. En åtgärd som förhindrar att farliga vätskor skall kunna rinna ner mot planområdet vid en olycka med farligt gods på E10 har förutsatts i hela utredningen och måste genomföras senast i samband med att planområdet bebyggs. Det finns flera olika sätt att utforma en sådan åtgärd. Om ett dike kommer att anläggas längs vägen för vägavvattning så kan detta förses med en brunn som tillåter genomflöde av vatten men som hindrar oljeprodukter från att hamna i dagvattensystemet. Även andra åtgärder kan leda till samma funktion och åtgärden måste projekteras i ett senare skede. Om det blir aktuellt med transporter av farligt gods från gruvdrift förbi planområdet så skall åtgärden ovan kompletteras med ett tungt vägräcke (ett så kallat högkapacitetsräcke) mellan E10 och området. Även här måste den exakta utformningen bestämmas i ett senare skede. Båda åtgärder kan med fördel utformas i samråd med Trafikverket som är väghållare för E10.

32 luossavaara kiruna.doc 32 (52) Med dessa åtgärder beräknas risksituationen vara acceptabel enligt de tillämpade riskkriterierna. Norconsult AB Väg och Bana Herman Heijmans

33 luossavaara kiruna.doc 33 (52) 8. Referenser DSB 2004 Transport av farligt gods på veg och jernbane en kartleggning, rapport HR 2080, mars 2004 Kiruna kommun 2011 Detaljplan för del av Viscariagruvan Kiruna 1:1 Jukkasjärvi Kronoöverloppsmark 1:1, Kiruna kommun september 2011 LKAB 2012 Telefonkontakt mer Tony Nordqvist, LKAB Lst Norrbotten 2012 Rtj Kiruna 2012 Rtj Storgöteborg 2004 Rekommendation av skyddsavstånd till transportleder för farligt gods, Länsstyrelsen Norrbotten, , diarienummer ) Telefonkontakt med Jon Moln Teiks, Räddningstjänst Kiruna, Riktlinjer för riskbedömningar, Räddningstjänst Storgöteborg 2004 SRV1997 Värdering av risk; FoU rapport, Räddningsverket 1997 SRV 2007 Kartläggning av farligt godstransporter, september 2006 Statens Räddningsverk (numera MSB), 2007 Trafikverket 2012 Trafikverkets Trafikinformation Klickbar karta (TIKK), VTI 2002 Trafiksäkerhetsutvecklingen i Sverige fram till år 2001; VTI rapport 486, 2002 Vägverket 2009 Effektsamband för vägtransportsystemet. Gemensamma förutsättningar, Kap 1 Inledning, Vägverket publikation 2009:150, 2009

34 luossavaara kiruna.doc 34 (52) Bilaga 1. Inledning Riskberäkningsmetoden kan delas upp i fem steg. 1. Beräkning av sannolikhet för olyckor med olika ämnen 2. Beräkning av persontäthet inom området, dagtid och natt, inne och ute 3. Beräkning av sannolikhet av olika scenarier utifrån händelseträd 4. Beräkning av konsekvenserna av dessa scenarier med hjälp av effektområden för resp. scenario 5. Sammanräkning av resultaten som individrisk och samhällsrisk Alla beräkningar genomförs i excelblad. Dessa excelblad finns för insyn för myndigheterna och endast vissa utdrag publiceras här. Planområdet och effektområden ansätts som rektangulära områden. Ett konservativt angreppssätt används: områden med annorlunda form skall omslutas av de rektangulära områdena. Detta ger viss överskattning av effekterna, upp till 25 %, vilket ger en konservativ bedömning av effekterna av olyckorna. Sannolikheter och effektområdens storlek har om inget annat anges tagits från den nederländska beräkningsmetoden RBMII som är en entydig metod och godkänd metod för riskberäkning vid transport av farligt gods utifrån de modellerna som presenteras i den s.k. Gula Boken: Methods for the calculation of physical effects due to the release of hazardous materials liquids and gases, PGS2, Committee for the prevention of disasters, och den s.k. Lila Boken: Guidelines for quantitative risk assessment, PGS 3, RIVM Skrifterna finns tillgängliga på Sannolikhetsberäkningar för samhällsrisken förenklas enligt figur 1 nedan.

35 luossavaara kiruna.doc 35 (52) Figur 1. Tre olika lägen för en olycka med farligt gods med effektområden Tre lägen för olyckor visas. I läge 1 drabbas området av halva effekten, i läge 2 av hela effekten och läge 3 åter av halva effekten. Till väster om läge 1 och till höger om läge 3 drabbas området av mindre än halva effekten. Detta förenkas till att området drabbas av hela effekten(som i olycksplats 2) för alla olyckslägen mellan 1 och 3. Olyckor utanför denna sträcka tas däremot inte med i beräkningen. Approximationen förtydligas i figur 2 nedan. planområdets utstäckning längs leden Figur Förenkling av effekten av olyckor med farligt gods Om effektområdets längd utmed leden är större än planområdets längd utmed leden så är det effektområdets längd som är utgångspunkten.

36 luossavaara kiruna.doc 36 (52) Vid individriskberäkningar avgörs sannolikheten alltid av effektområdenas utsträckning längs leden. Vindens påverkan förenklas för de effekter som beror på vindriktningen. Alla vindriktningar mot området slås ihop till en vindriktning lodrätt från leden mot området. Vindriktningar längs leden beaktas också då vissa scenarier ger plymer längs leden som påverkar närmast leden.

37 luossavaara kiruna.doc 37 (52) 2 Beräkning av olycksrisken och persontäthet Nedan visas beräkningsbladet för olycksrisken och persontäthet, se figur 3 Ingångsdata Riskanalys Luossavaara 1:2, Kiruna Olycksrisk Olycksrisk Område enl nedan 8,2E-08 1/fordonskm, år 2 ange siffervärde Sannolikhet utströmning > 100 kg Område Kondenserade gaser Vätskor Motorväg 1 0,052 0,101 Utanför tätort 2 0,034 0,077 Inom tätort 3 0,006 0,021 Generisk 4 0,043 0,093 Sannolikhet utströmning olika klasser antal transporter/år risk olycka/km,årrisk>100 kg olycksrisk/km,år Klass 1, massexplosiv 0,0E ,0E+00 Klass 2.1 0,0E+00 0,034 0,0E+00 Klass 2.3 0,0E+00 0,034 0,0E+00 Klass 3, bensin 150 1,2E-05 0,077 9,5E-07 Klass 5.1, explosionsrisk 100 8,2E-06 0,077 6,3E-07 Områdesinfo Inne Ute Befolkningstäthet 2,6E-03 2,0E-04 Områdets storlek Inne Ute Planområdets avstånd leden m Planområdets bredd m Planområdets längd m Antal personer Figur 3. Beräkning av olycksrisken per ämnesgrupp samt befolkningstäthet inom området

38 luossavaara kiruna.doc 38 (52) Beräkning av påverkan av vindriktningen I figur 4 visas kopia på beräkningsbladet för påverkan av vindriktningen. Figur 4. Beräkning av sannolikhet för olika vindriktningar Vindrosen för Kiruna visar fördelningen mellan vindriktningar under ett år. Under 26 % av tiden är vindriktningen från vägen in mot området. Under 13 % av tiden blåser vinden i ungefär samma riktning som vägsträckningen. Resten av tiden blåser vinden från området mot vägen. (SMHI Vindstatistik för Sverige , SMHI rapport nr 121, 2006)

39 luossavaara kiruna.doc 39 (52) 3. Aktuella scenarierna Här presenteras scenarierna som kan leda till betydande konsekvenser för Luossavaara 1:2 utifrån de klasser farligt gods som transporteras, se avsnitt i rapporten. De presenterade händelseträden gäller för fallet där inga transporter av farligt gods till gruvdrift förekommer förbi området. För fallet att sådana transporter förekommer är händelseträden identiska, endast siffervärdena för sannolikheten för olika utfall varierar beroende på att mängden oxiderande ämnen som transporteras i det senare fallet är större. Detta behandlas närmare i avsnitt 4.2 i denna bilaga Scenarier med mycket brandfarliga vätskor Sannolikhet För att en olycka skall leda till en pölbrand krävs först att en skada uppstår på tanken och sedan att den brandfarliga vätskan som runnit ur antänds. Sannolikheten för att en olycka leder till en stor eller liten pölbrand med en yta på 300 m 2 respektive 600 m 2 framgår av händelseträdet i figur 5 nedan.

40 luossavaara kiruna.doc 40 (52) Händelseträd klass 3.1 Väg Riskanalys Luossavaara 1:2, Kiruna Händelseträd mkt brf vätskor Utströmning Typ av Direkt Sannolikhet Scenario > 100 kg utströmning antändning (per km) 0,13 1,8E-08 Pölbrand ja 0,15 Hela innehållet 0,87 nej 1,2E-07 Ingen 9,5E-07 0,60 0,13 ja 7,4E-08 Pölbrand 5,0 m 3 0,87 nej 4,9E-07 Ingen 0,25 0,5 m 3 2,4E-07 Ingen Figur 5 Händelseträd för mycket brandfarliga vätskor i klass 3 Konsekvenser Ämnena i klass 3 antas inte lämna vägområdet då åtgärd för att förhindra detta har förutsatts. En stor pölbrand, scenario 10a i tabell 1-8 i kapitel 4 i bilagan antas medföra att alla inom ett område på 30x30 m omkommer, såväl ute som inne. Inom ett område på 34x34 m omkommer 4 % utomhus. Områdena är centrerade kring olycksplatsen. Utanför området förväntas inga omkomma.

41 luossavaara kiruna.doc 41 (52) En mindre pölbrand, scenario 10b antas leda till att alla inom ett område på 26x26m dör inne såväl som ute. Inom ett område på 30x30 m omkommer 4 % av de som befinner sig utomhus. Områdena är centrerade kring olycksplatsen Scenarier med oxiderande ämnen Sannolikhet För att en olycka med en vagn med oxiderande ämnen skall leda till betydande konsekvenser krävs att det oxiderande ämnet blandas med bensin och att blandningen antänds. För att detta skall ske måste flera förutsättningar vara uppfyllda: 1. ett betydande utsläpp av oxiderande ämnen måste ske 2. brandfarliga vätskor måste transporteras på samma tåg 3. vagnarna måste befinna sig så nära varandra att ämnena kan blandas vid utsläpp 4. ett betydande utsläpp av brandfarliga vätskor måste ske 5. blandningen måste antändas Sannolikheten för detta framgår av händelseträdet i figur 6 nedan.

42 luossavaara kiruna.doc 42 (52) Händelseträd klass 5.1 Väg Riskanalys Luossavaara 1:2, Kiruna Händelseträd oxiderande ämnen Sannolikhet Utströmning Bränsletanken Antändning Sannolikhet Scenario olycka skadad per km ja 0,25 ja 1,9E-08 Explosion 0,56 nej Stor 0,75 0,22 5,8E-08 Inget nej 0,44 6,1E-08 Inget 6,3E-07 ja 0,25 ja 3,0E-08 Mindre 0,56 explosion nej Liten 0,75 0,34 9,0E-08 Inget nej 0,44 9,4E-08 Inget Figur 6. Händelseträd oxiderande ämnen i klass 5 som kan orsaka explosion Konsekvenser Två scenarier finns beroende på storleken på utsläppet av det oxiderande ämnet. Storleken på utsläppet av den brandfarliga vätskan är av mindre vikt då en explosiv blandning endast kräver en mindre mängd brandfarlig vätska (ca 1 del brandfarlig vätska på 7 delar oxiderande ämne). Ett stort utsläpp av oxiderande ämnen ger scenario 11a, ett något mindre utsläpp ger scenario 11b. Effektområdet för en stor explosion har här likställts med effektområdet för en explosion med massexplosiva ämnen, scenario 1. Inom ett område på 200x200m omkommer alla utomhus såväl som inomhus. Inom ett område på 250x250 m omkommer inga utomhus men 25 % inomhus (beroende på att husen skadas vilket leder till omkomna). Effektområdet för en mindre explosion, scenario 11b har konservativt antagits ha halva storleken av effektområdet för en stor explosion: inom ett område på

43 luossavaara kiruna.doc 43 (52) 100x100 m omkommer alla inomhus och utomhus. Inom ett område på 125x125 m omkommer 25 % av de som finns inomhus. Effektområdena är centrerade kring olycksplatsen då åtgärder förutsatts ha vidtagits för att det farliga godset inte kan lämna vägområdet.

44 luossavaara kiruna.doc 44 (52) 4. Beräkningsresultat Nedan presenteras resultatet för beräkningarna såväl för fallet där inga gruvtransporter längs området förekommer som för fallet där detta sker. Resultaten presenteras såväl i tabellform som grafisk så att det går att härleda vilka scenarier som bidrar till riskbilden. 4.1 Ej gruvtransporter Nedan i tabell 1 presenteras beräkningsresultaten i tabellform för figuren som även visas i figur 9 i rapporten. Tabell 1. Individrisk beräkningsresultat i tabellform Pdöd Avstånd Ackumulerad Individrisk Scenario 10b. Pölbrand liten klass 3 1,8E-09 12,5 9,6E-09 Scenario 10a. Pölbrand stor klass 3 8,9E ,8E-09 Scenario 11a. Oxiderande ämnen stor klass 5.1 3,9E ,9E-09 Scenario 11b. Oxiderande ämnen liten klass 5.1 3,0E ,0E-09 I figur 7 visas samma beräkningsresultat som i tabellen ovan, fast grafiskt. Figur 7. Beräkningsresultat för individrisk grafisk representation

45 luossavaara kiruna.doc 45 (52) Nedan i tabell 2 presenteras beräkningsresultaten för samhällsrisk i tabellform för figuren som även visas i figur 10 i rapporten. Tabell 2. Beräkningsresultat för samhällsrisk i tabellform, ingen försäljning inom området Antal omkomna Frekvens Ackumulerad samhällsrisk Scenario 11b. Oxiderande ämnen, liten, klass 5.1 0,3 1,4E-08 2,3E-08 Scenario 11a. Oxiderande ämnen, stor, klass 5.1 6,8 9,1E-09 9,1E-09 I figur 8 nedan visas samma beräkningsresultat som i tabellen ovan, fast grafiskt. Figur 8. Beräkningsresultat för samhällsrisk 4.2 Gruvtransporter Ej vägräcke Vid dessa beräkningar utgås det från den mängden transporterat farligt gods som redovisas i tabell5 i avsnitt i rapporten. Beräkningsmetoden är i övrigt exakt densamma som den som redovisats i kapitel 3 i denna bilaga. I tabell 3 presenteras beräkningsresultaten i tabellform för figuren som även visas i figur 11 i rapporten.

46 luossavaara kiruna.doc 46 (52) Tabell 3. Individrisk beräkningsresultat i tabellform Pdöd Avstånd Ackumulerad individrisk Scenario 10b. Pölbrand liten klass 3 1,8E-09 12,5 4,4E-08 Scenario 10a. Pölbrand stor klass 3 8,9E ,2E-08 Scenario 11a. Oxiderande ämnen stor klass 5.1 2,3E ,1E-08 Scenario 11b. Oxiderande ämnen liten klass 5.1 1,8E ,8E-08 I figur 9 nedan visas samma beräkningsresultat som i tabellen ovan, fast grafiskt. Figur 9. Beräkningsresultat för individrisk grafisk representation I tabell 4 presenteras beräkningsresultaten för samhällsrisk i tabellform för figuren som även visas i figur 12 i rapporten. Tabell 4. Beräkningsresultat för samhällsrisk i tabellform Antal omkomna Ackumulerad Frekvens samhällsrisk Scenario 11b. Oxiderande ämnen liten klass 5.1 0,3 8,48E-08 1,4E-07 Scenario 11a. Oxiderande ämnen stor klass 5.1 6,8 5,48E-08 5,5E-08 I figur 10 nedan visas samma beräkningsresultat som i tabellen ovan, fast grafiskt.

47 luossavaara kiruna.doc 47 (52) Figur 10. Beräkningsresultat för samhällsrisk Med transporter av farligt gods för gruvdrift och tungt vägräcke Ingångsvärden för dessa beräkningar är desamma som i avsnitt i denna bilaga. Enda skillnaden är att sannolikheten för utsläpp vid en olycka med farligt gods har halverats beroende på att ett tungt vägräcke förutsätts finnas mellan E10 och planområdet. I tabell 5 presenteras beräkningsresultaten i tabellform för figuren som även visas i figur 13 i rapporten. Tabell 5. Individrisk beräkningsresultat i tabellform Pdöd Avstånd Ackumulerad individrisk Scenario 10b. Pölbrand liten klass 3 9,2E-10 12,5 2,2E-08 Scenario 10a. Pölbrand stor klass 3 4,4E ,1E-08 Scenario 11a. Oxiderande ämnen stor klass 5.1 1,2E ,1E-08 Scenario 11b. Oxiderande ämnen liten klass 5.1 9,0E ,0E-09 I figur 11 nedan visas samma beräkningsresultat som i tabellen ovan, fast grafiskt.

48 luossavaara kiruna.doc 48 (52) Figur 11. Beräkningsresultat för individrisk grafisk representation I tabell 6 presenteras beräkningsresultaten för samhällsrisk i tabellform för figuren som även visas i figur 14 i rapporten. Tabell 6. Beräkningsresultat för samhällsrisk i tabellform, ingen försäljning inom området Antal Ackumulerad omkomna Frekvens samhällsrisk Scenario 11b. Oxiderande ämnen liten klass 5.1 0,3 4,24E-08 7,0E-08 Scenario 11a. Oxiderande ämnen stor klass 5.1 6,8 2,74E-08 2,7E-08 I figur 12 nedan visas samma beräkningsresultat som i tabellen ovan, fast grafiskt.

49 luossavaara kiruna.doc 49 (52) Figur 12. Beräkningsresultat för samhällsrisk Osäkerhetsanalys I tabell 7 presenteras beräkningsresultaten i tabellform för figuren som även visas i figur 15 i rapporten. Tabell 7. Individrisk beräkningsresultat i tabellform Pdöd Avstånd Ackumulerad individrisk Scenario 10b. Pölbrand liten klass 3 1,2E-09 12,5 2,8E-08 Scenario 10a. Pölbrand stor klass 3 5,5E ,6E-08 Scenario 4b. Gasexplosion kontinuerligt klass 2.1 vindriktn. längs 0,0E ,6E-08 Scenario 11a. Oxiderande ämnen stor klass 5.1 1,5E ,6E-08 Scenario 11b. Oxiderande ämnen liten klass 5.1 1,1E ,1E-08 I figur 13 nedan visas samma beräkningsresultat som i tabellen ovan, fast grafiskt.

50 luossavaara kiruna.doc 50 (52) Figur 13. Beräkningsresultat för individrisk grafisk representation Nedan presenteras beräkningsresultaten för samhällsrisk i tabellform för figuren som även visas i figur 16 i rapporten. Tabell 8. Beräkningsresultat för samhällsrisk i tabellform Antal Ackumulerad omkomna Frekvens samhällsrisk Scenario 11b. Oxiderande ämnen liten klass 5.1 0,4 5,3E-08 8,7E-08 Scenario 11a. Oxiderande ämnen stor klass 5.1 8,5 3,43E-08 3,4E-08 I figur 14 nedan visas samma beräkningsresultat som i tabellen ovan, fast grafiskt.

51 luossavaara kiruna.doc 51 (52) Figur 14. Beräkningsresultat för samhällsrisk

52 Norconsult AB Theres Svensson gata 11 Box 8774, Göteborg , fax