CW Borgs väg/snippenområdet, Stenungsunds kommun Riskanalys avseende transport av farligt gods

Transkript

1 CW Borgs väg/snippenområdet, Stenungsunds kommun

2 CW Borgs väg/snippenområdet, Stenungsunds kommun Beställare: Stenungsunds Kommun Stenungsund Beställarens representant: Jan Schuman Konsult: Uppdragsledare Norconsult AB Box Göteborg Herman Heijmans Uppdragsnr: Filnamn och sökväg: Kvalitetsgranskad av: Tryck: n:\102\40\ \0-mapp\09 beskr-utredn-pmkalkyl\riskanalys cw borg stenungsund docx Katarina Holmgren Norconsult AB

3 3 (31) Innehållsförteckning n:\102\40\ \0-mapp\09 beskr-utredn-pm-kalkyl\riskanalys cw borg stenungsund docx Sammanfattning Inledning Risker med transport av farligt gods Typer av farligt gods Konsekvenser av en olycka med farligt gods Platsen Området Beskrivning Persontäthet Bohusbanan Transporterade mängder Sannolikhet för olyckor Göteborgsvägen, väg Riskbedömning i den fysiska planeringen Definitioner Bedömningsgrunder för risker vid transport av farligt gods Kvantitativa kriterier för individrisk Kvantitativa kriterier för samhällsrisk Resultat Osäkerheter i beräkningarna Osäkerhet i ingångsdata Osäkerhet avseende effekt av skyddsåtgärder Diskussion och slutsatser Diskussion Byggnadstekniska åtgärder Planeringsåtgärder Beskrivning av riskreducerande åtgärder som rekommenderas Referenser CW Borgs väg/snippenområdet, Stenungsunds kommun

4 4 (31) Sammanfattning En riskanalys med avseende på transport av farligt gods har genomförts för detaljplaneprogrammet för CW Borgs väg/snippenområdet som ligger centralt i Stenungssund i närhet av Bohusbanan där transporter av bland annat brandfarliga och giftiga gaser till industrin i Stenungsund förekommer.. Ett detaljplaneprogram har tidigare tagits fram för området där det planeras för en blandad användning med bostäder, handel och verksamheter. Programmet har varit utgångspunkten för riskanalysen. Utredningen visar att risknivåerna vid den tänkta användningen kommer att innebära krav på ganska omfattande åtgärder. Följande planeringsåtgärder rekommenderas Inom de delar av området som ligger närmast järnvägen (Kvarter III och IV) bör inga bostäder etableras. Inga verksamheter som innebär personer som har svårt att sätta sig i säkerhet (daghem, skolverksamhet, sjukhus, äldreboende mm.) bör placeras inom området. Följande byggnadstekniska åtgärder rekommenderas Bebyggelsen inom området utformas så att de klarar att skydda personer inomhus vid olyckor med brandfarliga gaser. Detta innebär att den sannolikt helt eller delvis bör utformas som brandklass EI30 samt att den skall tåla explosionstrycket från en gasmolnsexplosion. Friskluftsintag bort från järnvägen och avstängningsbar vid olycka på järnvägen. Utrymningsvägar bort från järnvägen. I det fortsatta detaljplanearbetet bör ovanstående skyddsåtgärder utredas närmare utifrån den tänkta användning och utformning av området. Även möjligheten att vidta ytterligare skyddsåtgärder bör utredas. De föreslagna åtgärder bör beaktas i det fortsatta planarbetet. n:\102\40\ \0-mapp\09 beskr-utredn-pm-kalkyl\riskanalys cw borg stenungsund docx CW Borgs väg/snippenområdet, Stenungsunds kommun

5 5 (31) 1. Inledning Norconsult AB har fått i uppdrag av Stenungsunds kommun att utföra en riskanalys med avseende på transport av farligt gods förbi CW Borgs väg/snippenområdet. Området ligger på ett kortaste avstånd av 30 m från Bohusbanan som är transportled för farligt gods till bl.a. industrin i Stenungsund. Enligt Länsstyrelsens riskpolicy (Lst 2006) skall riskfrågor beaktas vid fysisk planering inom 150 m från transportled för farligt gods varför denna riskutredning har tagits fram. Analysen är en del av arbetet med att utreda förutsättningar för utbyggnad av CW Borgs väg/snippenområdet som bedrivs av Stenungsunds kommun (Stenungsund 2011) och där det tidigare har tagits fram ett planprogram som underlag till kommande detaljplaner. Området är beläget i centrala Stenungsund strax väster om Stenungs torg, se figur 1. Planområde n:\102\40\ \0-mapp\09 beskr-utredn-pm-kalkyl\riskanalys cw borg stenungsund docx Figur 1. Stenungsund Områdets läge anges av den röda ringen. Avsikten är att området på sikt utvecklas till en centrumdel med en blandad stadsbebyggelse. Blandningen ska öka områdets aktivitet och bidrar till att området befolkas på olika delar av dygnet. Detta innebär att bostäder, handel och övriga publika verksamheter planeras att finnas i hela området. Detaljplaner för hela eller delar av området kommer att tas fram i ett senare skede. CW Borgs väg/snippenområdet, Stenungsunds kommun

6 6 (31) 2. Risker med transport av farligt gods 2.1 Typer av farligt gods Enligt internationella bestämmelser (RID) delas farligt gods in i nio klasser, se nedanstående tabell 1. Tabell 1. Indelning av farligt gods. Klass Innehåll Exempel 1 Explosiva ämnen Massexplosiva varor (dvs. sprängämnen), fyrverkerier 2 Komprimerade, kondenserade eller under tryck lösta gaser Brandfarliga gaser (gasol), giftiga gaser (ammoniak, svaveldioxid) och andra trycksatta gaser (kvävgas, syrgas) 3 Brandfarliga vätskor Bensin, eldningsolja 4 Brandfarliga fasta ämnen Kalciumkarbid 5 Oxiderande ämnen Väteperoxid, ammoniumnitrat 6 Giftiga ämnen och smittfarliga ämnen Kvicksilverföreningar och cyanider, bakterier, levande virus och laboratorieprover 7 Radioaktiva ämnen Radioaktiva preparat för sjukhus 8 Frätande ämnen Olika syror, lut 9 Övriga farliga ämnen och föremål Asbest n:\102\40\ \0-mapp\09 beskr-utredn-pm-kalkyl\riskanalys cw borg stenungsund docx CW Borgs väg/snippenområdet, Stenungsunds kommun

7 7 (31) 2.2 Konsekvenser av en olycka med farligt gods Nedan följer en allmän beskrivning av de olika sorters farligt gods som transporteras och potentiella följder av olyckor där farligt gods är inblandat. De förväntade följderna i form av dödsfall avser, om inget annat sägs, personer som vistas utomhus utan skydd. Konsekvenserna för aktuella klasser beskriv mera utförligt i bilagan. Klass 1. Explosiva ämnen En explosion av s.k. massexplosiva ämnen kan ge omkomna upp till ca 100 m från explosionen och byggnader kan raseras på flera hundra meters avstånd. Övriga explosiva ämnen kan, i huvudsak genom raserade byggnader, ge effekter på några tiotal meters avstånd. Klass 2: Brännbara eller giftiga gaser Utsläpp av brännbar gas i luft kan antändas direkt och orsaka en s.k. jetflamma. Om gasen inte antänds direkt bildas först ett brännbart gasmoln som sedan kan antändas relativt omgående eller driva iväg och antändas över bebyggelsen. Detta resulterar då i en flash brand (Flash Fire) eller gasmolnsexplosion (Vapor Cloud Explosion). I ytterst sällsynta komplicerade olyckor kan gastanken explodera och bilda ett eldklot, s.k. BLEVE (Boiling Liquid Expanding Vapor Explosion). Risken att omkomma av en jetflamma är vanligtvis liten på avstånd som överstiger 90 meter. Ett gasmoln som driver iväg med vinden kan hamna nära bebyggelsen och orsaka betydande skador vid antändning. En BLEVE kan ge upphov till omkomna på ett avstånd av ca 150 m. n:\102\40\ \0-mapp\09 beskr-utredn-pm-kalkyl\riskanalys cw borg stenungsund docx Giftiga gaser kan vid ett utsläpp driva iväg i vindriktningen och leda till omkomna på flera hundra meter. Dödsfall inträffar framförallt bland de som vistas utomhus. Klass 3: Brandfarliga vätskor Om en tank med mycket brandfarlig vätska (exempelvis bensin) skadas rinner bensinen ut och en s.k. pölbrand kan uppstå. Eldningsolja är så svårantändlig att brandrisken är försumbar. Risken att omkomma är som regel liten på avstånd som överstiger några 10-tals meter. Klass 4: Brandfarliga ämnen såsom svavel, fosfor, karbid. Dessa ämnen är fasta och skadar endast i olycksplatsens direkta omgivning. CW Borgs väg/snippenområdet, Stenungsunds kommun

8 8 (31) Klass 5: Oxiderande ämnen Olycka med endast dessa ämnen leder normalt ej till personskador, men om ämnena blandas med olja eller bensin kan det uppstå explosionsrisk och explosionerna kan var lika kraftiga som för ämnen i klass 1. Klass 6: Giftiga ämnen. Giftiga ämnen ger mestadels enbart effekter vid direktkontakt. Klass 7: Radioaktiva ämnen Dessa ämnen transporteras normalt endast i små mängder på väg och järnväg. Risken att omkomma är därför försumbar. Klass 8: Frätande ämnen såsom saltsyra, svavelsyra. Risk för skador är normalt störst inom ca 20 m eftersom skada uppkommer vid direkt exponering på personen. Klass 9: Övriga farliga ämnen och föremål Denna klass omfattar bl.a. miljöfarligt avfall dock inga ämnen som är brandfarliga eller explosiva. n:\102\40\ \0-mapp\09 beskr-utredn-pm-kalkyl\riskanalys cw borg stenungsund docx CW Borgs väg/snippenområdet, Stenungsunds kommun

9 9 (31) 3. Platsen 3.1 Området Beskrivning Området är i dagsläget glest bebyggt, främst förekommer handel och verksamheter. Området är i huvudsak plant med undantag för ett bergsparti i östa delen, se figur 2. n:\102\40\ \0-mapp\09 beskr-utredn-pm-kalkyl\riskanalys cw borg stenungsund docx Figur 2. Snippenområdets planerade bebyggelse I Snippenområdet planeras för en förtätning med bl.a. bostäder, handel, kontor och offentliga platser. Ett möjligt innehåll av området som redovisas i planprogrammet för området (Stenungsund 2011) visas i figur 3 och i tabell 2. CW Borgs väg/snippenområdet, Stenungsunds kommun

10 10 (31) Figur 3. Möjlig innehåll för Snippenområdet (Stenungsund 2011) Tabell 2. Möjlig bebyggelse i Snippenområdet (Stenungsund 2011) Kvarter I + Ia Kvarter II Kvarter III Kvarter IV Bostäder läg. 50 läg. 20 läg. Butiker/ m m m m 2 lokaler Kontor 5200 m m 2 Det är inte säkert att denna fördelning mellan olika användningsområden kommer att bli det definitiva förslaget. Bland annat är placeringen av äldreboendet i Kvarter I osäker. Fördelningen har dock varit utgångspunkt för riskberäkningarna som presenteras Persontäthet En uppskattning har gjorts av antalet personer som kan komma att vistas i de olika kvarter som planeras i området utifrån tabell 2 och antaganden som redovisas nedan. Antal personer som bor i lägenheterna i området har beräknats utifrån antagandet att det i snitt bor 2,1 personer i varje lägenhet som är riksgenomsnittet. Antalet boenden per lägenhet på äldreboendet är sannolikt lägre än 2,1 men i gengäld finns n:\102\40\ \0-mapp\09 beskr-utredn-pm-kalkyl\riskanalys cw borg stenungsund docx CW Borgs väg/snippenområdet, Stenungsunds kommun

11 11 (31) det personal i verksamheten. Dagtid är 50 % av de boenden närvarande i området, nattetid 100 %. För Kvarter I och Ia, där äldreboendet planeras, har det antagits att samma antal personer är närvarande dag och natt. I kontorsbyggnader antas att det arbetar i snitt 1 person per 25 m 2 kontorsyta. Alla är närvarande under dagtid och ingen är närvarande nattetid. Området har antagits få ca 10 butiker varav 1 dagligvaruhandel, 2 kiosker och 7 specialaffärer. Öppettider för butikerna har satts till 8 timmar under dagtid. Antal personer per butikstyp framgår av tabell 3 nedan. Med totalt 6800 m 2 butiksyta ger detta i snitt 0,012 personer per m 2 butiksyta. Tabell 3. Antal butiker och genomsnittlig antal personer i butikerna Antal butiker inom området Kunder/ butik, dygn Vistelsetid/ person Antal kunder/ butik, dygn Antal personal Totalt per kategori Kategori Dagligvaruhandel , Kiosk , Specialaffäre r , Summa Av de personer som vistas inom området uppskattas ca 7 % befinna sig utomhus under dagtid och ca 1 % under natten. Sammantaget fås följande uppskattning av antalet personer i CW Borgsväg/ Snippenområdet. n:\102\40\ \0-mapp\09 beskr-utredn-pm-kalkyl\riskanalys cw borg stenungsund docx Tabell 4. Antal personer i området, dag och natt Personer dagtid Kvarter I+Ia Kvarter II Kvarter III Kvarter IV Lägenheter Butiker/lokaler Kontor Summa Personer nattetid Kvarter I+Ia Kvarter II Kvarter III Kvarter IV Lägenheter Butiker/lokaler Kontor Summa CW Borgs väg/snippenområdet, Stenungsunds kommun

12 12 (31) Denna uppskattning är baserat på den antagna användningen av området och bedömt antal personer i de olika delarna. I Osäkerhetsanalysen i kapitel 6 görs beräkningar av risknivåerna med något högre antal personer inom området. 3.2 Bohusbanan Transporterade mängder Transporterade mängder på Bohusbanan har baserats på uppgifter från Trafikverket som tagits från en tidigare utredning avseende trafiken på Bohusbanan (Norconsult 2009). Transporterade mängder har omräknats till förväntade mängder 2020 utifrån Trafikverkets prognos för den framtida godstrafiken på Bohusbanan, se tabell 5. Tabell 5. Transport av farligt gods på Bohusbanan per år Klass Förväntat antal tågvagnar Explosiva ämnen 0 2 Brandfarliga och giftiga gaser Brandfarliga vätskor 60 4 Brandfarliga fasta ämnen 0 5 Oxiderande ämnen 0 6 Giftiga ämnen mm 0 8 Frätande ämnen Övriga farliga ämnen 0 Totalt ca 9900 Klasserna ovan innehåller ämnen med varierande farlighetsgrad och för att kunna genomföra en riskberäkning måste ämnen delas upp på ett annat sätt. Ämnena i klass 2, 3 och 5, har därför delats upp ytterligare enligt nedan. I klass 2 skiljer man mellan brandfarliga gaser (som gasol), giftiga gaser (klor, ammoniak m.fl.) och övriga mindre farliga gaser. Enligt uppgifter från Räddningsverket (Räddningsverket 2008) transporteras i dagsläget nästan enbart brandfarliga gaser på sträckan. Gasen transporteras till den petrokemiska industrin i Stenungsund. För att inte underskatta riskbilden antas dock att 5 % av de transporterade ämnena i klass 2 är giftiga gaser. Resten - 95 % - antas vara brandfarliga gaser. n:\102\40\ \0-mapp\09 beskr-utredn-pm-kalkyl\riskanalys cw borg stenungsund docx CW Borgs väg/snippenområdet, Stenungsunds kommun

13 13 (31) Detta ger följande antal transporter i de kategorier som främst bedöms innebära risker för planområdet, se tabell 6. Tabell 6. Farligt gods som medför betydande risker för planområdet Ämnesgrupp Antal transporter per år Brandfarliga gaser (gasol) 5800 Giftiga gaser (etylenoxid) 310 Brandfarliga vätskor (bensin) 60 Det finns en möjlighet att det i framtiden kommer att ske transporter av klorgas (farligt gods i klass 2.3). Det kan i så fall handla om ca ton årligen motsvarande ca 240 tågvagnar med 50 ton var (Stenungsund 2013). Effekten av detta beskrivs i osäkerhetsanalysen Sannolikhet för olyckor Sannolikheten för olyckor för Bohusbanan har beräknats med Banverkets beräkningsmodell (Banverket 2001) till 3,2x10-8 per vagnkilometer. I beräkningarna har hänsyn tagits till växlar och järnvägsövergångar samt till det faktum att tågens hastighet genom Stenungsund är begränsad till 30 km/h, se bilagan. 3.3 Göteborgsvägen, väg 770 n:\102\40\ \0-mapp\09 beskr-utredn-pm-kalkyl\riskanalys cw borg stenungsund docx Göteborgsvägen genom Stenungsund är inte någon rekommenderad transportväg för farligt gods (SRV 2008), se figur 4. Något absolut förbud mot detta finns det inte och vissa transporter kan förekomma. Dessa transporter antas främst bestå av brandfarliga vätskor och gasol i mindre gasflaskor. Mängderna är försumbara i jämförelse med det som tranporteras på Bohusbanan. CW Borgs väg/snippenområdet, Stenungsunds kommun

14 14 (31) Göteborgsvägen Figur 4 Av figuren framgår att Göteborgsvägen inte är rekommenderat transportled för farligt gods (SRV 2008). Heldragen orange markering anger rekommenderade primära transportleder, streckad markering anger sekundära transportleder n:\102\40\ \0-mapp\09 beskr-utredn-pm-kalkyl\riskanalys cw borg stenungsund docx CW Borgs väg/snippenområdet, Stenungsunds kommun

15 15 (31) 4. Riskbedömning i den fysiska planeringen 4.1 Definitioner Risk definieras mestadels som sannolikheten för oönskade händelser multiplicerat med konsekvenserna av dessa händelser. De konsekvenser som man tittar på i första hand är att människor omkommer. Sannolikheten uttrycks som antalet gånger som en oönskad händelse förväntas förekomma under ett år. Resultatet blir en frekvens, oftast ett väldigt litet tal som exempelvis 10-6 per år (0, gånger per år). Man kan också tolka detta som att händelsen förväntas inträffa en gång under en miljon år. En annan tolkning av en sannolikhet på 10-6 per år för en händelse fås om man antar att det finns en miljon platser där en sådan händelse kan förekomma i Sverige. Då förväntas händelsen förekomma en gång per år (0, x = 1) någonstans i Sverige. n:\102\40\ \0-mapp\09 beskr-utredn-pm-kalkyl\riskanalys cw borg stenungsund docx I risksammanhang skiljer man på individrisk och samhällsrisk. Individrisken är risken för en person att omkomma i en olycka när han/hon befinner sig på en specifik plats i närheten av en riskkälla. Man utgår från att personen befinner sig på denna plats under ett helt år. Risken uttrycks som risken att omkomma i en olycka under det året. Individrisken är ett mått på hur farligt det är på en viss plats och tar inte hänsyn till hur många människor som kommer att befinna sig på platsen. Individrisken är ett lämpligt mått vid riskbedömning för områden där det endast kommer att vistas ett fåtal människor. Samhällsrisken är ett mått på hur stora olyckor en riskkälla kan orsaka. Detta beror dels på riskskällans farlighet men även på hur många människor som brukar befinna sig i riskkällans omgivning. Detta mått är användbart om planeringen innebär att många människor kommer att befinna sig inom 150 m från en transportled för farligt gods. Samhällsrisken återges i ett FN-diagram där F står för frekvens och N för antalet omkomna. Det som anges med vilken frekvens F olyckor med ett visst antal omkomna N förväntas förekomma inom området. Detta ger en s.k. FN-kurva för området. CW Borgs väg/snippenområdet, Stenungsunds kommun

16 16 (31) 4.2 Bedömningsgrunder för risker vid transport av farligt gods Kvantitativa kriterier för individrisk I många fall främst när det inte finns kommunala krav - tas kriterier för vad som kan bedömas vara en acceptabel risknivå från rapporten Värdering av risk som tagits fram på uppdrag av dåvarande Räddningsverket (Räddningsverket ingår numera i Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB) (SRV 1997). I rapporten används en övre och en undre gräns, se figur 5. Om den övre gränsen överskrids bedöms att risknivån är så hög att den inte kan tolereras. Övre gräns Undre gräns Figur 5 Risknivåer och gränserna mellan dem (Rtj Storgöteborg 2004). Om risknivån ligger mellan den undre och den övre gränsen så skall alla rimliga åtgärder vidtas för att minska risknivån. Efter detta betraktas risknivån som tolerabel. Om risknivån ligger under den undre gränsen så kan den anses vara acceptabel och inga ytterligare åtgärder krävs. För individrisken ligger den övre gränsen på 1x10-5 per år och den undre på 1x10-7 per år. Den undre gränsen ligger under risken att omkomma till följd av naturolyckor, vilket innebär att en sådan risknivå inte ger en signifikant påverkan n:\102\40\ \0-mapp\09 beskr-utredn-pm-kalkyl\riskanalys cw borg stenungsund docx CW Borgs väg/snippenområdet, Stenungsunds kommun

17 17 (31) på individens totala risknivå. Den övre gränsen motsvarar högst en tiondel av den totala dödsfallsrisken för olika grupper i samhället Kvantitativa kriterier för samhällsrisk Även för samhällsrisk finns det kriterier i ovannämnda rapport. Kriterierna utgår från samhällsrisknivåer för ett område på båda sidor om en sträcka av 1 km längs transportleden för farligt gods och anges med de heldragna linjerna i figur 6. Redan innan de nationella kriterierna tagits fram har Stenungsunds kommun tagit fram riskkriterier i Säkerhetsstudie Stenungsund (framtagen 1996, uppdaterat senast i ÖSA 2007). Dessa kriterier redovisas med de streckade linjerna i figur 6. Linjerna lutar neråt vilket innebär att olyckor med flera drabbade skall förekomma mera sällan än olyckor med endast några få drabbade. Linjerna för Stenungsunds kriterier har en brantare lutning, vilket avspeglar en högre säkerhetsambition avseende stora olyckor med många omkomna. Observera att skalorna inte är linjära. n:\102\40\ \0-mapp\09 beskr-utredn-pm-kalkyl\riskanalys cw borg stenungsund docx Figur 6. Riskkriterier för dubbelsidig bebyggelse längs 1 km transportled för farligt gods. De nationella kriterierna anges med heldragna linjer, Stenungsunds kriterier med streckade linjer. Bakgrunden till denna högre ambitionsnivå är riskbidraget från den petrokemiska industrin i kommunen. Avståndet från planområdet till industrin är dock mer än en CW Borgs väg/snippenområdet, Stenungsunds kommun

18 18 (31) kilometer vilket innebär att det ligger med god marginal utanför de påverkans områden som anges i Säkerhetsstudien för Stenungsund (ÖSA 2007) för de industrier som kan ge bidrag till riskbilden med dödsfall. För det aktuella området har kriterierna räknats om utifrån att området sträcker sig ca 140 m längs järnvägen och att bebyggelsen endast förekommer på ena sidan av järnvägen. Omräknade kriterier finns i figur 7. Figur 7. Riskkriterier omräknade till ca 140 m enkelsidig bebyggelse. Effekten av den högre ambitionsnivå avseende stora olyckor slår igenom på ett markant sätt vid omräkningen till ett mindre område. Detta har bedömts leda till en orimlig skillnad mellan de nationella kriterier och kriterierna i Stenungssunds Säkerhetsstudie. Då den petrokemiska industrin inte ger ett bidrag av betydelse till risknivån i planområdet görs bedömningen att de nationella kriterierna kan användas i denna riskutredning. n:\102\40\ \0-mapp\09 beskr-utredn-pm-kalkyl\riskanalys cw borg stenungsund docx CW Borgs väg/snippenområdet, Stenungsunds kommun

19 19 (31) 5. Resultat Resultaten av beräkning av samhällsrisk och individrisk för Snippenområdet visas i figur 8 och 9 nedan. Figur 8. Samhällsrisken i Snippenområdet ligger i det tolerabla området. n:\102\40\ \0-mapp\09 beskr-utredn-pm-kalkyl\riskanalys cw borg stenungsund docx Samhällsrisken i området ligger till stor del i det tolerabla området. Detta innebär att det bör utredas vilka ytterligare åtgärder som kan vidtas innan denna risknivån kan toleras (godtas), se även avnittet om kriterier för risk. CW Borgs väg/snippenområdet, Stenungsunds kommun

20 20 (31) Figur 9. Individrisk i området är acceptabel. Individrisken inom området är acceptabel. En närmare analys av samhällsrisken för de olika kvarter som föreslagits inom området visar att samhällsrisken överskrider nivån som kan accepteras för hela området redan i var och ett av dessa områden, se figur 10. Skyddsåtgärder som tas fram bör därför gälla för hela området. Figur 10. Samhällsrisken för delområden. n:\102\40\ \0-mapp\09 beskr-utredn-pm-kalkyl\riskanalys cw borg stenungsund docx CW Borgs väg/snippenområdet, Stenungsunds kommun

21 21 (31) Beräkningar har utförts där det förutsatts att alla inomhus överlever scenarierna som leder till brand och utsläpp av giftiga gaser, se figur 11. För detta kan det krävas att hela eller delar av kvarteret utförs i brandklass EI30 samt att friskluftsintagen är placerade bort från järnvägen och går att stänga av. Figur 11. Samhällsrisk med antagandet att ingen omkommer inomhus vid olycka med brand. n:\102\40\ \0-mapp\09 beskr-utredn-pm-kalkyl\riskanalys cw borg stenungsund docx CW Borgs väg/snippenområdet, Stenungsunds kommun

22 22 (31) Beräkningar har utförts där det förutsatts att bebyggelsen utformas så att ingen omkommer vid en gasexplosion, se figur 12. För detta krävs sannolikt sammanhållen betongstomme samt andra åtgärder. Figur 12. Samhällsrisk med antagandet att ingen omkommer inomhus vid en gasexplosion. n:\102\40\ \0-mapp\09 beskr-utredn-pm-kalkyl\riskanalys cw borg stenungsund docx CW Borgs väg/snippenområdet, Stenungsunds kommun

23 23 (31) I figur 13 visas resultaten av beräkningar där det har det förutsatts att båda åtgärderna genomförts. Samhällsrisken ligger helt inom det acceptabla området. Figur 13. Samhällsrisk med antagandet att ingen omkommer inomhus vid olycka med brand eller en gasexplosion. n:\102\40\ \0-mapp\09 beskr-utredn-pm-kalkyl\riskanalys cw borg stenungsund docx För att kunna uppnå acceptabla risknivåer måste sålede åtgärder vidtas för hela kvarteret för att minska brand- och explosionsrisken. Figur11-13 visar att nivån på samhällsrisken är acceptabel endast om ett 100 % skydd inomhus uppnås inom hela kvarteret. CW Borgs väg/snippenområdet, Stenungsunds kommun

24 24 (31) 6 Osäkerheter i beräkningarna 6.1 Osäkerhet i ingångsdata Det finns alltid osäkra faktorer i beräkningar av risker i samband med transporter av farligt gods förbi områden där det finns människor. Eftersom det handlar om en prognos för en framtida situation så är osäkerheten i vilka mängder farligt gods som kommer transporteras förbi området år 2020 av betydelse. Detta är också viktigt då redan uppgifterna om transporterade mängder i nuläget är ganska osäkra. En annan källa till osäkerhet beror på att det inte med säkerhet går att förutspå hur många personer som kommer att vistas inom området. För att kunna bedöma hur dessa osäkerheter påverkar våra slutsatser har en beräkning genomförts för området där såväl antalet transporter som antalet personer inom området har ökats med 25 %. I figur 14 och 15 nedan visas resultaten. Figur 14. Samhällsrisk med antagandet att inga skyddsåtgärder vidtagits och antalet transporter samt antalet personer inom området är 25 % högre än tidigare. n:\102\40\ \0-mapp\09 beskr-utredn-pm-kalkyl\riskanalys cw borg stenungsund docx CW Borgs väg/snippenområdet, Stenungsunds kommun

25 25 (31) Figur 15. Individrisk med antagandet att inga skyddsåtgärder vidtagits och antalet transporter är 25 % högre än tidigare antagits. Osäkerhet finns även kring framtida transporter av klorgas förbi planområdet. Om dessa transporter återupptas kommer detta att leda till en ökning av risknivåerna i planområdet i paritet med antalet transporter. Då antalet tillkommande transporter av klorgas bedöms vara klart lägre än antalet transporter med brandfarliga gaser som förekommer så ligger ökningen av risknivåerna i planområdet inom gränserna för det som angetts tidigare inom detta avsnitt. En olycka med klorgas kan dock leda till att människor omkommer eller skadas på ett klart större avstånd än vid en olycka med mindre giftiga ämnen. Klorgastransporter leder därför främst till en ökning av riskerna för de områden som ligger lite längre bort från järnvägen. n:\102\40\ \0-mapp\09 beskr-utredn-pm-kalkyl\riskanalys cw borg stenungsund docx 6.2 Osäkerhet avseende effekt av skyddsåtgärder Osäkerhet finns också avseende hur stor skyddsverkan som kommer att uppnås i realiteten. Därför har en beräkning av samhällsrisk genomförts där det antas att skyddet fungerar till 75 %, detta innebär att antalet omkomna inomhus reduceras med 75 % jämfört med de scenarier som ligger till grund för figur 8. Beräkningsresultaten finns i figur 16. CW Borgs väg/snippenområdet, Stenungsunds kommun

26 26 (31) Figur 16. Samhällsrisk med antagandet att skyddsåtgärder fungerar till 75 % dvs antalet omkomna inomhus reduceras med 75 %. Av figur 16 framgår att samhällsrisken ligger inom det tolerabla området om det antas att skyddet för de boende inomhus fungerar till 75 %. n:\102\40\ \0-mapp\09 beskr-utredn-pm-kalkyl\riskanalys cw borg stenungsund docx CW Borgs väg/snippenområdet, Stenungsunds kommun

27 27 (31) 7. Diskussion och slutsatser 7.1. Diskussion CW Borgs väg/snippenområdet ligger centralt i Stenungsund vilket gör att det kan fylla en viktig funktion för utvecklingen av centrum. Samtidigt ligger det så pass nära järnvägen att risknivåerna, utan skyddsåtgärder, ligger inom det tolerabla området där det skall utredas vilka skyddsåtgärder som kan vidtas för att minska risknivån. Åtgärderna skall vara rimliga d.v.s. de skall vara tekniskt möjliga och ekonomisk rimliga. En avvägning måste ske mellan för- och nackdelar av områdets läge. I den avvägningen måste även hänsyn tas till att området redan i dagsläget används till olika ändamål, helt utan skyddsåtgärder Byggnadstekniska åtgärder För att visa på effekten av vissa åtgärder har ytterligare beräkningar av samhällsriksen genomförts i kapitel 6. Dessa visar att om åtgärder kan vidtas som medför att personer inomhus överlever olycksscenarier med brandfarliga gaser så kan risknivån minska så mycket att det nästan ligger i det acceptabla området. n:\102\40\ \0-mapp\09 beskr-utredn-pm-kalkyl\riskanalys cw borg stenungsund docx Att utföra hela byggnader i brandklass EI30 innebär omfattande begränsningar, bland annat får det inte finnas öppningsbara fönster i byggnaden. För att byggnaderna skall klara en gasmolnsexplosion krävs åtminstone att det utförs med sammanhängande betongstomme. I en tidigare utredning för ett liknande fall ställdes kraven att byggnaderna skulle klara ett statiskt tryck på 4 kpa. (Norconsult 2009). För att nå så långt i åtgärderna att inga personer inomhus omkommer kan vara svårt och osäkerhetsberäkningen visar effekten av åtgärder där 25 % av de som befinner sig inomhus omkommer. I denna beräkning sker ett rätt så tydligt överskridande av den acceptabla risknivån. Detta innebär att det måste ställas höga krav på utformningen av skyddsåtgärderna, något som bör utredas närmare när detaljplaner för området skall tas fram. Ytterligare åtgärder som inte kvantifierats men som bedöms vara nödvändiga är följande: CW Borgs väg/snippenområdet, Stenungsunds kommun

28 28 (31) Friskluftsintag bort från järnvägen och avstängningsbar. Utrymningsvägar bort från järnvägen Planeringsåtgärder Utöver de byggnadstekniska skyddsåtgärderna måste även områdets indelning anpassas efter risknivåerna. Transporter av farligt gods på järnväg sker till största delen på natten och risken för att det sker olyckor med farligt gods är därför som störst på nattetid. För att minska samhällsrisken inom området bör antalet personer som vistas där på natten hållas nere. I bostäder är antalet personer som högst nattetid vilket innebär att bostäder ger upphov till högre samhällsrisk längs järnvägen än andra användningsområden där byggnaderna står tomma under natten. Dessutom tar det längre tid för personer som sover när olyckan sker att sätta sig i säkerhet jämfört med vakna personer. Antalet bostäder inom området bör därför minimeras, inom Kvarter III och IV bör inga bostäder tillåtas. Det är mycket tveksamt om det är lämpligt placera ett äldreboende inom området med tanke på att de boenden där skulle ha svårt att sätta sig i säkerhet om det inträffar en olycka på järnvägen. 7.2 Beskrivning av riskreducerande åtgärder som rekommenderas Följande byggnadstekniska åtgärder rekommenderas Bebyggelsen inom området utformas så att de klarar att skydda personer inomhus vid olyckor med brandfarliga gaser. Detta innebär att den sannolikt helt eller delvis bör utformas som brandklass EI30 samt att den skall tåla explosionstrycket från en gasmolnsexplosion. Friskluftsintag bort från järnvägen och avstängningsbar vid olycka på järnvägen. Utrymningsvägar bort från järnvägen. I det fortsatta detaljplanearbetet bör ovanstående skyddsåtgärder utredas närmare utifrån den tänkta användningen och utformningen av området. Även möjligheten att vidta ytterligare skyddsåtgärder bör utredas. Följande planeringsåtgärder rekommenderas Inom de delar av området som ligger närmast järnvägen (Kvarter III och IV) bör inga bostäder etableras, i övriga området bör antalet bostäder hållas nere. n:\102\40\ \0-mapp\09 beskr-utredn-pm-kalkyl\riskanalys cw borg stenungsund docx CW Borgs väg/snippenområdet, Stenungsunds kommun

29 29 (31) Inga verksamheter som innebär personer som har svårt att sätta sig i säkerhet på egen hand (förskola, skolverksamhet, sjukhus, äldreboende mm.) bör placeras inom området. Norconsult AB Väg och Bana Herman Heijmans herman.heijmans@norconsult.com n:\102\40\ \0-mapp\09 beskr-utredn-pm-kalkyl\riskanalys cw borg stenungsund docx CW Borgs väg/snippenområdet, Stenungsunds kommun

30 30 (31) 8. Referenser Banverket 2001 Lst 2006 Norconsult 2009 Rtj Storgöteborg 2004 Modell för skattning av sannolikheten för järnvägsolyckor som drabbar omgivningen, Banverket Miljösektionen Rapport 2001:5; Riskhantering i detaljplaneprocessen, Länsstyrelserna Skåne län, Stockholms län och Västra Götalands län, september 2006 Backaplan, fördjupad översiktsplan - Riskutredning avseende transporter av farligt gods, Norconsult AB, Riktlinjer för riskbedömningar, Räddningstjänst Storgöteborg 2004 SRV1997 Värdering av risk; FoU rapport, Räddningsverket 1997 SRV 2003 Handbok för riskanalys, Räddningsverket 2003 SRV 2007 Kartläggning av farligt godstransporter, september 2006 Statens Räddningsverk (numera MSB), 2007 SRV 2008 Väginformation om farligt gods 2008, Räddningsverket juni 2008 Stenungsund 2011 Stenungsund 2013 ÖSA 2004 ÖSA 2007 Program för CW Borgs väg/snippenområdet, Programhandling rev , Stenungsunds kommun Mail från Lars Strandh, Stf Räddningschef Stenungsund Räddningstjänst, Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen; Øresund Safety Advisers AB, 2004 Säkerhetsstudie Stenungsund, en kvantitativ analys av riskerna för Stenungsund samhälle, uppdatering 2007, Øresund Safety Advisers AB, 2007 n:\102\40\ \0-mapp\09 beskr-utredn-pm-kalkyl\riskanalys cw borg stenungsund docx CW Borgs väg/snippenområdet, Stenungsunds kommun

31 1 (25) Bilaga Innehåll 1. Inledning Beräkningsmetod Inledning Sannolikhetsberäkning Konsekvenser Ingångsdata till scenarieberäkingar Aktuella scenarierna Scenarier med brandfarliga gaser, klass Scenario Jetflamma Scenario Gasbrand vid momentant utsläpp, Gasbrand M Scenario Gasbrand vid kontinuerligt utsläpp, Gasbrand KT och KL Scenario Gasexplosion vid momentant utsläpp, Gasexplosion M Scenario Gasexplosion vid kontinuerlig utsläpp, Gasexplosion KT och KL Scenario BLEVE Scenarier med giftiga gaser, klass Scenario Gasmoln M Scenario Gasmoln K Scenarier med mycket brandfarliga vätskor, klass Scenarier Pölbrand S och M Beräkningsresultat n:\102\40\ \0-mapp\09 beskr-utredn-pm-kalkyl\bilaga järnväg snippenområde.docx

32 2 (25) 1. Inledning 1.1 Beräkningsmetod Inledning Riskberäkningsmetoden kan delas upp i fyra steg. 1. Beräkning av sannolikhet för olyckor med olika ämnen 2. Beräkning av sannolikhet av olika scenarier utifrån händelseträd 3. Beräkning av konsekvenserna av dessa scenarier avseende antalet omkomna utomhus och inomhus 4. Sammanräkning av resultaten som individrisk och samhällsrisk Alla beräkningar genomförs i excelblad. Dessa excelblad finns för insyn för myndigheterna och endast vissa utdrag publiceras här. Sannolikheter och effektområdens storlek har, för klass 2.1, klass 2.2 och klass 3 tagits från den nederländska beräkningsmetoden RBMII som är en av den nederländska staten godkänd metod för riskberäkning vid transport av farligt gods utifrån de modeller som presenteras i den s.k. Gula Boken (PGS2 2005) och Lila Boken (PGS3 2005). För klass 1.1 och klass 5.1 anges mera i detalj hur sannolikheterna och effektområdens storlek har beräknats Sannolikhetsberäkning Sannolikheten för en olycka med transport av farligt gods beräknas utifrån de av Trafikverket angivna sannolikheter för personskadeolyckor per fordonskilometer på en vägsträcka av den aktuella typen (Vägverket 2008). Olycksrisken för enstaka fordon har beräknats ur risken per fordonskilometer för olyckor på vägsträckan med antagandet en viss andel av olyckorna är singelolyckor och resten olyckor har två fordon inblandade Uppgifterna om hur stor andel av olyckorna är singelolyckor fås från rapporten Farligt gods Riskbedömning vid transport (SRV 1996). n:\102\40\ \0-mapp\09 beskr-utredn-pm-kalkyl\bilaga järnväg snippenområde.docx Antal transporter med de olika klasser farligt gods ger sedan antalet olyckor med transporter av de olika klasser farligt gods per kilometer. Beräkningsresultaten för dessa olyckor finns i figur 4. Att sannolikheten beräknas per kilometer beror på att vägsträckan som skall användas i sannolikhetsberäkningar varierar beroende på vilket scenario som är aktuellt För samhällsrisken förklaras detta i figur 1 till 3 nedan.

33 3 (25) Figur 1. Tre olika lägen för en olycka med farligt gods med effektområde mindre än det planerade området.. Tre lägen för olyckor visas. I läge 1 drabbas området av halva effekten, i läge 2 av hela effekten och läge 3 åter av halva effekten. Till vänster om läge 1 och till höger om läge 3 drabbas området av mindre än halva effekten. Detta förenklas till att området drabbas av hela effekten (som i olycksplats 2) för alla olyckslägen mellan 1 och 3. Olyckor utanför denna sträcka tas däremot inte med i beräkningen. Approximationen förtydligas i figur 2 nedan. planområdets utsträckning längs leden n:\102\40\ \0-mapp\09 beskr-utredn-pm-kalkyl\bilaga järnväg snippenområde.docx Figur Förenkling av effekten av olyckor med farligt gods. Om effektområdets längd utmed leden är större än planområdets längd utmed leden så är det effektområdets längd som är utgångspunkten. Detta visas i figur 3 som visar effektområdet för exempelvis ett gasmoln som blåses av vinden längs med

34 4 (25) vägen. Om olyckan sker mellan läge 1 och läge 2 så antas området drabbas av effekten. Avståndet är lika med effektområdets utsträckning längs leden. Figur 3. Två olika lägen (lila resp röda effektområdet) för en olycka med farligt gods (gas i detta fall) med effektområde större än det planerade området. Vid individriskberäkningar bestäms sannolikheten för olyckor alltid av effektområdenas utsträckning längs leden. Sannolikheten att en olycka leder till ett utsläpp av betydelse (>100 kg) för klass 2.1, 2.3, 3 och 5.1 har tagits från RBMII. Händelseträden för klass 1.1 och klass 5.1 förklaras i nästa kapitel vid aktuella scenarier Händelseträden för klass 2.1, 2.3 och 3 har tagits från RBMII. Programmet skiljer på sannolikheten för olika händelseförlopp beroende på om tågets hastighet är större eller mindre än 40 km/h. Därför presenteras två händelseträd för var och en av klasserna 2.1, 2.3 och 3. Även i händelseträden för klass 1.1 och 5.1 används uppgifter från RBMII så även där presenteras händelseträd för hastigheter större och mindre än 40 km/h. n:\102\40\ \0-mapp\09 beskr-utredn-pm-kalkyl\bilaga järnväg snippenområde.docx Konsekvenser Konsekvenserna beräknas med hjälp av effektområden för scenarier för ämnen i klass 2.2, 2.3 och 3. För ämnen i klass 1.1 och 5.1 används en något annorlunda metod som förklaras vid dessa scenarier.

35 5 (25) Effektområden har tagits från den nederländska metoden RBMII som är föreskriven metod i Nederländerna vid denna sorts beräkningar. Effektområden har förenklats till att vara rektangulära. Storleken på dessa effektområden är generellt något större än på de effektområden som används i RBMII vilket leder till mera konservativa beräkningar. I vissa fall finns det skäl att använda två effektområden i ett scenario. Detta är fallet då effekten av olyckan endast avklingar långsamt som exempelvis för olyckor med giftiga gaser i klass 2.3. För många scenarier avklingar effekten ganska snabbt från att alla omkommer till att nästan inga omkommer. I dessa fall används endast ett effektområde vars storlek har utökats för att även täcka de delar där endast en del av de närvarande omkommer. Vindens påverkan tas med för de effekter som beror på vindriktningen. Alla vindriktningar mot området samlas till en vindriktning lodrätt från leden mot området. Vindriktningar längs leden beaktas också då vissa scenarier ger plymer längs leden som påverkar närmast leden. Antalet omkomna i ett scenario beräknas utifrån ytan på området där scenariot påverkar, antal personer som befinner sig ute och inne inom detta område samt andelen av dessa som omkommer. 1.2 Ingångsdata till scenarieberäkingar Olycksrisken för tåg beräknas enligt den av Banverket (numera en del av Trafikverket) angivna metod (Banverket 2001). Resultaten av beräkningen av olycksrisk per kilometer och år för de olika klasser farligt gods framgår av figur 4 och 5. Transporter av gods på järnvägen sker i stor utsträckning på natten då det finns bättre utrymme på banan pga. färre persontransporter. Utifrån en undersökning av fördelningen av godstransporter på Västra Stambanan antas att 25 % av godset transporteras dagtid och 75 % nattetid. I figur 5 framgår också beräkningarna av persontäthet inom området och i husen närmast vägen. n:\102\40\ \0-mapp\09 beskr-utredn-pm-kalkyl\bilaga järnväg snippenområde.docx

36 6 (25) Ingångsdata 1(2) Stenungsund CW Borgsväg Beräkning av olycksfrekvens enligt Modell för skattning av sannolikheten för järnvägsolyckor som drabbar omgivningen, Banverket 2001:5 Ingångsdata Sträcka 1 km Färgernas betydelse: Fylls i Vagnaxel/vagn 2,75 Standard Tåglängd 160 m Beräknas Vagnlängd 20 m Antal vagnar/tåg 8 Antal tåg/dag 60 Antal tåg/år Antal tåg/v 421 Antal växlar 1 Plankorsn. bommar 1 skall den vara kvar Plankorsn. ljus Plankorsn. Kryss Vagnaxelkm/år 4,8E+05 Vagnkm 1,8E+05 Beräkning olycksrisken Intensitet Frekvens Orsak Parameter Spårklass A Spårkl. B o C Spårklass A Spårkl. B o C Rälsbrott Vagnaxelkm 5,0E-11 1,0E-10 2,4E-05 4,8E-05 Solkurva Spårkm 1,0E-05 2,0E-04 1,0E-05 2,0E-04 Spårlägesfel Vagnaxelkm 4,0E-10 4,0E-10 1,9E-04 1,9E-04 Växel sliten Antal tågpassager 5,0E-09 5,0E-09 1,1E-04 1,1E-04 Växel ur kontroll Antal tågpassager 7,0E-08 7,0E-08 1,5E-03 1,5E-03 Vagnfel Vagnaxelkm 3,1E-09 3,1E-09 1,5E-03 1,5E-03 Lastförskjutning Vagnaxelkm 4,0E-10 4,0E-10 1,9E-04 1,9E-04 Plankorsn. bommar Antal tågpassager 5,0E-08 5,0E-08 1,1E-03 1,1E-03 Plankorsn. ljus Antal tågpassager 1,5E-08 1,5E-08 0,0E+00 0,0E+00 Plankorsn. Kryss Antal tågpassager 2,0E-08 2,0E-08 0,0E+00 0,0E+00 Annan/okänd Tågkm 2,0E-07 2,0E-07 4,3E-03 4,3E-03 Summa Olyckor per år 9,0E-03 9,2E-03 Antal tågkm/år 2,2E+04 2,2E+04 Olyckor per tågkm, år 4,1E-07 4,2E-07 Antal vagnkm/år 1,8E+05 1,8E+05 Olyckor per vagnkm, år 5,1E-08 5,2E-08 Olyckor/vagnkm,år låg hastighet 3,1E-08 3,2E-08 n:\102\40\ \0-mapp\09 beskr-utredn-pm-kalkyl\bilaga järnväg snippenområde.docx Olycksrisk låg hastighet 3,2E-08 1/vagnkm, år Figur 4. Ingångsvärden för riskberäkningarna.

37 7 (25) Ingångsdata 2(2) Stenungsund CW Borgsväg Beräkning olycksrisken per klass, dag tid och nattetid antal antal vagnar vagnar totalt dagtid/år,år olycksrisk dagtid/km antal vagnar natt/år olycksrisk natt/km,år Klass 1, massexplosiv 0 0,0 0,0E+00 0,0 0,0E+00 Klass ,3 4,7E ,8 1,4E-04 Klass ,3 2,5E ,8 7,5E-06 Klass 3, bensin 60 15,0 4,8E-07 45,0 1,4E-06 Klass 5.1, explosionsrisk 0 0,0 0,0E+00 0,0 0,0E+00 Beräkning antal vagnar med mkt brandfarliga vätskor per godståg antal godståg 4380 andel m bensinvagnar 0,01 Områdesinfo Områdets storlek Inne Ute Planområdets avstånd leden m Planområdets bredd m Planområdets längd m Befolkningstäthet Dag Inne Ute Befolkning inne +ute 668 personer Andel inne/ute 93% 7% Befolkning 621,2 46,8 personer Befolkningstäthet 3,0E-02 2,3E-03 pers/m2 Natt Inne Ute Befolkning inne +ute 294 personer Andel inne/ute 99% 0,01 Befolkning personer Befolkningstäthet 1,4E-02 1,4E-04 pers/m2 Dag Inne Ute Andel i % 93% 7% Antal personer 1:a rad 0,0 0,0 n:\102\40\ \0-mapp\09 beskr-utredn-pm-kalkyl\bilaga järnväg snippenområde.docx Natt Inne Ute Andel i % 99% 1% Antal personer 1:a rad 0,0 0,0 Figur 5. Ingångsvärden för riskberäkningarna, fortsättning.

38 8 (25) I figur 6 visas vindrosen som används vid beräkningar av vissa scenarier med gasutsläpp. Beräkningen av andelen av tiden som vinden kan föra gasen mot området respektive längs vägen framgår. Vindros olycksplatsen Stenungsund CW Borgsväg Vindros Stenungsund N 7,7% NO 11,4% O 7,9% SO 13,1% S 16,8% SV 14,5% V 15,9% NV 7,5% Summa 95% V Vindros Stenungsund N 20,0% NV 15,0% NO 10,0% 5,0% 0,0% O SV SO Banans orientering Området NO-SV Nordost om banan S Vindriktning mot området 38% Vindriktning längs leden 26% Figur 6. Vindros för Stenungsund n:\102\40\ \0-mapp\09 beskr-utredn-pm-kalkyl\bilaga järnväg snippenområde.docx

39 9 (25) 2. Aktuella scenarierna Här ges en generell beskrivning av scenarierna som kan leda till betydande konsekvenser för området utifrån de klasser farligt gods som kan komma att transporteras, se rapporten. 2.1 Scenarier med brandfarliga gaser, klass 2.1 Sannolikheten för en olycka med ett fordon med brandfarliga gaser per kilometer järnväg har beräknats på samma sätt som för massexplosiva ämnen i avsnitt och framgår av ingångsdata i figur Scenario Jetflamma I detta scenario uppstår ett hål på 7,5 cm i tanken på tankvagnen med komprimerad brandfarlig gas. Gasen sprutar ut och antänds vilket leder till en låga som sträcker sig från olycksplatsen in mot området. Inom ett område av 70x90 m (längs vägen x in mot området) förväntas alla omkomma. Utomhus på grund av att människorna hamnar i eller nära lågan, inomhus då byggnaden fattar eld och brinner ner. Av händelseträden för brandfarliga gaser, figur 7 och 8, framgår att sannolikheten för scenario Jetflamma vid en olycka med brandfarlig gas med betydande utströmning är lika med 8,5x10-4 vid tåghastigheter över 40 km/h och 2,4x10-4 vid lägre hastigheter. n:\102\40\ \0-mapp\09 beskr-utredn-pm-kalkyl\bilaga järnväg snippenområde.docx

40 10 (25) Händelseträd klass 2.1 hastighet>40 km/h Utströmning Direkt antändning Antändning pga bensinbrand 0,16 0,8 Dominoeffekt ja 0,0011 Direkt 1 Fördröjd antändning Effekt varm BLEVE kall BLEVE Sannolikhetp er olycka 1,4E-04 8,8E-04 Momentant 0,2 0,6 Molnbrand 1,3E-04 nej 1,0E+00 0,4 Gasmolnsexpl. 8,8E-05 0,0017 0,5 ja Jet 8,5E-04 Andel bensinvagnar 16% Kontinuerligt 0,6 7,5 cm hål Molnbrand 5,1E-04 0,5 nej Figur 7. Händelseträd olycka med brandfarlig gas, tåghastighet över 40 km/h 0,4 Gasmolnsexpl. 3,4E-04 n:\102\40\ \0-mapp\09 beskr-utredn-pm-kalkyl\bilaga järnväg snippenområde.docx

41 11 (25) Händelseträd klass 2.1 hastighet <40 km/h Olycksfrekvens Utströmning Direkt antändning Tågtyp Fördröjd Effekt Sannolikhet 0,16 0,8 Dominoeffekt BLEVE 4,2E-05 ja 0,00032 Direkt 1 BLEVE 2,6E-04 Momentant 0,2 0,6 Molnbrand 3,8E-05 nej 1,0E+00 0,4 Gasmolnsexpl. 2,6E-05 0, ,5 ja Jet 2,4E-04 Kontinuerligt 0,6 7,5 cm hål Molnbrand 1,4E-04 0,5 nej 0,4 Andel bensinvagnar 16% Gasmolnsexpl. 9,4E-05 Figur 8. Händelseträd olycka med brandfarlig gas, tåghastighet under 40 km/h Individrisk En individ omkommer om olyckan sker på de närmaste 70 m av leden från där personen står och om personen står på mindre än 90 m från leden. n:\102\40\ \0-mapp\09 beskr-utredn-pm-kalkyl\bilaga järnväg snippenområde.docx Samhällsrisk Personer som vistas inom ett område på 70 m längs vägen och 90 m in från vägen antas omkomma, såväl inomhus som utomhus. Sannolikheten är enligt händelseträdet i figur 8 lika med 0,16 per olycka med utsläpp av brandfarlig gas.

42 12 (25) Scenario Gasbrand vid momentant utsläpp, Gasbrand M I detta scenario havererar tanken och hela innehållet släpps ut momentant. Gasen blandas med luft tills den lägre brännbarhetsnivån är nådd (LFL) då gasen antänds. Förbränningen kan ske som deflagration (flamfronten rör sig med en hastighets som är lägre än ljudets hastighet), vilket leder till en gasbrand, eller som en detonation (flamfronten rör sig med en hastighet som överstiger ljudets) vilket leder till en gasexplosion. Detta är scenario Gasbrand M respektive Gasexplosion M. För dessa scenarier spelar vindriktningen en mindre roll på grund av den stora mängden gas som expanderar och antänds snabbt. För scenario Gasbrand M antas gasmolnet ha sitt centrum på olycksplatsen och en storlek av 260x260 m. Inom ett område av 260x130 m (längs vägen x in mot området) omkommer alla ute och inne. Effektområdet har valt med marginal så att det även tas hänsyn till att gasmolnet förflyttar sig i viss mån med vinden innan det antänds. Sannolikheten för detta scenario vid en olycka med utsläpp av brandfarlig gas framgår av händelseträdet i figur 7 och 8 och är lika med 1,3x10-4 vid hastigheter över 40 km/h och 3,8x10-5 vid lägre hastigheter. Individrisk En individ omkommer vid detta scenario om han/hon befinner sig inom det brinnande molnet, dvs om olyckan händer inom 260 m från personen och om personen står på ett avstånd av mindre än 130 m från järnvägen. Samhällsrisk Personer som vistas inne i det brinnande gasmolnet antas omkomma, inne såväl som ute. n:\102\40\ \0-mapp\09 beskr-utredn-pm-kalkyl\bilaga järnväg snippenområde.docx Scenario Gasbrand vid kontinuerligt utsläpp, Gasbrand KT och KL I detta scenario uppstår ett hål på 7,5 cm i tanken på samma sätt som i scenario Jetflamma. Den brandfarliga gasen antänds inte direkt men sprids med vinden från olycksplatsen. Gasen blandas med luft tills den lägre brännbarhetsnivån är nådd (LFL) då gasen antänds. Molnets utsträckning är då 70x10 m i vindriktningen. Förbränningen kan ske som deflagration (flamfronten rör sig med en hastighets som är lägre än ljudets hastighet), vilket leder till en gasbrand, scenario Gasbrand K, eller till en detonation (flamfronten rör sig med en hastighet som överstiger ljudets) vilket leder till en gasexplosion, detta är scenario Gasexplosion K.

43 13 (25) Vid Scenario Gasbrand K antas alla som vistas i det brinnande molnet omkomma, såväl inomhus som utomhus. Sannolikheten för Scenario Gasbrand K vid en olycka framgår av händelseträdet i figur 7 och 8 och är lika med 5,1x10-4 vid hastigheter över 40 km/h och 1,4x10-4 en olycka med utsläpp av brandfarlig gas. Sannolikheten för olika vindriktningar framgår av vindrosen i figur 6. Om vinden står rakt eller snett mot området så transporteras gasen in mot området, detta är scenario Gasbrand KT. Blåser vinden i banans riktning transporteras gasen längs leden, detta ger scenario Gasbrand KL. Vid övriga vindriktningar förs gasen bort från området. Individrisk I scenario Gasbrand KT omkommer en person om olyckan sker på de närmaste 10 m av leden från där personen står och om personen står på mindre än 70 m från leden. I scenario Gasbrand KL omkommer en person om olyckan sker på de närmaste 70 m av leden från där personen står och om personen står på mindre än 5 m från leden Samhällsrisk I scenario Gasbrand KT antas personer omkomma inom ett område med längd 10 m längs leden och bredd 70 m in från vägen. I scenario Gasbrand KL antas personer omkomma inom ett område med längd 70 m längs leden och bredd 5 m in från vägen. n:\102\40\ \0-mapp\09 beskr-utredn-pm-kalkyl\bilaga järnväg snippenområde.docx Scenario Gasexplosion vid momentant utsläpp, Gasexplosion M Detta är samma som scenario Gasbrand M, med den skillnaden att gas/luftblandningen förbränns explosionsartat. En individ antas omkomma vid ett explosionstryck över 0,3 Bar. Detta inträffar vid en gasexplosion inom ett område på 330 x 330 m, centrum för explosionen antas ligga på leden. Sannolikheten för detta scenario vid en olycka med en tågvagn med brandfarlig gas framgår av händelseträdet i figur 7 och 8 och är lika med 8,8x10-5 för tåghastigheter över 40 km/h och 2,6x10-5 vid lägre hastigheter.