Risk- och luftmiljöutredning för Tingberg 3:72

Transkript

1 Risk- och luftmiljöutredning för Tingberg 3:72

2 Beställare: Tommy Nylund Guntorp Nygård Projektledare Konsult: Uppdragsledare Norconsult AB Box Göteborg Herman Heijmans Uppdragsnr: Filnamn och sökväg: n:\101\13\ \0-mapp\utredningar\rapport doc Granskad av: Tryck: Eva-Lena Nilsson Norconsult AB

3 3 (29) Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning Riskbedömning för transporter av farligt gods i detaljplaner Definitioner Risker med transport av farligt gods Bedömningsgrunder Beräkningsmetod RBM II Platsspecifika förutsättningar för riskberäkning Transporter på E Farligt gods på E Risk för olyckor på E Befolkningssiffror Järnvägsspåret Resultat och jämförelse med kriterierna Bedömning av risksituationen Känslighetsanalys Diskussion och slutsatser Luftmiljö Referenser...23 Bilaga Bilaga

4 4 (32) Sammanfattning Ett nytt område med bostäder planeras på Tingberg 3:72 i Lilla Edets kommun. Planområdet gränsar till E45 som är transportled för farligt gods. Er utredning har därför genomförts kring riskerna som dessa transporter medför för de framtida boendena inom området. En bedömning har även gjorts av påverkan på luftmiljön från närvärmecentralen som planeras för uppvärmning av bostäderna. Risknivån inom området är något över de kriterier som används för acceptabla risknivåer. Det föreslås därför att den planerade garagelängan närmast E45 kompletteras med ett plank så att skyddet sträcker sig längs hela planområdets gräns mot E45. Husen som placeras närmast E45 skall inte vara klädda med träfasad. Efter dessa åtgärder bedöms risknivån som tillfredställande, särskilt med hänsyn tagen att risksituationen endast kommer att bestå under några år, eftersom E45 kommer att flyttas till nytt läge Tranporter på järnvägsspåret förväntas inte orsaka några risker av betydelse. Någon störande påverkan på luftmiljö från närvärmecentralen förväntas inte då den panna som kommer att installeras i centralen är en modern biobränslepanna och stofthalten i utsläppen förväntas ligga i samma nivå som vad som krävs för betydligt större anläggningar. n:\101\13\ \0-mapp\utredningar\rapport doc

5 5 (29) 1. Inledning Norconsult AB har fått i uppdrag att utreda risksituationen avseende transport av farligt gods på E45 för planerade bostäder på del av fastigheten Tingberg 3:72 i Lödöse. Även luftmiljöfrågor kring framtida panncentral för uppvärmning av bostäderna skall behandlas. Planområdet ligger längs väg E45, Göteborgsvägen, och består i dagens läge av obebyggd jordbruksmark. E45 är transportled för farligt gods, vilket innebär att riskfrågor skall utredas enligt Länsstyrelsens riskpolicy (Lst 2006). Planområdet Figur 1. Planområdets läge söder om Lödöse Norr om området ligger en fotbollsplan och norr om denna börjar villabebyggelsen i södra Lödöse. Områdena söder, öster och väster om planområdet består av obebyggd jordbruksmark. Direkt väster om planområdet går ett järnvägsspår för transporter till Bruket i Lilla Edet. Inga transporter av farligt gods förekommer på järnvägen utan farligt gods till bruket transporteras istället på E45.

6 6 (32) Inom området planeras en biobränsleeldad närvärmecentral. Centralens läge och utformning är ännu inte definitivt fastlagda men anläggningens effekt förväntas ligga under 200 kw. Planområdet visas i figur 2. Figur 2. Plankarta över planområdet. Inom det prickade området får marken ej bebyggas. Inom det kryssade området får marken endast bebyggas med uthus/garage enligt planförslaget. n:\101\13\ \0-mapp\utredningar\rapport doc

7 7 (29) 2. Riskbedömning för transporter av farligt gods i detaljplaner 2.1 Definitioner Risk definieras mestadels som sannolikheten för oönskade händelser multiplicerat med konsekvenserna av dessa händelser. De konsekvenser som man tittar på i första hand är ifall människor omkommer. Sannolikheten uttrycks som antalet gånger som en oönskad händelse förväntas förekomma under ett år. Resultatet blir en frekvens, oftast ett väldigt litet tal som exempelvis 10-6 per år (0, gånger per år). Man kan också tolka detta som att händelsen förväntas inträffa en gång per en miljon år. En annan tolkning av en frekvens på 10-6 per år fås om man antar att det finns en miljon platser där en sådan händelse kan förekomma i Sverige. Då förväntas händelsen förekomma en gång per år (0, x ) någonstans i Sverige. I risksammanhang skiljer man på individrisk och samhällsrisk. Den första är risken för en person att omkomma i en olycka när han/hon befinner sig på en specifik plats i närheten av en riskkälla. Man utgår då från att personen befinner sig på denna plats under ett helt år. Risken uttrycks som risken att omkomma i en olycka under det året. Individrisken är ett mått på hur farlig det är på en viss plats och tar inte hänsyn till hur många människor som kommer att befinna sig på platsen. Samhällsrisken är ett mått på hur stora olyckor en riskkälla kan orsaka. Detta beror dels på rikskällans farlighet men även på hur många människor som brukar befinna sig i riskkällans omgivning. Vid en beräkning beaktas det totala antalet människor som kan drabbas vid olika olycksförlopp. Det är förstås inte känt i förväg när och hur en olycka kommer att inträffa. Därför analyseras ett stort antal olyckor när det gäller såväl sannolikhet och konsekvens. För dessa olycksscenarier beräknar man dels sannolikheten att de kan inträffa och dels antalet personer som kan drabbas. Resultaten uttrycks då som en sk FN-kurva där man sätter ut sannolikheten (F) för olika antal omkomna (N) vid de olyckstyper som kan orsakas av riskkällan, se avsnitt 2.3. I en riskutredning för en detaljplan bör hänsyn tas till både individrisken och samhällsrisken. Syftet med denna utredning är att beräkna dessa risknivåer och att sedan om så krävs - föreslå åtgärder för att uppnå en situation med acceptabla risker. Dessa åtgärdsförslag skall i sin tur säkerställas genom detaljplanen.

8 8 (32) Kriterier för vilka risknivåer som bedöms vara acceptabla behandlas närmare i avsnitt Risker med transport av farligt gods Typer av farligt gods Enligt internationella bestämmelser delas farligt gods in i nio klasser, se nedanstående tabell 1. Tabell 1. Indelning av farligt gods Klass Innehåll Exempel 1 Explosiva ämnen Massexplosiva varor (dvs. sprängämnen); fyrverkerier 2 Komprimerade, kondenserade eller under tryck lösta gaser Brännbara gaser (gasol); giftiga gaser (klor, svaveldioxid) 3 Brandfarliga vätskor Bensin, eldningsolja 4 Brandfarliga fasta ämnen Kalciumkarbid 5 Oxiderande ämnen Väteperoxid 6 Giftiga ämnen Arsenik 7 Radioaktiva ämnen Radioaktiva preparat för sjukhusen 8 Frätande ämnen Olika syror; lut 9 Övriga farliga ämnen och föremål Asbest Konsekvenser av en olycka med farligt gods Nedan följer en allmän beskrivning av de olika sorters farligt gods som transporteras längs planområdet och följderna av olyckor. Följderna i form av dödsfall avser, om inget annat sägs, personer som vistas utomhus utan skydd. Klass 1. Explosiva ämnen En explosion av sk massexplosiva ämnen kan ge omkomna upp till ca 60 m från explosionen och byggnader kan raseras på flera hundra meters avstånd. Övriga explosiva ämnen kan, i huvudsak genom raserade byggnader, ge effekter på några tiotal meters avstånd. n:\101\13\ \0-mapp\utredningar\rapport doc

9 9 (29) Klass 2: Brännbara eller giftiga gaser Utsläpp av brännbar gas i luft kan antändas direkt och orsaka en sk jetflamma. Om gasen inte antänds direkt bildas ett brännbart gasmoln som kan antändas omgående eller driva iväg och antändas över bebyggelsen. I ytterst sällsynta komplicerade olyckor kan gastanken explodera och bilda ett eldklot, sk BLEVE (Boiling Liquid Expanding Vapor Explosion). Klass 3: Brandfarliga vätskor Om en tank med mycket brandfarlig vätska (bensin) skadas rinner bensinen ut och kan en sk pölbrand uppstå. Eldningsolja är så svårantändlig att brandrisken är försumbar. Klass 4: Brandfarliga ämnen såsom svavel, fosfor, karbid. Dessa ämnen är fasta och skadar endast i olycksplatsens direkta omgivning. Klass 5: Oxiderande ämnen Olycka med endast dessa ämnen leder normalt ej till personskador, men om ämnena blandas med ex bilens olja eller bensin uppstår explosionsrisk. Klass 6: Giftiga ämnen. Giftiga vätskor kan ge verkan på längre avstånd om avdunstning sker frän en pöl som uppstår i samband med en olycka. Effektens omfattning är beroende på giftighet och flyktighet av vätskorna Klass 7: Radioaktiva ämnen Dessa ämnen transporteras i små mängder på väg och järnväg. Klass 8: Frätande ämnen såsom saltsyra, svavelsyra. Risk för skador inom ca 20 m eftersom skada uppkommer vid direkt exponering på personen. 2.3 Bedömningsgrunder Enligt Länsstyrelsens Riskpolicy (Lst 2006) skall risker beaktas vid planering inom 150 m från ett farligtgodsled. Kriterier för vad som är en acceptabel risknivå finns i rapporten Värdering av risk som tagits fram på uppdrag av Räddningsverket (SRV 1997). I rapporten

10 10 (32) används en övre och en undre gräns, se figur 3. Om den övre gränsen överskrids är risknivån så hög att den inte kan tolereras. Övre gräns Undre gräns Figur 3. Risknivåer och gränsen mellan dem (efter Räddningstjänsten Storgöteborg 2004) Om riksnivån ligger under den övre gränsen men över den undre gränsen så skall alla rimliga åtgärder vidtas för att minska risknivån. Efter detta betraktas risknivån som tolerabel. Om risknivån ligger under den undre gränsen så kan den anses vara acceptabel och inga ytterligare åtgärder krävs. För individrisken ligger den övre gränsen på 10-5 per år och den undre på 10-7 per år. Den undre gränsen ligger under risken att omkomma till följd av naturolyckor, vilket innebär att en sådan risknivå inte ger en signifikant påverkan på individens totala risknivå. Den övre gränsen motsvarar högst en tiondel av den totala dödsfallsrisken för olika grupper i samhället. Gränserna för samhällsrisken återfinns i figur 4. Samhällsrisken återges som nämnts tidigare med en FN-kurva i ett FN-diagram. Gränserna anges med linjer i diagrammet. Linjerna lutar neråt vilket innebär att olyckor med flera drabbade skall förekomma mera sällan än olyckor med endast några drabbade. Observera att skalorna inte är linjära. n:\101\13\ \0-mapp\utredningar\rapport doc

11 1 11 (29) Kriterierna för samhällsrisken är egentligen framtagna för att bedöma den totala risken av en transportsträcka på en kilometer med dubbelsidigt bebyggelse. Här har gränserna dock anpassats efter enkelsidig bebyggelse och den sträckan som planområdet upptar längs E45. Oacceptabla risker Acceptabla risker Tolerabla risker Figur 4. Gränsen för acceptabla respektive tolerabla samhällsrisker för 0,1 km enkelsidig bebyggelse 2.4 Beräkningsmetod RBM II Riskberäkningarna har genomförts med ett program som används som standard i Nederländerna för riskberäkningar i samband med transporter av farligt gods. Programmet RBM II har tagits fram på uppdrag av de nederländska myndigheterna och använder de beräkningsmetoder som beskrivits i Guidelines for quantitative risk assessment (VROM 2005) och Method for the calculation of physical effects (VROM 1996). Programmet beräknar sannolikhet och konsekvens vid skador på transportfordon med farligt gods på grund av olyckor. Hänsyn tas till olyckans läge, skadans storlek, det farliga ämnets kemiska och fysikaliska egenskaper (brandfarlighet, giftighet mm) och förväntade väderförhållanden. Antalet drabbade personer beräknas utifrån antal personer som befinner sig i riskområdet dagtid och nattetid; andelen personer som befinner sig ute eller inne, samt andelen av dessa personer som förväntas omkomma vid den

12 12 (32) framräknade exponering för värmestrålning, tryckvågor, giftiga ämnen på olika avstånd inom området. Programmet har anpassats efter svenska förhållanden avseende olycksfrekvenser på väg och järnväg samt kriterier för acceptabla risknivåer. Olycksfrekvenser för vägsträckor beräknas enligt rapporten Farligt gods riskbedömning vid transport, (SRV 1996) och för järnvägar genomförs beräkningar enligt rapporten Modell för skattning av sannolikheter för järnvägsolyckor som drabbar omgivningen (Banverket 2001). Kriterier för bedömning av risknivåer har tagits från rapporten Värdering av risk (SRV 1997) och från lokala riktlinjer om sådan finns. I bilagan ges mera utförlig information om programmet. n:\101\13\ \0-mapp\utredningar\rapport doc

13 1 13 (29) 3 Platsspecifika förutsättningar för riskberäkning 3.1 Transporter på E45 Idag är Göteborgsvägen mycket trafikerad och en ombyggnad där E45 flyttas är planerad. Den nya sträckningen kommer att passera öster om Lödöse och medföra att trafiken på Göteborgsvägen minskar drastiskt. Den nya E45:an planeras öppnas för trafik Transporterna av farligt gods kommer därmed att försvinna från områdets direkta närhet. Detta påverkar inte dagens risknivå men istället kan bedömningen av nivån påverkas då denna endast kommer att bestå under ca 4 år. Tabell 2 Förutsättningar som ligger till grund för beräkningarna. Väg Göteborgsvägen innan ombyggnad 2012 ÅDT (fordon/dygn) Skyltad hastighet (km/h) / 90* *Ungefär mitt på området, vid busshållplatsen som ligger i norra hörnet av området, är en hastighetsskylt placerad. Högsta tillåtna hastighet är 90 km/h söder om skylten och 70 km/h norr därom. Skyltad hastighet har antagits förbli oförändrat fram till Trafiksiffrorna för dagens trafik är hämtade från Vägverkets trafikmätningar 2006 och uppräknade med 2 % per år till 2012, se tabell Farligt gods på E45 Uppgifter om transporterade mängder farligt gods på E45 tagits från den GISbaserade karttjänst på Räddningsverkets hemsida som redovisar transporterade mängder farligt gods under september 2006 (SRV 2008). Dessa mängder har sedan räknats om till årliga mängder och justerats för den förväntade trafikökning mellan 2006 och Det har antagits att andelen farligt gods av den totalt trafikmängden förblir konstant, något som kan leda till en viss överskattning då tendensen under de senaste åren har varit att flytta transporter av farligt gods från väg till järnväg. I avsnitt 5.1 redovisas en känslighetsanalys där följderna av osäkerheten i antal transporter behandlas. Resultaten redovisas i tabell 3.

14 14 (32) Tabell 3. Förväntat mängd transporterat farligt gods 2012 på E45 förbi Tingberg 3:72 Klass Förväntat antal transporter år Explosiva ämnen 12 2 Brandfarliga och giftiga gaser Brandfarliga vätskor Brandfarliga fasta ämnen Oxiderande ämnen 0* 6 Giftiga ämnen mm 21 7 Radioaktiva ämnen 0* 8 Frätande ämnen Övriga farliga ämnen 800 Totalt 4200 *se även känslighetsanalys i avsnitt 5.1 Ämnena inom en och samma klass kan variera mycket sinsemellan i farlighet. Ämnena i klass 1, 2, 3 och 6, har därför delats upp ytterligare enligt nedan. I klass 1 är det de massexplosiva ämnena som står för de betydande riskerna. Andelen massexplosiva ämnen sätt till 10 % (ØSA 2004). I klass 2 görs skillnad mellan brandfarliga gaser (som gasol), giftiga gaser (klor, ammoniak m.fl.) och övriga - mindre farliga - gaser. Enligt Räddningsverkets databas transporteras nästan enbart brandfarliga gaser. Ett visst antal giftiga gaser har dock medtagits i beräkningarna. Andelen mycket brandfarlig vätska i klass 3 (bensin mm.) sätts till 75 % (ØSA 2004). Av de brandfarliga vätskorna i klass 3 har 8 % antagits vara giftiga och av de giftiga ämnena i klass 6 har 72 % antagits vara vätskor (ØSA 2004). Dessa mängder har räknats ihop till gruppen giftiga vätskor. Detta ger följande antal transporter i de kategorier som främst bedöms innebära risker för planområdet, se tabell 4. n:\101\13\ \0-mapp\utredningar\rapport doc

15 1 15 (29) Tabell 4. Antal transporter av farligt gods uppdelat i de relevanta klasserna för riskberäkningsprorammet RBMII Klass Förväntat antal transporter år 2020 Massexplosiva ämnen 1,2 Mycket brandfarliga gaser 110 Giftiga gaser 0* Mycket brandfarliga vätskor 2100 Giftiga vätskor 230 *se även känslighetsanalys i avsnitt 5,1 3.2 Risk för olyckor på E45 Beräkningen av olycksfallssannolikhet har genomförts enligt den av Räddningsverket angivna metoden (SRV 1996) som tar hänsyn till trafikmängd, hastighet, vägstandard, omgivningens utformning mm. Den aktuella situationen innan flytten av E45 har varit utgångspunkt för beräkningarna. Sannolikheten för olyckor har beräknats till 8 x10-7 per fordonskilometer. 3.3 Befolkningssiffror Området kommer att innehålla ca 20 lägenheter under den perioden som E45 går förbi området. Lägenhetsstorleken kommer att vara främst 1:or och 3:or. Antalet boenden inom området uppskattas till 40 personer. I känslighetsanalysen i avsnitt 5.1 visas vad en ökning eller minskning av antalet boenden med 25 % skulle innebära för risksituationen. 3.4 Järnvägsspåret Väster om området går ett järnvägsspår som viker av från järnvägen mellan Göteborg och Trollhättan vid Alvhem. På järnvägen transporteras i dagsläget enbart massa och färdiga pappersprodukter till Bruket i Lilla Edet. Inga intentioner finns bland företag som använder spåret att börja transportera farligt gods på spåret.

16 16 (32) Det finns en generell rekommendation från Banverket på ett avstånd av 30 m mellan järnväg och bostadsbebyggelse då det anses vara svårt att skapa en god boendemiljö på kortare avstånd. n:\101\13\ \0-mapp\utredningar\rapport doc

17 1 17 (29) 4. Resultat och jämförelse med kriterierna I figur 1 visas resultaten av beräkning av individrisk Figur 5. Individrisk för planområdet. Den blåa kurvan anger risknivån 10-7, det nedre gränsvärdet. Av figur 5 framgår att det nedre värdet för individrisk överskrids inom de ca 30 m närmast E45. Detta innebär att rimliga skyddsåtgärder bör vidtas. Vad detta innebär diskuteras i kapitel 5. Samhällsrisken visas i figur 6. Även här överskrids den nedre gränsen för samhällsrisken. Även detta innebär att rimliga skyddsåtgärder bör vidtas, se kapitel 5.

18 18 (32) Oacceptabla risker Acceptabla risker Tolerabla risker Figur 6. Samhällsriken inom planområdet I figur 7 visas samhällsrisken uppdelad på transporterade ämnesklasser. Det framgår tydligt att det är transporter av brandfarliga gaser (klass 2) som innebär de största risker. Transport av brandfarliga vätskor påverkar inte samhällsrisken överhuvudtaget. Detta beror på att inga omkomna förväntas vid en olycka med brandfarliga vätskor. n:\101\13\ \0-mapp\utredningar\rapport doc

19 1 19 (29) Oacceptabla risker Acceptabla risker Tolerabla risker Figur 7. Samhällsriken inom planområdet uppdelat på olika ämnesgrupper. Turkost (delvis skymd) = samlade risker alla ämnen, Rött = brandfarliga gaser, Lila = giftiga vätskor, Grönt = giftiga gaser.

20 20 (32) 5. Bedömning av risksituationen 5.1 Känslighetsanalys De två faktorer som ger störst osäkerhet i en riskanalys av den här sorten är antalet personer som vistas inom planområdet och transporterade mängder farligt gods. I figur 4 visas därför ytterligare två beräkningar, ett maximum-alternativ där såväl transporterad mängder gods som antalet personer inom området har ökats med 25 % och ett minimum-alternativ där dessa ingångsvärden har minskats med 25 %. Oacceptabla risker Acceptabla risker Tolerabla risker Figur 8. Den röda kurvan anger samhällsrisk i maximum-alternativet, den gröna kurvan visar minimum-alternativet. Turkos kurva är basalternativet. Figur 8 visar att trots de antagna stora variationerna i ingångsparametrarna så ändras inte helhetsbilden. Samhällsrisken ligger hela tiden inom det tolerabla området. 5.2 Diskussion och slutsatser Beräkningarna visar att individrisk och samhällsrisk från E45 ligger inom det tolerabla området. Detta innebär enligt avsnitt 2.3 att rimliga åtgärder skall vidtas för att minska risken. För att kunna bedöma vilka åtgärder som kan anses vara n:\101\13\ \0-mapp\utredningar\rapport doc

21 2 21 (29) rimligt måste hänsyn tas till den relativt korta tiden som den beskrivna situationen kommer att bestå. E 45 kommer att flyttas till annat läge omkring år Detta innebär att planområdet endast under högst 4 år kommer att utsättas för de beräknade risknivåerna. I normalfallet utsätts ett område för i stort sett samma risknivåer under hela livslängden, dvs under en tidsperiod som är mer än 10 gånger längre. Detta innebär att ett överskridande av den nedre gränsen för risknivån under ett fåtal år inte bör medföra samma krav på åtgärder som när överskridandet kommer att sträcka sig över en minst 10 gånger så lång period, vilket vore fallet om inte E45 skulle ha flyttats. För järnvägsspåret bör Banverkets generella rekommendation följas på ett avstånd av minst 30 m mellan järnvägen och bostadsbebyggelsen. Följande åtgärder bedöms vara rimliga med hänsyn tagen till ovanstående: På det kryssmarkerade området i detaljplanen planeras en garagelänga. Denna åtgärd minskar individrisken som då bedöms ligga under gränsvärdet 10-7 inom området väster om garagelängan. Garagelängan bör kompletteras med plank så att skyddet stäcker sig längs hela planområdets gräns mot E45. Bostadshus som placeras närmast E45 skall inte ha träfasad. Denna åtgärd minskar risken för snabb antändning av dessa hus vid en olycka med brand längs E45, se även bilaga 2. Avståndet mellan bostadsbebyggelse och järnvägsspåret bör som minst vara 30 m. Efter att dessa åtgärder genomförts är risksituationen inom planområdet tillfredställande.

22 22 (32) 6. Luftmiljö Uppvärmningen av lägenheterna planeras att ske med en biobränslepanna med en förväntad effekt under 200 kw. Utsläpp Miljöproblem från mindre biobränsleanläggningar beror nästan helt på utsläpp av stoft från anläggningarna. Inga speciella miljökrav finns i dagsläget för biobränslepannor under 300 kw och i Statens Energimyndighetens (STEM) vägledning Närvärme med biobränslen, vägledning från idé till färdig anläggning (STEM 2005) föreslås ej heller specifika miljökrav för dessa mindre anläggningar. Den panna som kommer att installeras är en modern biobränslepanna som har konstruerats specifikt för biobränslen. Stofthalten förväntas ligga kring 150 mg/nm 3 vilket är samma nivå som kraven från STEM (70 mg/mj = mg/nm 3 ) för större anläggningar (över 300 kw) som generellt lyder under strängare krav. Genom detta är det säkerställt att pannans utsläpp till luft inte kommer att orsaka någon störande miljöpåverkan. Pannan kan vid behov använda olja som reservbränsle. Detta kommer endast att ske i undantagsfall och utsläppen förväntas vara mindre när olja används än när biobränsle används. Skorstenen För skorstenen gäller att den ska ha tillräcklig höjd för att rökgaser inte medför olägenheter för de kringboendena. Skorstenshöjden kan inte beräknas exakt förrän mer är känt om pannans utförande men höjden bör ligga mellan 12 och 15 m över markytan. n:\101\13\ \0-mapp\utredningar\rapport doc

23 2 23 (29) 7. Referenser Banverket 2001 Modell för skattning av sannolikheter för järnvägsolyckor som drabbar omgivningen, Sven Fredén, Banverket Räddningstjänst Riktlinjer för riskbedömningar, Räddningstjänsten i Storgöteborg 2004 Storgöteborg, 2004 STEM 2005 SRV 1996 Närvärme med biobränslen, vägledning från idé till färdig anläggning, Statens Energimyndighet ET 9:2005, maj 2005 Farligt gods Riskbedömning vid transport. Räddningsverket, Risk- och miljöavdelningen 1996 SRV1997 Värdering av risk; FoU rapport, Räddningsverket 1997 SRV 2008 Räddningsverkets hemsida VROM 1996 Method for the calculation of physical effects, PGS 2; The Netherlands Ministry of Spatial Planning, Housing and the Environment and Ministry of Transport, Public Works and Water Management, the Hague, the Netherlands, 1996 VROM 2005 ØSA 2004 Guidelines for quantitative risk assessment, PGS 3; The Netherlands Ministry of Spatial Planning, Housing and the Environment and Ministry of Transport, Public Works and Water Management, the Hague, the Netherlands, 2005 Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen; Øresund Safety Advisers AB, 2004

24 Bilaga 1 Bakgrund till programmet RBM II för beräkning av individ- och samhällsrisk vid transport av farligt gods Bakgrund Riskberäkningsprogrammet RBM II är framtagen på uppdrag av den nederländska staten (the Ministry of of Spatial Planning, Housing and the Environment samt Ministry of Transport, Public Works and Water Management) för att förse i behovet av ett standardiserat arbetssätt vid beräkning av risknivåer i samband med transport av farligt gods. Programmet erbjuder en möjlighet till snabba analyser utifrån standariserade metoder och är den av den nederländska staten rekommenderade beräkningsmetoden. Metod Utifrån uppgifter om befolkning, olycksfallsfrekvens och antal transporter med farligt gods beräknar RBM II riskerna för omgivningen med transporter av farligt gods på väg och järnväg. Syftet är att ta fram en entydig metod för riskberäkning vid transport av farligt gods utifrån anvisningarna i CPR 14 (Methods for the calculation of physical effects due to the release of hazardous materials liquids and gases, Committee for the prevention of disasters, 2005) och CPR 18 (Guidelines for quantitative risk assessment, RIVM 2005). Ämnen Följande ämnesgrupper betraktas i programmet: brännbara gaser (exv gasol), giftiga gaser (exv ammoniak), mycket giftiga gaser (exv klor), mycket brandfarliga vätskor (exv bensin), giftiga vätskor (exv acrylnitril) och mycket gifitga vätskor (exv akrolein). Detta innebär att enbart ämnen i klasserna 2.1, 2.2, 3 (ej eldningsolja och motsvarande) och 6.1 betraktas. Övriga ämnen transporteras i för små mängder (klass 1 och 7) eller medför inga letala effekter på relevanta avstånd från transportleden (klass 4, 5, 6.2, 6.3, 8,9). n:\101\13\ \0-mapp\utredningar\rapport doc

25 Transporttider För de transporterade mängder farligt gods kan det anges vilken andel som transporteras på dagtid resp natt och vilken andel som transporteras på vardagar resp helger. Dessa uppgifter kopplas sedan till uppgifter om antal personer som vistas inom området under dessa perioder. Scenarier Sannolikheten för olyckor med gaser resp vätskor beräknas med hänsyn tagen till bl.a. hastigheten, typ av transportfordon, ev samtransport med annat farligt gods mm. För händelseförloppet efter olyckor används standardscenarier, se figur 1 och 2 för exempel på händelseträd. Figur 1. Exempel händelseträd för utströmning av mycket brännbar vätska n:\101\13\ \0-mapp\utredningar\rapport doc

26 Figur 2. Exempel händelseträd för utströmning av brandfarlig gas Befolkning Antal personer i omgivningen kan anges inom olika ytor och definieras som dagoch nattbefolkning, andel som vistas utomhus dagtid och natt mm. Även antalet personer på helger och vardagar kan varieras. Ett flertal olika områden kan definieras med olika befolkningsuppgifter. Vissa uppgifter är inlagda som defaultvärden men kan anpassas efter behov. Konsekvenser Programmet beräknar händelseförloppet för alla aktuella scenarier (utifrån vad som transporteras) och väderförhållanden och beräknar exponeringen på olika avstånd och i olika riktningar från olycksplatsen. Utifrån exponeringen, befolkingsuppgifter och statistiska uppgifter om andel omkomna vid viss exponering (sk probitfunktioner) beräknas antal omkomna. n:\101\13\ \0-mapp\utredningar\rapport doc

27 Resultat Beräkningarna ovan genomförs för ett flertal platser fördelade över transportledens längd och bredd. Hänsyn tas även till att transporterade mängder och antal personer i transportledens närhet (såväl inomhus som utomhus) varierar mellan dag och natt samt vardagar och helger. Såväl samhällsrisk som individrisk beräknas och redovisas grafiskt. Anpassning til svenska förutsättningar Metoden har anpassats efter svenska förhållanden av civ ing Herman Heijmans. Anpassningen innebär bland annat att olycksfrekvenser räknas fram enligt svenska metoder, att även klass 1 tas med i riskberäkningarna samt att resultaten jämförs med de normer för riskvärdering som används i Sverige. Beräkning av risknivån i samband med transporter av explosiva varor, RID klass 1. Risken i samband med transporter av explosiva varor beräknas separat enligt följande: 1. Sannolikhet för olyckor beräknas på samma sätt som för övriga transporter. 2. Andelen massexplosiva varor i klass 1 sattes till 25 %. 3. Risken för massexplosion vid olycka med massexplosiva varor sattes till 4 %. 4. Konsekvenserna av en sådan olycka beräknas utifrån samma uppgifter om befolkningstäthet inom det berörda området som vid övriga beräkningarna. 5. Andelen omkomna beräknades utifrån tabellen nedan. Risk att omkomma vid olycka med massexplosiva varor 0-50 m m Utomhus 1,0 1,0 0,0 Inomhus 0,25 0,1 0,05 Ytterligare information Ytterligare information finns på efterföljande sidor n:\101\13\ \0-mapp\utredningar\rapport doc

28 n:\101\13\ \0-mapp\utredningar\rapport doc

29

30 30 (32) Bilaga 2 Risk för antändning av fasader på bostadshus vid brand på E45 Nedan visas resultaten av beräkning för vilken värmestrålning som kan uppstå vid en brand på E45. Som exempel har två bensinbränder beräknats, en pölbrand med en yta på 100 m 2 och en dubbel så stor pölbrand. Resultatet visas i figur x. Figur x. Strålningsnivåer vid pölbrand Resultatet innebär att det finns risk för antändning av träfasader inom ca 30 m från branden, medan fönster går sönder på mer än 50 m från branden

31 Ovanstående är endast ett exempel på en brand som kan uppstå men visar på att det finns risk för att träbyggnader inom området antänds av en brand. Då flamhöjden kan komma att överstiga höjden på garagelängan ger inte den någon skydd för de övre delarna av de planerade bostadshusen. Om husen är utfört så att de inte antänds vi nämnda strälningsnivåer, dvs inga träfasader, skapas tidsutrymme för en organiserat utrymning av området och minskar följderna av en brand vid E45.

32 Norconsult AB Theres Svensson gata 11 Box 8774, Göteborg , fax