Pendelparkering Kv. Jäntan Kv. Kruset Resecentrum Kv. Kilot UTVECKLING AV KVARTEREN RUNT RESECENTRUM KONSEKVENSER 26 STADSUTVECKLING - möjligheter Resecentrum samverkar med staden och påverkar stadsutvecklingen. Genom att utveckla näraliggande kvarter såväl inom som utom planområdet kan kopplingen mellan centrum och resecentrum stärkas. Öster: Kvarteret Kilot Kvarteret Kilot kan utvecklas och förädlas oberoende av ett resecentrum även om ett resecentrum ökar fastighetens attraktivitet. Ett ökat parkeringsbehov bör lösas inom den egna fastigheten och verksamheter som alstrar mycket trafik bör undvikas. Norr: Kvarteren Kruset och Jäntan Intill järnvägen, mellan Fredsgatan, Stationsgatan och Snöstorpsvägen ligger på ena sidan kvarteret Jäntan och på den andra kvarteret Kruset. Idag är kvarteren förhållandevis outnyttjade och bidrar till ett otydligt stadsrum. Läget är dock strategiskt och utvecklingen av dessa båda kvarter bör ha som målsättning att förstärka Fredsgatan som stråk och samtidigt underlätta och göra promenaden mellan resecentrum och Fredsgatan mer attraktiv. För att man som gående ska uppleva kontinuitet och trygghet i stadsrummet behöver kvarteren förtätas och skapa ett tydligare gaturum med funktioner som stödjer den gående. Närheten till järnvägen kräver en fördjupad riskanalys som kan ligga till grund för placering, utformning och användning av en ny byggnad. Väster: pendelparkering Idag används området för markparkering. Även i framtiden kommer marken behövas för pendelparkering. I detta bangårdsnära läget kan andra verksamheter vara olämpliga med tanke på buller- och riskfrågor. På sikt kan platsen bebyggas med ett parkeringshus som kan fungera som skydd mellan bostadsbebyggelsen och tågtrafiken. Parkeringshuset kan ansluta till den norra gångbron över spåret och bilda en entré till resecentrum från väster. Cykelparkeringar i detta läge och med nära anslutning till Laholmsvägen kan bidra till att stärka en västlig entré. Här är också en lämplig placering för ett nytt hållplatsläge för lokalbussar. Söder: Exploateringsmöjligheter När resecentrum är fullt utbyggt och när trafikmängderna på Laholmsvägen har minskat finns goda möjligheter att utveckla
området söder om resecentrum. En tunnel i detta läge bidrar också till att öka genomströmningen av människor. Vilken typ av verksamhet som kan bli aktuellt för en eventuell exploatering avgörs dock av riskfrågan och avståndet till järnvägen. STADSUTVECKLING - svårigheter Planeringen av stadsrummet kring Laholmsvägen, i resecentrums omedelbara närhet, bjuder på en del svårigheter. Det är mycket trafik Placeringen av resecentrum i skärningen mellan järnvägen och den hårt trafikerade Laholmsvägen är en utmaning när det samtidigt gäller att skapa ett stadsrum som kanske är det första en ny besökare ser av Halmstad, eller som en pendlare passerar 260 dagar om året. För att detta ska bli en riktigt bra lösning krävs att man också hittar en sätt att minska trafiken längs med Laholmsvägen. Det är trångt Placeringen av hållplatser för lokalbussarna, inklusive busskörfält, längs Laholmsvägen kräver ett noggrannt pusslande för att få tillräckliga ytor för bilar, bussar, väntande KÖRBANAN SÄNKS CA 1 METER STÖDMUR CA 1,40-2,40 METER HÖG KORSNINGEN SÄNKS CA 70 CM SÄNKNINGEN MÖTER MARKNIVÅ
resenärer och förbipasserande cyklar. Risken är ändå att det uppstår konflikt, framförallt söder om Laholmsvägen, mellan bussresenärer på väg mellan buss och resecentrum och cyklister. Det lutar För att det ska fungera med hållplatser längs den lutande Laholmsvägen krävs att hela körbanan sänks från järnvägsbron och förbi korsningen med Enslövsvägen, så att den nya vägnivån maximalt lutar 3%. Isåfall sänks korsningen med ca 70 cm, och körbanan som mest med ca 1 meter. För att detta ska vara tekniskt möjligt behövs en stödmur mellan markplanet på Kapsågen 1 och cykelbanan, där det idag finns en slänt. Stödmurens höjd varierar mellan 1,40 och 2,40 meter. Dessutom tas några kvadratmeter av fastigheten Kapsågen 1 i anspråk. Att hitta en alternativ lösning för att hantera höjderna i detta läge bör vara en del av den fortsatta planeringen. KOLLEKTIVTRAFIKRESENÄREN Med ett välfungerande resecentrum med hög tillgänglighetsstandard och väl genomtänkt ur ett trygghetsperspektiv finns det goda förutsättningar att förbättra resmöjligheterna för alla - barn, rörelsehindrade, äldre mfl. Planens genomförande kan även främja turismen och friluftslivet. Trygghet Känslan av otrygghet som kan uppkomma på de obefolkade ytor som programområdet innehåller idag kan till viss del försvinna i och med att området befolkas av resenärer. Samtidigt tillkommer en del ytor och anläggningar som kan bidra till känslan av otrygghet om de inte utformas på rätt sätt. Exempel är gång- och cykelbroar över såväl järnvägen som Laholmsvägen, pendlarparkeringar i utkanten av området, en lokalbussterminal med stora nivåskillnader och i nära anslutning till järnvägsbron (en plats som idag upplevs som otrygg) och nya gång- och cykelvägar i ramper. Därför är det viktigt att det fortsatta planeringsarbetet har ett tydligt fokus på trygghetsfrågan. Tillgänglighet På samma sätt finns det stora möjligheter att förbättra dagens förhållande ur tillgänglighetssynpunkt. De många nivåskillnaderna kräver ett tydligt tillgänglighetsperspektiv genom hela processen. 28 Etapp 1 Då regionbussarna flyttas hit från Norra station blir kopplingen till lokalbussarna något sämre än idag. Regionbussarna får dock en bättre koppling till tågtrafiken och till pendelparkering. Regionbussarna får en bättre terminal än dagens med högre kapacitet och större möjligheter för tidsreglering. Etapp 2 I etapp två när lokalbussarna får en hållplats vid resecentrum och själva resecentrumbyggnaden står klar kommer de stora vinsterna för kollektivtrafikresenärerna. Då uppstår bra koppling mellan alla tre färdslagen lokalbuss, regionbuss och tåg. TRAFIK Laholmsvägen Trafiken på Laholmsvägen är redan idag omfattande och i högtrafik uppnås ofta kapacitetstaket. En avlastning av trafik från Laholmsvägen är önskvärd. Det kan ske genom tex en ny förbindelse över Nissan. Då skulle det ena körfältet i vardera riktningen kunna bli exklusivt busskörfält. Detta skulle ge en mycket god framkomlighet för busstrafiken och därmed säkerställa en pålitlig kollektivtrafik.
Korsningen Enslövsvägen-Bolmensg. Utbyggnaden av resecentrum kommer att medföra ökad belastning i korsningen, genom ökat flöde av bussar och angöringstrafik via Bolmensgatan. Effekten kommer dock att vara marginell jämfört med den övriga trafikökningen som prognostiseras för den närmaste tioårsperioden. För att säkerställa busstrafikens framkomlighet i korsningen finns möjligheter att prioritera den genom signalstyrning. Detta blir då på bekostnad av den övriga trafikens framkomlighet. Risk finns att det till slut byggs upp varaktiga köer som även hindrar busstrafikens framfart. I etapp ett när bara regionbussarna flyttas blir påverkan på korsningen och övrig trafik ringa. I etapp två börjar dock busstrafiken bli så omfattande att den tydligt kommer i konflikt med annan trafik och konkurrerar om kapaciteten i gatunätet kring resecentrum. Bussar i riktning ut från centrum kommer inte att ha möjlighet att svänga mot Enslövsvägen på grund av hållplatsens lokalisering nära själva korsningen, busstrafiken får därmed gå en annan väg än idag. Med busskörfält genom korsningen och öster om Enslövsvägen minskar störningar från busstrafiken på övrig trafik i korsningen. Korsningen tål inte heller någon större ökning av trafik till Bolmensgatan, utöver den som resecentrum genererar. Detta begränsar möjligheten till ytterligare exploatering som alstrar trafik. Exploatering av själva resecentrumbyggnaden med ytterligare verksamheter begränsas av tillgänglighet till byggnaden och utrymme för nära parkering. Bolmensgatan Om Bolmensgatan, som idag är återvändsgata, kan användas av de regionbussar som ska fortsätta söderut till bussdepån medför detta en avlastning av korsningen Laholmsvägen/Enslövsvägen/Bolmensgatan. 29 BULLER Riktvärden Konsekvensbedömningen av den ökade bullernivån utgår från det aktuella planeringsfallet i befintlig miljö. Planeringsmål för tågtrafikbuller i befintlig miljö är: 55 db(a) maximalnivå inomhus nattetid 70 db(a) ekvivalentnivå utomhus (fasad) Utgångspunkten är att riktvärdena ska klaras. Där det inte är ekonomiskt rimligt eller tekniskt möjligt ska i första hand inomhusmiljön klaras. Riktvärdena för buller gäller under förutsättning att vibrationerna i området understiger 0,5 mm/s eftersom högre vibrationsnivåer förstärker upplevelsen av bullerstörningen. Tågtrafiken En utbyggnad av resecentrum är en del i en större satsning på tågtrafiken som medför att tågtrafiken ökar. Detta innebär att omgivande bebyggelse utmed järnvägen inom planområdet får förhöjda bullervärden i form av fler störningstillfällen. Översiktliga beräkningarna visar är att inga bostäder inom planområdet får bullernivåer som överskrider de ekvivalenta riktvärdena. Bostadshusen väster om spårområdet är de som är mest utsatta för buller, främst höga maximala värden. Antalet störningstillfällen nattetid kommer också att öka. Befintligt stationshus är idag utsatt för buller. Vid förändrad verksamhet bör denna bullerpåverkan utredas ytterligare. Busstrafiken Regionbusstrafiken kommer att medföra frekvent busstrafik på norra delen av Bolmensgatan vilket kommer att ställa krav
på eventuella nya verksamheter i kvarteret Kilot. Nuvarande verksamhet bedöms klara det ökade bullret. Resecentrum För resecentrum är det framförallt riktvärdena och rekommendationerna för buller inomhus som är viktiga. Det gäller även för de övriga verksamheter som kan komma att inrymmas i resecentrumet och en eventuell bullerreduktionen bör genomföras i fasad. VIBRATIONER Buller från tågtrafik uppfattas ofta som mindre störande än buller från vägtrafik vid samma ljudnivå. Om tågbuller och vibrationer uppstår samtidigt ökar störningsupplevelsen kraftigt jämfört med om inga vibrationer uppstår. Banverket har i samarbete med Naturvårdsverket tagit fram Riktlinjer för buller och vibrationer från spårburen linjetrafi k. Där anges att om vibrationsnivåerna i befintlig miljö överskrider 1,0 mm/sek ska åtgärder alltid övervägas. Risken för vibrationer är beroende av markförhållanden, byggnadstyp samt tågens massa och hastighet. Några tydliga samband mellan dessa parametrar finns inte. Entydiga skyddsavstånd är därför svåra att uppge. Vad gäller markförhållanden och geoteknik är finkorniga jordarter, som lera, mer vibrationskänsliga än grovkorniga, som sand och grus. Erfarenhetsmässigt kan dock sägas att på avstånd mindre än 50 m ska man alltid se upp för problem med såväl kännbara vibrationer som stomljud. Med låga tåghastigheter, lätta tåg, goda ban- och markförhållanden kan detta skyddsavstånd ibland förkortas. Men med lerjord och tunga godståg bör man öka skyddsavståndet med hänsyn till risk för kännbara vibrationer i lätta byggnader. I enskilda fall har redovisats kännbara problem på 200-300 m avstånd från tung godstågtrafik och lerjord. Vibrationer kan vara komfortstörande och försämra människors boendemiljö. Vibrationer kan även störa människors sömn. Slutsats Tillgängliga uppgifter om markförhållandena visar att det är siltig sand, vilket är relativt gynnsamt. Mera markundersökningar krävs för att kunna ge en bättre bild av eventuella konsekvenser av vibrationer. Med tanke på resecentrums närhet till järnvägsspår, växlar 30 och rådande markförhållanden så finns risk för kännbara vibrationer och stomljud. RISK En riskinventering för Halmstads resecentrum visar att de risker som går att kartlägga i dagsläget är kopplade till transport av farligt gods på järnväg. Utformning och användning av byggnader inom programområdet - resecentrum, parkeringshus, bro med trapphus - kan behöva anpassas till läget nära järnvägen. I övrigt medför inte genomförande av programförslaget någon ökad risk för olycka inom järnvägsområdet. Risk för olycka vid busshållplats minskar genom föreslagen utformning med gångpassage i bro över Laholmsvägen. KULTUR- & NATURMILJÖ En utbyggnad enligt planen har ingen negativ påverkan på några naturvärdena. En utbyggnad enligt planen innebär att ett antal äldre byggnader med koppling till järnvägen kommer att rivas. Ingen av byggnaderna har något stort kulturhistoriskt värde.
Byggnadsnämnden Box 153 301 05 Halmstad