Erfarenheter av XBRL för ekonomiinformation 2016-12-09 Eva Ringman, Martin Forsberg, Peter Norén, Sofia Ståhl
Agenda Inledning, syfte, presentation Om projektet Kartläggning av informationsbehov Alternativa format och användningen av XBRL Hur vi har hanterat mappningen Erfarenheter och möjligheter att gå vidare Tid för frågor Sammanfattning och avslut 2
Presentationsrunda Namn Organisation Roll 3
Bakgrund Förändrat arbete i årlig revision i Riksrevisionen Arbetsgrupp inom Finansdepartement att utveckla inköps- och upphandlingsstatistik Elektroniska årsredovisningar för myndigheter Ensade rapporteringskrav av finansiell information från företagen Ambition i ESV:s upphandlingsprojekt att förenkla systemintegrationer för att underlätta införande av administrativa system Riksarkivet tar fram förvaltningsgemensamma specifikationer för informationsutbyten Staten bygger upp tjänster för gemensamma elektroniska arkiv för att spara kostnader för statsförvaltningen Möjliggöra öppna data 4
Möjlighet att effektivisera olika informationsflöden? Riksrev. Personalsystem Ekonomisystem E-handelsystem E-arkiv 5
Riksrevisionens intresse Utveckla arbetet i den årliga revisionen genom att dra nytta av digitaliseringens möjligheter - Förbättra granskningsarbetet - Förenkla för myndigheter Arbeta med elektronisk information från myndigheter i granskningsarbetet. - Förutsätter standardiserade lösningar för informationsöverföring - Möjliggör analyser för riktade granskningsinsatser Samarbete med ESV - Enhetliga lösningar för alla myndigheter - Stöd via de statliga ramavtalen för administrativa system 6
Vad vi vill uppnå med projektet Öka kunskap inom området för att standardisera informationsutbyte i administrativa system Ge ett beslutsunderlag för fortsatta insatser inom området Tänka stort, men börja i liten skala 7
Om projektet Ta fram informationsmodell för ekonomisk information Ta fram och pröva prototyp Sammanfatta lärdomar av pilot och ge förslag till fortsatt arbete 8
Var vi står nu Vi har - Beskrivit informationsbehov - Utvärderat och valt tekniskt format (XBRL) - Stämt av mot Agresso och Raindance - Överfört utdata till XBRL och läst ut den till en databas som Riksrevisionen ska testa - Påbörjat arbetet med slutrapport och förslag till fortsättning 9
Kartläggning av informationsbehov 10
Kravinsamling i workshop-form Verifikationstyper Verifikationer Konteringsrader Dimensioner Leverantörer Fakturor M.m. 11
Alternativa format och användningen av XBRL 13
Alternativ som utvärderats Utveckling av eget XML-schema Användning av XBRL Använding av SIE XML Schema Användning av SIE Textbaserade filformat
Utvärderingskriterer 1. Vara anpassningsbart för egna utökningar 2. Baseras på internationell eller vedertagen standard 3. Finnas stöd i etablerade programvaror 4. Baseras på modern teknik
XBRL-standarden - XBRL 2.1 - Dimensions 1.0 - Formula 1.0 - mfl Taxonomi tas fram och formateras enlig XBRL standarden Taxonomi - Exempelvis Bolagsverkets taxonomi för årsredovisning - Europeiska Bankmyndighetens taxonomi för finansiell rapportering - Begrepp för ESVs utdatapilot XBRL-instans formateras enligt XBRL-standarden XBRL-instans använder begreppen från Taxonomin XBRL-instans - Finansiell rapport från en bank gentemot Finansinspektionen - Årsredovisning från företag XYZ - Utdatafil i ESVs pilot
Utveckling av taxonomi för piloten Utveckling och verifiering av logisk datamodell - Jämförelse med SIEs modell Utveckling av XBRL taxonomi - I piloten har vi skapat en ny taxonomi som använder begreppsapparat och definitioner från SIE då det finns överensstämmelse - Vi har använt Tuples (inte dimensions) Test av taxonomin genom mappning av data från Arbetsförmedlingen och ESV
Hur vi har hanterat mappningen 19
Verifiering av konceptet Vi har i piloten velat testa att informationsöverföringen faktiskt fungerar Baserad på en mindre datamängd från ESV och Arbetsförmedlingen Inga utvecklingsinsatser från pilotmyndigheterna i detta skede 20
Vårt pilot-test Agresso Utdata i excel-format Raindance Filformat för överföring Inläsning i databas Utdata i excel-format
Produktionslösning Agresso Analysverktyg Raindance
Vad återstår? Studie av XBRL GL, hur tillämpliga är begrepp och struktur? Ta ställning till vissa tekniska val (namnsättning av namespace, moduler mm) Stämma av strategi med andra XBRL-projekt Utreda vilka alternativ som finns kring standardisering/publicering och underhåll
Erfarenheter och möjligheter att gå vidare 24
Erfarenheter Stort behov av att diskutera informationsinnehåll Personuppgifter - finns ostrukturerat / på fler ställen - Ställer stora krav på hanteringen Det är svårt att beskriva behov - Flera iterationer för en stabil informationsmodell En standardiserad dataöverföring behöver förvaltas Transaktioner innebär mycket stora datamängder Data kan behöva hämtas från flera källor 25
FGS:erna underlättar informationsförsörjningen 26
En FGS består av en specifikation, beskrivning i text ett tillägg, innehåller till exempel bilder, värdelistor XML-schema, en XML uttolkning med regler exempel Specifikationerna publiceras på: http://riksarkivet.se/fgs-earkiv XML-scheman finns på: http://xml.ra.se/e-arkiv/ 27
Möjligheter att gå vidare Utdata för ekonomianalys - projekt för att tillgodose Riksrevisionens informationsbehov av standardiserat data Integrationer mellan system - projekt för att skapa standarder för integration, i första hand ekonomi- och e-handelssystem, men vidare även andra typer av lösningar Räkenskapsinformation för e-arkivering - förstudie med syftet att göra en behovsanalys och beskriva den bästa modellen för att utarbeta dessa standarder 28
Sammanfattning, avslut 29