Institutionen för pedagogik och didaktik

1 (12) Institutionen för pedagogik och didaktik Studiehandledning för kursen Didaktik: Design för lärande UDA27F 7,5 hp AN Ht 2013 Version 14 juni 2013 1

INTRODUKTION... 3 Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen... 3 Registrering... 3 Kursledare och administratör... 3 Förväntade studieresultat... 4 KURSENS INNEHÅLL OCH ARBETSFORMER... 4 Schema för kursens fysiska träffar... Fel! Bokmärket är inte definierat. Multimodal analys och design av kommunikation i lärandesituationer... 4 Studier på avancerad nivå... 5 Del 1 och examination 1... 5 Instuderingsfrågor och gensvar från medstudenter och lärare... 5 Del 2 och examination 2... 6 Analys och design av kommunikation i lärandemiljöer... 6 Översikt över kursens arbetsgång och examinationer... 8 Stöd i studierna... 10 EXAMINATION... 10 Betygssättningen... 10 Ordinarie examinationstillfälle... 10 Bedömning och betygskriterier... 10 Betygsregistrering... 11 Omexamination vid underkänt eller ej klar vid första tillfället... 11 ÖVRIGA ANVISNINGAR... 11 Plagiat... 11 Fusk... 11 Utvärdering... 12 KURSLITTERATUR... 12 2

Introduktion Välkommen till kursen Design för lärande. Kursen du nu påbörjar är en fristående kurs på avancerad nivå. Kursen ges av Institutionen för pedagogik och didaktik (http://www.edu.su.se/). Denna studiehandledning innehåller specifik information om kursens förväntade studieresultat, schema, innehåll, uppläggning, examination och bedömning samt övergripande studentinformation. Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen För tillträde till kursen krävs lärar-, förskollärar- eller fritidspedagogexamen om 180 hp. eller kandidatexamen i utbildningsvetenskapligt ämne. Registrering Registrering äger rum när du meddelat karin.larsson@edu.su.se att du avser gå kursen. Detta måste senast göras vid kursstart. Om du senare hoppar av anmäl detta snarast till Karin Larsson så plockas du även bort ur Mondo. Kursledare och administratör Kursledaren ansvarar bland annat för att kursen planeras utifrån intentionerna i kursplanen, samordningsfrågor, utvärdering och informationen på institutionens kurshemsida (kallas Mina sidor på webben) och i lärplattformen Mondo. Dessa nås från www.su.se/student. Kursledaren är också examinator i kursen. För att komma in i Mondo måste du ha en SU-studentmejl-adress. Du förväntas hålla dig uppdaterad på information som läggs ut på såväl Kurshemsida som Mondo. Använd alltid studentmejladressen i kontakter med SU och i Mondo! Andra adresser kan studsa eller försvinna i smamfiltren. Kursadministratören ansvarar bland annat för information beträffande organisatoriska och administrativa frågor, registrering och betygsrapportering. Kursledare och lärare Namn Docent Anna-Lena Kempe E-post/ tel Anna-Lena.Kempe@edu.su.se Kursadministratör Karin Larsson Karin.Larsson@edu.su.se 3

Förväntade studieresultat Efter att ha genomgått kursen förväntas studenten kunna: 1. Beskriva, analysera och problematisera skilda kvaliteter i multimodal kommunikation i lärsituationer med relevanta teoretiska begrepp 2. Designa, gestalta och rapportera en multimodal didaktisk situation/process/produkt med utgångspunkt i didaktikens grundläggande frågor vad, varför och hur samt i relation till kursens litteratur. Kursens innehåll och arbetsformer Kursen innehåller: designteoretiskt och multimodalt perspektiv samt teorin om kognitiv belastning. multimodala analysperspektiv och metoder design, analys och tolkning av undervisning, lärande och kunskapsrepresentationer. Kursen bedrivs på 50 % (motsvarande i genomsnitt 20 timmars arbete per vecka) och ges på distans med möjlighet till såväl studentdiskussioner via Skype som till skriftlig feedback av läraren. Multimodal analys och design av kommunikation i lärandesituationer Länge tänkte vi att undervisningen handlade om att på ett metodiskt bra sätt berätta och visa fram ett ämne och sätta eleverna i någon sorts arbete. Språkliga utsagor i böcker sågs som en neutral avspegling av verkligheten. Ämnet fanns någonstans i texten. Det liksom svävade i böckerna eller i huvudet på de kunniga, och skulle sedan smältas ned till en lättuggad form för eleverna. Vi talade om engelska eller matte som om det fanns en sorts given mall för hur dessa ämnen skulle traderas till eleverna. I centrum stod texten: stillbilder eller kanske film användes för att illustrera eller lätta upp en framställning men tillmättes sällan något eget pedagogiskt värde. Idag ser vi inte längre på språkliga utsagor som en sann spegling av världen och vi vet att kommunikation består av många fler teckensystem än språket. All kommunikation kan betraktas som multimodal, dvs. den innehåller flera olika semiotiska, kommunikativa resurser (teckensystem)för att kommunicera många olika typer av mening parallellt. Med den kunskapen är det inte längre tillräckligt att fokusera hela uppmärksamheten endast på resursen språket. Även bilder, gester, blickar, kläder, rumslig positionering för att nämna några semiotiska resurser ger möjligheter till kommunikation, meningsskapande och lärande. Skolan har påverkats inte bara av de många nya olika sociala praktiker där kunskap utvecklas och får ett värde ett erkännande som just kunskap (IT t.ex.), utan även av nya sätt att se på lärande, på kunskap, och på kommunikation. Teknologisk utveckling, massmedierna och demokratiseringen av samhällets olika arenor har i grunden förändrat vårt sätt att kommunicera och lära. Att kunna den rätta texten utantill är inte längre en tillräcklig kunskap i ett mångfacetterat heterogent samhälle där mångas röster får höras och många tecken används parallellt utöver språket. 4

I ett sådant samhälle utvecklar elever kunskaper om fenomen som t.ex. demokrati inte endast genom att läsa om det i skolboken utan genom att använda olika medier som film, interaktiva dataprogram, bilder, musik, dramatisk gestaltning mm. Lärare behöver därför utveckla kunskaper kring hur meningsskapande i olika medier och med skilda semiotiska resurser påverkar klassrumspraktiken, interaktionsmönstren och elevernas möjligheter till lärande. Multimodalt lärande kräver också en utveckling av nya bedömningspraktiker. Hur kan vi bedöma elevers tecken på lärande i andra teckensystem än det språkliga? Vilka handlingar inom en social praktik eller ett skolämne erkänns som kunskap i klassrummet och utanför det? Kursen innehåller i huvudsak två perspektiv på design av multimodalt lärande. Det ena är ett socialsemiotiskt-designteoretiskt perspektiv på lärande som fokuserar individers och gruppers intressen och motivation i sociala situationer där teckensystem och media transformeras och representeras i en sekvens av kreativt teckenskapande. Design för lärande ger redskap för att undersöka och förstå såväl meningsskapande som lärande i en social miljö där den institutionella iscensättningen medför förutsättningarna för kommunikation och lärande. I kursen studerar vi även teorin om hur vårt minne/tänkande/lärande påverkas av hur och när information presenteras i olika teckensystem (Cognitive Load Theory, CLT) i undervisning. CLT ger oss ytterligare analytiska redskap när vi ska designa multimodala lärandesituationer så att elever kan ges optimala möjligheter att utveckla och representera sitt kunnande på olika sätt. Studier på avancerad nivå Det är viktigt att notera att det i kurser på avancerad nivå ställs höga krav på studenters självständighet och egna ansvar i studierna. Studenten ansvarar för att arbeta med sitt lärande och med sin förståelse såväl enskilt som i grupp (via webben). Förståelse och därmed lärande blir möjligt när man kan koppla ihop nya begrepp och teorier med tidigare kunskaper och erfarenheter. Ett sådant lärande kräver ett kontinuerligt skrivande och kontinuerlig revidering av det man skrivit i en tolkning av texterna parallellt med läsandet. Lärande på avancerad nivå går därför djupare än till en redovisning av fakta på textens yta. Detta innebär att studenten under kursen utvecklar sin förmåga att förhålla sig kritiskt till de texter man studerar bl.a. genom att undersöka implicita antaganden/undertexter som formar olika forskningsinriktningar. I examinationsuppgifterna bör man även ställa de olika teorierna och ansatserna i relation till varandra och kritiskt diskutera deras förklaringsvärde för didaktikens frågor/fält. Del 1 och examination 1 Instuderingsfrågor och diskussioner med medstudenter och lärare I kursen läser och studerar ni den obligatoriska kurslitteraturen (4 böcker och 4 artiklar) med utgångspunkt i ett antal reflektionsfrågor som ni hittar i Mondo under filsamling och som ni besvarar individuellt och publicerar i ett forum under varje boks rubrik i Mondo. Via tex Skype ska ni i resp. grupp (se indelning i Mondo vid kursstart) diskutera de texter ni läst samt frågorna och ge respons på varandras texter. Här har ni även möjlighet att diskutera och reflektera över litteraturen i relation till era egna erfarenheter som lärare. 5

Frågorna på litteraturen ska alltså besvaras skriftligt och de ska vara inlämnade/publicerade på Mondo i resp. forum så att lärare och medstudenter hinner läsa och förbereda sin feedback. (Här finns då också ett schema så att du ser i vilken grupp du ska delta och vilka texter du ska lämna feedback på). Vid campusträffarna diskuterar ni aktuell bok/artikel och ger varandra återkoppling på reflektionstexterna i mindre grupper med. Utöver feedback från medstudenter kommer ni även att få skriftlig återkoppling från kursledaren på 3 inlämningar samt på ett utkast på examinationsuppgiften innan slutexaminationen lämnas in. Syftet med denna är att utveckla texten inför examinationen. OBS; betyget sätts endast på examinationen. Lärarens återkoppling är en formativ bedömning av era texter inför examinationen. Ni väljer själva vilka tre texter/böcker ni vill ha återkoppling på genom att mejla dessa till anna-lena.kempe@edu.su.se När kursen är slut ska samtliga dokument med besvarade frågor på alla kursens sammanställas till en sammanhängande rapport. Texten ska utöver svaren på frågorna i en mer sammanfattande form även innehålla en reflekterande diskussion där ni sätter böckerna i relation till varandra utifrån didaktikens frågor vad, varför, hur, vilka och när (när de passar). Ni kan alltså bearbeta och förkorta tidigare texter utifrån den återkoppling ni fått och ev. nya reflektioner. Denna slutrapport ska omfatta minimum 8 och maximum 15 sidor. Gensvar Det är ett kurskrav att delta i gruppdiskussionerna och ge gensvar på gruppmedlemmarnas svar på instuderingsfrågorna. Om du skulle missa ett diskussionstillfälle kan du ge skriftligt gensvar istället. Ett gensvar ska aldrig bygga på värdeomdömen av typen bra eller dåligt utan vara en reflektion över texten + en fördjupning av din egen förståelse av det som boken och studenttexten som du granskar behandlar. Gensvaret kan vara frågor till författaren och förslag på förtydliganden etc Del 2 och examination 2 Analys och design av kommunikation i lärandemiljöer I kursen ska du även få pröva att använda dina kunskaper i multimodal designteori för att analysera och designa multimodala lärandesituationer och/eller kunskapsrepresentationer. Du ska dels beskriva (transkribera) och analysera en kort filmad undervisningssekvens (någon minut kan räcka om du vill vara detaljerad!) kanske i ditt eget klassrum (eller en spelfilmscen på t.ex. YouTube), eller elever och lärare som arbetar tillsammans kring något. Analysen gör du genom att använda kursens centrala begrepp och frågor som ett raster. Se vidare anonyma examinationer för mer inspiration. Sedan ska du även designa en lärandesituation eller en kunskapsrepresentation med utgångspunkt i teorin. Det kan t.ex. vara en lektionssekvens eller ett digitalt gränssnitt/kunskapsrepresentation eller en analog gestaltning av något som du senare kan använda i din undervisning. Du väljer själv i relation till din egen erfarenhet och din professionella verksamhet. För ett godkänt betyg är det viktigt att du använder de centrala begreppen i några av böckerna du läst i kursen och inte använder ett mer vardagligt språk i din analys. Analysen och designen skapar du i två steg: Först gör du ett utkast på ett par sidor där du beskriver hur och vad du tänkte göra. Utkastet publicerar du senast den 27 december. Du får kortfattad respons av kursledaren på ditt pm senast den 30 december. Därefter gör du din studie och publicerar vid examinationen 19 januari/ 16 februari 2016: Den ska ha vara tvådelad: dels i form av en rapport där du beskriver dina val och din analys och design med utgångspunkt i kursens centrala teman och 6

begrepp samt i didaktikens frågor vad, hur varför (när och för vem?). Därtill ska du även bifoga andra medier som film, bilder, musik eller digitala gestaltningar. Den skriftliga slutrapporten ska vara på min 5 max 12 sidor (formaterad i DiVA-mallen som ligger i Mondos filsamling). 7

Översikt över kursens arbetsgång och examinationer Del 1: Frågor och gensvar på obligatorisk och valfri litteratur Bok + artikel Publicera svar på instuderingsfrågorna senast Virtuellt möte under vecka Selander, S., & Kress, G. R. (2010). Design för lärande- ett multimodalt perspektiv. Stockholm: Norstedts. (173 sid.) Elm Fristorp, A. & Lindstrand, F. (2012). Design för lärande i förskolan. Stockholm: Norstedts. (193 sid.) 25/11 kl. 12. v. 49 9/12 kl. 12. v. 50 Bestämd tid! Bezemer, J., & Kress, G (2010). Changing Text: A Social Semiotic Analysis of Textbooks Designs for learning, Number 1-2, 2010, page 10-27 (17 sid.) 18/12 kl 12 v. 1 Frølunde, L. (2009). Storyboarding an Animated Film: A Case Study of Multimodal Learning Processes in a Danish Upper Secondary School Designs for learning, Number 2, 2009, page 8-21 (13 sid.) Aamotsbakken, B., & Knudsen, S. (2009). The Design of the Reader in Educational Settings Designs for learning, Number 2, 2009 page 22-33 (11 sid.) Kalantzis, M., & Cope, B. (2004). Designs for Learning E Learning, Volume 1, Number 1, 2004 page 38-93. (55 sid.) Online-journal Välj alternativ någon av nedanstående två titlar: 30/12 kl.12. v. 1 Kress, G.R. (red.) (2004). English in urban classrooms: a multimodal perspective on teaching and learning. New 8

York, NY: RoutledgeFalmer. (189 sid.) Kress, G.R. (red.) (2001). Multimodal teaching and learning: the rhetorics of the science classroom. London: Continuum. (188 sid.) Plass, J. A., et al 15/1 2013 kl. 12 V. 3 Cognivite Load Theory. Theory and applications. New York: Cambridge University Press. (288 sid.) Examination 1 Rapport på litteraturen Slutversion av rapporten med samtliga nu bearbetade svar publiceras i inlämningsmappen i Mondo 17 januari/21 februari senast kl.23:59. Del 2 Analys och design av lärandemiljöer Examinationsuppgift 2 Analys och design av multimodal kommunikation i lärandesammanhang (redovisas i en gemensam rapport) Publicera i inlämningsmappen Gensvar/examination Du ska göra en multimodal designteoretisk analys av ett lärotillfälle/kunskapsrepresentation Du ska även designa en multimodal lärsekvens alt. läromedel med utgångspunkt i boken. Utkast/pm senast 27 december kl. 12. Publicera slutversionen i inlämningsmappen i Mondo på examinationsdagen den 17 januari senast kl. 23:59. Nästa examinationsdatum infaller den 21 februari. Du kan alltså välja att lämna in dina rapporter först då om du har svårt att hinna med. Du får ett kortfattat gensvar av Anna-Lena Kempe senast den 30/12 så att du vet om du är på rätt spår. Betyg meddelas inom 15 arbetsdagar. 9

Stöd i studierna Studie- och språkverkstaden. Under rubriken Studentservice på SUs hemsida (http://www.su.se/student) hittar du information om Studie- och språkverkstaden på Frescati. Där kan du bl. a få hjälp med akademiskt skrivande. Studera med funktionshinder. Om du har ett dokumenterat funktionshinder kontaktar du Studentavdelningen vid Stockholms universitet som har ett särskilt ansvar för studenter med funktionshinder Mer information finns på http://www.su.se/student under rubriken Studera med funktionshinder. Examination Enligt högskoleförordningen och förvaltningslagen är en examination ett ärende om betygsättning. En examination ses då som att examinator bestämmer ett betyg på studenters prestationer utifrån den eller de former för bedömning som anges i kursplanen. Kursplanen anger hur kursen examineras och vilka examinationsmoment som skapar underlag för betygsättning. En förutsättning för betygssättning är att examinator får ett underlag för bedömning. Kursen har 2 examinationer som har olika former och ger olika antal högskolepoäng: Provkod Benämning Högskolepoäng EXA1 Rapport på instuderingsfrågorna 3 EXA2 Analys- och designuppgift 4.5 Den första examinationen är alltså en rapport baserad på de bearbetade svaren på instuderingsfrågorna på resp. bok samt på din sammanfattning av den valbara boken. (Därutöver ska du ha publicerat 8 gensvar på medstudenters texter). Rapporttexten ska vara sammanhängande och formaterad i DiVAmallen och ska omfatta min. 8 och max 15 sidor. Den andra examinationen innebär att du författar en rapport på din analys- och designuppgift. Även denna rapport ska vara formaterad i mallen och den ska omfatta min. 5 och max 8 sidor kompletterat med en presentation i något eller några andra medium Betygssättningen Betygskriterierna kommer att finnas i Mondo from kursstart. Ordinarie examinationstillfälle Examinationen av båda uppgifterna sker den 17 januari 2014 Ett nytt tillfälle ges den 21 februari 2014. Därutöver kan ytterligare ett examinationstillfälle ordnas i slutet av vt. 13 vid behov. Anmäl intresse hos kursledaren senast 1 maj 2014 om du behöver ett nytt tillfälle. Bedömning och betygskriterier Se särskilt dokument med betygskriterier i Mondo under Filsamling vid kursstart. Betygssättning sker enligt en sjugradig målrelaterad betygsskala. 10

A = Utmärkt B = Mycket bra C = Bra D = Tillfredsställande E = Tillräckligt Fx = Otillräckligt F = Helt Otillräckligt För att bli godkänd på kursen krävs lägst betygsgraden E Studerande som fått betyget Fx eller F på ett prov har rätt att genomgå högst fyra ytterligare prov så länge kursen ges för att uppnå lägst betyget E. Studerande som fått lägst betyget E på prov får inte genomgå förnyat prov för högre betyg. Betygsregistrering Observera att godkända betyg registreras av kursadministratören. Normalt tar betygssättningen högst 15 arbetsdagar. Du får betyg och en skriftlig motivering av din examinator via e-post lite tidigare. Omexamination vid underkänt eller ej klar vid första tillfället Betyget Fx och F används för att beskriva att bedömningsunderlaget i ett eller flera avseende inte uppfyller kraven för E. Examinator kommer att ge dig skriftligt underlag för att ge dig exempel på vad som behöver utvecklas för att du ska kunna bli godkänd. Student som har underkänts av samma examinator två gånger har vid det tredje examinationstillfället rätt att begära en ny examinator (Högskoleförordningen 6 kap 22 ). Begäran om ny examinator måste göras skriftligen till institutionsstyrelsen. Studenten har sammanlagt rätt till fem examinationstillfällen. Övriga anvisningar Plagiat Det är givetvis tillåtet att citera andra källor, men såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt och ange sig själv som författare till texten är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Plagiat kan även anses vara fallet om Du använder andras text så att Du får den att framstå som din egen. Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter Du funnit på nätet eller en studiekamrats hemtentamen. Plagiat betraktas som ett grundläggande brott, inte enbart mot en etablerad forskningsetisk kod, utan även mot ett allmänt förhållningssätt vad gäller egna och andras texter. Plagiat är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett disciplinärende, som kan leda till avstängning. Fusk Som student vid Stockholms universitet ansvarar du för din egen utbildning. Som en del i ditt ansvar ingår att känna till de regler som finns för studier, examination och för att vistas i lokaler och utnyttja resurser. Enligt de regler som gäller för universitetet får disciplinära åtgärder bland annat vidtas mot student som: 11

med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas. stör eller hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen. Disciplinärenden behandlas i Stockholms universitets disciplinnämnd. Påföljden kan bli varning eller avstängning för en tid av 1-6 månader. Information om Stockholms universitets regler för examination och disciplinärenden finns på Stockholms universitets webbsida. Lärare är skyldig att anmäla grundad misstanke om fusk till rektor och disciplinnämnden! Vi använder olika digitala redskap för att kontrollera texter för avseende plagiat. Utvärdering Kursen kommer att utvärderas såväl formativt som summativt genom enkäter i Mondo. Du svarar anonymt under kortfrågor. Kurslitteratur Obligatorisk kurslitteratur: Aamotsbakken, B., & Knudsen, S. (2009). The Design of the Reader in Educational Settings Designs for learning, Number 2, 2009, page 22-33 (11 sid.) On-line-journal Bezemer, J., & Kress, G (2010). Changing Text: A Social Semiotic Analysis of Textbooks Designs for learning, Number 1-2, 2010, page 10-27 (17 sid.) On-line-journal Elm Fristorp, A. & Lindstrand, F. (2012). Design för lärande i förskolan. Stockholm: Norstedts. (193 sid.) Frølunde, L. (2009). Storyboarding an Animated Film: A Case Study of Multimodal Learning Processes in a Danish Upper Secondary School Designs for learning, Number 2, 2009, page 8-21 (13 sid.) On-line-journal. Kalantzis, M., & Cope, B. (2004).Designs for Learning E Learning, Volume 1, Number 1, 2004 page 38-93. (55 sid.) On-line-dokument. Plass, J. A., et al (2010). Cognivite Load Theory. Theory and applications. New York: Cambridge University Press. (288 sid.) Selander, S. & Kress, G. R. (2010). Design för lärande - ett multimodalt perspektiv. Stockholm: Norstedts. (173 sid.) Valbar kurslitteratur Välj en av dessa utifrån eget intresse Kress, G.R. (red.) (2001). Multimodal teaching and learning: the rhetorics of the science classroom. London: Continuum. (188 sid). Kress, G.R. (red.) (2004). English in urban classrooms: a multimodal perspective on teaching and learning. New York, NY: RoutledgeFalmer. (189 sid.) Fördjupningslitteratur Jewitt, C. (2005). Technology, literacy and learning: a multimodal approach. London: Routledge. 12

Jewitt, C. & Kress, G.R. (red.) (2003). Multimodal literacy. New York: Lang. Kempe, A-L. & Selander, S. (red.) (2010). Design för lärande. (2. uppl.) Stockholm: Norstedts. Kempe, A-L. & West, T. (2010). Design för lärande i musik. Stockholm: Norstedts. LeVine, P. & Scollon, R. (red.) (2004). Discourse and technology: multimodal discourse analysis. Washington, D.C.: Georgetown University Press. Norris, S. (2011). Identity in interaction: introducing multimodal interaction analysis. Berlin: De Gruyter Mouton. Norris, S. & Jones, R.H. (red.) (2005). Discourse in action: introducing mediated discourse analysis. London: Routledge. Royce, Terry D., & Bowcher, W. L. (Red.). (2007). New directions in the analysis of multimodal discourse. Mahwah, N.J.: Lawrence Erlbaum Associates. 13