Digitala redskap i analyser av pedagogiska och didaktiska fenomen

Transkript

1 1 (10) Institutionen för pedagogik och didaktik Studiehandledning för kursen Digitala redskap i analyser av pedagogiska och didaktiska fenomen 7,5 hp på FN. Vt Version den 14 mars

2 Innehåll INTRODUKTION... 3 Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen... 3 Kursansvarig och lärare... 3 Lärare... 3 Kursadministratör... 3 Utvärdering... 3 KURSENS INNEHÅLL... 3 Förväntade studieresultat... 4 Arbetsformer... 5 KUNSKAPSKONTROLL OCH EXAMINATION... 5 ÖVERSIKT ÖVER KURSENS LÄSORDNING OCH EXAMINATIONER... 6 ÖVRIGA ANVISNINGAR... 8 Plagiat och självplagiering... 8 Fusk... 9 KURSLITTERATUR

3 Introduktion Välkommen till kursen Digitala redskap i analyser av pedagogiska och didaktiska fenomen. Kursen du nu påbörjar är en kurs på avancerad/forskarnivå (samma resurser på båda nivåerna men examinationen skiljer sig åt). Kursen ges av Institutionen för pedagogik och didaktik ( Denna studiehandledning innehåller specifik information om kursens förväntade studieresultat, schema, innehåll, uppläggning, examination och bedömning samt övergripande studentinformation. Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen För tillträde till kursen krävs att du är antagen till forskarutbildning. Kursansvarig och lärare anna-lena.kempe@edu.su.se Lärare Tore West, SU (podd) Olga Viberg, KTH (videoföreläsning). Åke Grönlund, Örebro universitet (videoföreläsning). Corrado Matta, Linnéuniversitetet (workshopledare Nvivo 7 och 8 maj). Kursadministratör forskarutbildning@edu.su.se Utvärdering Kommer att ske efter betygssättningen och genom en länk till en anonym enkät som skickas ut via mejl. Kursens innehåll I kursen studeras hur digitala redskap gör det möjligt att systematisera, gestalta, simulera och analysera olika former av information för olika syften. Kursens har tre teman: Studier av och med digitala redskap i skola och utbildning, Teori och metod i studier av och med digitala redskap, samt Problematisering och etiska frågor i relation till digitalisering och big data. Fokus ligger på hur digitala redskap ger forskare möjlighet att följa hur digitalisering förändrar villkor för kommunikation och lärande i olika inramningar. I redskapen finns olika synsätt och antaganden om kommunikation i allmänhet och om didaktiska och pedagogiska fenomen i synnerhet inbäddade i designen av olika funktioner. Genom kritiska analyser av de logiker som ligger bakom olika designer av funktioner avtäcks de antaganden som format redskapen samt hur dessa kommer att påverka de sociala praktiker där de kommer i bruk, t.ex. 3

4 i form av maktrelationer, interaktionsmönster samt hur den information eller de handlingsmönster vi ger status som kunskap tar gestalt. I kursen arbetar studenterna dels med att pröva olika redskap för dokumentation, gestaltning, beskrivningar och analyser av didaktiska och pedagogiska fenomen. Därutöver ska studenterna söka, välja och kritiskt läsa studier och artiklar om/i digitaliserade sociala praktiker med relevans för pedagogik/didaktik. Särskilt fokus ligger på att jämföra och diskutera hur forskare har närmat sig och använt olika redskap när de studerat komplexa arenor där kommunikation sker såväl digitalt som ansiktemot ansikte. Kritiska analyser av den kunskap som produceras i digitala miljöer och med digitala redskap är kursens kärna. Kursens teman bearbetas utifrån ett antal frågor: Hur används digitala redskap i lärandesituationer och vilka konsekvenser får det för elevers möjligheter till lärande och för lärarrollen? Vilka digitala redskap användas av pedagogiska forskare och hur påverkar dessa vilken kunskap om lärande som kan konstrueras? Hur avgränsar man analysobjekt när lärande sker både digitalt och ansikte mot ansikte? Med vilka teoretiska analysverktyg görs analyser av lärande i digitala miljöer? Vilka grundläggande antaganden om centrala fenomen som lärande, kunskap, information, bedömning etc finns invävda i de olika redskap som används på olika arenor? Vilka konsekvenser får digitalisering och särskilt big data i relation till lärande och undervisning för individ och samhälle? Vilka etiska dilemman kan urskiljas i forskning om och med digitala redskap? Förväntade studieresultat Efter genomgången kurs förväntas de forskarstuderande ha utvecklat följande förmågor: visa fördjupad och specialiserad metodkunskap i design och analys med stöd i digitala redskap av lärandesituationer i vid respektive snäv bemärkelse, -visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar i relation till kursens tema och frågor. -muntligt och skriftligt med auktoritet kunna redogöra för och diskutera sina slutsatser och de argument som ligger till grund för analyser och design av pedagogisk forskning med stöd i digitala redskap -göra bedömningar med utgångspunkt i kursens litteratur kring arbete med digitala redskap i undervisning, forskning och utvecklingsarbete 4

5 -visa medvetenhet om etiska aspekter på utvecklingsarbete och forskning i relation till design av lärandesituationer och digitalisering. -visa insikt om de ingående teoriernas möjligheter och begränsningar, kunskapens roll i samhället och människors ansvar för hur den används. Arbetsformer Kursen ges i huvudsak på distans med digitala resurser som tillhandahålls i Mondo/filsamling men med två campusförlagda obligatoriska workshops förlagda under heldagar 7-8 maj kl i Tag med dator där du har Nviovo installerat. Den i övrigt digitalt distribuerade undervisningen består av presentationer, webbaserat material som filmade föreläsningar och ljudfiler som du studerar på egen hand. Det är ett kurskrav att spela in poddar/ljudfiler om de texter vi läser (se tabell på sid 6-8): Du laddar upp dina poddar i Mondo. Om du vill kan du samarbeta med någon annan forskarstuderande och spela in tillsammans. Poddarna du spelar in blir en resurs för deltagarna på AN (dessa studenter skriver istället pm som de laddar upp i Mondo och som doktoranderna har tillgång till). Kunskapskontroll och examination Kursen examineras genom: 1. Kontinuerlig läsning och produktion av poddar/ljudfiler som behandlar kursens lärresurser och som laddas upp i Mondo enligt schemat på sid Deltagande vid två workshop 7-8 maj samt 3. Avslutande podd/film/uppsats (du väljer själv format) som ska innehålla en kritisk jämförande analys av fem forskningsartiklar som studerats under kursen. (det går att arbeta i par/grupp med poddar/filmer). Du kan ladda upp slutexaminationen 3 juni alt. 31 augusti. Poddarna publicerar du i Mondo och dessa ljudfiler kan således användas av studenterna på masternivå (dessa skriver texter som de forskarstuderande kan läsa). Deltagande och presentationer vid workshop examineras med betygen G eller U. För att få slutbetyg på kursen krävs därutöver lägst betyget G på den avslutande filmen/podden/uppsatsen samt att du lämnat in alla delpoddar (se tabellen sid 6-8). 5

6 Översikt över kursens läsordning och examinationer Resurser och teman Datum för inlämning i Mondo/ Gör en kort podd eller film (på egen hand eller tillsammans med annan doktorand) om frågorna nedan: Introduktion Studier av digitala redskap i skola och utbildning Grönlund, Å. (2014) 27 mars Övergripande frågor: Hur används digitala redskap i lärandesituationer och vilka konsekvenser får det för elevers möjligheter till lärande och för lärarrollen? Beskriv kortfattat studiens utgångspunkter, frågor, metod och resultat. Titta även på Skolverkets sidor om digitalisering: Podd med Anna- Lena Kempe i Mondo. Teori och metod i studier av och med digitala redskap Dziuban, C. D. et al (2015) Föreläsning 1 och 2 med Åke Grönlund i Mondo. 6 april Sammanfatt boken kritiskt med utgångspunkt i kursens frågor: Vilka digitala redskap användas av pedagogiska forskare och hur påverkar dessa vilken kunskap om lärande som kan konstrueras? Vilka grundläggande antaganden om centrala fenomen som lärande, kunskap, information, bedömning etc finns invävda i de olika redskap som används på olika arenor? Hur avgränsar man analysobjekt när lärande sker både digitalt och ansikte mot ansikte? Med vilka teoretiska analysverktyg görs analyser lärande i digitala miljöer? Studier av och med digitala redskap i skola och utbildning Blikstad-Balas, M. (2012 Davidsen. J. & Vanderlinde, R. (2014). Rostvall, A-L. & 20 april Jämför kritiskt de olika artiklarna utifrån kursens huvudfrågor: Vilka digitala redskap användas av pedagogiska forskare och hur påverkar dessa vilken kunskap om lärande som kan konstrueras? Vilka grundläggande antaganden om centrala fenomen som lärande, kunskap, information, bedömning etc finns invävda i de olika redskap som används på olika arenor? Hur avgränsar man analysobjekt när lärande sker både digitalt och ansikte mot ansikte? 6

7 West, T. (2005). Svärdemo Åberg, E., & Åkerfedt, A. Viberg, O. & Grönlund. Å. (2015). Teori och metod i studier av och med digitala redskap Podd med Tore West i Mondo om digitala redskap Vilka etiska dilemman kan urskiljas i forskning om och med digitala redskap? Med vilka teoretiska analysverktyg görs analyser lärande i digitala miljöer? 6 maj. Titta igenom exemplen på olika redskap och diskutera: Spela in en ljudfil/podd där du: Gör en kortfattad beskrivning och jämförelse av de tre-fem digitala redskap för forskning som du finner mest intressanta ur ditt eget perspektiv. Motivera varför du skulle kunna använda det ena eller andra i relation till en forskningsfråga, metod och perspektiv. Teori och metod i studier av och med digitala redskap 7-8 maj Workshop om Nvivo med Corrado Matta i 1708 kl båda dagarna. Problematisering och etiska frågor i relation till digitalisering och big data O'Neil, C. (2016). 21 maj Sammanfatta och diskutera kritiskt några av bokens teman utifrån kursens huvudfrågor: Vilka grundläggande antaganden om centrala fenomen som lärande, kunskap, information, bedömning etc finns invävda i de olika digitala redskap som används på olika arenor? Vilka konsekvenser får digitalisering och särskilt big data i relation till lärande och undervisning för individ och samhälle? Vilka etiska dilemman kan urskiljas i forskning om och med digitala redskap? Problematisering och etiska frågor i relation till digitalisering och big data Harel, T., & Shahar, B (2017 Luppino, R. (2010). (finns i Mondo, filsamlingen) 28 maj Sammanfatta, jämför och diskutera kritiskt några av artiklarnas teman utifrån kursens huvudfrågor: Vilka grundläggande antaganden om centrala fenomen som lärande, kunskap, information, bedömning etc finns invävda i de olika digitala redskap som används på olika arenor? Vilka konsekvenser får digitalisering och särskilt big data i relation till lärande och undervisning för individ och samhälle? Vilka etiska dilemman kan urskiljas i forskning om och med digitala redskap? 7

8 Selwyn, N. (2014). Woods, M., Macklin, R., & Lewis, G. K. (2016) Examination Välj tre artiklar ur följande tidskrifter. Learning, Media and Technology Nordic Journal of Digital Literacy, Computers and education British Journal of Educational Technology 3 juni (31 augusti) Gör en film/podd/eller uppsats som slutexamination: Du kan också göra den tillsammans med någon deltagare i kursen. Analysera och jämför kritiskt fem artiklar i tidskrifterna till vänster. Motivera valet av artiklar. Basera analysen kursens tre teman och frågor. Om du gör en skriftlig rapport; väv ihop analysen av artiklarna med delar av tidigare inlämningar så att det blir en sammanhängande rapport där på min 8 och max 15 sidor formaterad i DiVA-mallen som du hittar i Mondo. Övriga anvisningar Plagiat och självplagiering Det är givetvis tillåtet att citera andra källor, men såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt och ange sig själv som författare till texten är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Det är inte heller tillåtet att återanvända egna texter som examinerats i andra kurser och utbildningar, dvs. så kallad självplagiering. Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Plagiat kan även anses vara fallet om Du använder andras text så att Du får den att framstå som din egen. Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter Du funnit på nätet eller en studiekamrats hemtentamen. Plagiat betraktas som ett grundläggande brott, inte enbart mot en etablerad forskningsetisk kod, utan även mot ett allmänt förhållningssätt vad gäller egna och andras texter. Plagiat är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett disciplinärende, som kan leda till avstängning. Självplagiering, dvs. att återanvända texter eller delar av texter från tidigare betygsatta och poänggivande examinationer, är inte heller tillåtet. 8

9 Fusk Som student vid Stockholms universitet ansvarar du för din egen utbildning. Som en del i ditt ansvar ingår att känna till de regler som finns för studier, examination och för att vistas i lokaler och utnyttja resurser. Enligt de regler som gäller för universitetet får disciplinära åtgärder bland annat vidtas mot student som: med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas. stör eller hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen. Disciplinärenden behandlas i Stockholms universitets disciplinnämnd. Påföljden kan bli varning eller avstängning för en tid av 1-6 månader. Information om Stockholms universitets regler för examination och disciplinärenden finns på Stockholms universitets webbsida. Lärare är skyldig att anmäla grundad misstanke om fusk till rektor och disciplinnämnden! Vi använder olika digitala redskap för att kontrollera texter för avseende plagiat. 9

10 Kurslitteratur Övriga resurser hittar du i Mondo under Filsamling. Blikstad-Balas, M. (2012). Digital Literacy in Upper Secondary School-What Do Students Use Their Laptops for During Teacher Instruction. Nordic Journal of Digital Literacy, 2, (14 sid) Davidsen. J. & Vanderlinde, R. (2014). Researchers and teachers learning together and from each other using video-based multimodal analysis. British Journal of Educational Technology, Volume 45, Issue 3, pages , May 2014 (11 sid). Dziuban, C. D. et al (2015) Conducting Research in Online and Blended Learning Environments; New Pedagogical Frontiers. " [Elektronisk resurs]. Taylor & Francis. (224 sid) Ebok. Grönlund, Å. (2014). Att förändra skolan med teknik: Bortom "en dator per elev" [Elektronisk resurs]. Örebro: Örebro universitet (168 sid) Tillgänglig på Internet: Harel, T., & Shahar, B (2017). Educational justice and big data Theory and Research in Education Vol 15, Issue 3, pp (14 sid.) Luppino, R. (2010). Chapter 5: Educational and professional technoethics i Technoethics and the Evolving Knowledge Society Ethical Issues in Technological Design, Research, Development, and Innovation. (tillhandahålls vid kursstart, 18 sid). O'Neil, C. (2016). Weapons of math destruction: how big data increases inequality and threatens democracy. [Elektronisk resurs] London: Allen Lan (259 sid.) Rostvall, A-L. & West, T. (2005). Theoretical and Methodological Perspectives on Designing Video Studies of Interaction International Journal of Qualitative Methods 2005 December Selwyn, N. (2014). Data entry: towards the critical study of digital data and education Learning, Media and Technology Special Issue: Critical Approaches to Open Education, Volume 40, Issue 1, January 2015, pages (18 sid) Svärdemo Åberg, E., & Åkerfedt, A. (2017). Design and recognition of multimodal texts selection of digital tools and modes in the basis of social and material premises? I Journal of Computers in Education. Vol 4. Issue 3, s (17 sid) Viberg, O. & Grönlund. Å. (2015). Understanding students learning practices: challenges for design and integration of mobile technology into distance education Learning, Media and Technology Volume 40, Issue 4, 2015 January 2015, pages (19 sid). References Samt fem valfria artiklar ur någon av följande tidskrifter: Learning, Media and Technology, Nordic Journal of Digital Literacy, Computers and education British Journal of Educational Technology 10

11 11