Studiehandledning för kursen

Transkript

1 1 (11) Institutionen för pedagogik och didaktik Studiehandledning för kursen DIA31F Kritiska studier av kunskaper om didaktiska fenomen, 7.5 hp 7,5 hp AN Vt Version den 19 november

2 KRITISKA STUDIER AV KUNSKAPER OM DIDAKTISKA FENOMEN, 7.5 HP... 1 Introduktion... 3 Innehåll... 3 Undervisning... 3 Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen... 3 Registrering... 3 Kursledare och administratör... 3 Förväntade studieresultat... 4 Kursens innehåll, kurslitteratur och arbetsformer... 4 Kursens teman och frågor... 5 Mål för studier på avancerad nivå i Högskoleförordningen... 6 Akademiskt skriftspråk... 6 Muntlig framställning... 7 Arbetet med kurslitteraturen... 7 Kunskapskontroll och examination... 8 Examinationsrapporten ska innehålla... 8 Obligatoriska gensvar... 9 Översikt över kursens läsordning och examinationer Stöd i studierna EXAMINATION Ordinarie examinationstillfälle Bedömning och betygskriterier Betygsregistrering Omexamination vid underkänt eller ej klar vid första tillfället Övriga anvisningar Plagiat och självplagiering Fusk Utvärdering Kurslitteratur

3 Introduktion Välkommen till kursen Kritiska studier av kunskaper om didaktiska fenomen. Kursen du nu påbörjar är en kurs på avancerad nivå. Kursen ges av Institutionen för pedagogik och didaktik ( Denna studiehandledning innehåller specifik information om kursens förväntade studieresultat, schema, innehåll, uppläggning, examination och bedömning samt övergripande studentinformation. Innehåll I kursen arbetar du med utgångspunkt i systematiska litteraturöversikter med analyser av aktuell forskning i education. Fokus ligger på hur vanliga utbildningsvetenskapliga fenomen avgränsas teoretiskt och metodologiskt i respektive studie: Vad innebär lärande eller subjektskapande i respektive studie och hur avgränsar man studier av dessa fenomen? Vi kommer även att diskuteras de konsekvenser dessa val får för den kunskap och det förklaringsvärde som olika studier har för didaktik/pedagogik som fält respektive vetenskap. I fokus står frågor om metodisk och teoretisk koherens genom analyser av om och på vilket sätt anspråk i syften och frågeställningar leder till trovärdiga och giltiga resultat. Därutöver analyseras hur antaganden om lärande, undervisning, kunskap, individ, samhälle, grupp etc. formar forskningsfrågor, design och de slutsatser som dras. I kursen analyseras de etiska och samhälleliga implikationerna av olika teoretiska och metodologiska ansatser inom det internationella forskningsfältet education Undervisning Kursen ges på distans: Undervisningen består av presentationer, webbaserat material som filmade föreläsningar och podcasts. Vid ett tillfälle träffas vi på campus för ett seminarium om den analys ni ska göra av ett antal artiklar. Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen För tillträde till kursen krävs lärar-, förskollärar- eller fritidspedagogexamen om 180 hp. eller kandidatexamen i utbildningsvetenskapligt ämne. Registrering Registrering sker enligt instruktioner som skickas via mejl. Om du senare hoppar av anmäl detta snarast till avancerad@edu.su.se så plockas du även bort ur Mondo. Kursledare och administratör Kursledaren ansvarar bland annat för att kursen planeras utifrån intentionerna i kursplanen, samordningsfrågor, utvärdering och informationen på institutionens kurshemsida (kallas Mina sidor på webben) och i lärplattformen Mondo. Dessa nås från Kursledaren är också examinator i kursen. Som student förväntas du hålla dig uppdaterad på information som läggs ut på såväl Kurshemsida som Mondo. Kursadministratören ansvarar bland annat för information beträffande organisatoriska och administrativa frågor, registrering och betygsrapportering. Ev. avbrott i kursen ska snarast meddelas kursadministratören. Kursansvarig och lärare anna-lena.kempe@edu.su.se Kursadministratör når du via funktionsadressen avancerad@edu.su.se 3

4 Förväntade studieresultat Efter genomgången kurs förväntas studenten ha utvecklat följande förmågor: visa fördjupad metodkunskap med relevans för analys av lärandesituationer i vid respektive snäv bemärkelse, självständigt kunna identifiera, kritiskt analysera och självständigt formulera frågeställningar och koherenta forskningsdesigner som kan antas besvara frågorna, muntligt och skriftlig kunna redogöra för och diskutera sina slutsatser och de argument som ligger till grund för analyser och design av didaktisk forskning, göra bedömningar av didaktisk forskning och med hänsyn till relevanta vetenskapliga och samhälleliga aspekter, visa medvetenhet om etiska aspekter på utvecklingsarbete i relation till design av lärandesituationer, visa insikt om de ingående teoriernas möjligheter och begränsningar, kunskapens roll i samhället och människors ansvar för hur den används. Kursens innehåll, kurslitteratur och arbetsformer Kursen ges helt på distans: Undervisningen består av presentationer, webbaserat material som filmade föreläsningar och podcasts. Kurslitteraturen kan du antingen beställa via prisjämförelsesajten. eller söka och låna via (som inloggad student) eller fjärrlåna via Flera av titlarna är e-böcker som kan läsas som inloggad student via Om en bok saknas kan du be biblioteket köpa in den som e-bok. Kursens innehåll Länge tänkte vi att begrepp och termer på ett neutralt sätt avspeglade verkligheten. Vad är då ett fenomen? Fenomeʹn (senlat. phaenoʹmenon, av grekiska phainoʹmenon det som visar sig, av phaiʹnō visa (sig), uppenbara ), företeelse, något allmänt iakttagbart; något märkligt eller ovanligt. (NE) I dag är bilden och relationen mellan fenomenen eller verkligheten och vad vi kan säga om den mer komplex: Fenomen är företeelser som framträder för oss i en viss social och historiska kontext och som får skilda benämningar och tillskrivs olika egenskaper och relationer till andra fenomen. Samma begrepp får alltså olika innebörd i skilda tider och samhällen, frågan är om det ens beskriver eller representerar samma fenomen längre? Språkliga definitioner/teorier varierar således genom historien och kan ses som ett kodifierat perspektiv på företeelsen och inte som neutrala, sanna avspeglingar av fenomenet/processen. Vetenskapliga begrepp och akademiskt skriftspråk försöker låsa fast betydelser och samband om avgränsade aspekter av större fenomen ur ett visst perspektiv. Vi uppfattar att det finns fenomen som vi kallar lärande och som handlar om att någon individs eller en grupps eller en institutions kunnande, handlande eller tänkande förändras och blir mer säkert och sofistikerat över tid. Undervisning innebär att i detta sammanhang att vi riktar den lärandes uppmärksamhet mot något som vi menar är innehållet i lärandeprocessen. Detta kan göras 4

5 med olika redskap, språk, bilder, gester, blickar etc. Men hur undersöks sådana komplexa händelsekedjor? Det är kursens huvudfråga. Varje forskningstradition/teori bygger på mer eller mindre skilda antaganden/hypoteser om de processer/fenomen som studeras. I vissa fall skrivs dessa antaganden ut explicit (i klartext), i andra fall ligger de mer implicit (outtalat) inbäddade i teorin och kanske särskilt i de forskningsmetodiska angreppssätten. Genom att analysera artiklar i olika teoretiska traditioner får vi syn på explicita och implicita antaganden som formar den kunskap studier ger om pedagogiska och didaktiska fenomen. Kursen handlar sammanfattningsvis om att få grepp om och att kritiskt analysera de teoretiska och metodologiska val som motiverar syfte och forskningsfrågor i olika vetenskaplig studier. Kursen ger dig kunskap om vad det innebär att vetenskapligt studera något avgränsat fenomen och du lär dig att kritiskt analysera hur olika fenomen och studieobjekt perspektiveras och formar den kunskap som presenteras studier. Teorier/traditioner kan ses som mer eller mindre språkliga tankebyggnader som har anspråk att beskriva och/eller förklara fenomen på ett visst sätt. Det handlar om att få syn på explicita och implicita antaganden om ett visst fenomens egenskaper och vilka begreppsliga nätverk som ger innebörd åt densamma. Berör studierna t.ex. fenomenet lärande i skolan finns det flera olika teorier/perspektiv inom detta kunskapsområde: som att lärande kan förstås utifrån ett kamratkultur-perspektiv, interaktionsperspektiv, socio-emotionell perspektiv, utvecklingspsykologisk perspektiv, literacitets perspektiv m.fl. Att välja teoretiska perspektiv medför att vi språkligt förstår något som något och att vi samtidigt väljer bort andra sätt att förstå detta fenomen. Specifika teorier/perspektiv ger verktyg att precisera fenomen, studieobjekt och frågor, vilket påverkar vilka begrepp som används, hur fenomenet skrivs fram och preciseras samt vilka typer av kunskaper som går att utveckla. Kursens teman och frågor Hur konstrueras data om pedagogiska och didaktiska fenomen ur olika perspektiv? Hur får man syn på och fångar komplexa fenomen och vad gör man med dem sen när man har tagit en snapshot (fallstudier)? Vilka slutsatser dras och vilken räckvidd har de? Med vilka teoretiska analysverktyg görs analyser av pedagogiska och didaktiska fenomen i olika forskningstraditioner? Vilka grundläggande antaganden om det centrala fenomen som studeras finns explicit i artiklar och böcker resp. implicit i studiens design och slutsatser? Hur hanteras kontextuella faktorer i relation till vad respektive studie fokuserar? Är anspråk, frågor, metod, design och teoretiskt perspektiv koherenta i resp. studie? Vad innebär generalisering och trovärdighet när man arbetar med kvalitativa resp. kvantitativa data? Hur granskar man argument om pedagogiska/didaktiska fenomen kritiskt? Hur kan man bedöma studiers förklaringsvärde för pedagogik/didaktik som vetenskap resp. social praktik? 5

6 Hur beaktas etiska frågor i resp. studie? Mål för studier på avancerad nivå i Högskoleförordningen Kunskap och förståelse För magisterexamen skall studenten - visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl överblick över området som fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt insikt i aktuellt - forsknings- och utvecklingsarbete, och - visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen. Färdighet och förmåga För magisterexamen skall studenten - visa förmåga att integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information, - visa förmåga att självständigt identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar, - visa förmåga att muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och - visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att arbeta i annan kvalificerad verksamhet. Värderingsförmåga och förhållningssätt För magisterexamen skall studenten - visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, - visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. I kurser på avancerad nivå ställs höga krav på studenters självständighet och egna ansvar i studierna. Studenten ansvarar för att arbeta med sitt lärande och med sin förståelse såväl enskilt som i grupp (via webben). Förståelse och därmed lärande blir möjligt när man kan koppla ihop nya begrepp och teorier med tidigare kunskaper och erfarenheter. Ett sådant lärande kräver ett ständigt skrivande och kontinuerlig revidering av det man skrivit i en tolkning av texterna parallellt med läsandet och diskussioner med kurskamrater. Lärande på avancerad nivå går därför djupare än till en redovisning av fakta på textens yta. Detta innebär att studenten under kursen utvecklar sin förmåga att förhålla sig kritiskt till de texter man studerar bl.a. genom att undersöka implicita antaganden/undertexter som formar olika forskningsinriktningar. I examinationsuppgifter bör man även ställa de olika teorierna och ansatserna i relation till varandra och kritiskt diskutera deras förklaringsvärde för didaktikens frågor/fält. Akademiskt skriftspråk På avancerad nivå ställs högra krav på ett korrekt och stringent akademiskt skriftspråk. 6

7 I kursen får ni feedback av studiekamrater och av läraren. Var observant redan från början på följande: Undvik värdeomdömen som bra eller dåligt eller att tycka till snarare än att analysera, diskutera och motivera de slutsatser du drar när du ska besvara frågorna på litteraturen. Använd gärna kortare citat (med referens och sidhänvisning) när du vill lyfta fram och diskutera några slutsatser i boken du skriver om. Dra inte för stora och generaliserande slutsatser på små material (lite data) eller utifrån egna personliga iakttagelser. Undvik oprecist generaliserande vardagsspråk som lärare jobbar, elever gör etc. I skolan är det så här xxx. Bland inte ihop begrepp från olika teorier. Undvik jargong. Problematisera det du läser d.v.s. eka inte vad författaren hävdar utan håll dig kritiskt distanserad genom att skriva författaren (referens) hävdar att xxx. Å andra sidan kan man utifrån xxx hävda att frågan om xxx inte finns beskriven i xxx. Visa tydligt vad du hämtar slutsatser ifrån. Är det du som hävdar något eller är det författaren? Referera korrekt till de texter du diskuterar så tidigt som möjligt (guide till Harvardmodellen eller A.P.A som är de vanligaste i samhällsvetenskap hittar du här: APA: pd Muntlig framställning I kursen får du också träna dig på att muntligt presentera och bearbeta din förståelse av kurslitteraturen med utgångspunkt i den skriftliga förlaga som du publicerat i Mondo som förberedelse inför gruppsamtalet/det avslutande seminariet. I diskussionerna och i det campusförlagda seminariet ska du dels kommunicera hur du förstått texterna, dels ge konstruktiv kritik på de texter dina medstudenter skrivit. Det brukar vara spännande att se hur olika vi representerar en text och vad av argumentationen i en artikel eller bok som hamnar i för- resp. bakgrunden när olika personer läser samma förlaga. Arbetet med kurslitteraturen I kursen läser och studerar ni den obligatoriska kurslitteraturen. Du skriver dig till en förståelse genom att sammanfatta centrala teman samt besvara reflekterande instuderingsfrågor och publicera dessa i Mondo. Instuderings- och reflektionsfrågor hittar ni i Mondo under filsamling. Dessa besvarar du individuellt och sen publicerar du din text senast ett visst datum (se tabell på sid. 10) i ett forum för resp. text i Mondo. Utöver feedback från skriftlig återkoppling från medstudenter kommer ni även att få skriftlig återkoppling från läraren på 2 inlämningar. Syftet med denna återkoppling är stödja lärandet genom att utveckla texten inför examinationen. OBS: betyget sätts endast på examinationen och på den muntliga framställningen vid seminariet. Lärarens återkoppling är en formativ bedömning av era texter inför examinationen. 7

8 Kunskapskontroll och examination Kursen examineras dels genom inlämning av en skriftlig uppsats som kritiskt reflekterande behandlar kurslitteraturen, dels genom aktivt deltagande vid en gruppdiskussion under kursens gång, där skriftliga underlag (dina svar på instuderingsfrågorna) utgör underlag för presentation, reflektion och för återkoppling på medstudenters presentationer. Det är således ett kurskrav att besvara instuderingsfrågorna på respektive text under kursens gång. Examinationsrapporten bedöms med sjugradig skala. Deltagandet i seminariet bedöms med betygen godkänd eller underkänd. Som betyg på kursen används en sjugradig målrelaterad betygsskala: Godkända betyg (i fallande ordning) A = Utmärkt B = Mycket bra C = Bra D = Tillfredsställande E = Tillräckligt Underkända betyg Fx = Underkänd, något mer arbete krävs F = Underkänd, mycket mer arbete krävs För godkänt betyg på kursen krävs lägst betygsgraden E. Komplettering av Fx kan medges om studenten ligger nära gränsen för godkänt. Uppgiften ska lämnas in inom en vecka efter att kompletteringsbehov har meddelats av examinator. Vid godkänd komplettering av brister av förståelsekaraktär - mindre missförstånd, smärre felaktigheter eller i någon del alltför begränsade resonemang - används betyget E. Vid godkänd komplettering av enklare formaliafel används betygen A-E. Examination som inte lämnas in i tid enligt tidsangivelse i studiehandledningen kommer inte att bedömas. Slutbetyg på hela kursen ges först efter att samtliga obligatoriska delar är redovisade. Den som har godkänts i prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg. En student, som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar mot det. Framställan härom ska göras till ansvarig studierektor. Examinationsrapporten ska innehålla Presentera några övergripande frågor som du ska diskutera i relation till litteraturen och som relaterar till kursens övergripande teman (se frågorna på sid. 5) och till lärandemålen. En kort motivering till urvalet av de artiklar du väljer att analysera i rapporten. En beskrivning och problematisering av de centrala begrepp ur skilda perspektiv och som formar perspektiven på de fenomen som studeras i respektive artikel. Du ska sätta teorierna i relation till varandra och jämföra deras olika antaganden som formar dels hur man ser på centrala fenomen, dels hur man samlat in och analyserat data (vilken typ av data och analys?) 8

9 En jämförande problematisering av de olika teoriernas (i de analyserade artiklarnas) sammantagna förklaringsvärde (vilken typ av frågor kan de besvara resp. inte besvara) Diskutera några etiska aspekter i de artiklar du läst En referenslista enligt Harvard- eller APA systemet. Obligatoriska gensvar Det är ett kurskrav att ge kortfattade skriftliga gensvar på gruppmedlemmarnas abstract samt i deras svar på instuderingsfrågorna. Ett skriftligt gensvar ska aldrig bygga på värdeomdömen av typen bra eller dåligt utan vara en reflektion över texten + en fördjupning av din egen förståelse av det som boken och studenttexten som du granskar behandlar. Gensvaret kan vara frågor till författaren och förslag på förtydliganden etc. Lämna in ett gensvar per text i din inlämningsmapp/drop box i samband med att du lämnar in dina examinationsrapporter samt i Forum. 9

10 Översikt över kursens läsordning och examinationer Kurslitteratur Publicera abstract svar på frågor och feedback i Mondo under forum och i inlämningsmappen. Curtis, W. & Dufour, B. (2011). Studying Education: An Introduction to the Key Disciplines in Education Studies [Elektronisk resurs]. McGraw-Hill.. (193 sidor) 27/1 Besvara instuderingsfrågor som finns i filsamlingen. Ge skriftlig feedback på medstudenters texter. Publicera senast 1/2. Golafshani,, R. (2003). Understanding Reliability and Validity in Qualitative Research The Qualitative Report Volume 8 Number 4 December Moss et al. (2009) Learning From Our Differences: A Dialogue Across Perspectives on Quality in Education Research Educational Researcher October 2009 vol. 38 no Thomas, G. (2010). Doing case study: Abduction not induction, phronesis not theory Qualitative Inquiry, 16(7), /2 Besvara instuderingsfrågor för resp. artikel som finns i filsamlingen. Ge skriftlig feedback på medstudenters texter. Publicera senast 10/2 Rorty, R. & Skirbekk, G. (2004). Striden om sanningen. Göteborg: Daidalos. (221 sid) 12/2 Besvara instuderingsfrågor som finns i filsamlingen. Ge skriftlig feedback på medstudenters texter. Publicera senast 20/2. Schunk, D.H. (2012). Learning theories: an educational perspective. (6. ed., International ed.) Boston, [Mass.]: Pearson. 22/2 Besvara instuderingsfrågor som finns i filsamlingen. Ge skriftlig feedback 10

11 på medstudenters texter. Publicera senast 27/2. Förberedelser inför examinationen. Skriv ett kortfattat pm. ca 1 sida om ditt urval av artiklar. Inför examinationsrapporten: sök och välj ut en artikel från minst fyra av nedanstående perspektiv om något didaktiskt/pedagogiskt fenomen och analysera artiklarna med utgångspunkt i kursens teman och frågeställningar och i relation till varandra. Du ska alltså välja och skriva om fyra perspektiv nedan. 28/2. Du får feedback av läraren senast 2 mars. Aktionsforskning Comparative studies/mixed methods Design research (iterativa studier) Effektstudier (Hattie mfl.) Feministiskt/posthumanistiskt Konstruktivistiskt/kognitivistiskt/conceptual change/cognitive load theory (CLT) Kritisk pedagogik Kritisk realism Learning analytics Learning study/variationsteori Psykologiskt/psykometriskt Sociokulturellt/socialsemiotiskt Scott, D. & Usher, R. (2011). Researching education: data, methods and theory in educational enquiry. (2nd ed.) London: Continuum. (203 sidor). För doktorander som redan läst denna bok i en tidigare kurs väljer kursledaren ut några artiklar. 7/3 Besvara instuderingsfrågor som finns i filsamlingen. Ge skriftlig feedback på medstudenters texter. Publicera senast 12/3. Campusförlagt seminarium tisdag 15 mars kl

12 Lokal meddelas senare. Vid seminariet ska du presentera din analys av artiklarna i ett första utkast till rapport som du sedan har en drygt en vecka på dig att revidera. Examination Publicera ditt utkast till examinationsrapport senast den 10 mars. Ett schema med opponenter och respondenter kommer att finnas i Mondo samma dag. En slutversion av rapporten publiceras i inlämningsmappen i Mondo senast den 21 mars. Om du inte hinner bli klar har vi omexaminationsdatum den 22 april, 3 juni resp. 26 augusti Betyg sätts inom 15 arbetsdagar efter examinationsdatum. Motivering fås efter förfrågan via mejl. 12

13 Stöd i studierna Studie- och språkverkstaden. Under rubriken Studentservice på SUs hemsida ( hittar du information om Studie- och språkverkstaden på Frescati. Där kan du bl. a få hjälp med akademiskt skrivande. Studera med funktionshinder. Om du har ett dokumenterat funktionshinder kontaktar du Studentavdelningen vid Stockholms universitet som har ett särskilt ansvar för studenter med funktionshinder Mer information finns på Examination Enligt högskoleförordningen och förvaltningslagen är en examination ett ärende om betygsättning. En examination ses då som att examinator bestämmer ett betyg på studenters prestationer utifrån den eller de former för bedömning som anges i kursplanen. Kursplanen anger hur kursen examineras och vilka examinationsmoment som skapar underlag för betygsättning. En förutsättning för betygssättning är att examinator får ett underlag för bedömning. Kursen har två examinationer som har olika former vilka i sin tur ger olika antal högskolepoäng: Provkod Benämning Högskolepoäng DF01 Kritisk reflektion på kurslitteraturen 3 DF02 Kritiskt jämförande studier 4.5 D Kursen examineras dels genom inlämning av en skriftlig rapport som kritiskt reflekterande behandlar kurslitteraturen. Rapporttexten ska vara sammanhängande och formaterad i DiVAmallen (finns i Mondo) och ska omfatta min. 8 och max 15 sidor. Rapporten bedöms i sjugradig skala. Den muntliga delen examineras genom aktivt deltagande vid en avslutande campusförlagt seminarium där de skriftliga rapporterna utgör underlag för samtalet. Denna del kan få betyget underkänd eller godkänd. Ordinarie examinationstillfälle Det första examinationstillfället är den 21 mars då du laddar upp din reviderade examinationsrapport i inlämningsmappen i Mondo. Nya examinationstillfällen alt tillfällen när kompletteringar kan lämnas in vid betyget Fx är den 22 april/3 juni/26 augusti

14 Bedömning och betygskriterier Betygssättning sker enligt en sjugradig målrelaterad betygsskala. A = Utmärkt B = Mycket bra C = Bra D = Tillfredsställande E = Tillräckligt Fx = Otillräckligt F = Helt Otillräckligt För att bli godkänd på kursen krävs lägst betygsgraden E och G på provkod DL 02 Studerande som fått betyget Fx eller F eller U på ett prov har rätt att genomgå högst fyra ytterligare prov så länge kursen ges för att uppnå lägst betyget E. Studerande som fått lägst betyget E på prov får inte genomgå förnyat prov för högre betyg. 14

15 3 A B C D E Fx F Utmärkt prestation Mycket bra prestation Bra prestation Tillfredsställande prestation Tillräcklig prestationen Otillräcklig prestation Helt otillräcklig prestation Synnerligen god förmåga att kritiskt analysera och problematisera ett urval Mycket god förmåga att kritiskt analysera och problematisera ett urval God förmåga att kritiskt analysera och problematisera ett urval Förmåga att kritiskt analysera och problematisera ett urval Studenten visar viss förmåga att kritiskt analysera och Minimikraven kan uppnås genomkomplettering utifrån examinatorns Så stora brister i kraven för E att examinationerna inte kan kompletteras didaktiska studier med i stort sett samtliga relevanta teoretiska begrepp och med utgångspunkt i kursens frågor och centrala teman. didaktiska studier med i stort sett samtliga relevanta teoretiska begrepp och med utgångspunkt i kursens frågor och centrala teman. didaktiska studier med i stort sett samtliga relevanta teoretiska begrepp och med utgångspunkt i kursens frågor och centrala teman. didaktiska studier med i stort sett samtliga relevanta teoretiska begrepp och med utgångspunkt i kursens frågor och centrala teman. problematisera ett urval didaktiska studier med i stort sett samtliga relevanta teoretiska begrepp och med utgångspunkt i kursens frågor och centrala teman. kommentarer. Brister i innehåll, förståelse av centrala teorier, språkbehandling och/eller formalia. utan helt måste revideras. Mycket djup och bred etisk diskussion i relation till kursens tematiker. Språkbehandling, argumentation och formalia uppfyller samtliga krav på akademisk stringens. Fullständig koherens mellan texters och/eller uppgiftens olika delar. Etiska frågor diskuteras ingående. Språkbehandling, argumentation och formalia uppfyller mycket högt ställda krav akademisk stringens. Hög grad av koherens mellan texters och/eller uppgiftens olika delar Kursens teman diskuteras relativt ingående ur etiskt perspektiv. Språkbehandling, argumentation och formalia i fyller högt ställda krav på tydlighet. Det finns en tydlig röd tråd i texten/uppgiften och logik i valet av begrepp som behandlas. Diskuterar etiska aspekter i relation till några av kursens teman. Språkbehandling och formalia utan större brister. I texten/uppgiften finns en form av systematik i valet av begrepp i analysernas olika delar. Visar viss etisk medveten-het i relation till kursens huvudtema. Språk-behandling och formalia uppfyller grundläggande krav på tydlighet. Visst logiskt sammanhang mellan texters och uppgiftens olika delar. Osammanhängande text/uppgift. 15

16 Betygsregistrering Observera att godkända betyg registreras av kursadministratören. Normalt tar betygssättningen högst 15 arbetsdagar efter examinationsdatum. Du får betyg och en skriftlig motivering av din examinator via e-post lite tidigare. Omexamination vid underkänt eller ej klar vid första tillfället Betyget Fx och F används för att beskriva att bedömningsunderlaget i ett eller flera avseende inte uppfyller kraven för E. Examinator kommer att ge dig skriftligt underlag för att ge dig exempel på vad som behöver utvecklas för att du ska kunna bli godkänd. Student som har underkänts av samma examinator två gånger har vid det tredje examinationstillfället rätt att begära en ny examinator (Högskoleförordningen 6 kap 22 ). Begäran om ny examinator måste göras skriftligen till institutionsstyrelsen. Studenten har sammanlagt rätt till fem examinationstillfällen. Kursens examinationstillfällen dvs. när du senast ska ha lämnat in din text i inlämningsmappen/dropbox i Mondo 21 mars/22 april/3 juni/26 augusti Övriga anvisningar Plagiat och självplagiering Det är givetvis tillåtet att citera andra källor, men såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt och ange sig själv som författare till texten är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Det är inte heller tillåtet att återanvända egna texter som examinerats i andra kurser och utbildningar, dvs. så kallad självplagiering. Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Plagiat kan även anses vara fallet om Du använder andras text så att Du får den att framstå som din egen. Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter Du funnit på nätet eller en studiekamrats hemtentamen. Plagiat betraktas som ett grundläggande brott, inte enbart mot en etablerad forskningsetisk kod, utan även mot ett allmänt förhållningssätt vad gäller egna och andras texter. Plagiat är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett disciplinärende, som kan leda till avstängning. Självplagiering, dvs. att återanvända texter eller delar av texter från tidigare betygsatta och poänggivande examinationer, är inte heller tillåtet. 16

17 Fusk Som student vid Stockholms universitet ansvarar du för din egen utbildning. Som en del i ditt ansvar ingår att känna till de regler som finns för studier, examination och för att vistas i lokaler och utnyttja resurser. Enligt de regler som gäller för universitetet får disciplinära åtgärder bland annat vidtas mot student som: med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas. stör eller hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen. Disciplinärenden behandlas i Stockholms universitets disciplinnämnd. Påföljden kan bli varning eller avstängning för en tid av 1-6 månader. Information om Stockholms universitets regler för examination och disciplinärenden finns på Stockholms universitets webbsida. Lärare är skyldig att anmäla grundad misstanke om fusk till rektor och disciplinnämnden! Vi använder olika digitala redskap för att kontrollera texter för avseende plagiat. Utvärdering Kursen kommer att utvärderas anonymt via länk i ett mejl som leder vidare en till enkät. Kurslitteratur Curtis, W. & Dufour, B. (2011). Studying Education: An Introduction to the Key Disciplines in Education Studie [Elektronisk resurs]. McGraw-Hill.. (193 sidor) Golafshani,, R. (2003). Understanding Reliability and Validity in Qualitative ResearchThe Qualitative Report Volume 8 Number 4 December Moss et al. (2009) Learning From Our Differences: A Dialogue Across Perspectives on Quality in Education Research Educational Researcher October 2009 vol. 38 no Rorty, R. & Skirbekk, G. (2004). Striden om sanningen. Göteborg: Daidalos. (221 sid) Schunk, D.H. (2012). Learning theories: an educational perspective. (6. ed., International ed.) Boston, [Mass.]: Pearson. (delar av) Scott, D. & Usher, R. (2011). Researching education: data, methods and theory in educational enquiry. (2nd ed.) London: Continuum. (203 sidor). Thomas, G. (2010). Doing case study: Abduction not induction, phronesis not theory, Qualitative Inquiry, 16(7), Därutöver ska studenten välja fyra (master) eller fem(doktorander) artiklar för en analys ur något av följande perspektiv/tradition: Aktionsforskning Comparative studies/mixed methods Design research (iterativa studier) 17

18 Effektstudier (Hattie mfl.) Feministiskt/posthumanistiskt Konstruktivistiskt/kognitivistiskt/conceptual change/cognitive load theory (CLT) Kritisk pedagogik Kritisk realism Learning analytics Learning study/variationsteori Psykologiskt/psykometriskt Sociokulturellt/socialsemiotiskt 18