HÖGSKOLAN I HALMSTAD KURSPLAN Telefon 035-16 71 00 - www.hh.se Sida 1 (5) Sektionen för lärarutbildning Kurskod: Utbildningsvetenskap med VTM (61-90), 30 hp Education Science 30 credits Grundnivå Progression: 61-90 Huvudområde: Utbildningsvetenskap Kursplanen är godkänd av styrelsen för Sektionen för lärarutbildning (2006-05-19) och fastställd i Lärarutbildningsnämnden (2009-06-04) och gäller från och med vårterminen 2010. Kursens inplacering i utbildningssystemet Kursen utgör allmänt utbildningsområde inom lärarexamen 210 330 hp, samt Allmänt utbildningsområde (AU) 90 hp. Behörighetskrav Allmänt utbildningsområde (AUO)/Utbildningsvetenskap 31-60 hp. Båda inriktningarna 1-60 hp (för Sv och Samh 1-90 hp). För 210 hp avses en inriktning 1-60 hp. För alla dessutom minst 75% av poängen, inklusive verksamhetsförlagd utbildning (VFU), inom AUO/Utbildningsvetenskap Kursens mål När ordet lärare används utan precisering i den följande texten avses lärare för förskola och fritidshem, grundskollärare och gymnasielärare (inklusive lärare inom vuxenutbildningen). När ordet skola används utan precisering avses alla former från förskola till gymnasieskola. När ordet elev används avses barn, ungdomar och vuxna som deltar i undervisning. Kursens syfte är att fördjupa den studerandes kunskaper kring lärarprofessionen som helhet i belysning av aktuell forskning och relaterat till samhällets mål och värdegrund, samt stödja utveckling av ett vetenskapligt förhållningssätt till läraryrket i ett livslångt lärande perspektiv. Den studerandes kompetens ska utvecklas till att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och annan pedagogisk verksamhet, samt delta i ledning av denna. Syftet är också att den studerande, genom VFU och examensarbete, ska kunna visa att examensmålen har uppnåtts. Kursens huvudsakliga innehåll Kursen består av tre delkurser varav delkurs 2 och 3 innehåller tvärvetenskapliga ämnesstudier och delkurs 1 innehåller verksamhetsförlagd utbildning, (VFU) 7,5 hp. Delkurs 1: VFU- Den reflekterande didaktikern, 7,5 hp (Teaching practice - The reflecting teaching, 7,5 ECTS) i praktisk undervisning omsätta goda och relevanta kunskaper i ämnen eller ämnesområden så att alla elever lär och utvecklas få möjlighet att delta i en lärares samtliga uppgifter och därmed få ett verksamhetsperspektiv på läraryrket som profession i skola och samhälle kunna planera och leda utvecklingssamtal ha fördjupad kunskap i att analysera och bedöma elevers kunskapsutveckling samt ha god kunskap i betygssättning (gäller grundskolans senare år och gymnasieskolan) kunna planera och leda aktiviteter utanför den vanliga lärmiljön, med avseende på lärares ansvar kunna reflektera över den egna kompetensen, utvärdera och ta ansvar för den egna utvecklingen till en professionell lärare Delkurs 2: Vetenskaplig teori och metod, 7,5 hp (Scientific theory and method, 7,5 ECTS) tillägna sig kunskaper om vetenskapens relation till skolans olika verksamhetsformer, didaktisk forskning och praxisnära forskning inom utbildningsvetenskap kunna argumentera för och emot olika inriktningar inom vetenskap utveckla kunskaper om vetenskapliga metoder och deras paradigmatiska utveckling tillägna sig kunskap om viktiga vetenskapsmetodiska begrepp, som gör det möjligt att använda vetenskapliga metoder i relation till lämpliga problem genom forskningsmetodik i kvantitativa och kvalitativa metoder tillägna sig kunskaper i problemformulering, hur data insamlas, bearbetas och analyseras med olika metoder
Sida 2 (5) kunna reflektera över val av metod och utveckla kunskaper i hur de olika metodernas forskningsresultat kan användas utveckla kunskaper om olika former av forskningslitteratur förbereda sig för examensarbetet i lärarutbildningen genom att utveckla kunskap i hur ett examensarbete genomförs med problemformulering, undersökning, disposition och ventilering Delkurs 3: Examensarbete, 15 hp (Thesis for teacher exam, 15 ECTS) genomföra forskningsarbete självständigt med stöd av handledning i grupper om ca. sju examensarbeten kunna formulera och avgränsa ett forskningsproblem med relevans för läraryrket kunna söka upp tidigare forskning och adekvat litteratur inom problemområdet utifrån valt problemområde och källkritiskt granskad litteratur, utveckla ett väl avgränsat syfte, med problemformuleringar kunna utgå från, för problemet, lämpliga vetenskapliga teorier utföra en empirisk undersökning med en vetenskaplig metod grundad i för problemet lämplig vetenskapsteori ge den empiriska undersökningens datainsamling en design lämplig för problemet genom lämplig bearbetning, analys och tolkning av den empiriska undersökningen kunna återkoppla till de teoretiska utgångspunkterna kunna föra en avslutande diskussion om resultat, resultatens relevans för läraryrket och fortsatt forskning Undervisning Undervisningen sker huvudsakligen genom föreläsningar och seminarier. Studierna bedrivs dessutom via fältstudier, övningar och enskilt kunskapssökande. Examination Som betyg för hel kurs används något av uttrycken Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd. På verksamhetsförlagd utbildning (VFU) ges endast betyget Godkänd eller Underkänd. Efter genomgången VFU med underkänt betyg har studenten rätt till ytterligare en VFUperiod. För att bli godkänd på kurs som innehåller VFU krävs obligatorisk närvaro på samtliga VFU-moment. I de fall en student visar grov oskicklighet och riskerar att skada elev eller personal på VFU-skolan ska den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) avbrytas i förtid (HSV Rapport 2007:58 R) och studenten är underkänd i denna kurs. Högskolans lärare (examinator) underkänner studenten efter underlag från VFU-lärare. I underlaget ska kunskapsoch färdighetsbristerna tydligt finnas dokumenterade och en individuell plan ska upprättas av högskolans lärare i samråd med VFU-lärare där det framgår vilket stöd studenten kan få samt när och hur kunskaper och färdigheter ska kontrolleras för att få återuppta studierna på kursen. För att få göra om kursen / VFU-delen i kursen måste studenten vid kontroll ha uppvisat att de kunskaps- och färdighetsbrister som innebar fara för elev/personal inte kvarstår. Studenten har rätt till kontroll vid högst två tillfällen inom 1 år och kontrollen utförs av högskolans lärare i samråd med VFU-lärare. Om studenten ej klarar kontrollen har studenten inte rätt att göra om kursen /VFU-delen i kursen. Kursvärdering I kursen ingår kursvärdering. Denna ska vara vägledande för utveckling och planering av kursen. Kursvärderingen ska dokumenteras och redovisas för studenterna. kunna dokumentera hela ovanstående forskningsprocess och resultat i en rapport, examensarbetet, på ett sådant sätt att process och resultat blir begripliga för forskare och andra studerande offentligt kunna granska ett examensarbete kritiskt genom opposition Preliminär kurslitteratur (Litteraturlista reviderad 2009-05-18) Delkurs 1, VFU den reflekterande praktikern, 7,5 hp Litteratur om ca 200 sidor med inriktning på didaktik väljes i samråd med VFU ansvarig högskolelärare. Referenslitteratur Arvastson, Gösta & Ehn, Billy (red) (2008). Kulturnavigering i skolan: Malmö: Gleerups.
Sida 3 (5) Bengtsson, Hans & Svensson, Krister (2006). Ansvar och sekretess i förskola, skola och fritidshem. Stockholm: Liber. Bron, Agniezka & Wilhelmsson, Lena (red) (2005). Lärprocesser i högre utbildning. Stockholm: Liber. (239 s.) (Komvux, Gy, GS.) Colnerud, Gunnel & Granström, Kjell (2002). Respekt för läraryrket. Om lärares yrkesspråk och yrkesetik. Stockholm: HLS. Erdis, Mare, (2007). Juridik för pedagoger. Lund:Studentlitteratur. Ericsson, Claes (2006). Terapi, upplysning. Kamp och likhet till varje pris. Undervisningsideologier och diskurser hos lärare och lärarstudenter i musik. (Studies in music and music education, no 7). Malmö: Malmö Academy of music. (s. 57-190, 133). Läggs ut på LUT:s hemsida. Fjällström, Roger Betygssättandets etik. I fjärde upplagan. Skolverket (2002) Att döma eller bedöma tio artiklar om bedömning och betygssättning. S 77-90 www.skolverket.se Hagland, Kerstin, Hedrén, Rolf & Taflin, Eva (2005). Rika matematiska problem inspiration till variation. Liber: Stockholm. (240 s) (Förskolan Högskolan). Jansdotter, Samuelsson, Maria &Nordgren, Kenneth, (2008). Betyg i teori och praktik. Malmö: Gleerups. (188 s). (utges vt08). Kohn, Alfie (2007). The homework myth. Dacapo Life Long. Korp, Helena (2006). Lika chanser i gymnasiet? En studie om betyg, nationella prov och social reproduktion. ( Malmö Educational sciences no 24) Malmö högskola lärarutbildningen. Finns på nätet. Lorenz, Hans & Bergstedt, Bosse ( Red) (2006). Interkulturella perspektiv. Lund: Studentlitteratur. Långström, Sture & Viklund, Ulf (2006). Praktisk lärarkunskap. Lund: Studentlitteratur. (268 s) Maltén, Arne (2003). Att undervisa- en mångfacetterad utmaning. Lund: Studentlitteratur. (229 s) Menckel, Ewa, (2002). Vänskap vinner. Halmstad: Högskolan i Halmstad. Partanen, Petri (2007). Från Vygotskij till lärande samtal. Stockholm: Bonniers. Prage, Synnöve & Svedner, Per- Olof (2000). Tala, samtala, lära. Om lärares och elevers tal i undervisningen. Uppsala: Kunskapsföretaget. (43 s.) Skolverket (2005). Allmänna råd och kommentarer. Den individuella utvecklingsplanen. (17 s.) www.skolverket.se Svaleryd, Kajsa (2003). Genuspedagogik. En tanke- och handlingsbok för arbete med barn och unga. Stockholm: Liber. (143 s). Tholin, Jörgen. (2003). Att kunna klara sig i ökänd natur En studie av betygskriterier historiska betingelser och implementering av ett nytt system. Skrifter från Högskolan i Borås. Borås: Högskolan i Borås. www.hb.se. Trageton, Arne, (2005). Att skriva sig till läsning IKT I förskoleklass och skola. Liber: Stockholm. (240 s) (Förskola, GT). Åberg, Ann & Hillevi Lenz Taguchi (2005) Lyssnandets pedagogik etik och demokrati i pedagogiskt arbete. Liber: Stockholm. (154 s) (Förskolan, GT). Ågren, Lena (red) (1997). Att arbeta individanpassat i gymnasieskolan. Sex lärare berättar. Stockholm: Ekelunds. (142 s). Delkurs 2, Vetenskaplig teori och metod, 7,5 hp Alvesson, M & Sköldberg, K(2008). Tolkning och reflektion. Vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur. (Del 1, s 11-122). Denscombe, Martyn (2004). Forskningens grundregler. Samhällsforskarens handbok i tio punkter. Studentlitteratur, Lund. (265 s)
Sida 4 (5) Ejlertsson, Göran. (2005). Enkäten i praktiken. En handbok i enkätmetodik. Studentlitteratur, Lund. Hultén, P. Hultman, J.& Eriksson, L. T. (2007). Kritiskt tänkande. Malmö: Liber.(s. 67-80, inköps på vaktmästeriet.) Kvale, S (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. (306 s). Nylén, Ulrica (2005). Att presentera kvalitativa data. Framställningsstrategier för empiriredovisning. Liber, Stockholm. (176 s). Patel, Runa & Davidsson, Bo (2003) 3:e upplagan. Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur. (149 s). Winther Jörgensen, M & Phillips, L (2000). Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur. (205 s). Litteratur kan tillkomma enligt lärares anvisningar. Referenslitteratur Alvesson, M & Sköldberg, K.(2008). Tolkning och reflektion. Vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur. (Del 2-6, s. 123-593) Ericsson, C (2006). Terapi, upplysning, kamp och likhet till varje pris. Undervisningsideologier och diskurser hos lärare och lärarstudenter i musik. Malmö: Malmö Academy of Music. Lund University. (Finns som PDF-fil på Högskolans hemsida under kursspecifik information). Ericsson, C (2002). Från guidad visning till shopping och förströdd tillägnelse. Moderniserade villkor för ungdomars musikaliska lärande. Malmö: Malmö Academy of Music. Lund University. (Finns som PDF-fil på Högskolans hemsida under kursspecifik information). Gorard, Stephen. (2001). Quantitative methods in educational research: the role of numbers made easy. London; New York : Continuum. Hartman, Jan (2003). Vetenskapligt tänkande. Från kunskapsteori till metodteori. Studentlitteratur, Lund. Holmblad Brunsson, Karin (2005). Reda ut eller trassla till. Handbok för utredare. Studentlitteratur, Lund. Rönnqvist, C. & Vinterek, M. (2008). (Red.) Se skolan - Forskningsmetoder i pedagogiskt arbete. Umeå Universitet, Fakultetsnämnden för Lärarutbildning. (ISBN: 978-91-7264-598-1) Stensmo, C. (2002). Vetenskapsteori och metod för lärare - en introduktion. Uppsala: Läromedel & Utbildning. Delkurs 3, Examensarbete, 15 hp En eller flera av nedanstående titlar väljs i samråd med handledaren (presentation av respektive bok finns på lärarutbildningens hemsida): Backman, Jarl (2008). Rapporter och uppsatser.upplaga 2. Lund: Studentlitteratur. ISBN 91-44-00417-6 Denscombe, Martyn (2004). Forskningens grundregler. Samhällsforskarens handbok i tio punkter. Studentlitteratur, Lund. (265 s). Ejvegård, Rolf (2003). Vetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur (3:e uppl). ISBN 91-44-02763-X Johansson, Bo & Svedner, Per-Olof (2001). Examensarbetet i lärarutbildningen. Uppsala: Kunskapsföretaget (3:e uppl). ISBN 91-89040-36-8 Nyberg, Rainer (2000). Skriv vetenskapliga uppsatser och avhandlingar med stöd av IT och Internet. Lund: Studentlitteratur (4:e uppl). ISBN 91-44-01000-1 Strömquist, Siv,(2003). Uppsatshandboken. Råd och regler för utformningen av examensarbeten och vetenskapliga uppsatser. Uppsala: Hallgren & Fallgren (3:e uppl) ISBN 91-7382-776-2 Stukát, Staffan (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur. ISBN 91-44-03615-9
Ytterligare litteratur väljs i samråd med handledarna. Sida 5 (5)