Förekomst och behandling av rygg och bäckensmärta hos gravida i Primärvården Skaraborg

Förekomst och behandling av rygg och bäckensmärta hos gravida i Primärvården Skaraborg FoU-centrum Primärvården och Folktandvården Skaraborg Författare: Camilla Melkersson, distriktssjukgymnast Tibro vårdcentral

Rapport 2009:1 FoU-centrum Primärvården och Folktandvården Skaraborg Handledare: Kristina Boström, distriktsläkare, Med Dr FoU-centrum Primär- och Tandvården Skaraborg

Sammanfattning Bakgrund Ländryggs- och bäckensmärta är mycket vanligt förekommande under graviditeten. Smärtorna förorsakar problem för kvinnorna ofta med sjukskrivning, kortare eller längre tid, som följd. Dock är besvären oftast självläkande efter graviditetens slut. I litteraturen skiljer man på lumbopelvic pain och pregnancy-related pelvic girdle pain (PPGP). På grund av svårigheterna att skilja mellan dessa är det viktigt att finna bra diagnostiska metoder. De sjukgymnastiska behandlingarna är många, men ingen har varaktig effekt. En kartläggning av hur PPGP diagnosticeras och av förekomsten av rygg- och bäckensmärta bland gravida i Skaraborg är därför av intresse liksom vilken behandling av PPGP som förekommer. Metod En enkät skickades till samtliga barnmorskor på barnmorskemottagningarna i Skaraborg och till alla sjukgymnaster i primärvården och privata sjukgymnaster som behandlar gravida. Uppgifter om antal gravida med rygg och bäckensmärta under 2004-2006 samt behandling av dessa besvär insamlades. Dessutom gjordes en undersökning under 2007 av författaren av 32 gravida med rygg och bäckensmärta i Tibro med validerade diagnostiska metoder. Resultat Kartläggningen av förekomsten av rygg och bäckensmärta hos gravida i Skaraborg visade sig vara svårt på grund av svarsbortfall framför allt hos sjukgymnasterna. Antalet behandlade gravida hos sjukgymnasterna varierade från 13-35%. Enkäterna visade sammantaget att barnmorskor och sjukgymnaster ofta arbetar var för sig utan att yrkesgrupperna har någon specifik typ av behandling av gravida med rygg och bäckensmärta. Behandling såsom information (t.ex. muntlig eller skriftlig) i grupp eller enskilt och utprovning av sacroiliacaledsbälte var vanligast. Av 32 gravida med PPGP från Tibro hade åtta också lumbopelvic pain. Pilotstudien visade att alla bäckentest inte är nödvändiga för diagnos av PPGP. Av de sju testen föreslagna av den europeiska kommittén för riktlinjer inom området bäckensmärta visade sig posterior pelvic pain provokationstest fånga de flesta med PPGP. Slutsats Gravida med bäckensmärta i Skaraborg får varierande grad av behandling. Ett utökat samarbete mellan barnmorskor sjukgymnaster skulle kunna underlätta urvalet av patienter lämpliga för olika typer av behandling. Ländryggs- och bäckensmärta finns samtidigt hos många gravida. Då behandlingarna är olika är det viktigt att kunna diagnosticera rätt för att lämplig behandling skall kunna sättas in.

Tack Tack till alla barnmorskor och sjukgymnaster som fyllt i och skickat in enkäterna.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND... 1 DIAGNOSTIK... 1 BEHANDLING... 2 SYFTE... 3 METOD... 3 ENKÄTSTUDIE... 3 DIAGNOSTIK... 3 STATISTISK ANALYS... 4 RESULTAT... 5 ENKÄTSVAR GENERELLT... 5 ENKÄTSVAR FRÅN BARNMORSKOR... 6 ENKÄTSVAR FRÅN SJUKGYMNASTER... 7 PILOTSTUDIEN... 10 DISKUSSION... 11 ENKÄTSTUDIEN... 11 PILOTSTUDIEN... 11 SLUTSATS... 12 REFERENSER... 13 BILAGOR Bilaga 1. Enkäter till barnmorskor Bilaga 2. Enkäter till sjukgymnaster Bilaga 3. Smärtritning

Ordlista ASLR = Aktiv Straight Leg Raise test MET = Muskel Energi Teknik OMT = Ortopedisk Manuell Terapi PPGP = Pregnancy-related Pelvic Girdle Pain 4 P test = Posterior Pelvic Pain Provocation test SI = SacroIliaca SIPS = Spina Iliaca Posterior Superior TENS = Transkutan Elektrisk Nerv Stimulering VAS = Visuell Analog Skala

BAKGRUND Ländryggs- och bäckensmärta är vanligt hos gravida p.g.a. ändrade mekaniska belastningsförhållanden (1). Hormonet relaxin gör att elasticiteten i lederna ökar för att underlätta inför förlossningen vilket leder till att den mekaniska påfrestningen i bäcken och rygg blir större. Svanken i ryggen ökar och därmed belastningen på vävnaderna runt kotorna i ländryggen och i bäckenlederna. Det finns även indicier på att felställning i foten kan ha betydelse för uppkomst av bäckensmärta (2). Smärtan lokaliseras oftast i ett område från bakre bäckenkammen ner över bäckenlederna, strålar ut mot skinkorna och kan gå ner till knälederna. Rygg och bäckensmärtan förorsakar en rad problem för kvinnan under graviditeten. Det blir många gånger svårt att sköta arbetet med sjukskrivning som påföljd (3). De flesta har även svårt att sköta vardagliga sysslor hemma. På grund av smärtorna blir de gravida ofta inaktiva, tappar muskulatur och ökar lättare i vikt och kan därmed få ytterligare medicinska problem under graviditeten. I litteraturen skiljer man på lumbopelvic pain och pregnancy-related pelvic girdle pain (PPGP). Det kan vara praktiskt svårt att skilja på dessa tillstånd som dessutom skall behandlas på olika sätt. I en studie från Linköping (4) av 313 gravida i vecka 12-18 hade 194 lumbopelvic pain varav 54% hade PPGP, 17% hade lumbar pain och 29% kombinationen PPGP och lumbar pain. Kvinnorna med en kombination av PPGP och lumbar pain visade sig ha högst smärtskattning och sjukskrivningsfrekvens. Vidare framkom att tidig lumbar pain hos gravida liknar ländryggssmärta hos ickegravida vilket skulle tyda på att PPGP är ett tillstånd av annan genes. De flesta kvinnor blir smärtfria i samband med förlossningen, men ett antal har kvarstående besvär från bäcken och ländrygg under längre tid. För kvinnor som har PPGP även efter förlossningen kan det innebära svårigheter att sköta det nyfödda barnet. Diagnostik Metoder som används vid diagnostik av PPGP är framförallt smärtprovokationstester. Följande tester är föreslagna av den europeiska kommittén för riktlinjer inom området bäckensmärta. Bäckentest 1. 4 P test (Posterior pelvic pain provocation test): Patienten ligger på rygg med 90 flexion i höft och knä på den sida som skall testas. Undersökaren stabiliserar bäckenets andra sida över spina iliaca anterior superior. Ett lätt manuellt tryck läggs på patientens flekterade knä i femurs längsgående axel. Testet är positivt om det framkallar en smärta i bäckenleden. 1

2. Patrick s test: Patienten ligger på rygg med ena benet böjt med foten på bänken i höjd med motsatt knä. Undersökaren stabiliserar bäckenets andra sida över spina iliaca anterior superior och fäller samtidigt ut knät så lång det går. Testet är positivt om det framkallar en smärta i bäckenleden. 3. Palpation av det långa bakre sacroiliaca(si)-ledsligamentet med patienten stående fyrfota med subjektiv smärtregistrering. 4. Gaenslens test: Patienten ligger på rygg nära kortändan på bänken. Ett ben hänger över kanten och det andra är flekterat i höft och knä mot patientens bröst. Undersökaren lägger ett tryck på den böjda knäleden i riktning mot bröstet och ett motsatt tryck på knäleden på benet som hänger ner i riktning golvet. Testet utförs bilateralt. Testet är positivt om det framkallar en smärta i bäckenleden. Symfystest 5. Palpation av symfysen på smärta med patienten i ryggläge med subjektiv smärtregistrering. 6. Modifierat Trendelenburgs funktionstest: patienten står och böjer upp det ena benet maximalt mot magen varvid testet är positivt om en smärta känns i symfysen. Funktionellt bäckentest 7. ASLR (aktiv straight leg raise test): ett funktionellt test där patienten ligger på rygg och aktivt lyfter det ena benet med rakt knä. Testet är positivt om det framkallar en smärta i bäckenleden. I en tidigare studie i Sverige användes fem av dessa test avseende bäckensmärta nämligen nr. 1,2,5,6 och 7 (5). Övriga test Det finns ytterligare tester som används vid diagnostik av bäckensmärta. 8. Distraktionstest: Patienten ligger i ryggläge. Undersökaren lägger ett posteriort riktat tryck mot bägge spina iliaca anterior superior. Testet är positivt om det framkallar en smärta i bäckenleden. 9. Kompressionstest: Patienten ligger på sida med 90 flexion i höft och knä. Undersökaren står på knä bakom patienten på bänken och lägger ett vertikalt tryck nedåt på övre bäckenkammen. Testet är positivt om det framkallar en smärta i bäckenleden. Behandling De vanligaste behandlingarna av PPGP är ergonomiska råd, hemprogram, anatomiundervisning, sacroiliacaledsbälte, stabiliserande övningar men även akupunktur, TENS, manuell behandling med muskelenergiteknik (MET) och vattengymnastik förekommer. Det finns få utvärderade behandlingar av PPGP. Stabiliserande övningar, akupunktur och så kallad sedvanlig information med ergonomiska råd har på senare tid visats ha viss effekt. I en studie fick de gravida akupunktur under 30 min med manuell stimulering var tionde minut 2ggr/vecka under 6 veckor (5). Akupunktur gav bättre effekt än enbart stabiliseringsträning. 2

SYFTE Syftet med studien var en kartläggning av förekomsten av rygg- och bäckensmärta bland gravida i Skaraborg och hur PPGP diagnosticeras liksom hur behandlingen av PPGP genomförs för närvarande. På grund av svårigheterna att skilja på lumbopelvic pain och PPGP är det viktigt att finna bra diagnostiska metoder, som kan användas i primärvården, för att känna igen typen av smärta för att sedan kunna ge de gravida rätt behandling. METOD Enkätstudie Enkäterna validerades först av barnmorskor och sjukgymnaster inom Skaraborgs sjukhus. Vid valideringen togs följande frågor bort p.g.a. att statistik saknas. Hur många gravida hade smärta i ryggen respektive bäckenlederna på barnmorske- och sjukgymnastmottagningarna? Hur många gravida behandlade barnmorskorna själva samt hur många skickade de till sjukgymnast? Enkäten till barnmorskorna innehöll frågor om antal gravida med rygg och bäckenledssmärta som behandlades av dem själva, vilka metoder som användes och om och hur tidigt de remitterade patienten till sjukgymnast. Dessutom efterfrågades antal gravida under år 2004-2006 och hur många av dessa som uppgivit smärta i ryggen respektive bäckenlederna samt om barnmorskorna gjort skillnad på ryggsmärta och bäckenledssmärta. Vidare frågades om vilken information patienterna fått och hur de behandlats. Enkäten till sjukgymnasterna innehöll frågor om antal behandlade gravida under 2004 2006 och antal gravida med rygg respektive bäckenledssmärta samt vilka diagnostiska metoder och behandlingar som använts och hur man skiljde på rygg och bäckenledssmärta och vilka undersökningsmetoder som använts. Bilaga 1och 2. Enkäterna skickades därefter ut till barnmorskor och sjukgymnaster som behandlar gravida. De var numrerade för att kunna påminna dem som inte svarat första gången. Två påminnelser skickades ut för att få största möjliga svarsfrekvens. Enkätsvaren har bearbetats i avidentifierat skick. Diagnostik För att få en uppfattning om frekvensen av antal gravida med lumbopelvic pain respektive PPGP har alla gravida med rygg och bäckensmärta i Tibro under våren 2007 undersökts med validerade diagnostiska metoder (4,5). 3

En ländryggstest med flexion respektive extension gjordes med patienten i stående. Palpationen av ländryggen utfördes i fyrfota ställning på bänk där transversalutskottens höjd jämfördes och eventuell posterioritet (lägesförändring bakåt) noterades. Den eventuella smärtan noterades på alla test. Alla test från den europeiska kommittén för riktlinjer inom området bäckensmärta användes och dessutom Distraktionstest och Kompressionstest. De gravida i vecka 11-36 kom på remiss till rapportförfattaren från barnmorskorna i Tibro. Anamnes togs. Smärtskattning av rörelsesmärta, smärta i bäckenleder samt eventuell lumbopelvic pain gjordes på en VAS skala från 0-10, liksom en smärtritning. Bilaga nr 3. Dessutom undersöktes förekomst av asymmetri i bäckenet med hjälp av palpation av SIPS (spina iliaca posterior superior) och Vorlauftest = palpation av SIPS i horisontalläge vid samtidig flexion av ryggen efter eventuell korrigering av det funktionellt kortare benet med fotplatta. Bäckenasymmetri förelåg om ena SIPS rörde sig tidigare och mer kraniellt (uppåt), än på motsatt sida. Statistisk analys Materialet bearbetades med beskrivande statistiska metoder. 4

RESULTAT Enkätsvar generellt Sammanlagt 158 enkäter skickades ut till 60 barnmorskor och 79 sjukgymnaster i Primärvården samt 19 privata sjukgymnaster i Skaraborg. Svarsfrekvensen var mycket hög då endast en barnmorska och två sjukgymnaster inte svarade. Sextien (65%) sjukgymnaster svarade att de behandlar gravida. Frågan om förekomsten av rygg och bäckensmärta hos gravida i Skaraborg visade stort svarsbortfall i enkätsvaren från sjukgymnaster. Barnmorskorna hade dock bra information om antal gravida (Figur 1). 600 500 400 Antal gravida 300 361 509 200 100 0 173 73 72 74 85 37 11 13% 17% 18% 14% 40 35% Hjo Lidköping Skara Skövde Tibro Sjukgymnastik Mödravård Figur 1. Antal inskrivna gravida 2004-2006 på MVC olika orter i Skaraborg samt andel behandlade av sjukgymnast. Förekomsten av PPGP hos gravida i Skaraborg visade sig vara svårt att beräkna.vissa orter hade bra statistik medan andra inte visste hur många gravida de behandlat under de efterfrågade åren. Av de gravida hade mellan 13 och 35 procent fått sjukgymnastbehandling och frekvensen var ungefär densamma de tre undersökta åren (Figur 2). 5

100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Hjo Lidköping Skara Skövde Tibro 2004 2005 2006 Figur 2. Andel av sjukgymnast behandlade gravida på några orter i Skaraborg år 2004, 2005, 2006. Fler barnmorskor (n=43, 95%) angav att de skiljde på rygg/bäckensmärta hos gravida jämfört med sjukgymnaster (n=50, 70%). Enkätsvar från barnmorskor De flesta barnmorskor skickade gravida med rygg/bäckenproblem till sjukgymnast. Cirka 20 av barnmorskorna skickade de gravida direkt eller tidigt medan 13 barnmorskor behandlade själva först, oftast med bälte. Möjligheten till kontakt med sjukgymnast ansågs bra. Fyrtiofyra barnmorskor svarade att de skickade 95% gravida med bäckenproblem till sjukgymnast. Något färre var det som skickade gravida med ryggproblem (n=46, 85%). Gravida med bäckensmärta behandlades av 40% av barnmorskorna medan endast 5% behandlade ryggsmärta (n=47). Den vanligaste barnmorskebehandlingen av bäckensmärta hos gravida var utprovning av sacroiliacaledsbälte. Tjugoen av 24 barnmorskor provade ut bälte mot två av 21 som använde TENS. Effekten av bältet varierade. En barnmorska önskade bredare bälte som eventuellt också kan lyfta upp magen. Andra behandlingar barnmorskorna rekommenderade var vattengymnastik via sjukgymnast. Någon gav Alvedon och avslappningsråd och en gav bäckenbottenträning. Ytterligare en föreslog akupunkturbehandling på specialist MVC. Ingen barnmorska behandlade bäckensmärta med akupunktur, men bedömde behandlingen positivt. Information om bäckensmärta från barnmorskorna varierade mycket då många barnmorskor skötte informationen själva. 6

En del barnmorskor samarbetar med sjukgymnaster där sjukgymnasterna ger mer utförlig information enskilt eller i grupp. En gruppinformation kan bl.a. bestå av hur ryggen fungerar, olika typer av ryggbesvär och hur man förebygger dem, lyft- och bärteknik, foglossningsbesvär, tips om övningar som den gravida kan göra hemma. Enkätsvar från sjukgymnaster Undersökning Cirka 50 sjukgymnaster svarade att de inspekterar gravida i stående, palperar SIPS och cristakanter medan endast ca 30 palperade om symfysen var rak samt gjorde Vorlauftest (Figur 3). Inspektion i stående 51 Palpation SIPS 49 Palpation cristakanter 47 Palpation om rak symfys 30 Vorlauftest 27 0 10 20 30 40 50 60 Antal Figur 3. Sjukgymnastiska undersökningsmetoder av gravida i Skaraborg. SIPS = spina iliaca posterior superior Vorlauftest = palpation av SIPS i horisontalläge vid samtidig flexion av ryggen efter eventuell korrigering av det funktionellt kortare benet med fotplatta. Av specifika bäckentest användes kompressionstest, palpation av symfysen med registrering av smärta, Patrick s test samt 4 P test av ca 40 sjukgymnaster. Betydligt färre sjukgymnaster använde ASLR, palpation av bakre SI-ledsligamentet, modifierat Trendelenburgs funktionstest samt Gaenslens test (Figur 4). Ingen använde Distraktionstest. 7

Kompressionstest 43 Palpation symfysen på smärta 43 Patrick s test 42 4 P test 36 ASLR 17 Palpation av SI-ledsligamentet 16 Modifierat Trendelenburgs funktionstest 15 Gaenslen test 6 0 10 20 30 40 50 60 Antal Figur 4. Antal sjukgymnaster i Skaraborg som använder olika bäckentest. 4 P test = posterior pelvic pain provokationstest ASLR = aktiv straight leg raise test 48 palperade ländryggen, 34 gjorde ländryggstest och 10 gjorde McKenzie test (registrering av eventuell smärta vid extension respektive flexion). Fyra gjorde andra test som segmentella rörelsetest, test enligt OMT (ortopedisk manuell terapi), Downing s test (hyper- eller hypomobilitetstest i sacroiliacalederna), Rücklauf (palpation av SIPS vid stående höftflexion och positivt svar vid nedåtglidning av SIPS), test av styrka samt test av motorisk kontroll i olika rörelseriktningar. Av 60 sjukgymnaster använde 25 smärtskattning enligt VAS på bäcken- och ländryggssmärta medan endast åtta lät den gravida fylla i smärtritning. I svaren från sjukgymnasterna fanns också en del skrivet i fritext. Här betonar sjukgymnasterna att ta en utförlig anamnes, göra allmän mobilitetstest samt kontrollera höfter och palpera muskulaturen vid diagnosticeringen. Behandling De flesta sjukgymnasterna behandlade gravida med PPGP med bälte, därnäst TENS och akupunktur (Figur 5). 8

60 50 40 Antal 30 20 10 0 Akupunktur TENS Massage Värme Bälte Ryggsmärta Bäckensmärta Figur 5. De vanligaste sjukgymnastbehandlingarna av rygg/bäckensmärta hos gravida i Skaraborg. TENS = transkutan elektrisk nervstimulering Bälte = sacroiliacaledsbälte Sjukgymnasterna träffade ofta de gravida enskilt och gav ergonomiska råd, anatomiundervisning, stabiliserande övningar och mammagympaprogram både muntligt och skriftligt. Ca 10 sjukgymnaster hade någon form av gruppverksamhet som t.ex. bassängträning eller informerade i grupp. Ungefär en tredjedel av sjukgymnasterna gav manuell behandling av rygg och bäcken hos de gravida medan 10 sjukgymnaster gav manuell behandling av fötterna. Teknikerna var många och fördelade sig på de efterfrågade alternativen. En ryggbehandling som inte fanns med i enkäten var McKenzie som 8 sjukgymnaster använde. Den vanligaste tekniken vid behandling av bäckenet var MET, en manuell metod där patientens egen muskelkontraktion utnyttjas i mobiliseringen av bäckenet och sjukgymnasten styr riktningen och kraften genom ett mottryck, (n=14). Andra behandlingar som sjukgymnasterna angivit var mjuk mobilisering enligt OMT och individuell träning av rörlighet, styrka och stabilitet samt inlärning/träning av motorisk kontroll i nedsatta regioner/riktningar. Triggerpunktsakupunktur samt avspänningsträning användes också. Det poängterades även att man kombinerar olika tekniker. 9

Pilotstudien Av de sju testen föreslagna av den europeiska kommittén för riktlinjer inom området bäckensmärta visade posterior pelvic pain provokationstest utfall hos alla gravida utom en. Däremot svarade endast 3 gravida på palpation av bakre SI-ledsligamentet (Figur 6). 4 P-test Patrick s test Distraktionstest Gaenslens test ASLR Palp. symfysen Kompressionstest Mod.Trendelenburg Palp. Bakre SI-ledslig. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1011121314151617181920212223242526272829303132 Antal patienter Figur 6. Smärtprovokationstester som var positiva. Enligt denna undersökning av de 32 gravida som remitterats pga. rygg och bäckensmärta hade åtta både PPGP och lumbopelvic pain. Övriga hade enbart PPGP. 10

DISKUSSION Enkätstudien Svarsfrekvensen på enkäterna från både barnmorskor och sjukgymnaster var mycket hög vilket tyder på ett stort intresse för de gravida med bäckensmärta. Utifrån enkätsvaren kunde förekomsten av bäckensmärta inte beräknas pga. stort bortfall i enkätsvar på denna fråga. Enligt litteraturen borde förekomsten av bäckensmärtor hos gravida ligga på ca 50% (4). Antal procentuellt behandlade gravida varierade mellan orterna i Skaraborg från 13% till 35%. Syftet med enkäterna var att få fram förekomsten av gravida med bäckensmärta genom att jämföra barnmorskornas och sjukgymnasternas svar på antal gravida på respektive mottagning. Då 40% av barnmorskorna själva behandlade gravida med bäckensmärta beräknas det här finnas ett mörkertal som gör det svårt att beräkna den totala förekomsten. Tjugoen barnmorskor provade ut bälten, men till hur många gravida framgick inte. Utökad separat statistik av både sjukgymnaster och barnmorskor angående bäckensmärta hos gravida hade gett mer korrekt svar på prevalensfrågan. Många behandlingsmetoder var snarlika. Både barnmorskorna och sjukgymnasterna provade ut bälten. Effekten varierade dock tyckte barnmorskorna. Kan detta bero på om de fått sjukgymnastbehandling i kombination eller inte? På en del ställen gav barnmorskor information muntligt och skriftligt om bäckensmärta medan på andra ställen var det sjukgymnasterna som gjorde det. Ger detta likvärdig information till de gravida? Diagnostisering och behandling av bäckensmärta sker på flera olika sätt hos olika sjukgymnaster. Några gravida får enbart information medan andra får behandling. Blir resultatet detsamma? Pilotstudien Pilotstudien visade att alla bäckentest inte är nödvändiga för diagnos av PPGP. Posterior pelvic pain provokationstest test verkar vara mycket tillförlitligt då alla gravida med smärta i rygg och/eller bäcken svarade på detta test. Tjugotvå svarade på Patrick s test och 20 på distraktionstestet. I stort sett alla med PPGP, enligt Eldens utvärderade metoder (5), kunde diagnosticeras med dessa 3 tester varför det borde räcka med dessa vid undersökning av gravida med rygg och bäckensmärta. Gaenslens test och ASLR svarade hälften av de gravida på. Palpation av symfysen var betydligt mer tillförlitligt än Modifierat Trendelenburgs funktionstest och borde räcka som symfystest. 11

Då endast tre gravida i pilotstudien svarade på palpation av det långa bakre SI-ledsligamentet och fem på Modifierat Trendelenburgs funktionstest kan man ifrågasätta testen. SLUTSATS Det gick inte att fastställa förekomsten av rygg och bäckensmärta i Skaraborg men mellan 13-35% av alla gravida 2004-2006 behandlades hos sjukgymnast. Gravida med bäckensmärta i Skaraborg får varierande grad av behandling. Ett utökat samarbete mellan barnmorskor sjukgymnaster skulle sannolikt underlätta urvalet av patienter lämpliga för olika typer av behandling. Behandlingen skulle också kunna bli mer likvärdig inom Skaraborg. Bäcken- och ländryggssmärta finns samtidigt hos många gravida. Då behandlingarna är olika är det viktigt att kunna diagnostisera rätt för att lämplig behandling skall kunna sättas in. Alla beskrivna diagnostiska test är inte nödvändiga för diagnos. 12

REFERENSER 1. Ingrid Mogren, Anna Pohjanen. Low Back Pain and Pelvic Pain During Pregnancy. Prevalence and Risk factors. Spine 2005;30:983-991. 2. Camilla Melkersson. Fotens betydelse för utveckling av bäckensmärta. FoU projekt 2005: 2. 3. Ingrid Mogren. Perceived health, sick leave, psychsocial situation, and sexual life in women with low-back pain and pelvic pain during pregnancy. Acta Obstetricia et Gynecologica. 2006; 85:647-656. 4. Annelie Gutke, Cristian Östgaard, and Birgitta Öberg. Pelvic Girdle Pain and Lumbar Pain in Pregnancy: A Cohort Study of the Consequences in Terms of Health and Functioning. Spine 2006;31:E149-E155. 5. Helen Elden, Lars Ladfors, Monika Fagervik Olsen, Hans-Christian Ostgaard, Henrik Hagberg. Effects of acupuncture and stabilising exercises as adjunct to standard treatment in pregnant women with pelvic girdle pain: randomised single blind controlled trial. BMJ, doi:10.1136/bmj.38397.507014.eo (published 18 March 2005). 13

Förekomst och behandling av bäckensmärta under graviditet Enkät till barnmorskor i Primärvården Skaraborg BILAGA 1 År 2004 2005 2006 Hur många gravida hade ni på mottagningen under? Fyll i ja eller nej Ja Nej Skiljer du på ryggsmärta och bäckensmärta? Brukar du skicka gravida med ryggproblem till sjukgymnast? Brukar du skicka gravida med bäckenproblem till sjukgymnast? Brukar du behandla gravida med ryggsmärta? Brukar du behandla gravida med bäckensmärta? Om ja, hur behandlar du gravida med bäckensmärta? Med sacroiliacaledsbälte? Med akupunktur? Med TENS? Annan behandling av bäckensmärta, i så fall vad? Vad får de gravida för information angående bäckensmärta? Hur tidigt brukar du skicka gravida till sjukgymnast efter smärtdebut? Behandlar du själv först? Övriga kommentarer:

Förekomst och behandling av bäckensmärta under graviditet Enkät till sjukgymnaster i Primärvården Skaraborg År 2004 2005 2006 Hur många gravida hade ni på mottagningen under? BILAGA 2 Fyll i ja eller nej Ja Nej Skiljer du på lumbopelvic pain och PPGP?(pregnancy-related pelvic girdle pain) Behandlar du ryggsmärta hos gravida? Om ja Med akupunktur? Med TENS? Med massage? Med värme? Behandlar du bäckensmärta hos gravida? Om ja Med akupunktur? Med TENS? Med massage? Med värme? Med sacroiliacaledsbälte? Skriv i om du behandlar följande i grupp eller enskilt efter frågan. Med anatomiundervisning? Grupp Enskilt Med ergonomiska råd? Grupp Enskilt Med stabiliserande övningar? Grupp Enskilt Med mammagympaprogram? Grupp Enskilt Med vattengymnastik? Grupp Enskilt Med muntlig information? Med skriftlig information? Ger du manuell behandling av bäckenet hos gravida? Om ja Teknik MET? Teknik Kaltenborn? Teknik Mulligan? Teknik Low force? Teknik annan? Vilken? Särbehandlar du symfysen? Ger du manuell behandling av ryggen hos gravida? Om ja Teknik MET? Teknik Kaltenborn? Teknik Mulligan? Low force? Teknik annan? Vilken?

Fyll i ja eller nej Ger du manuell behandling av foten hos gravida? Ja Nej Om ja Teknik MET? Teknik Kaltenborn? Teknik Mulligan? Low force? Teknik annan? Vilken? Undersöker du gravida? Om ja Inspekterar du i stående? Palperar du cristakanter? Palperar du SIPS? Palperar du om symfysen är rak? Gör du Vorlauftest? Gör du några bäckenprovokationstest? Om ja Distraktionstest? Patrick s test? Palpation av symfysen på smärta? Posterior pelvic pain provokationstest? Gaenslen test? Kompressionstest? ASLR aktive straight leg raise? Palperar du det långa bakre SI-ledsligamentet? Gör du modifierat Trendelenburgs funktionstest? Använder du smärtskattning enligt VAS på bäckenet? Använder du smärtskattning enligt VAS på ländryggen? Får den gravida fylla i smärtteckning? Palperar du ländryggen? Gör du några ländryggstest? Gör du McKenzie test? Använder du några andra test? Vilka? Använder du några andra diagnostistiska metoder? Använder du några andra behandlingar som ej är nämnda ovan? Övriga kommentarer:

BILAGA 3

FoU-centrum Primärvården Skaraborg, Storgatan 18, 541 30 Skövde Tfn: 0500-47 85 94, Fax: 0500-47 85 98 Hemsida: www.vgregion.se/fouskaraborg