VU 94S-2 7 Korsningar 123 (200) 7.7.7.5 Detaljutformning Körfältsanalys Körfältsanalysens syfte är att bestämma: Antal körfält i tillfart Antal körfält i cirkulation Antal körfält i frånfart Antal körfält bör väljas så att belastningsgraden under dimensionerande timme Dh-DIM uppfyller servicenivå enligt tabellen nedan. Observera att ett körfält ger något högre trafiksäkerhetsstandard. Om GC-trafik förekommer i plan bör antalet körfält begränsas till ett i tillfart och ett i frånfart. Om detta inte är möjligt kan GC-överfart med signalreglering övervägas. Standard God Mindre god Låg TABELL 7.7.7-1: Belastningsgrad B<0,5 0,5<B<0,7 B>0,7 Standardnivåer för framkomlighet under dimensionerande timme Dh-DIM. Belastningsgrad, andel stopp, fördröjning och kölängder bör beräknas för varje tillfart med exempelvis CAPCAL eller TV 131 "Beräkning av kapacitet, kölängd och fördröjningar", se också överslagsmodell i kapitel 7.5. I figur 7.7.7-17 nedan kan behov av två körfält i tillfart bedömas översiktligt. VV publikation 2002:117 2002-11
124 (200) 7 Korsningar VU 94S-2 Den skuggade ytan i diagrammet anger ett område där ett körfält är tillräckligt av kapacitetsskäl (B<0,7), men där två körfält kan vara lämpliga av framkomlighetsskäl (0,5<B<0,7) FIGUR 7.7.7-17 Översiktlig bedömning av antalet körfält i tillfart. Om någon tillfart behöver två körfält är det lämpligt att göra hela cirkulationen tvåfältig. Med två körfält i cirkulationen utformas rondellen ej överkörbar. En alternativ lösning för att minska belastningen i tillfart och undvika två cirkulerande körfält är att anordna fri högersväng. I sammanhanget är det viktigt att beakta såväl morgonens som eftermiddagens trafiksituation, eftersom trafikbelastningen kan vara helt olika. Där trafikbelastningen är hög rekommenderas därför körfältsanalys för såväl morgonens som eftermiddagens dimensionerande timtrafik. FIGUR 7.7.7-18 Särskilt anordnat körfält för högersväng. 2002-11 VV publikation 2002:117
VU 94S-2 7 Korsningar 125 (200) Om cirkulationen har två körfält, kontrollera även frånfarternas belastning genom att jämföra aktuellt flöde med praktiskt maxflöde för ett körfält, ca 1500 bilar/h. Använd samma krav på belastningsgrad som för tillfart. Rondelltyper Ej överkörbar rondell Rondellen dimensioneras där reguljär busstrafik och tunga fordon ofta förekommer för typfordon boggibuss Bb(A) och lastbil med påhängsvagn(lp)(a). Dessa normalt förekommande stora fordon ska bekvämt (utrymmesklass A) kunna passera inom cirkulationsplatsens körbanor. På statliga vägar ska normalt även specialfordon Lsp kunna passera men med begränsat utrymme (utrymmesklass C). Delvis överkörbar rondell En överkörbar yta kan övervägas i rondellens ytterkant för att klara framkomligheten för långa fordon och för att skydda rondellen från påkörning. Alternativt kan överkörbara ytor anordnas i cirkulationens ytterdel. Normalt förekommande stora fordon, dvs typfordon Lps och Lsp, måste då trafikera denna överkörbara del av rondellen. Den överkörbara ytan utformas på ett sådant sätt genom materialval och förhöjning att personbilar väljer att passera utanför den upphöjda rondellen. Ett cirkulerande körspår (som avviker från en annars rak linjeföring) syftar till att åstadkomma låg hastighet och lindrigare skadeföljd i de olyckor som trots allt inträffar. Den lägre fordonshastigheten ger också ett gott skydd för oskyddade trafikanter. Rondeller med förhöjda överkörbara ytor konstrueras så att släpet för typfordonet Lps kan passera utan att fastna hängande. Kantstöd skall vara fasade för att minska risker för motorcylister och däcksskador. Där stora svepytor är nödvändiga, minskar den överkörningsbara ytan ett annars brett körfält av asfalt. Helt överkörbar rondell En cirkulationsplats kan vara svår att föra in i en äldre stadsmiljö, särskilt i stadsmönster med äldre byggnader och historiskt förankrade gatunät. Om en cirkulationsplats ändå bedöms önskvärd av trafiktekniska skäl, kan en helt överkörbar rondell vara ett alternativ. Det finns tveksamhet om platser med denna utformning kan föreskrivas vara cirkulationsplats med hänsyn till de regler som gäller för körning i cirkulationsplats att fordon skall föras i cirkulation runt rondellen. I stället kan på en sådan plats väjningsplikt föreskrivas för samtliga till platsen anslutande gator/vägar. En sådan lösning ger i stort sett samma regler som en cirkulationsplats bortsett från kravet på att föra fordon runt rondellen. VV publikation 2002:117 2002-11
126 (200) 7 Korsningar VU 94S-2 Cirkulationsplatsen med helt överkörbar rondell utformas så att de fordon som rondellen konstrueras för cirkulerar runt rondellen. Fordonen får dock inte svepa över hela den överkörbara ytan. Rondellen ska utformas genom materialval och förhöjning så att förare av personbilar undviker att köra över rondellen. Rondeller med förhöjda överkörbara ytor ska konstrueras så att innerkanten av släpet för typfordonet Lps kan passera utan att fastna hängande. Refuger kan anläggas i tillfarter för att tydliggöra cirkulationsplatsen och för att anvisa ett cirkulerande körsätt. Rondellradie och cirkulationsbredd Erforderlig cirkulationsbredd, bredd på tillfart och frånfart bestäms av dimensionerande fordon, körsätt och sidoavstånd. På det statliga vägnätet skall normalt förekommande stora fordon, dvs boggibuss Bb och lastbil med påhängsvagn Lps kunna passera med körsätt A. Lsp, lastbil specialfordon ska kunna passera med körsätt C. För kommunala vägar har väghållarna själva att ta ställning till vilka fordon och körsätt som ska vara dimensionerande samt vilka sidoavstånd som eventuellt erfordras. FIGUR 7.7.7-19 Lsp, lastbil specialfordon. Erforderlig ytterradie (Ry) för enfältiga cirkulationsplatser som funktion av innerradie (Ri) för Lps, Bb och Lsp exklusive sidoavstånd ges i diagram 7.7.7-2 nedan. 2002-11 VV publikation 2002:117
VU 94S-2 7 Korsningar 127 (200) Ry 25 24 23 22 21 20 Lsp 19 18 16,8 m Bb 17 16 15 14 13 Lps 12 11 10 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 Ri 20 DIAGRAM 7.7.7-2: Ytterradie (Ry) som funktion av innerradie (Ri) för Lps, Bb och Lsp exklusive sidoavstånd vid vänstersväng. Tillägg för sidoavstånd samt avstånd mellan fordon framgår av tabell nedan. TABELL 7.7.7-2 Sidoavståndsmått Mot rondell Mot ytterkant Mellan fordon 50 km/h 0,4 m 0,4 m 0,7 30 km/h 0,1 m 0,1 m Ej aktuellt Tvåfältiga cirkulationer utan körfältslinje bör utformas så att Lps och P körsätt A ryms samtidigt. Vid stora flöden av tung trafik kan LBn+LBn alternativt Lps+Lps körsätt A eller B väljas. Vid vägmarkering bör normalt förekommande fordon rymmas inom sina respektive körfält. Erforderlig bredd på cirkulationen beräknas enligt tabell 7.7.7-3 TABELL 7.7.7-3 Erforderliga körvidder+avstånd mellan fordon +sidoavstånd, vid två körfält och 50 km/h 2 KF Rondellradie (Ri) Lps + P 2Lps 15 9,3 12,2 20 8,9 11,1 30 8 10,2 40 8 9,4 Minsta cirkulationsplats med ej överkörbar rondell, 50 km/h VV publikation 2002:117 2002-11
128 (200) 7 Korsningar VU 94S-2 Utformas enligt ovan för Lps och Bb körsätt A. Kontroll utförs om Lsp klarar passage med utrymmesklass C. Boggibuss. Bb körsätt A har enligt tabell 3.5.4-1 en minsta radie för bakaxelmittpunkten i vänstersväng Ra=13,5 m. Detta ger en minsta innerradie Ri=13,5 m halva fordonsbredden 1,3 m = 12, 2 m. Diagram 7.7.7-2 ger då ytterradien Ry=17,7 m exklusive sidoavstånd. Lastbil med påhängsvagn eller släpvagn. Vid ytterradien 17,7 m erhåller Lps en innerradie av 11,2 m enligt diagram 7.7.7.-2. Sidoavståndet 0,4 m i ytter- och innerradien, medför en ytterradie på 18,1 m och en rondellradie på 10,8 m. Ry = 18,1 m Ri = 10,8 m FIGUR 7.7.7-20 Minsta cirkulationsplats med ej överkörbar rondell, 50 km/h Med dessa förutsättningar blir måttsättning enligt figur 7.7.7-20 minimimått för cirkulationsplats med ej överkörbar rondell. Lastbil, specialfordon. I första hand eftersträvas att dessa fordon hjälpligt skall ta sig igenom cirkulationsplatsen utan att belysningsstolpar och vägmärken behöver flyttas. Ifall trafik med Lsp förekommer mer omfattande, kan följande övervägas: Lsp som kör med 18,1 m ytterradie medför en innerradie av 9,4 m exklusive sidomått. Ytan mellan Ri = 9,4 och Ri = 10,8 m kan då utformas överkörbar med ett sådant material att ytan upplevs obekväm att köra på för personbilstrafikanter. Den överkörbara ytan förses med en ytterkant av sådant material att däcken inte skadas. Minsta cirkulationsplats med delvis överkörbar rondell, 30 km/h I tätortsmiljö och trånga lägen kan cirkulationsplats utformas för Bb körsätt C, Lps C, med överväganden om att Lsp ska kunna passera. Sidoavståndet sätts lämpligen till 0,1 m. 2002-11 VV publikation 2002:117
VU 94S-2 7 Korsningar 129 (200) Bb. En boggibuss har med nästan fullt rattutslag Ri= 8 m. Diagram 7.7.7.-2 ger Ry=14,5 m. Lps. Vid ytterradien 14,5 m erhålls innerradien 6,5 m, vilket ger Ry=14,6 och Rr=6,4 när sidoavståndet inkluderats. Den remsa som erfordras för Lps svepyta innanför Bb:s svepyta, (mellan Ri = 6,4 m och Ri = 7,9 m) k, n om det är lämpligt för cirkulationsplatsens funktion förses med ett sådant material att ytan upplevs obekväm att köra på för personbilstrafikanter. Förhöjningen skall minst uppgå till 4 cm för att personbilar skall passera utan att gena. Specialfordon. Lsp som kör med 14,5 m ytterradie medför en innerradie av 1,5 m. Ytan mellanri=1,5 och Ri=6,4 alternativt 7,9 utförs lämpligen överkörbar och förhöjd. Se figur 7.7.7-21 Ry=14,6 Ri=1,5/6,4/7,9 FIGUR 7.7.7-21 Minsta cirkulationsplats med delvis överkörbar rondell, 30 km/h. Lsp trafikerar överkörbar yta. Man bör observera att denna cirkulationsplats blir trång eftersom sidomåtten endast är 0,1 m och att boggibussen behöver göra ett större rattutslag än vad som är normalt för utrymmesklass C. VV publikation 2002:117 2002-11
130 (200) 7 Korsningar VU 94S-2 Till- och frånfartsbredder Beräknas enligt diagram 7.7.7-3. DIAGRAM 7.7.7-3 Samband mellan kanalens innerradie, Rk och Svepbredd, Sidoavstånd samt Vingelmån (erfordras normalt inte). Bredden för tvåfältiga till- och frånfarter bestäms enligt tabell 7.7.7-4. Statliga vägar dimensioneras normalt för P+Lps. Vi stor andel tung trafik bör den dimensioneras för Lps+Lps. Statliga vägar dimensioneras normalt för P+Lps. TABELL 7.7.7-4 Bredden för tvåfältiga till- och frånfarter Antal körfält Dimensionering Tillfart vid Rm 10 14 m (m) Tillfart vid Rm 15 25 m (m) Frånfart vid R minst 100-200 m (m) Typfordon antal 2 P+LBn Litet 7,5 7,0 7,0 2 P+Lps Normalt 10,0 9,5 7,0 2 Lps+Lps Stort 13,0 12,5 7,0 2002-11 VV publikation 2002:117
VU 94S-2 7 Korsningar 131 (200) Avböjning Avböjning utförs genom att utforma vägen med en vänsterkurva eller "avböjning" före tillfarten. Normalt görs avböjningen så stor att tillfartens högra körbanekant förskjuts till förlängningen av tillfartens mittlinje, Se figur 7.7.7-22. Vid tillfart i kurva med medelpunktsvinkel större än 5 gon behövs ej avböjning. I miljöer där cirkulationsplatsen inte kommer överraskande är avböjning ej nödvändigt. FIGUR 7.7.7-22 Avböjning av tillfart. Gång- och cykeltrafik Sedan principiell GC-lösning valts enligt ovan görs detaljlösning gör gång- och cykeltrafiken. GC-passage kan ha passagen placerad på följande sätt. Alt. 1 Alt. 2 FIGUR 7.7.7-23 Väjningslinje efter resp före övergångsställe och cykelöverfart. VV publikation 2002:117 2002-11
132 (200) 7 Korsningar VU 94S-2 Alternativ 1 har jämfört med alternativ 2 har följande för- och nackdelar: Väjningslinje efter gångpassage och cykelöverfart innebär att en personbil ges möjlighet att först väja för eventuella gående och sedan utan att blockera GC-överfarten vänta på lämplig lucka i cirkulerande trafikflöde Väjningslinje efter gångpassage och cykelöverfart innebär att bilist får väja två gånger, vilket kan upplevas som dålig framkomlighet för bilisten Väjningslinje efter gångpassage och cykelöverfart innebär att en bilist i frånfart kan släppa fram en gående eller cyklist utan att stoppa cirkulerande trafik Kan ge längre tillfarter till övergångsstället. Synskadade och barn som är beroende av att kunna höra annalkande fordon föredrar att gångpassagen placeras så långt från cirkulationsplatsen som möjligt. Det kan även vara enklare att anvisa synskadade vinkelrät riktning över anslutningen Väjningslinje efter gångpassage och cykelöverfart innebär att refugen kan behöva förlängas/breddas för oskyddade trafikanter, vilket i sin tur innebär mer ytkrävande trafiklösning. En bred refug kan innebära svårighet att åstadkomma körspår med tillräckligt låg radie för hastighetsanpassning av personbilstrafiken Alternativ 2 ska väljas då väghållaren tolkar lokal trafikföreskrift som att cykeltrafiken ska ingå i cirkulationsplatsen. GC-bana med enkelriktad cykeltrafik kan utformas som gångkorsning och cykelöverfart eller med gångkorsning och cykelutsläpp. Cykelutsläpp innebär möjlighet till bättre samspel men också större klämningsrisker. Genom att minska vägrenen och därmed minska den tillgängliga vägbredden, kan inte cyklar köras om av större fordon. Lösningen kan utföras om inte antalet inkommande fordon och cyklister är stort. Riskerna ökar om antalet fordon överstiger ca 10 000 och antalet cyklister överstiger 1 000 per dygn. Cykel på vägbana och gående på gångbana kan utformas med gångpassage och cykelöverfart eller med gångpassage och cykeltrafik i körbana. Blandtrafik utformas normalt även som blandtrafik genom cirkulationsplatsen. Vägrensbredden minskar, så att inte cyklar kan köras om av stora fordon. Alternativt kan övervägas att öka vägrensbredden i cirkulationen till 1,35 m för att ge utrymme åt cyklister. 2002-11 VV publikation 2002:117
VU 94S-2 7 Korsningar 133 (200) FIGUR 7.7.7-24 Vägrenen minskar i bredd FIGUR 7.7.7-25 Vägren i cirkulationen. Åtgärder för handikappanpassning Se även del 10 Gång- och cykeltrafik. De synskadade som har för avsikt att korsa en cirkulationsplats väg- /gatuanslutning, har ofta svårigheter att avgöra i vilken riktning fordon som nalkas eller befinner sig i cirkulationen avser att fortsätta. Där så är möjligt bör planskild korsning anordnas för dem. Om planskild korsning inte är möjlig skall: Cirkulationsplatsen dimensioneras för 30 km/h Gångpassagerna görs korta. Körfälten görs inte bredare än vad som erfordras för de fordon man dimensionerar för. Kanten mot körbanan markeras med låg kantsten, vinkelrätt mot gångpassagen. VV publikation 2002:117 2002-11
134 (200) 7 Korsningar VU 94S-2 Generellt kan även följande övervägas: Att anlägga mittrefuger så att man kan klara gångpassagen i två etapper. Ge ledning fram till gångpassagen genom kant, taktila plattor eller akustisk ledfyr. Ge ledning över gångpassagen genom ledfyr, riktningsangivande kant eller räcke även i mittrefug Den kantsten som anläggs vinkelrätt mot gångpassagen bör vara minst 4 cm hög. En 90 100 cm bred nivåfri kant ska också finnas för rörelsehindrade. Trafiksignal kan användas som hjälpmedel i speciella fall för att synskadade skall kunna stanna trafiken samtidigt som ljudet ger ledning när och hur man kan korsa eller för att äldre fotgängare och cyklister ska ges hjälp och trygghet vid passage. Se även 7.7.7.2 Principutformning Utformning för gående och cyklister. Trafiköar och visuell ledning Utformningen av till- och frånfarterna innebär även att ställningstagande görs av storleken på refuger. Stora refuger anordnas för att ge skydd åt korsande GC-trafik, som därmed får möjlighet att passera anslutningen i etapper. Stora refuger kan bidra till att minska hastigheten före GCpassage. För dimensionering av refuger, se även avsnitt 7.7.1 och moment 7.7.7.6 Konstruktionsgång, steg 7. Refugernas storlek anpassas till rondellens storlek i syfte att tydliggöra cirkulationsplatsens funktion, så att trafikanterna tidigt kan upptäcka och förstå korsningen och anpassa hastigheten. Utformningen syftar också till att anvisa ett riktigt körsätt genom korsningen. Små refuger används i första hand där syftet är att organisera trafiken på ett sådant sätt att trafik i motriktade körfält inte skall förekomma. Cirkulationsplatser med delvis eller helt överkörbara rondeller, där dimensionerande fordon och körsätt erfordrar stort utrymme, kan anläggas utan refuger i till- och frånfart. Förhöjda refuger gör mötet med cirkulationen tydligare och kan ge intrycket av att vägen smalnar av, vilket kan medverka till att trafikanterna sänker hastigheten. Refuger med planteringsytor som sträcker sig ut från cirkulationen annonserar och förstärker cirkulationen särskilt tydligt. Förhöjda refuger har stort visuellt värde i både sommaroch vinterväglag. 2002-11 VV publikation 2002:117
VU 94S-2 7 Korsningar 135 (200) Rondellutformning/överkörbara ytor Förhöjningen av rondellen får vara högst 0,10 m med hänsyn till sidobalkens frigång hos Lps. Det är viktigt att även beakta att cirkulationen kan ha tvärfall och därmed bidra till att ytterligare minska frigången. Se i övrigt 7.7.7.6 Konstruktionsgång steg 5. Överkörbara ytor erfordrar minst 4 cm:s höjd för att personbilsförare skall undvika att gena. Fasad kantsten skall användas. Fordon som genar över körbanekanter bryter sönder beläggningskanten och sprider ut grus på vägbanan. Vägbanekanter och rondell bör därför utföras med kantsten eller motsvarande så att de tål överkörning med tunga fordons bakhjul, utan att varken bildäck eller kant skadas. FIGUR 7.7.7-26 Korsningskurvor och rondell bör utföras med kantsten eller motsvarande. Även vägbanekanterna kan göras förhöjda och överkörbara, t ex för att tvinga fram små radier för personbils körspår. FIGUR 7.7.7-27 Korsningskurvornas innerradier kan göras förhöjda och överkörbara. Den överkörbara ytan bör utföras förhöjd över eller i lutning mot kringliggande körfält, samt i ett avvikande material för att cirkulationen skall bli tydlig. VV publikation 2002:117 2002-11
136 (200) 7 Korsningar VU 94S-2 Överkörbara ytor i körbanekanter kan dock innebära svårigheter för synskadade att förstå riktningsanvisning vid korsning av anslutande väg/gata, eftersom flera olika ytor behöver tolkas. Ytorna kan anläggas med ett avvikande material för att förtydliga cirkulationen eller med ett material som försvårar för fotgängare och cyklister att beträda ytan och på så sätt styra dem bort från övrig trafik. Sikt Siktkrav för cirkulationsplats återfinns i VU 94, avsnitt 7.6.3. I cirkulationen skall trafikanten ej hindras från att se framförvarande fordons bromsljus, vilket medför vissa begränsningar i höjd och utformning på rondellens ytterkant. För cirkulationsplatsens funktion är det även viktigt att inkommande fordonsförare kan se körriktningsvisare på de fordon som föraren kan komma i konflikt med. Se figur 7.6.3-1. Detta ger inkommande trafikanter möjlighet att planera sin körning utan plötsliga inbromsningar. Vissa vägmärken kan placeras på låg höjd för att öka synbarhet och för att förbättra sikten för gående och cyklister. Oeftergivliga föremål För rondell Se även kapitel 5.8.1. Oeftergivligas föremål i rondell bör undvikas. Om ändå rondellen utrustas/utformas med sådana, skall följande krav uppfyllas: Radier i körspår för personbil får ej överstiga ovan angivna värden för VR 30 respektive VR 50. Styrande refuger anordnas i tillfarter som framtvingar riktningsförändring. Den visuella ledningen skall vara god Inga oeftergivliga föremål får placeras i en säkerhetszon på 3 meter från rondellkant vid 50 km/h. För till- och frånfarter Se även kapitel 5.3 Om tillfarten har hastigheten 90 km/h som därefter skyltas ned till 70 km/h och sedan tillfarten är dimensionerad för 50 km/h kan säkerhetszonen successivt minskas ned från 9 m till 3 m för god standard. 2002-11 VV publikation 2002:117
VU 94S-2 7 Korsningar 137 (200) Vägmärken Se även del 12 Vägmärken samt RVT (Regler om vägmärken och trafik). En tydlig och trygg trafikmiljö bör skapas med fysiska åtgärder och en medveten gestaltning, för att på så sätt minimera användningen av vägmärken. I rondellen och i cirkulationsplatsens omedelbara närhet bör användningen av stolpar och master begränsas. Skyltars storlek och placering bör särskilt studeras. I tätare stadsbildningar kan exempelvis användning av vägmärken i understorlekar användas. I cirkulationsplatser med ett cirkulerande körfält skall orienteringstavla användas. Tvåfältiga tillfarter ska normalt inte ha körfältsvägvisare. Frånfarter förses i första hand med vägvisare på refugspets. Vägmarkering Se även del 11 Vägmarkering och vägkantsutmärkning samt RVT (Regler om vägmärken och trafik). Körfältspilar bör om möjligt undvikas p.g.a. risken att fordonsförare gör vänstersväng vid rondellen. Normalt skall cirkulationsplats dimensionerad för mer än ett körfält ej förses med körfältslinje i cirkulationen. Undantag kan behöva göras om t.ex.: Minst två körfält erfordras och del av cirkulationen behöver avsättas som busskörfält. Minst två körfält erfordras och särskild vägvisning erfordras för att cirkulationsplatsen skall få en god funktion Tre eller flera cirkulerande körfält erfordras Tvåfältiga cirkulationsplatser utan körfältslinje bör utformas så att två Lps, alternativt Lps och P ryms samtidigt. Om körfältslinje ändå utförs bör normalt förekommande fordon rymmas inom sina respektive körfält. Ett spärrområde istället för, eller i kombination med smala refuger ger aldrig samma hastighetsdämpande och styrande effekt som breda refuger och smal vägbana. Belysning Cirkulationsplats skall alltid förses med belysning. Ljussättning är en viktig del för både gestaltning och trafiksäkerhet. Nattetid och under den mörka årstiden kan stora delar av den övriga gestaltningen, som syftar till att annonsera och tydliggöra cirkulationsplatsen, vara svår att upptäcka och tyda. Då är belysning av cirkulationsplatsen med gatubelysning och eventuell effektbelysning av stort värde. Eventuell effektbelysning bör dock planeras och anläggas på ett sådant sätt att de i mörker/regn inte bländar eller kan förväxlas med andra fordon. Medveten placering av gatubelysning och annan belysning ger information om vägens angöring mot cirkulationsplatsen, förtydligar cirkulationen och ger information om inkommande och utgående vägar. VV publikation 2002:117 2002-11
138 (200) 7 Korsningar VU 94S-2 Vid planering av belysning skall helhetsintrycket av stolpar och master från belysning och vägmärken beaktas. För stora cirkulationsplatser i storskalig tätortsmiljö eller i landsbygdsmiljö kan högmaster eller annan belysning anordnas som riktas mot rondellens ytterkant. Trafikanterna blir tidigt uppmärksammade på cirkulationsplatsen och de får tydlig anvisning om fortsatt färdväg. Effektbelysning av rondellen kan vara lämpligt i vissa fall. Belysningen skall vara minst lika god för cirkulationsplatsen som för anslutande vägben. Se även del 14 Vägbelysning. Belysningsmaster bör vara eftergivliga. Oeftergivliga stolpar får inte placeras i säkerhetszonen. Vegetation/terrängmodellering Terrängmodellering kan nyttjas för att styra trafikantens blick mot cirkulationsplatsen, samt anvisa trafikanterna ett riktigt körsätt genom cirkulationsplatsen. Vegetation utgör tillsammans med terrängmodellering gaturummets väggar och förtydligar det inre gatu-/vägrummet. Vegetation kan också bidra till att ge signaler om vägens och cirkulationsplatsens utformning. Vid gestaltning med vegetation krävs stora volymer grönska, då trafikanten rör sig i ett storskaligt rum och upplever omgivningen under rörelse. Träd utmed korsande vägar annonserar platsen och korsningen. Materialanvändning Ytskiktens utformning, material och kontraster dem emellan styr hur trafikanten upplever gatumiljön och i förlängningen hur denne agerar. Material kan förtydliga gatans olika funktioner. Materialvalet bör ske med hänsyn tagen till omgivning och funktion. Valet av material är viktigt på överkörbara ytor i rondellen och i cirkulationsplatsens till- och frånfarter så att trafikanläggningen tål de trafikrörelser som kan förekomma. Materialvalet är även viktigt för att tydliggöra rondellens och övriga refugers ytterkanter för att kontrastera mot körytorna. Åtgärder i samband med byggnation Vid ombyggnader och förändringar av befintlig trafikmiljö sker ofta olyckor strax efter eller under den närmaste tiden efter att åtgärden genomförts. Anledningen kan vara att trafikanter som vanligtvis färdas genom korsningen inte inser att korsningen byggts om. Tillfälliga åtgärder från den tid då trafikanläggningen tas i bruk och minst tre månader framåt bör övervägas. Ritningsbilagor Som bilagor till detta kapitel finns en ritning över en landsbygdscirkulationsplats med avböjda tillfarter och en ritning över cirkulationsplats för trånga tätortslägen med GC-passager. 2002-11 VV publikation 2002:117