Rehabilitering efter hjärtklaffoperation

Relevanta dokument
Reviderad Riktlinjer för rehabilitering efter hjärtklaffoperation

Rehabilitering efter hjärtklaffoperation

Reviderad Riktlinjer för rehabilitering vid kranskärlssjukdom

Att åstadkomma en vård som kännetecknas av god kvalitet, bra tillgänglighet på alla vårdnivåer och ett smidigt flöde för patienten.

Rehabilitering vid hjärtsvikt

Fast vårdkontakt vid somatisk vård

Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen. Bedömning/behandling vårdgivare. Information om medicinska förutsättningar för arbete

Rehabilitering vid Parkinsons sjukdom

Nivåstrukturering för sjukgymnastinsatser vid hjärtrehabilitering

Rehabilitering vid multipel skleros ( MS) Gäller för: Region Kronoberg

Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen

Rehabilitering av personer med artros i händer Gäller för: Region Kronoberg

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL

Insatser vid Amyotroisk lateralskerlos (ALS) Gäller för: Region Kronoberg

Riktlinjer för rehabilitering av patienter med Amyotrofisk Lateralskleros

RIKTLINJE Samverkan vid utskrivning från sluten vård i Värmland

Innehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 7 Gul process Röd process... 14

Riktlinje fö r samverkan vid utskrivning fra n sluten va rd i Va rmland

Innehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 6 Gul process... 9 Röd process... 12

Förskrivning av läkemedel utanför uppdraget som medarbetare inom Region Kronoberg

Rehabilitering för patient med lätt - medelsvår traumatisk hjärnskada Gäller för: Region Kronoberg

Läkemedelsgenomgång, enkel och fördjupad samt läkemedelsberättelse - Rutin för vårdavdelning och specialistmottagning i Region Gävleborg

Riktlinjer för rehabilitering av personer med artros i händer

Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län

Riktlinjer för rehabilitering av patienter med Multipel Scleros

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

Rehabilitering för patient med lätt - medelsvår traumatisk hjärnskada

Praktiska anvisningar - Samordnad individuell plan, SIP

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)

Insatser vid Amyotroisk lateralskerlos (ALS) Gäller för: Region Kronoberg

Rehabilitering vid Parkinsons sjukdom

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Samverkan vid in- och utskrivning i slutenvården, lokal rutin Håbo kommun

Reviderad våren 2013 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med Parkinsons sjukdom

Kommittédirektiv. Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess. Dir. 2018:27. Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018

Ordinärt boende, samarbete mellan läkare och kommunala sjuksköterskor, blankett

Folkhälsoplanerarnas bevakningsområden Landstinget Västernorrland. Barbro Forslin och Iwona Jacobsson Luleå den 12 november 2008

Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit?

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg

och läkemedelshantering finns framtagen, se länk under referenser.

Bedömning av egenvård, riktlinjer för region Jämtland / Härjedalen och kommunerna i Jämtlands län

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Övningsexempel. Webbutbildning HT 2017

Palliativ vård i livets slutskede

MISSIV OXELÖSUNDSPROJEKTET LA5

Rutin för samverkan i samband med egenvård mellan Region Kronoberg och länets social- och skolförvaltningar

Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Instruktion för samordnad individuell plan i Skellefteå, inom området äldre

Flödesschema Rätt stöd rätt försörjning

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING

När du har svarat på alla frågorna i enkäten klickar du på Klar. Klicka på "Svarsöversikt" för att kontrollera och eventuellt korrigera dina svar.

Dagrehabrutin. Syfte och omfattning. Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(5)

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg

Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare

In- och utskrivning i hemsjukvård och inskrivning i Närsjukvårdsteam Rutin för informationsöverföring via IT-tjänst för SVPL 1, i Södra Älvsborg

Dokumentation av Sjukdomsförebyggande metoder

Tobaksfri i samband med operation. En samverkan mellan Närsjukvården och ortopedkliniken på Hallands sjukhus Halmstad

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Rehabilitering i samverkan för södra länsdelen

Rehabiliteringsgarantin

Gemensam IT samordningsfunktion 49 kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen

Läkemedelsgenomgång, enkel och fördjupad samt läkemedelsberättelse - Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Rutin Process: Område: Giltig fr.o.m: Giltig t.o.m: Faktaägare: Fastställd av: Revisions nr: Identifierare: 1 Innehåll

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

Rehabiliteringsgarantin, MMR2 Före- och eftermätningar utifrån EQ5-D Självskattningsformulär

Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum:

Att arbeta med ohälsosamma levnadsvanor i vården

Sjukskrivningsmiljarden

Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås

Interprofessionell samverkan kring barn med astma och/eller allergi

Flödesschema Rätt stöd rätt försörjning

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.

SAMTYCKE TILL INFORMATIONSÖVERFÖRING

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt

Interprofessionell samverkan astma och KOL

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/adm

Rehabiliteringsgarantin, MMR2 Före- och eftermätningar utifrån EQ5-D Självskattningsformulär

Din rätt till rehabilitering

Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård

Lena Karlsson, utvecklingsstrateg, Västmanlands Kommuner och Landsting

1 (5) ÅTERKOPPLING FRÅN VERKSAMHETSDIALOGMÖTET VÅREN 2016 TILLGÄNGLIGHET

Rollen som fast vårdkontakt och dirigent. Nära vård och hälsa. Seminarium 29 och 30 januari

Specifik uppföljning. 1 Uppföljning

Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

runt cancerpatienten Stöd för dig i teamet Hör av dig till oss! och cancerrehabilitering. aktiva överlämningar, Min vårdplan

Interprofessionell samverkan astma och kol

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Primärvårdsdagen Västra Götalands regionen 7 september Klinisk försäkringsmedicin

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Samordnad vård- och omsorgsplanering Viola

En ny modell för sekundärprevention vid kranskärlssjukdom

Redovisning av projektet Hjärt- och Lungsjuka minskar tobaksbruket (2008/323)

Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum:

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD

MS/Parkinsonprocessen - implementering av nationella riktlinjer baserat på personcentrerad processkartläggning

Nationella Riktlinjer Sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdraget

Transkript:

Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Klaffsjukdomar Giltig fr.o.m: 2015-04-21 Faktaägare: Fanny Simonsson, Sjukgymnast Fastställd av: Katarina Hedin, Ordförande medicinska kommittén Revisions nr: 1 Gäller för: Region Kronoberg 1 Inledning Personer som genomgått hjärtklaffoperation och boende i Kronobergs län skall erbjudas likvärdig rehabilitering i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter om God Vård 2005:12 och Landstingets Kronobergs Vision, Mål och Värderingar. Att åstadkomma en vård som kännetecknas av god kvalitet, bra tillgänglighet på alla vårdnivåer och ett smidigt flöde för patienten. Att synliggöra och använda rehabiliteringsresurser så effektivt som möjligt, för att ge patienten bästa möjliga fysiska, mentala och sociala förutsättningar att återfå en optimal livskvalitet. Definitioner Swedeheart - nationellt kvalitetsregister för kranskärlssjuka FaR: Fysisk Aktivitet på Recept Förebyggande sjukpenning: ersättning som av Försäkringskassan kan beviljas för den som genomgår medicinsk behandling eller medicinsk rehabilitering för att förebygga sjukdom eller förkorta sjukdomstiden. Målgrupp Vuxna invånare i Kronoberg som genomgått klaffprotes/klaffplastikoperation. I Kronobergs län opererades 38 patienter under 2009. Hälften av patienterna som opereras är över 70 år. Förutsättningar utifrån aktuella patientgrupper Vid klaffprotesoperation byts den sjuka klaffen ut mot en protes som kan vara mekanisk eller biologisk. Alternativ till klaffprotesoperation är klaffplastik, då den befintliga klaffen lagas. Den vanligaste klaffoperationen är aortaklaffskirurgi. Resurser, kompetens Vid bedömning och rehabilitering av patienter som genomgått hjärtklaffoperation krävs sjuksköterska, sjukgymnast och läkare med specialkunskap om tillståndet, och i enstaka fall även dietist, arbetsterapeut och kurator. Tillgång till adekvata lokaler för träning och undervisning/samtal bör finnas. Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: 2016-04-19 Sida 1 av 6 1

2 Flöde/process Kommentarer till flödesschema 1. Patienten genomgår klaffoperation. 2. Besök hos sjuksköterska på hjärtmottagning ca 2 veckor efter utskrivning. Sköterskan förmedlar kontakt med sjukgymnast på lasarettet för bedömning inför start i hjärtträning. I enstaka fall, utifrån behov förmedlas även kontakt med andra professioner i hjärtrehabiliteringen. 3. Bedömning hos sjukgymnast på lasarettet 3-4 veckor efter utskrivning. 4. Träning erbjuds under 3 månader, 2 dagar per vecka. I enstaka fall kan kontakt förmedlas till sjukgymnast i primärvården och ersätter träning på lasarettet. 5. Uppföljning sker hos kardiolog ca 4-8 veckor efter utskrivning. Även om patienten i vissa fall därefter remitteras ut till distriktsläkare finns ändå tillgång till kardiolog under hela träningsperioden på lasarettet. 6-7. Patienten avslutas hos sjukgymnast och rekommenderas livslång träning i friskvården. 3 Rehabilitering Rehabilitering efter klaffoperation Utredning/bedömning Efter hjärtklaffoperation kallas patienten till besök hos sjuksköterska på hjärtmottagning ca 2 veckor efter utskrivning. Sköterskan förmedlar kontakt med sjukgymnast på lasarettet för bedömning inför start i hjärtträning. Patienten gör livskvalitetsskattning VAS 0-100. Eventuell sjukskrivning diskuteras och planering för återgång i arbete initieras. Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: 2016-04-19 Sida 2 av 6 2

Patienten erbjuds alltid en bedömning hos sjukgymnast på lasarettet. I denna bedömning görs ett submaximalt konditionstest och utifrån samlad bedömning sätts patienten in i lämplig träningsgrupp. Hälsoenkät EQ5D utförs. I enstaka fall, utifrån behov, kan arbetsterapeut, kurator och/eller dietist kopplas in för bedömning av patient. Indikationer för behandling Alla patienter som genomgått hjärtklaffoperation erbjuds deltagande i hjärtrehabiliteringen. För deltagande i hjärtträningen finns få kontraindikationer: allvarliga hjärtrytmstörningar, otillräckligt reglerad hypertoni samt pågående infektion med allmänpåverkan. Behandling - sjuksköterska Patienten får information om sund livsstil. Sjuksköterskan hanterar uppföljning och eventuellt inställning av insatt medicinering. Operationssåret inspekteras och i förekommande fall görs omläggning och suturtagning. Sjuksköterskan medverkar till viss del vid hjärtträningen för kontinuerlig kontakt med patienten. Rökande patienter bör ha erbjudits hjälp till rökstopp före operationen. Vid ev. fortsatt tobaksbruk erbjuds individuell rökavvänjning, remiss till tobaksavvänjare eller förmedling av kontakt till rökavvänjningsgrupp. Sjuksköterskan ger information om nikotinersättningsmedel och förmedlar på recept på läkemedel. - sjukgymnast Fysisk träning hos sjukgymnast erbjuds i form av konditions- och styrketräning i gruppform, två gånger per vecka under tre månader. Avspänning finns som en del i behandlingen. Under behandlingsperioden kan patienten också erbjudas att prova på stavgång. Om patienten har svårt att ta sig in till lasarettet eller av andra anledningar har förhinder att delta, kan träning ske på egen hand efter FaR-recept, eller i undantagsfall om behov finns, hos sjukgymnast i primärvården I enstaka fall, utifrån behov, kan behandling av arbetsterapeut, kurator och/eller dietist bli aktuellt. Egenvård Etablering av rutiner för fortsatt regelbunden fysisk aktivitet och hälsosam livsstil i övrigt. FaR Det finns ingen särskild rekommendation för hjärtklaffopererade i FYSS, men patienten bör rekommenderas fysisk aktivitet/träning med måttlig intensitet minst 30 minuter per dag. Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: 2016-04-19 Sida 3 av 6 3

Uppföljning/avslut Den fysiska träningen erbjuds under tre månader. Efter fullföljande erbjuds ett avslutande besök hos sjukgymnast. Man utför då utvärderande submaximalt konditionstest och en hälsoenkät, EQ5D. Delaktighet, information och undervisning till patient och närstående Patientens delaktighet är avgörande för rehabiliteringens resultat. Även anhörigas engagemang är viktigt, och i kallelse till sjuksköterskebesöket anges särskilt att anhöriga är välkomna. Om förlängning av sjukskrivning blir aktuell bör patienten vara aktivt deltagande i sin rehabiliteringsplan. Patientsäkerhet, riskanalys Det finns inget som talar för att konditionsträning och styrketräning i måttlig grad skulle innebära någon risk för denna patientgrupp. Verksamheten ska ha en handlingsplan för eventuellt hjärtstopp och andra akuta situationer. Mål och mätetal Målsättningen med rehabiliteringsperioden är att patienten ska återhämta sig fysiskt och psykiskt efter operationen. Upplevelse av livskvalitet mäts i VAS 0-100 och EQ5D. Patient som har ett förvärvsarbete ska återgå i arbete enligt planering. Dokumentation inkl KVÅ Dokumentation sker i Cosmic vid varje enskilt mottagningsbesök. Under gruppträning sker dokumentationen vid minst två tillfällen, vid start och avslut, och därutöver vid behov. PV099 QX003 DV094 QV001 PD009 QD016 QV011 DU007 PR002 Bedömning av behov av informerade och rågivande åtgärder Tobaksavvänjning Rehabplan - råd om livsstil Information/undervisning Bedömning av tolerans för fysisk ansträngning och uthållighet Träning av fysisk prestationsförmåga Träningsprogram Stödjande samtal Arbetsbedömning 4 Samordning: Rehabplan och informationsöverföring Informationsöverföring sker efter patientens medgivande via Cosmic eller telefon. Link används i slutenvården för informationsöverföring till kommunen, efter patientens samtycke. För patienter som bedöms vara i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser skall en rehabplan upprättas vilket initieras av behandlade läkare/sjuksköterska. Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: 2016-04-19 Sida 4 av 6 4

5 Sjukskrivningsprocessen Sjukskrivningen tas upp på första besöket hos sjuksköterskan. För patienter som varit sjukskriven i två månader eller som redan tidigt bedöms vara i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser skall en rehabplan upprättas. Detta initieras av behandlade läkare/sjuksköterska. Eftersom hjärtrehabiliteringen pågår under flera månader kan förebyggande sjukpenning diskuteras. Arbetsterapeut och sjukgymnast på sjukhuset kan bistå med aktivitets-/funktionsbedömning. 6 Patientorganisationer Region Kronoberg samarbetar med länsorganisationer och några regionala föreningar som har medlemmar i länet. Det går att hitta kontaktpersoner och mera information om föreningens verksamhet och målsättning i en pärm i väntrummen på de olika mottagningar. Pärmen är märkt Patientinformation. 7 Kvalitetsindikatorer Andelen klaffopererade i Kronoberg som erbjuds hjärtrehabilitering (bör vara 100%) Andelen klaffopererade som deltar i hjärtrehabilitering Andelen klaffopererade med förvärvsarbete som återgår i arbete i planerad tid. 8 Referenser Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2008 beslutsstöd för prioriteringar. Socialstyrelsen. FYSS 2008. Yrkesföreningar för fysisk aktivitet (red). Stockholm: Statens folkhälsoinstitut 2008. Piepoli, M F, Corrà U et al. European Journal of Cardiovascular Prevention and Rehabilitation 2010, Vol 17 No 1. Secondary prevention through cardiac rehabilitation: from knowledge to implementation. A position paper from the Cardiac Rehabilitation Section of the European Association of Cardiovascular Prevention and Rehabilitation. 9 Länkar fyss Riskförbundet hjärt-lung Medicinska riktlinjer för levnadsvanor 10 Bilagor Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: 2016-04-19 Sida 5 av 6 5

Åtgärder och evidens för rehabilitering efter klaffoperation Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: 2016-04-19 Sida 6 av 6 6