Likabehandlingsplan Handlingsplan mot mobbing, diskriminering och kränkande behandling Planen beskriver hur Drakskeppsskolan arbetar för att främja elevers lika rättigheter och motverkar diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och annan kränkande behandling. Här finns också förbud mot repressalier om någon elev anmäler någon ansvarig person för kränkande behandling. Alla som arbetar i skolan ska aktivt motverka diskriminering och kränkande behandling. Den som uppmärksammar diskriminering eller kränkande behandling är skyldig att ingripa. På Drakskeppsskolan anser vi att det förebyggande arbetet är den viktigaste delen för skolans bekämpning av kränkande behandling. Det är i detta sammanhang viktigt att de vuxna på skolan är goda förebilder och tydliga vuxna. Alla på Drakskeppsskolan ska känna till skolans handlingsplan. En genomgång och revidering av handlingsplanen görs en gång per läsår. För att främja elevernas lika rättigheter och motverka mobbing är det viktigt att all personal involveras. Alla elever ska också engageras genom att de är delaktiga i olika aktiviteter och genom ett väl fungerande faddersystem. Ett förhållningssätt från personalen där inga kränkningar accepteras ska genomsyra all verksamhet. I arbetet finns ett antimobbingteam (AMT) som en sammanhållande länk. Skulle diskriminering eller annan kränkande behandling såsom till exempel mobbing ändå uppstå ska detta anmälas till AMT som då använder Farstamodellen i en modifierad version. I handlingsplanen beskrivs kortfattat vad dessa metoder innebär och hur vi tillämpar dem. Att plötsligt få reda på att ens barn blir mobbat eller mobbar innebär för de flesta föräldrar en chock. Det är dock av största vikt att föräldrarna vid upptäckt av mobbing vänder sig till skolans AMT och inte till andra föräldrar. Det finns annars en stor risk att överraskningsmomentet försvinner och arbetet försvåras (se punkt 2:3).
Anmälan till arbetsmiljöverket Arbetsmiljöverket ska underrättas vid händelser som inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa. Telefonnummer dit är 010 730 90 00. www.av.se 1. FÖREBYGGANDE ARBETE 1:1 FADDERSYSTEM Det finns ett faddersystem där äldre elever är faddrar till yngre. Ca en gång i månaden träffas faddrarna och gör olika aktiviteter tillsammans. Vi har Fadderröris där eleverna ingår i faddergrupper. Syftet med faddersystemet är att de yngre eleverna ska känna en ökad trygghet i skolmiljön och att öka ansvarkänslan hos de äldre eleverna. 1:2 ANTIMOBBINGTEAMET På skolan finns ett antimobbingteam (AMT) som består av skolpersonal. AMT träffas regelbundet. Om behov uppstår och AMT måste träda in träffas gruppen oftare. Teamet informerar berörd personal om sitt arbete. AMT ansvarar för att sammanställa information om händelser under skol- och fritidstid som berör AMTs arbete. Om mobbing misstänks eller konstateras ingriper AMT enligt den modifierade Farstamodellen enligt punkt 2. AMT genomför varje år en större kartläggning av skolans trygghet och trivsel. Kartläggningen ligger till grund för skolans handlingsplan gällande nästa års likabehandlingsarbete. 1:3 INCIDENTRAPPORT Vid incidenter eller signaler om kränkande behandling fyller all personal i Täby kommuns blankett, Incidentrapport/signal om kränkande behandling. Blanketten finns som länk och fylls i på webben. Blanketten skickas direkt till kommunen och till rektor. 1:4 GRÄNSDRAGNING FÖR ANSVAR MELLAN PEDAGOGER OCH AMT En exakt och klar grändsdragning mellan vad som är pedagogers och AMTs uppgifter är svår att dra. Det är viktigt att det bara är de allvarligare fallen som hanteras av AMT. Skäl till detta: Arbetet mot mobbing/utanförskap/konflikter ska vara en del av det vardagliga arbetet. Det är inte något som sker i ett parallellt spår utanför annan verksamhet. Eleverna
måste känna att den personal som finns närmast är engagerad i dessa frågor och inte överlåter det till någon annan utanförstående. Det skapar trygghet att alla vuxna tar frågorna på allvar. Det är bra att det finns en upptrappningsstege. Om de först insatta åtgärderna inte hjälper ska det finnas ett tydligt närmsta steg, AMT. Om mobbing uppstår blir det en skarpare markering mot att detta är oacceptabelt om det endast är dessa fall som behandlas av AMT. Pedagogens ansvar att ta om hand och reda ut tillsammans med elever och eventuellt föräldrar om; elever retas elever är osams elev har slagit annan elev elev har svårighet att komma in i gruppen elev inte har kamrater konflikter uppstår mellan elever/grupper av elever All personal dokumenterar kontinuerligt incidenter där det eventuellt behövs en uppföljning. Pedagogens upptrappningsstege exempel Samtal och uppföljning med berörda elever Föräldrar underrättas Föräldrar kallas till skolan möte med bara föräldrar eller föräldrar och elever AMT träder in Pedagogen har nått sista steget på upptrappningsstegen, men problemen kvarstår Konstaterad mobbing AMT ska underrättas omedelbart för att sätta in åtgärder Misstänkt mobbing eller en situation som kan leda till mobbing om inte åtgärder vidtas omedelbart När AMT underrättats beslutar AMT hur arbetet ska fördelas och informerar mentor. En blankett finns för anmälan till AMT-teamet. 2. ÅTGÄRDER OM DISKRIMINERING ELLER ANNAN KRÄNKANDE BEHANDLING, HÄR KALLAD MOBBING, INTRÄFFAR AMT arbetar enligt en modifierad version av Farstamodellen. Här följer en kort beskrivning av vår arbetsgång då ett mobbingfall misstänks. 2:1 Skolan får reda på att en viss elev troligen blir mobbad, AMT kontaktas och man bestämmer hur man ska arbeta med fallet.
Ytterligare information samlas in av AMT. För att kunna göra en bedömning huruvida det är mobbing eller inte behöver man få följande frågor besvarade: Hur många gånger har trakasserier förekommit och under hur lång tid? Hur ofta? Senaste tillfället nyligen? Upprepas det? Verkar det vara regelbundet/systematiskt? Fakta samlas in så diskret som möjligt så att mobbarna inte blir förvarnade. Vilka är mobbarna? Vem är ledaren? Hur har mobbingen gått till? Det är också viktigt att få veta några konkreta saker som varje mobbare har gjort sig skyldig till. De händelser som tas med i bedömningen ska helst vara aktuella. Dessa fakta får det inte råda någon tveksamhet om, varje enskilt samtal med mobbarna bygger på dessa fakta. 2:2 Samtal med den drabbade. Vad har hänt? Hur ofta? Hur länge? Vilka är inblandade? Om den mobbade är införstådd med att skolan tar itu med problemet så är han/hon den bästa uppgiftslämnaren. Vid behov kan föräldrarna vara med som ett stöd för eleven. 2:3 När alla mobbarna finns i skolan, kallas de en i taget till samtal. Mobbarna får absolut inte känna till dessa samtal i förväg. De bör inte ens få veta att skolan börjat uppmärksamma detta mobbingfall. Vid samtalet börjar man med en försiktig utfrågning av mobbaren för att så småningom upplysa om att man vet om att han/hon mobbar, att man ser mycket allvarligt på situationen samt att mobbingen omedelbart måste upphöra. Atmosfären i samtalen är varken straffande eller förlåtande. AMT tar endast upp sådant som de själva är säkra på. Det är detta samtal som är den viktigaste delen för att mobbingen ska upphöra. 2:4 Senast dagen efter det att samtal genomförts med den mobbade och mobbarna kontaktas samtliga föräldrar till inblandade elever. Skolan har särskilda blanketter för detta. 2:5 Den mobbade samt mobbarna kallas var och en in till uppföljningssamtal efter cirka 2 och 4 veckor. Har mobbingen då upphört anses fallet vara löst och föräldrarna informeras. Skolan har särskilda blanketter för detta.
2:6 Om allvarlig mobbing trots alla försök inte slutar återstår polisanmälan. När det gäller mycket grov mobbing samt fall där grovt fysiskt våld förekommit skall anmälan ske omedelbart. Anmälan görs av skolledningen. I dessa fall skall föräldrarna informeras innan. 2:7 Alla mobbingfall dokumenteras av AMT 3. STÖRRE KONFLIKTER Även vid större konflikter kan skolans AMT kallas in. För att lösa sådana konflikter använder vi oss av ett trepartsamtal. Detta innebär att de inblandade träffas tillsammans med AMT och går igenom hela förloppet. Det är viktigt att ge tid så att var och en får säga sin version. Målet med diskussionen är att teamet skall fördela skuldbördan och därigenom nå fram till att konflikten blir löst. Vid misshandel sker polisanmälan, föräldrarna informeras dock innan. Vid hot kontaktas föräldrarna omgående. Personalen kontrollerar så att den hotade eleven kommer hem alternativt kommit hem. Den hotande eleven skall hämtas av vårdnadshavare. Även vid hot kallas eleverna till samtal. 4. DE VUXNAS ANSVAR Alla som arbetar i skolan har skyldighet att ingripa direkt om man upptäcker att en elev kränker en annan elev. Vid grövre kränkningar skall AMT kontaktas. All personal dokumenterar kontinuerligt incidenter där det eventuellt behövs en uppföljning. All verksamhet skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. I detta begrepp ingår att främja varje människas egenvärde. All form av kränkande behandling eller diskriminering från personalens sida är givetvis helt oacceptabel. Skulle någon upptäcka att personal kränker elev på något sätt, skall detta omedelbart meddelas rektor. Efter att ha undersökt händelsen beslutar rektor tillsammans med biträdande rektor om åtgärd beroende av kränkningens art. Om en elev anmäler någon vuxen på skolan för diskriminering eller kränkande behandling eller medverkar i en utredning som gäller överträdelse av lagen, får den vuxne inte på något sätt låta det gå ut över eleven. Ansvarig för att detta inte sker är rektor. Reviderad 2016-08-31