2012-06-20 HJÄRUPSL UNDSSKO LAN Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling och diskriminering En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla elever i skolan ska ha samma rättigheter flickor som pojkar och oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Alla elever har rätt att vistas i skolan utan att utsättas för någon form av kränkande behandling (DO, BEO och Skolinspektionen, 2009). Upprättad 2006-10-24 Reviderad 2012-06-20 Gäller till 2013-02-01 Reviderad upplaga fastställd av: Skolledning Personal Elevhälsoteam
Elevråd 2
3 Innehåll 1. Mål och syfte med likabehandlingsarbetet 3 2. Regelverk 3 3. Definitioner 4 4. Vår vision 6 5. Främjande arbete 6 6. Arbetsgång den levande planen 8 7. Bilagor Bilaga A: Plan mot kränkande behandling & diskriminering 9 Bilaga B: Arbetsgång vid kränkning av elev 12 Bilaga C: Arbetsgång vid mobbning av elev 13 Bilaga D: Incidentrapport 14 Bilaga E: Checklista 16
4 1. Mål och syfte med likabehandlingsarbetet Syftet med likabehandlingsarbetet är att främja elevers lika rättigheter oavsett kön, etniskt tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, ålder, könsöverskridande identitet eller uttryck samt förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Det handlar om elevernas mänskliga rättigheter, då en trygg skolvardag är en förutsättning för att lära och utvecklas. 2. Regelverk Det finns två lagar som har som gemensamt syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Dels finns det bestämmelser om detta i 6 kap skollagen (2010:800), dels i de delar av diskrimineringslagen (2008:567) som rör utbildningsområdet. Det finns också en förordning (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling. Diskrimineringsombudsmannen (DO) har tillsyn över diskrimineringslagen. Barn- och elevombudet (BEO) och Skolinspektionen har tillsyn över 6 kap skollagen om åtgärder mot kränkande behandling. Tillsammans förbjuder lagarna diskriminering och kränkande behandling. De kräver att all skolverksamhet: arbetar målinriktat för att främja barns och elevers lika rättigheter och möjligheter arbetar målinriktat för att förebygga trakasserier och kränkande behandling av barn och elever utreder trakasserier eller andra kränkningar som äger rum i eller i samband med verksamheten och åtgärdar det som har hänt
5 varje år upprättar en plan med de åtgärder som planeras för det främjande, förebyggande och åtgärdande arbetet 3. Definitioner Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet/ uttryck eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till exempelvis elevens kön. Indirekt diskriminering kallas det när man diskriminerar genom att behandla alla lika. Det sker när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på grund av en eller flera av diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling har gemensamt att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara: fysiska (slag, knuffar) verbala (hot, svordomar, öknamn) psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) texter och bilder (teckningar, lappar, sms, mms, fotografier, msn och meddelanden på olika webbcommunities). Kränkande behandling kan ske vid enstaka tillfällen eller vara återkommande. Mobbning är en form av kränkande behandling. Personalen får inte utsätta en elev för repressalier, dvs straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller
6 påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Barn är den som deltar i eller söker till skolbarnsomsorg enligt skollagen. Elev är den som utbildas eller söker utbildning enligt skollagen. Personal är den anställda eller uppdragstagare i utbildning och annan verksamhet. Mobbning är när en person upprepade gånger under en viss tid, blir utsatt för negativa handlingar från en eller flera personer. SET (Social- och emotionell träning) är en metod som används i Staffanstorps kommuns verksamheter för att främja en positiv utveckling hos barn och ungdomar, på såväl individ-, grupp- och skolnivå. Kön innebär att någon är kvinna eller man, flicka eller pojke. Könsöverskridande identitet eller uttryck innebär att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Etnisk tillhörighet är det nationella eller etniska ursprung, den hudfärg eller liknande, som en person har. Funktionshinder betyder varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga. Sexuell läggning avser att en person har homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Religion och annan trosuppfattning är den tro- och livsåskådning som en person anser sig tillhöra. Ytterligare information finns på webbplatserna:
7 Diskrimineringsombudsmannen www.do.se Barn- och elevombudet och Skolinspektionen www.skolinspektionen.se/beo Elev 4. Vår vision Vår vision är att på Hjärupslundsskolan ska ingen elev bli diskriminerad, trakasserad eller utsatt för kränkande behandling. 5. Främjande arbete Likabehandlingsarbetet är en ständigt pågående process för alla på Hjärupslundsskolan, såväl elever som personal. Det yttrar sig på många olika sätt och sammanhang och hela skolan vilar på en grund där relationerna och omtanken om varandra står i centrum. Skolans pedagogiska inriktning bygger på ett aktivt elevinflytande och eleverna tränas i att vilja, våga och kunna, vilket även kommer likabehandlingsarbetet till del. Eleverna har rätt att vara delaktiga i planen. För oss är det naturligt att de ska delta i arbetet med att upprätta, följa upp och se över planen, enligt förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling. För att förankra likabehandlingsarbetet bland elever, vårdnadshavare och personal använder vi klassråd, mentorstid, SET-tid, föräldramöten, skolrådsmöten, arbetsplatsträffar. Planen finns tillgänglig på skolans hemsida. Grunden för varje års kartläggning vilar på flera olika aktiviteter såsom; Årliga enkäter Planerade samtal Incidentrapporter Årlig revision av rutiner och regler Övrigt Årliga enkäter
8 Under höstterminen genomförs en anonym enkät där elever deltar. Denna enkät tar upp frågor som trivsel, inflytande, stämningen på skolan, attityder till tex främlingsfientlighet, ev upplevd diskriminering osv. Planerade samtal En del av kartläggningen utgörs av planerade samtal med kamratstödjare, elevhälsoteam och i arbetslagen. Vid två tillfällen per läsår diskuteras likabehandlingsarbetet/arbetet mot diskriminering och kränkande behandling som en separat punkt. Då får vi information om vilka behov som finns på skolan för fortsatt arbete med att främja lika rättigheter och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Incidentrapporter Rapporterade kränkningar och incidenter dokumenteras enligt bilaga D och arkiveras i skolans arkiv i en likabehandlingspärm. Inför revisionen av planen sammanställs statistik över trakasserier uppdelat på de olika diskrimineringsgrunderna samt över kränkande behandling. Årlig revision av rutiner och regler Skolans rutiner och regler revideras varje läsår av personal och elever. Den årliga skyddsronden där elever deltar, ligger också till grund för kartläggningen. Övrigt SET används som ett redskap för att öka förståelsen för varandras olikheter. Varje vecka arbetar eleverna med olika diskussioner och värdegrundsövningar enligt denna metod. Arbetslagen är organiserade vertikalt vilket innebär att eleverna naturligt träffar varandra ur olika årskurser t ex genom blandade mentorsgrupper, i elevens val, vid redovisningar och att olika elever sköter elevcaféet. På detta sätt lär eleverna känna betydligt fler elever och blir tryggare med varandra. Detta är ett medvetet val av organisation och ett arbetssätt som vi anser ha en positiv inverkan på stämningen. Vidare jobbar vi mycket med täta
9 spontana samtal mellan elev/mentor vilket är en mycket viktig del i vårt elevhälsoarbete. När vi får en nära relation till våra elever får vi också en snabb återkoppling när något inte är bra. Vi arbetar med klassansvariga i varje klass för att främja klassgemenskapen. Ser vi dem, ser de oss 6. Arbetsgång den levande planen Vid upprättandet av den årliga planen används nedanstående arbetsgång och Bilaga A. a) Kartläggning och nulägesanalys För att veta vad vi på Hjärupslundsskolan främst behöver arbeta med för att förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling krävs en kartläggning av nuläget: Hur ser det ut hos oss? b) Mål och åtgärder för kommande period Med årets nulägesanalys som utgångspunkt formulerar (vem?) ett antal tydliga mål för att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i skolan: Vad vill vi? Därefter formuleras konkreta, tidsbestämda åtgärder för hur målen ska nås och vem som ska ansvara för dem: Hur ska vi nå målet? Eftersom en redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas med i nästa års plan, bör det redan i detta skede formuleras hur detta ska mätas och följas upp: Hur mäter vi resultatet? c) Uppföljning och utvärdering När arbetet med den årliga revisionen av Plan mot kränkande behandling och diskriminering tar vid, görs en skriftlig utvärdering av de mål och åtgärder som beslutades om i förgående plan. Dessa analyseras och förs in i den nya nulägesanalysen: Hur går vi vidare? 7. Bilagor
a) Bilaga A: underlag för Plan mot kränkande behandling och diskriminering b) Bilaga B: arbetsgång kränkning av elev c) Bilaga C: arbetsgång mobbning av elev d) Bilaga D: underlag incidentrapport e) Bilaga E: checklista för Plan mot kränkande behandling och diskriminering 10
11 Bilaga A Plan mot kränkande behandling och diskriminering Gäller för perioden: Vår vision är att på Hjärupslundsskolan ska ingen elev bli diskriminerad, trakasserad eller utsatt för kränkande behandling. 1. Uppföljning av förra årets mål och åtgärder Under läsåret 2010/11 startades det upp ett projekt kring kamratstödjare på skolan. Två elever från varje klass valdes ut, sammanlagt 26 elever. Personal och elever hade en kick-off dag och arbetet påbörjades. 6or och 7ors kamratstödjare bildade en grupp och 8or och 9or bildade en. Grupperna träffades med två vuxenrepresentanter ca en gång/månad och pratade då om stämningen på skolan, kamratskap, samarbete och vikten av att ta hjälp av vuxna på skolan. Eleverna tyckte att det var givande och ville att det skulle fortsätta. Under läsår 11/12 var verksamheten inte lika aktiv som det varit tänkt. Tydliga former och struktur saknades. Under läsåret 2012/13 kommer en vidareutveckling av kamratstödjararbetet göras. Förra året, 2011-2012, hade eleverna i årskurs 8-9 ett projekt kring temat Lika inför livet. Syftet var att på ett kreativt sätt lyfta frågor kring jämställdhet, tolerans och alla människors lika värde. Projektet skulle bidra till att eleverna fick en god handlingsberedskap för framtiden. Projektet genomsyrade det dagliga arbetet men drevs också i samarbete med Månteatern i Lund och med pengar från skapande skola. Vi hade värderings-, improvisations, och kontaktövningar. Eleverna fick prova på forumteater och diskutera jämställdhetsfrågor etc. Eleverna fick även ta del av en teateruppsättning kring temat. 2. Nulägesanalys vad visar kartläggningen i år? Exempel Hur ser det ut hos oss? Elever uppger i enkäten att det förekommit sexuella trakasserier i samband med toalettbesök då det finns toalettdörrar som går att rycka upp. a) Långa köer till lunchmatsalen bidrar till irritation och skapar konflikter mellan elever.
12 b) I dagsläget finns ett kommunbeslut om att alla skolor ska använda SET och schemalagd SET-tid finns varje vecka. Det har gjorts en central utvärdering men vi ser ett behov av en lokal utvärdering för att kunna vidareutveckla arbetet. c) I början av ht-12 kommer samtliga elever få tillgång till egen dator. Då skolan tillhandahåller datorerna även för hemmabruk vill vi arbeta förebyggande mot kränkningar på nätet men också ha ett levande samtal om faror och fördelar med nätet. d) Kamratstödjarverksamheten har inte varit så aktiv under förra läsåret. e) Vi följer upp temat från föregående år och vi arbetar vidare med FilmCentrum Riks temapaket Kön, genus och identitet- kreativt arbete kring särbehandling och normer. Med fokus på filmskapandet i sig men också på att reflektion möjliggör ett ifrågasättande av påverkan och identitet. Vad innebär begreppet "genus"?hur skapas vår könsidentitet? Är det något vi föds med eller något som ständigt förändras? Och vad finns det för begränsningar kring hur vi kan vara som killar och tjejer? 3. Mål för kommande period Exempel Vad vill vi? Toaletterna ska vara säkra att använda och inte kunna ryckas upp då de är låsta. a) Att köerna till lunchmatsalen reduceras för att skapa en bättre stämning mellan elever. b) En lokal utvärdering av SET genomförs. En plan för hur vi på skolan kan arbeta med ett gemensam tema/fokus i SETundervisningen görs. c) Att ge elever utrymme att arbeta med nätetikfrågor för att förebygga kränkningar på nätet.
13 d) Att kamratstödjargruppen blir en aktiv verksamhet med ett attraktivt syfte och mål. e) Projekt: Kön, Genus, Identitet : Tanken är att eleverna tränas i ett mediekritiskt tänkande och att de med filmens hjälp får förståelse och fördjupning kring de normer och uppfattningar kring kön, genus och identitet som präglar dagens samhälle och deras dagliga liv. Avsikten med arbetet är att, utifrån elevernas egna villkor, utmana stereotyper och könsroller; att fundera över sina egna och andras uppfattningar om flickor/pojkar, manligt/ kvinnligt och vad som styr vad vi tänker. 4. Åtgärder (konkreta och tidsbestämda, vem utför) Exempel Hur ska vi nå målet? a) Samtliga elevtoaletters dörrar och lås ska inventeras av vaktmästaren i samverkan med kamratstödjarna. De som går att ryckas upp ska bytas ut. Till detta avsätts 10 000 kronor. Vaktmästare ansvarar för att det är klart till höstterminens början. b) En temadag mot trakasserier och sexuella trakasserier ska hållas för eleverna under höstterminen. Biträdande rektor ansvarar för genomförandet. a) Ändrad schemaläggning till ht12. Matköer utvärderas av rektor och ansvarig kökspersonal. b) Ta fram frågor till en utvärdering samt genomföra den. SET utvärdering genomförs av EHT samt klassansvariga c) En nätetikhalvdag kommer att hållas årskursvis. Denna kommer följas upp med övningar som görs under terminen. d) Sätta ihop en fullständig grupp med vuxenrepresentanter i kamratstödjargruppen samt arbeta fram ett attraktivt och säkert koncept för kamratstödjarverksamheten. Arbetslagen väljer ut vuxenrepresentanter. Vuxenrepresentanterna utgör arbetsgruppen för att komma fram till ett fortsatt koncept. e) Projekt: Kön, Genus, Identitet. Projektet inleds med att vi ser Tusen gånger starkare, en film om hur könsskillnaderna kan se ut i en svensk högstadieklass
14 och om hur lätt det är att fastna i normativa mönster. Filmvisningen följs upp av efterföljande samtal/föreläsning tillsammans med filmpedagog. Därefter följer en längre workshopdel, som består av 5 workshops, där eleverna, tillsammans med filmare, får skriva manus, filma, redigera och skapa egna kortfilmer i temat kön, genus och identitet. Svensklärarna och Månteatern Lund kommer att hålla i projektet. 5. Resultat- hur ska det mätas/värderas? Exempel Hur mäter vi resultatet? Resultatet ska mätas i nästkommande elevenkät och kompletteras med en diskussion med personalgruppen och elevrådet för att ta reda på om åtgärderna haft effekt. Den årliga enkäten ses över och revideras av ledningsgruppen. a) Matköer utvärderas genom att Rektor pratar med kökspersonal samt arbetslagen som har daglig överblick över matsituationen. b) SET utvärderas genom att EHT sätter ihop ett frågeformulär som besvaras av de klassansvariga. Enkäten samlas in och sammanställs av EHT. Förändringsarbetet diskuteras utifrån resultat och behov. c) Nätetiken utvärderas genom skriftlig enkät till elever samt muntlig utvärdering med de klassansvariga efter varje genomförd förmiddag. Nätetik utvärderas av elevcoach och skolsocionom tillsammans med klassansvariga. d) EHT har ansvar för utvärderingen. Utvärderingen kommer att ske i den årliga enkäten samt genom muntlig utvärdering från representanterna i kamratstödjargruppen. e) Eleverna kommer utvärdera i sina loggböcker och mentorer tar med detta för uppföljande diskussion inom arbetslagen varpå sedan en sammanfattande utvärdering kan sammanställas.
15 Bilaga B Arbetsgång vid kränkning av elev 1. Mentor eller berörd vuxen på skolan har samtal med den kränkte så snart som möjligt. Skriv incidentrapport (se bilaga D) som sätts in i likabehandlingspärmen och en kopia i klasspärmen i arkivet. 2. Utifrån detta samtal tas kontakt med samtliga berörda och överenskommelser görs för att kränkningen inte skall upprepas. 3. Vid allvarligare form av kränkning kontaktas hemmen och skolan samtalar med vårdnadshavarna till alla inblandade elever. Kontakten dokumenteras av mentor och sätts i mentorspärmen. 4. Uppföljning sker inom rimlig tid av mentor och dokumenteras i rapporten. Om elev, vårdnadshavare eller skolans personal upplever att elev/ elever kränkts av anställda på skolan hänvisas ärendet till rektor som omgående utreder saken.
16 Bilaga C Arbetsgång vid mobbning av elev 1. Den elev som misstänker mobbning anmäler detta till en vuxen på skolan, som i sin tur anmäler detta till elevhälsoteamet. Som vuxen anmäler man sin misstanke direkt till elevhälsoteamet. 2. Representant ur elevhälsoteamet och/eller mentor inleder med ett enskilt samtal med den utsatte. 3. Den utsattes vårdnadshavare informeras av mentor om att samtal skett. 4. Samtal genomförs med den/dem som utfört mobbningen och även dessa vårdnadshavare informeras (ansvarig är repr från elevhälsoteamet). 5. Elevhälsoteamet utreder den uppkomna situationen. 6. Uppföljningsmöte hålls efter en vecka för att kontrollera att mobbningen upphört. Vårdnadshavarna informeras. 7. En ny uppföljning hålls efter ytterligare en tid av mentor, och därefter avslutas ärendet. Om mobbningen inte upphör 1. Vårdnadshavarna till mobbaren/mobbarna kallas till ett möte av repr från elevhälsoteamet samt mentor. 2. Åtgärdsprogram upprättas med beslut om insatser som är lämpliga för det aktuella fallet. 3. Uppföljningssamtal hålls regelbundet av mentor. 4. Om problemet kvarstår görs en anmälan till sociala myndigheter och/eller polisen, och detta görs av rektor. Under hela processen dokumenteras allt i form av protokoll och/eller minnesanteckningar.
17 Bilaga D Incidentrapport Datum: Klockslag: Utredande personal: Namn på inblandade: Händelseförlopp: De inblandades underskrifter: Rektor
18 Uppföljning: De inblandades underskrifter:
19 Bilaga E Checklista Checklistan är en hjälp att enkelt kontrollera om likabehandlingsplanen/planen mot kränkande behandling kan fungera som ett konkret verktyg för verksamhetens likabehandlingsarbete. Se även skriften Förebygga diskriminering och kränkande behandling (DO, BEO och Skolinspektionen 2009), som finns i Likabehandlingspärmen. 1. Nu gällande plan a) Vår likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling är upprättad under den senaste tolvmånadersperioden och gäller för ett år. b) Planen innehåller en uppföljning av fjolårets åtgärder. 2. Samverkan med eleverna Eleverna har varit med om att upprätta, följa upp och se över planen. 3. Kartläggning a) Planen innehåller en beskrivning av skolans behov av likabehandlingsarbete. Vi har kartlagt verksamhetens behov på individ-, grupp- och verksamhetsnivå. Planen beskriver hur vi gjort och vad vi kommit fram till. b) Vid kartläggningen har vi beaktat diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion och annan trosuppfattning, funktionshinder, ålder, könsöverskridande identitet eller uttryck och sexuell läggning samt kränkande behandling. c) Vi har sett över områden som o Studiemiljö (psykosocial och fysisk) o Kommunikation o Kompetensutveckling o (Rekrytering) o Antagning o Introduktion o Schemaläggning o Betyg och examination o Praktik o Undervisning o Rutiner för akuta åtgärder
20 4. Mål Planen innehåller klara och tydliga mål för likabehandlingsarbetet. Målen utgår från de behov som vi, genom kartläggningen, vet finns i vår verksamhet. 5. Åtgärder a) Planen innehåller aktiva åtgärder för att främja lika rättigheter och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Åtgärderna ska förverkliga de mål vi satt upp. b) Åtgärderna är konkreta och uppföljningsbara. Det framgår i planen vem som är ansvarig för att en åtgärd blir genomförd och när det ska ha skett. 6. Rutiner för akuta situationer Planen innehåller rutiner för akuta situationer av trakasserier eller kränkande behandling. Rutinerna omfattar a) hur personalen i skolan ska agera och hur ansvarsfördelningen ser ut. b) uppföljande insatser för att kontrollera att de akuta åtgärderna haft effekt. c) hur händelser och åtgärder ska dokumenteras. 7. Resurser Det framgår i planen vilka resurser som finns för att genomföra likabehandlingsarbetet. 8. Kommunikation Vår likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling innehåller åtgärder för att presentera planen och förankra likabehandlingsarbetet hos elever, vårdnadshavare och personal. 9. Utvärdering och uppföljning Likabehandlingsplanen/planen mot kränkande behandling beskriver hur planen sedan ska följas upp och utvärderas inför nästa års plan.