Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling och diskriminering

Transkript

1 HJÄRUPSLUNDSSKOLAN Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling och diskriminering En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla elever i skolan ska ha samma rättigheter flickor som pojkar, oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Alla elever har rätt att vistas i skolan utan att utsättas för någon form av kränkande behandling (DO, BEO och Skolinspektionen, 2009). Upprättad Gäller till Fastställd 30/ av: Skolledning Personal Elevhälsoteam Elevråd

2 2 Innehåll 1. Mål och syfte med likabehandlingsarbetet 3 2. Regelverk 3 3. Definitioner 4 4. Vår vision 6 5. Främjande arbete 6 6. Arbetsgång den levande planen 8 7. Bilagor Bilaga A: Plan mot kränkande behandling & diskriminering 9 Bilaga B: Arbetsgång vid kränkning av elev 12 Bilaga C: Arbetsgång vid mobbning av elev 13 Bilaga D: Incidentrapport 14 Bilaga E: Checklista 16 Bilaga F: Normer och värderingar på Hjärupslundsskolan 19

3 3 1. Mål och syfte med likabehandlingsarbetet Syftet med likabehandlingsarbetet är att främja elevers lika rättigheter oavsett kön, etniskt tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, ålder, könsöverskridande identitet eller uttryck samt förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Det handlar om elevernas mänskliga rättigheter, då en trygg skolvardag är en förutsättning för att lära och utvecklas. 2. Regelverk Det finns två lagar som har som gemensamt syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Dels finns det bestämmelser om detta i 6 kap skollagen (2010:800), dels i de delar av diskrimineringslagen (2008:567) som rör utbildningsområdet. Det finns också en förordning (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling. Diskrimineringsombudsmannen (DO) har tillsyn över diskrimineringslagen. Barn- och elevombudet (BEO) och Skolinspektionen har tillsyn över 6 kap skollagen om åtgärder mot kränkande behandling. Tillsammans förbjuder lagarna diskriminering och kränkande behandling. De kräver att all skolverksamhet: arbetar målinriktat för att främja barns och elevers lika rättigheter och möjligheter arbetar målinriktat för att förebygga trakasserier och kränkande behandling av barn och elever utreder trakasserier eller andra kränkningar som äger rum i eller i samband med verksamheten och åtgärdar det som har hänt varje år upprättar en plan med de åtgärder som planeras för det främjande, förebyggande och åtgärdande arbetet

4 4 3. Definitioner Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet/uttryck eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till exempelvis elevens kön. Indirekt diskriminering kallas det när man diskriminerar genom att behandla alla lika. Det sker när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på grund av en eller flera av diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling har gemensamt att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara: fysiska (slag, knuffar) verbala (hot, svordomar, öknamn) psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) texter och bilder (teckningar, lappar, sms, mms, fotografier, msn och meddelanden på olika webbcommunities). Kränkande behandling kan ske vid enstaka tillfällen eller vara återkommande. Mobbning är en form av kränkande behandling. Personalen får inte utsätta en elev för repressalier, dvs straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Barn är den som deltar i eller söker till skolbarnsomsorg enligt skollagen.

5 5 Elev är den som utbildas eller söker utbildning enligt skollagen. Personal är den anställda eller uppdragstagare i utbildning och annan verksamhet. Mobbning är när en person upprepade gånger under en viss tid, blir utsatt för negativa handlingar från en eller flera personer. SET (Social- och emotionell träning) är en metod som används i Staffanstorps kommuns verksamheter för att främja en positiv utveckling hos barn och ungdomar, på såväl individ-, grupp- och skolnivå. Kön innebär att någon är kvinna eller man, flicka eller pojke. Könsöverskridande identitet eller uttryck innebär att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Etnisk tillhörighet är det nationella eller etniska ursprung, den hudfärg eller liknande, som en person har. Funktionshinder betyder varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga. Sexuell läggning avser att en person har homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Religion och annan trosuppfattning är den tro- och livsåskådning som en person anser sig tillhöra. Ytterligare information finns på webbplatserna: Diskrimineringsombudsmannen Barn- och elevombudet och Skolinspektionen Elev

6 6 4. Vår vision Vår vision är att på Hjärupslundsskolan ska ingen elev bli diskriminerad, trakasserad eller utsatt för kränkande behandling. 5. Främjande arbete Likabehandlingsarbetet är en ständigt pågående process för alla på Hjärupslundsskolan, såväl elever som personal. Det yttrar sig på många olika sätt och sammanhang och hela skolan vilar på en grund där relationerna och omtanken om varandra står i centrum. Skolans pedagogiska inriktning bygger på ett aktivt elevinflytande och eleverna tränas i att vilja, våga och kunna, vilket även kommer likabehandlingsarbetet till del. Eleverna har rätt att vara delaktiga i planen. För oss är det naturligt att de ska delta i arbetet med att upprätta, följa upp och se över planen, enligt förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling. För att förankra likabehandlingsarbetet bland elever, vårdnadshavare och personal använder vi temadag i läsårsstart, klassråd, mentorstid, föräldramöten, skolrådsmöten, arbetsplatsträffar. Planen finns tillgänglig på skolans hemsida. Grunden för varje års kartläggning vilar på flera olika aktiviteter såsom; Årliga enkäter Planerade samtal Incidentrapporter Årlig revision av rutiner och regler Övrigt Årliga enkäter Under vårterminen genomförs en anonym enkät där elever deltar. Denna enkät tar upp frågor som trivsel, inflytande, stämningen på skolan, ev upplevd diskriminering osv.

7 7 Planerade samtal En del av kartläggningen utgörs av planerade samtal en gång per termin som genomförs av klassansvarig med respektive klass, samt ett samtal per termin där skolledning träffar representanter från klasser. Vid dessa tillfällen diskuteras likabehandlingsarbetet/arbetet mot diskriminering och kränkande behandling som en separat punkt. Då får vi information om vilka behov som finns på skolan för fortsatt arbete med att främja lika rättigheter och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Incidentrapporter Rapporterade kränkningar och incidenter dokumenteras enligt bilaga D och arkiveras i skolans arkiv i en likabehandlingspärm. Inför revisionen av planen sammanställs statistik över trakasserier uppdelat på de olika diskrimineringsgrunderna samt över kränkande behandling. Årlig revision av rutiner och regler Skolans rutiner och regler revideras varje läsår av personal och elever. Den årliga skyddsronden där elever deltar, ligger också till grund för kartläggningen. Övrigt Arbetslagen är organiserade vertikalt vilket innebär att eleverna naturligt träffar varandra ur olika årskurser t ex genom blandade mentorsgrupper, i elevens val, vid redovisningar och att olika elever sköter elevcaféet. På detta sätt lär eleverna känna betydligt fler elever och blir tryggare med varandra. Detta är ett medvetet val av organisation och ett arbetssätt som vi anser ha en positiv inverkan på stämningen. Vidare jobbar vi med täta spontana samtal mellan elev/mentor vilket är en viktig del i vårt elevhälsoarbete. När vi får en nära relation till våra elever får vi också en snabb återkoppling när något inte är bra. Vi arbetar med klassansvariga i varje klass för att främja klassgemenskapen. Ser vi dem, ser de oss

8 8 6. Arbetsgång den levande planen Vid upprättandet av den årliga planen används nedanstående arbetsgång och Bilaga A. a) Kartläggning och nulägesanalys För att veta vad vi på Hjärupslundsskolan främst behöver arbeta med för att förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling krävs en kartläggning av nuläget: Hur ser det ut hos oss? b) Mål och åtgärder för kommande period Med årets nulägesanalys som utgångspunkt formulerar skolledningen ett antal tydliga mål för att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i skolan: Vad vill vi? Därefter formuleras konkreta, tidsbestämda åtgärder för hur målen ska nås och vem som ska ansvara för dem: Hur ska vi nå målet? Eftersom en redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas med i nästa års plan, bör det redan i detta skede formuleras hur detta ska mätas och följas upp: Hur mäter vi resultatet? c) Uppföljning och utvärdering När arbetet med upprättande av Plan mot kränkande behandling och diskriminering tar vid, görs en skriftlig utvärdering av de mål och åtgärder som beslutades om i förgående plan. Dessa analyseras och förs in i den nya nulägesanalysen: Hur går vi vidare? 7. Bilagor a) Bilaga A: underlag för Plan mot kränkande behandling och diskriminering b) Bilaga B: arbetsgång kränkning av elev c) Bilaga C: arbetsgång mobbning av elev d) Bilaga D: underlag incidentrapport e) Bilaga E: checklista för Plan mot kränkande behandling och diskriminering

9 9 Bilaga A Plan mot kränkande behandling och diskriminering Gäller för perioden: Augusti 2016-Juni 2017 Vår vision är att på Hjärupslundsskolan ska ingen elev bli diskriminerad, trakasserad eller utsatt för kränkande behandling. 1. Uppföljning av förra årets mål och åtgärder a) Tydligare struktur i arbetet kring värdegrundsfrågor. Skolövergripande plan för att ge elever utrymme att arbeta med nätetikfrågor och för att förebygga kränkningar på nätet. Hur gick det: Samtliga klasser har arbetat med förebyggande arbete, klasserna har använt olika material beroende på behov. Elevintervjuer visar att eleverna inte uppfattar det förekommer kränkningar på internet. Inga av årets incidentrapporter härrör heller till internet som forum för kränkningar. b) Arbeta med att göra likabehandingsplanen känd av samtliga elever. Hur gick det? Klasserna har genom elevrådet medverkat vid upprättandet av likabehandlingsplan vid terminsstart. Samtliga klasser har gått igenom innehåll, rutiner och planerade åtgärder. Klasser har vid terminsslut medverkat vid kartläggning och vid utvärdering av åtgärder. I elevenkät svarar 77% av eleverna att de känner till likabehandlingsplanen. Högst andel i åk 9 (94%) och lägst andel i åk 8 (70%) Över tid ser vi en långsam ökning 72% år 2013, 73% % Elever som gick åk 8 vt 2016 (70% känner till likabehandlingsplanen) hade även låg kännedom om planen vt 2015 (63% kände till likabehandlingsplanen.) d) Öka vuxennärvaro vid elevcafé. Hur har det gått? Elevråd tar upp att det periodvis är trång vid elevcafé. Skolassistent har identifierat dessa tider och varit närvarande i så hög

10 10 utsträckning som möjligt. 2. Nulägesanalys vad visar kartläggningen i år? Kartläggning via enkät och incidentrapportering visar att flera incidenter är återkommande konflikter mellan samma individer. Antalet anmälda incidenter har ökat från 9 (2014/15) till 13 (2015/16). Elever som i enkät svarar att de blivit utsatta för fysiskt våld (9%) eller blivit psykiskt utsatta (15%) är marginellt lägre än tidigare år. Enkät visar likt tidigare år att elever trivs på skolan och att det finns vuxna att vända sig till och att de vuxna tar kränkningar på allvar. Överlag känner elever sig trygga men enstaka incidenter av kränkningar och fysiskt våld förekommer. Arbetslag upplever att det förebyggande arbetet kring nätetik fungerat bra och att det bör fortsätta varje läsår. Elevenkät visar att likabehandlingsplan är känd av en stor majoritet av eleverna. Elevråd framför att normer och regler är kända och följs men att de ska omformuleras och målgruppsanpassas. Arbetet i kamratstödjargrupper har inte skett kontinuerligt under hösten. I arbetet under vårterminen har det från personalens sida signalerats om osäkerhet kring uppdraget och syftet med grupperna. Det som framkommit i samtalen är att eleverna upplever att kvaliteten på mentorstiden varierar och att de blandade mentorsgrupper inte leder till att elever känner varandra över årskursgränserna i större utsträckning I kartläggning gjord av arbetslag framkommer att behov finns av arbete kring: nätetik. Arbetet kring enskilda klasser leder till resultat i form av studiero och ökad trivsel. Elevantalet på skolan kommer att minska från 400 elever till 330 elever. Vilket

11 11 leder till att de gemensamma ytorna blir luftigare. Schemaläggning kring mattider kommer fortsatt vara prioriterade. 3. Mål för kommande period a) Vidareutveckla det förebyggande arbetet kring nätetik. Varje arbetslag lägger in det läsårsplanering b) Arbeta med att göra likabehandingsplanen känd av samtliga elever, särskilt fokus på elever i åk 9. c). Identifiera de frågor där förebyggandearbete behövs. 4. Åtgärder (konkreta och tidsbestämda, vem utför) a) Arbetslag arbetar enligt förebyggande plan kring nätetik. Arbetet utvärderas av arbetslag, ledningsgrupp och elevråd en gång per termin. b) Målen i likabehandlingsplanen tas upp på klassråd och elevråd två gånger per termin. c) Grupp bildas med elevrepresentanter som leds av socionom i skola i syfte att identifiera behov av förebyggande arbete under året. 5. Resultat- hur ska det mätas/värderas? Den årliga trivselenkäten analyseras av arbetslag, EHT och ledningsgrupp. a) Arbetslagen tillsammans med elever utvärderar arbetet kring nätetik utifrån aspekt innehåll och arbetssätt 1 gång per termin. Därefter gemensamt i

12 12 ledningsgrupp och på elevråd. b) Utvärderas vid årlig elevenkät c) Gruppen utvärderar i november hur arbetet med att identifiera behov av förebyggandearbete och redovisar för elevråd och ledningsgrupp.

13 13 Bilaga B Arbetsgång vid kränkning av elev 1. Mentor eller berörd vuxen på skolan har samtal med den kränkte så snart som möjligt. Skriv incidentrapport (se bilaga D) som sätts in i likabehandlingspärmen och en kopia i klasspärmen i arkivet. 2. Utifrån detta samtal tas kontakt med samtliga berörda och överenskommelser görs för att kränkningen inte skall upprepas. 3. Vid allvarligare form av kränkning kontaktas hemmen och skolan samtalar med vårdnadshavarna till alla inblandade elever. Kontakten dokumenteras av mentor och sätts i mentorspärmen. 4. Uppföljning sker inom rimlig tid av mentor och dokumenteras i rapporten. Om elev, vårdnadshavare eller skolans personal upplever att elev/elever kränkts av anställda på skolan hänvisas ärendet till rektor som omgående utreder saken.

14 14 Bilaga C Arbetsgång vid mobbning av elev 1. Den elev som misstänker mobbning anmäler detta till en vuxen på skolan, som i sin tur anmäler detta till elevhälsoteamet. Som vuxen anmäler man sin misstanke direkt till elevhälsoteamet. 2. Representant ur elevhälsoteamet och/eller mentor inleder med ett enskilt samtal med den utsatte. 3. Den utsattes vårdnadshavare informeras av mentor om att samtal skett. 4. Samtal genomförs med den/dem som utfört mobbningen och även dessa vårdnadshavare informeras (ansvarig är repr från elevhälsoteamet). 5. Elevhälsoteamet utreder den uppkomna situationen. 6. Uppföljningsmöte hålls efter en vecka för att kontrollera att mobbningen upphört. Vårdnadshavarna informeras. 7. En ny uppföljning hålls efter ytterligare en tid av mentor, och därefter avslutas ärendet. Om mobbningen inte upphör 1. Vårdnadshavarna till mobbaren/mobbarna kallas till ett möte av repr från elevhälsoteamet samt mentor. 2. Åtgärdsprogram upprättas med beslut om insatser som är lämpliga för det aktuella fallet. 3. Uppföljningssamtal hålls regelbundet av mentor. 4. Om problemet kvarstår görs en anmälan till sociala myndigheter och/eller polisen, och detta görs av rektor. Under hela processen dokumenteras allt i form av protokoll och/eller minnesanteckningar.

15 15 Bilaga D Incidentrapport Datum: Klockslag: Utredande personal: Namn på inblandade: Händelseförlopp: De inblandades underskrifter: Rektor

16 16 Uppföljning: De inblandades underskrifter:

17 17 Bilaga E Checklista Checklistan är en hjälp att enkelt kontrollera om likabehandlingsplanen/planen mot kränkande behandling kan fungera som ett konkret verktyg för verksamhetens likabehandlingsarbete. Se även skriften Förebygga diskriminering och kränkande behandling (DO, BEO och Skolinspektionen 2009), som finns i Likabehandlingspärmen. 1. Nu gällande plan a) Vår likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling är upprättad under den senaste tolvmånadersperioden och gäller för ett år. b) Planen innehåller en uppföljning av fjolårets åtgärder. 2. Samverkan med eleverna Eleverna har varit med om att upprätta, följa upp och se över planen. 3. Kartläggning a) Planen innehåller en beskrivning av skolans behov av likabehandlingsarbete. Vi har kartlagt verksamhetens behov på individ-, grupp- och verksamhetsnivå. Planen beskriver hur vi gjort och vad vi kommit fram till. b) Vid kartläggningen har vi beaktat diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion och annan trosuppfattning, funktionshinder, ålder, könsöverskridande identitet eller uttryck och sexuell läggning samt kränkande behandling. c) Vi har sett över områden som o Studiemiljö (psykosocial och fysisk) o Kommunikation o Kompetensutveckling o (Rekrytering) o Antagning o Introduktion o Schemaläggning o Betyg och examination o Praktik o Undervisning o Rutiner för akuta åtgärder

18 18 4. Mål Planen innehåller klara och tydliga mål för likabehandlingsarbetet. Målen utgår från de behov som vi, genom kartläggningen, vet finns i vår verksamhet. 5. Åtgärder a) Planen innehåller aktiva åtgärder för att främja lika rättigheter och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Åtgärderna ska förverkliga de mål vi satt upp. b) Åtgärderna är konkreta och uppföljningsbara. Det framgår i planen vem som är ansvarig för att en åtgärd blir genomförd och när det ska ha skett. 6. Rutiner för akuta situationer Planen innehåller rutiner för akuta situationer av trakasserier eller kränkande behandling. Rutinerna omfattar a) hur personalen i skolan ska agera och hur ansvarsfördelningen ser ut. b) uppföljande insatser för att kontrollera att de akuta åtgärderna haft effekt. c) hur händelser och åtgärder ska dokumenteras. 7. Resurser Det framgår i planen vilka resurser som finns för att genomföra likabehandlingsarbetet. 8. Kommunikation Vår likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling innehåller åtgärder för att presentera planen och förankra likabehandlingsarbetet hos elever, vårdnadshavare och personal. 9. Utvärdering och uppföljning Likabehandlingsplanen/planen mot kränkande behandling beskriver hur planen sedan ska följas upp och utvärderas inför nästa års plan.

19 19 Bilaga F Normer och värderingar på Hjärupslundsskolan Hjärupslundsskolans huvuduppdrag är att ge eleverna de kunskaper som behövs för att bli fungerande samhällsmedborgare i ett demokratiskt samhälle. För att nå dit har vi valt följande förhållningssätt: Elever och skolpersonal ska skapa en stämning på skolan där vi har kul tillsammans, visar respekt för varandra, har omtanke om varandra i en miljö där alla känner sig trygga. Alla visar mod och tar ansvar genom att reagera mot mobbning och skadegörelse annars stödjer vi dem som mobbar och förstör. Vi visar hänsyn genom att komma i tid, ha med oss rätt skolmaterial och uppträda så att vi inte stör varandra. Alla samarbetar och är pålitliga och bra kompisar. Vi står för vad vi gör på ett ärligt sätt. Vi ska ha en skola utan rasism och främlingsfientlighet där alla känner att vi har lika värde oavsett bakgrund, kön eller sexuell läggning. Hjärupslundsskolan är en del av det svenska samhället och följer därmed dess lagar. På Hjärupslundsskolan: talar vi ett vårdat språk och lyssnar på varandra utan att avbryta. är lektionerna utan godis, läsk eller liknande. Tuggummi tillåts efter överenskommelse med läraren. har vi ytterkläder i elevskåpen under lektionstid och när vi äter. är vi lugna och stillsamma i korridorerna. Bollar, skateboards mm använder vi utomhus. använder vi av säkerhetsskäl alltid skor på nedre våningen. får vi använda mobil-telefoner, Iphone, mp3-spelare och Ipod mm. under lektionstid, enskilt och efter överenskommelse med läraren.

20 20 är skolgården mopedfri och vi parkerar mopederna på anvisad plats. har vi en tobaksfri miljö. visar vi hänsyn till allergiker. visar vi hänsyn till varandra och följer skolans regler vid snö. Påföljder Om någon elev bryter mot ovanstående punkter sker följande steg för steg: 1. Samtal med mentor/lärare 2. Information till föräldrar 3. Elev, föräldrar och mentor träffas på skolan för samtal 4. I vissa situationer kan elevhälsopersonal, rektor, socialtjänst och/eller polis delta 5. Om det behövs lämnar rektor över ärendet till Barn- och utbildningsnämnden, som svarar för skolorna i Staffanstorps kommun Vid skadegörelse eller skada på skolans egendom kan elev/förälder bli ersättningsskyldig.