STEP UP Ordlista 1. Programmet för livslångt lärande ORDLISTA. Programmet för livslångt lärande

Relevanta dokument
MOTORISKA/PERCEPTUEL LA FUNKTIONER

Percep&onens betydelse för lärandet Matema&ksvårigheter en pedagogisk utmaning Stockholm 9 september Annika Flenninger

Perception och grav språkstörning Konferens Uppsala Annika Flenninger

7 Effekter som träning och behandling i elrullstol kan ge

Idunskolans lokala pedagogiska planering. Läsåren 2015/16 och 2016/17

natur och miljö Syfte

Sinnenas samspel. Eva Staffans

Ett EU projekt om orientering och förflyttning för barn och ungdomar med synnedsättning med och utan ytterligare funktionsnedsättning.

Hörseln. Ytterörat. Örat har tre delar ytterörat, inneörat och mellanörat.

Neurosensomotorik och kognition. Ögon- och hållningstränings påverkan på perception och koncentration

Samspråk. Stöd i kommunikation tillsammans med barn med synnedsättning i kombination med ytterligare funktionsnedsättning

Hjärnans utveckling och barnets framsteg Hur hänger det ihop?

Nervsystemet består av hjärnan och ryggmärgen samt nerver. Hjärnan och ryggmärgen bildar tillsammans centrala nervsystemet, som ofta förkortas CNS.

BILAGA 2 SIDA 1 AV 5 GUF GEMENSAM UTVECKLING AV DE KOMMUNALA FÖRSKOLORNA I SÖDERMALMS STADSDELSOMRÅDE. Senast reviderad

Upplägg. Perception. Olika slags perception. Sensorik och perception. Generella aspekter. Generella aspekter

Detta händer i din grupp!

ARBETSPLAN NYCKELPIGAN HT-13

u Leken ur ett historiskt perspektiv u Lek och samspel u Lekutveckling u Sinnen och perception u Barnets förmågor u Att skapa förutsättningar för lek

Familjedaghemmet Dagmamma i Brunna 2014ht- 2015vt

Sinnesträning kopplat till livsmedel och måltider Inom handikappomsorgen och socialpsykiatrin

Explosiv Fotbollsträning

TILLGÄNGLIG FÖRSKOLA FÖR ALLA!

Detta kommer vi att läsa om nu:

Hjälptexter till Läkarutlåtande för sjukersättning

Vad är autism? Lotsen Centralt skolstöd. Cecilia Ljungström. Malin Nilsson. Specialpedagog

Dagens schema Kort presentation. Genomgång om sinnena, prova på

Syntolkningsproblem. Visuell Perceptionsstörning. Hjärnsynskada /CVI. Bakre synbaneskada. Monica Danielsson

ATT LEVA MED EN ANNORLUNDA PERCEPTION. Perception

Förstärk handlingen i en saga med hjälp av dofter.

Centralt innehåll. Rörelse. Hälsa och livsstil. Friluftsliv och utevistelse. Ämnesspecifika begrepp. Rörelse. Hälsa och livsstil.

Sinnena den mänskliga hårdvaran

Om autism information för föräldrar

Individuell utvecklingsplan HT Namn. Myrans Heldagsskola

LOKALA KURSPLANER OCH KRITERIER FÖR MÅLUPPFYLLELSE I KRISTINEBERGS RO TRÄNINGSSKOLAN

2

Verksamhetsbeskrivning för Synverksamheten inom Habilitering & Hälsa

LÄRARHANDLEDNING Samla på sinnen

Verksamhetsplan. Förskola. Färggränd JÄRFÄLLA 08/ Gäller från

Vad är CHARGE. syndrom?

Seminarieuppgift 2 appar Utvärderings modell

Förvärvad hjärnskada vad är det? Hur märks en förvärvad hjärnskada hos ett barn? Hur får barn och ungdomar en förvärvad hjärnskada?

Rörelse för kropp och knopp Susanne Wolmesjö 2019

KOGNITION. Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog

Välkomna! Matematik finns överallt. Matematikbiennetten 2013 Malmö. Christina Svensson FoU Malmö-utbildning

Pedagogiskt beskrivningsformulär utifrån skolsituation av barn-ungdom som utreds vid BUP Dalarna

Idrott och hälsa Friluftsliv, allemansrätt och orientering

Bemötandeguide. En vägledning i möte med personer med olika funktionsnedsättningar

När du går runt i utställningarna kommer du att se några personer som jobbar på museet, nämligen våra värdar.

UTEMILJÖNS PÅVERKAN PÅ BRUKAREN- SÅ SKAPAR DU EN MILJÖ SOM BIDRAR TILL HÖGRE LEVNADSVILLKOR

Natur och miljö, kurskod: SGRNAT7 Antal verksamhetspoäng: 1200

Pedagogiskt beskrivningsformulär utifrån skolsituation av barn-ungdom som utreds vid BUP Dalarna

Verksamhetsplanering, läsåret Trappgränds montessoriförskola

Verksamhetsplan för Montessoriförskolan Asplyckan

Stöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Barn- och utbildningsförvaltningen. Kvalitetsredovisning Resursenheten 2005

Koncentrera mera Lite inspiration!

DANS OCH RÖRELSE med äldre

Nervsystemet. Människans fysiologi kap3

Lena Göransson. Verksamhetschef Nationellt kunskapscenter för dövblindfrågor

2 Studier som metoden grundas på

Så använder du boken. Kroppens signaler Du kommer att träna att uppmärksamma och förhålla dig till kroppens signaler,bland annat olika sorters hunger.

Hur vi i Matlaget hjälper barn med ätovilja Nätverket mat, måltider och funktionsnedsättning 10 november 2014

Rörelse är bland det viktigaste vi gör på förskolan

Lek, idrott, orientering, simning, motorik

En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst

Lidingö Specialförskola Arbetsplan

VÄGVISAREN SAMARBETSÖVNINGAR. SYFTE Att träna på samarbete och lyhördhet. Att hjälpa varandra.

meditation ÖVNINGSBOK

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Kopplingen mellan hälsan och användningen av digitala medier. Jenny Folkesson Folkhälsoutvecklare Region Kronoberg

Övningskompendium.

Gymnastik och kul på loven. Föräldrar- Barn gymnastik. Barr och Bom. Sport och Spark. Födelsedagskalas. Karate. Lek och Lär

Tips till dig som UTBILDARE

Autismspektrumtillstånd

MÅLVAKTSTRÄNING BK HÖLLVIKEN P02

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen

MEDVETET BEMÖTANDE. Conscious Expression interactional awareness

LL C O N S U LT I N G O N S U LT I BRAND

Kognitionskunskap för bättre kommunikation. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Om intellektuell funktionsnedsättning

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

Förutsättningar för samspel, lek och aktiviteter

Centralt innehåll och arbetsformer höstterminen Årskurs två Gamla Uppsala skola

Checklista - vanliga stressorer

Lektionsaktivitet: Känna igen, hitta och beskriva

6 Självständig förflyttning

Språk: Mål från Lpfö 98 reviderad 2010: Förskolan ska sträva efter att varje barn

Kognitionskunskap + Individkunskap = Personcentrerat Förhållningssätt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Lokal Pedagogisk Plan

KART OCH GIS-DAGEN 2017 KIRSTEN RASSMUS-GRÖHN, CHARLOTTE MAGNUSSON

HAGS lekcirkel MED BARNET I CENTRUM

Av: Kalle och Victoria

Barns lek och lärande i perspektivet av förskolans verksamhetsutveckling

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

GUNNAR WISMAR BARN OCH UNGDOMSTRÄNING

Arbetssätt, beskrivning, exempel. Vi använder naturen som ett lärande rum. Mycket av det som vi lär inne kan vi lära oss utomhus.

NU-enhetens frågeformulär om elevens sätt att vara i skolan

Lärarhandledning Vi berättar och beskriver

Sinnesbearbetning vid autismspektrumtillstånd

Transkript:

Ordlista http://www.step-up-comenius.eu 1 ORDLISTA

Ordlista http://www.step-up-comenius.eu 2 Ekeskolan/Resurscenter syn, Örebro Sweden http://www.spsm.se Gymnazium pro zrakove postizene a Stredni odborna skola pro zrakove postizene Czech Republic http://www.goa.braillnet.cz Institut pour Déficients visuels Luxembourg http://www.idv.lu Jordantown School Northern Ireland http://www.jordanstownschool.org National Education Centre for Blind Children Ireland http://www.stjosephsvi.ie Royal Blind School Scotland http://www.royalblind.org/royalblindschool Onerva Centre for Learning and Consulting Finland http://www.onerva.fi Zavod za slepo in slabovidno mladino Ljubljana Slovenia http://www.zssm.si Projektet genomförs med ekonomiskt stöd från Europeiska kommissionen. Denna publikation ansvarar endast upphovsmannen för och kommissionen kan inte hållas ansvarig för hur innehållet används.

Ordlista http://www.step-up-comenius.eu 3 Aktivt lyssnande Detta gör det möjligt för oss att diskriminera (särskilja mellan) olika ljud, bestämma riktning, spåra ljud och lokalisera källan till det. Att bilda en skyddsbarriär Händerna ihop - man använder båda armarna tillsammans, med den ena handen över den andra, för att bilda en skyddande cirkel framför kroppen. Att följa/spåra Man använder handen till att med lätt beröring följa utefter en yta (till exempel en vägg), för att förflytta sig från en punkt till en annan. Att hålla riktningen Detta innebär att man använder en kombination av att följa/spåra och att skydda övre delen av kroppen, för att ta sig förbi ett uppehåll i den yta man följer. Att skydda nedre delen av kroppen Man håller ena armen snett tvärs över och framför kroppen, för att skydda området i höjd med midjan, höftpartiet och övre delen av benen. Att skydda övre delen av kroppen Man håller ena armen snett tvärs över och framför kroppen och ansiktet, för att skydda huvudet. Att ta ut riktningen i rät vinkel Man sätter ryggen mot en plan och fast yta (till exempel en vägg), för att kunna gå i rät linje mot en känd plats. Auditiv Detta omfattar hörseln och hörselprocessen och dessa områden ingår: Ljudmedvetenhet Aktivt lyssnande Ljuddiskriminering Ljud för orientering Auditiva kartor Muntliga beskrivningar och anvisningar som spelas in som ljudfiler och sedan spelas upp exempelvis via iphone eller ipad.

Ordlista http://www.step-up-comenius.eu 4 Begreppsutveckling Kännedom om mig själv och min omgivning. Berättelser för alla sinnen Dessa är vanligtvis korta och kompletteras med olika sinnesintryck, för att berättelsen ska bli lättare att förstå. Body mapping Medvetenhet om var i rummet kroppen börjar och slutar, kroppens dimensioner, tryck från kroppsdelar i kontakt med en stödjande yta samt medvetenhet om när kroppsdelar är stilla eller i rörelse, se även Lateralitet, Mittlinje, Proprioceptiv, Det proprioceptiva systemet. Ekolokalisering Användandet av reflekterat ljud för att identifiera föremål, väggar och material/struktur samt för att få en känsla för omgivningen, som till exempel när man känner av avståndet till en vägg eller storleken på ett rum. Finmotoriska färdigheter Hänför sig till rörelser och färdigheter hos små muskler, speciellt i händerna. Färdigheter med koppling till sinnena Färdigheter som omfattar vissa av eller alla sinnena, inklusive synen, smaken, känseln, hörseln och lukten. Färgkontrast Användning av färger för att göra text eller föremål tydligt urskiljbar/a gentemot bakgrunden Förberedande förflyttningsteknik - pre-cane De färdigheter som möjliggör för människor med synnedsättning att förflytta sig så effektivt, säkert och självständigt som möjligt, företrädesvis inom bekanta inomhusmiljöer. Dessa färdigheter inbegriper: Att ta ut riktningen i rät vinkel Att skydda delar av kroppen (övre, nedre) Att bilda en skyddsbarriär (Händerna ihop) Att följa Att hålla riktningen

Ordlista http://www.step-up-comenius.eu 5 Föremålspermanens Förståelsen för att föremål finns till även när de är utom synhåll och man inte kan höra eller röra vid dem. Förflyttning Säker förflyttning och tryggt resande där man använder de färdigheter man förvärvat för att övervinna de svårigheter beträffande resandet som kan orsakas av synnedsättningen. Förflyttningstekniker En uppsättning specifika färdigheter och strategier, som utvecklats för personer med synnedsättning, och som hjälper dessa personer att ta sig fram på ett tryggt sätt. Gemensam uppmärksamhet Den vuxne och barnet lyssnar på och svarar varandra på ett relevant sätt. Grovmotoriska färdigheter Rörelser och färdigheter hos stora muskler, som till exempel rörelser man gör för att kunna ta sig (rulla, krypa, gå, och så vidare) från en plats till en annan. Hand under hand En vuxen placerar sin hand under barnets för att vägleda hens hand fram till ett föremål eller för att utforska föremålet i fråga. Hand över hand En vuxen lägger sin hand över barnets för att hjälpa hen att förstå den rörelse som krävs eller för att utforska ett föremål. Haptik Läran om effekterna av beröring och kroppsrörelser Förmågan att identifiera föremål genom storlek, form och känsla. Händerna ihop se Att bilda en skyddsbarriär

Ordlista http://www.step-up-comenius.eu 6 Hörselsystemet Sinnesorganen som svarar för hörseln, bestående av ytterörat, mellanörat, innerörat, hjärnstammen och hjärnan. Inlärd hjälplöshet Ett barn med synnedsättning som, till följd av att hen har blivit överbeskyddad, förväntar sig att andra människor ska hjälpa hen. Karakteristiska kännetecken Användning av naturligt förekommande förändringar i en miljö till hjälp vid orientering och förflyttning. (till exempel en förändring vad gäller lutning eller underlag, steg eller trappor.) Kartläggning av miljö En strukturerad process där man gör en bedömning av den omgivande miljön, för att kunna göra det tryggt att vistas där och vara aktivt delaktig i det som försiggår, se Riskbedömning. Kinestetiska sinnet Detta sinne kontrolleras av nerver som finns i muskler, senor och leder. Det stimuleras av kroppsrörelser och muskelkontraktioner, utan att något annat sinne är med och kontrollerar. Konkreta föremål Verkliga föremål som man kan röra vid och utforska, till exempel bilar, träd, bord. Kontrastkänslighet Förmåga att urskilja olika gråa nyanser samt skiftningar i bakgrundsbilden. se även Luminanskontrast. Kroppsmedvetenhet Kunskapen om kroppsdelar och deras namn. Kroppsplan Teoretisk indelning av kroppen i halvor (vänster/höger, upp/ned och fram/bak). Kroppsuppfattning Kunskap om kroppsdelarna, deras funktion och hur de förhåller sig rumsligt till andra kroppsdelar.

Ordlista http://www.step-up-comenius.eu 7 Kroppsuppfattning, Kroppsbild Kunskap om kroppsdelarna, deras funktioner och hur de förhåller sig till varandra och det omgivande rummet. Lateralitet Fullständig medvetenhet om de båda kroppshalvorna vad gäller motoriken, insikter om höger och vänster (det vill säga ur ett egocentriskt perspektiv). Ledlinjer och Signaler Ledlinjer och signaler utgör tillfällig information i omgivningen. En ledlinje uppstår när man reagerar på och identifierar några av dessa stimuli, och detta hjälper en att bestämma sin position i stillastående eller när man är på väg i en viss riktning. Några exempel på ledlinjer är: ljudet från en rinnande kran, lukten från köket eller ljus från fönstren. En signal är vilket som helst stimulus med koppling till ljud, lukt, temperatur, känsel- eller synintryck som påverkar sinnena, från vilka det kommer en omedelbar eller automatisk reaktion. Ljudskugga Ett område där ljudet har försvagats. Området skapas av ett objekt som stänger ljudet ute mellan lyssnaren och bakgrundsljudet från omgivningen. Luminanskontrast Skillnader i ljusstyrka/ljustäthet mellan förgrund och bakgrund. Hög luminanskontrast föreligger till exempel när ett svart föremål placeras mot gul bakgrund. MDVI Multiple Disabilities and a Visual Impairment - Synnedsättning i kombination med ytterligare funktionsnedsättning. Kontakta MDVI Euronet för definition. www.mdvi-euronet.org Medvetenhet om den omgivande miljön Att förstå sin omedelbara omgivning genom att använda sig av signaler, ledlinjer, karakteristiska kännetecken och riktmärken som förser en med information. Miljömässig begreppsuppfattning Kunskapen om skillnader i den omgivande miljön, som exempelvis storlek, form, färg och struktur hos vardagliga objekt och rum.

Ordlista http://www.step-up-comenius.eu 8 Mittlinje En tänkt lodrät linje ned längs mitten av kroppen som skiljer vänster och höger sida åt. Naturlig miljö Daglig miljö som ger gynnsamma tillfällen till inlärning. Olfaktoriska sinnet Det olfaktoriska sinnet, luktsinnet, som sitter i näsan, påvisar lukter och dofter och samverkar med smaksinnet som återfinns på tungan. Orientering Processen att använda information från sinnena för att veta och förstå var i sin omedelbara omgivning man befinner sig Proprioceptiv Information om ens statiska position i rummet, det vill säga informationen tas emot via benen, lederna och rörelseapparaten. proprioceptiva sinnet Detta sinne kontrolleras av receptorer i musklerna, senorna och lederna vilka ger information om hur kroppen är orienterad i olika stillastående ställningar, utan att man behöver ta hjälp av något annat sinne. proprioceptiva systemet Sinnessystem som ger information beträffande kroppsställningen ur rumsligt perspektiv. Referensföremål Kallas också symboler: användandet av speciella föremål för att symbolisera eller representera en betydelsefull plats eller aktivitet. Exempelvis kan man använda en gaffel som symbol för matsalen. Riktmärke Ett karakteristiskt inslag i omgivningen som är permanent och möjligt att upptäcka, något som kan användas för att underlätta orienteringen när man lär sig nya vägar.

Ordlista http://www.step-up-comenius.eu 9 Riskbedömning En systematisk process där man utvärderar de potentiella risker som en aktivitet eller en miljö kan medföra, se Kartläggning av miljö. Rumsuppfattning Att förstå förhållandet mellan personen och den miljö som närmast omger hen. Sakkunnig personal Sakkunniga inom barnhabilitering (barn med synnedsättning), som fokuserar på att främja och undervisa i förflyttning, orientering och färdigheter i dagligt liv (ADL). Sensorisk integration Sinnenas samspel: den aktiva processen i hjärnan som organiserar sinnesintryck från den egna kroppen och från omgivningen, för att främja inlärningen och rörelseförmågan. Sensoriska intryck Sinnesintryck som ger information som tas emot från omgivningen via de olika sinnena. Service vad gäller orientering och förflyttning Utbildning som ges till människor med synnedsättning av utbildade specialister inom området O&F och av sakkunnig personal, för att göra det möjligt för dem att bli självständiga. Sinnesreceptorer Receptorer i hud, muskler och leder som tar emot information i form av sinnesstimuli, som sedan skickas till hjärnan via nerverna och ryggmärgen. Sociala berättelser Man använder dessa för att lära ut särskilda sociala färdigheter, som till exempel att identifiera viktiga signaler i en given situation, bland annat acceptabelt beteende, att inta någon annans ståndpunkt, att uppfatta och förstå regler, förväntningar eller abstrakta begrepp. Specialist inom området O&F Undervisar enskilda personer med synnedsättning i de färdigheter de behöver för att kunna klara av att tryggt ta sig fram på egen hand i bekanta och obekanta miljöer, se även Sakkunnig personal

Ordlista http://www.step-up-comenius.eu 10 Synrester Den term som används för att ange att en person med synnedsättning kan se lite grann. Taktil Har med känseln att göra Taktil lek Alla aktiviteter som stimulerar känseln. Taktilt försvar eller beröringskänslighet Detta är en oväntad reaktion eller ett oväntat beteende inför vissa taktila stimuli, exempelvis klibbiga eller kladdiga ämnen, pälsbetäckta eller slemmiga föremål eller till och med inför att upprätthålla kroppskontakt med en ledsagare. Tvärvetenskapliga team En metod att arbeta i team, där de som stöder barnets utveckling arbetar mot samma mål. Utveckling av sinnesfunktioner Detta område innefattar: Synsinnet Hörselsinnet Luktsinnet Smaksinnet Kinestetiska sinnet Proprioceptiva sinnet Vestibulära sinnet Vestibulära sinnet Detta sinne kontrolleras av sinnesorgan som bidrar till balans, hållning och motorisk koordination. Wayfinding Att orientera sig och hitta, när man går en viss väg och förmågan att använda sig av strategier och information för att kunna hitta.

Ordlista http://www.step-up-comenius.eu 11 Ömsesidiga relationer Att utveckla en relation mellan en vuxen och ett barn grundad på förtroende, för att underlätta kommunikation, trygg förflyttning och tryggt resande.