Översyn av Resursavdelningen Slutrapport:Nov 2008 Pelle Stenström Resurschef
Barn- och utbildningsförvaltningen/ps ÖVERSYN AV RESURSAVDELNINGEN Resursavdelningens chef ges i uppdrag att utveckla Resursavdelningens organisation och verksamhet till en modern Elevhälsa med kvalitetstänkande som en central utvecklingspunkt. I uppdraget ingår att finna en adekvat benämning/namn för verksamheten. Särskilt skall organisationen ses över och anpassas med fokus på förändrade elevtal och andra förändringar i skolorganisationen som Skola Gotland 2008. Ökad flexibilitet skall vara en viktig del så att resurserna arbetar så effektivt som möjligt utifrån förändringar av behoven hos barn och elever. I översynen skall Skolhälsovårdens organisatoriska tillhörighet ingå utifrån Framtidsutredningen förslag om ändrat huvudmannaskap. En viktig del är att se över Resurschefens möjligheter att avlastas för att tid skall kunna frigöras för mer strategiskt och framtidsinriktat/utvecklingsinriktat arbete på övergripande nivå. Översynen skall utgå från att Resursavdelningen skall vara en centralt organiserad resurs för BUF med ett decentraliserat arbetssätt. Översynen skall vara ramneutral. Översynen bör genomföras i nära samarbete med För- och grundskolecheferna, Gymnasiechefen samt Särskolechefen. Peter Molin Skoldirektör
Slutrapport: Översyn av Resursavdelningen I slutet av januari 2008 utdelade skoldirektören uppdraget att göra en översyn av Resursavdelningen till resurschefen. Översynens inriktning skulle vara att utveckla avdelningen till en modern elevhälsa med kvalitetstänkande och med en ökad flexibilitet som anpassar sig till förändringar i skolorganisationen. Översynen skulle utgå från att avdelningen är centralt organiserad med ett decentraliserat arbetssätt, den skulle vara ramneutral samt ske i samarbete med skolformscheferna. (Uppdraget: se Bil. 1) Arbetet i översynen har bedrivits med stor delaktighet för medarbetarna i Resursavdelningen och genom möten med skolformscheferna och med den av skolformscheferna utsedda referensgruppen bestående av rektorer som representerar de olika linjerna och gymnasieskolan. Vid det senaste mötet, i november 2008, förklarade sig skolformscheferna nöjda med översynen av Resursavdelningen och framförde att den väl motsvarade deras förväntningar och att de ställde sig bakom vad som åstadkommits genom översynen. Sammanfattning: Under uppdragstiden har Resursavdelningen utarbetat ett styrkort som har inriktning mot dokumentation, uppföljning och kvalitetsutveckling. (Bil. 2) Verksamhetsidén har setts över och uttalade mål har fastställts. (Bil. 3) Koncernens värdegrund har genomarbetats och utgör stommen i den för Resursavdelningen utarbetade och uttalade värdegrunden. (Bil. 4) Elevvårdsteamens bemanning har tydliggjorts genom en sammanställning som utgår från rektorsnivån och visar varje rektorsområdes kompletta elevvårdsteam. (Bil. 5) En översyn har gjorts av psykologernas arbetsinnehåll och organisation. Samtliga psykologer kommer inom sina linjer att arbeta såväl mot förskola som skola bl. a. för att ge stöd till möjligheten att arbeta i förskoleteam. Ett förändrat arbetssätt är under utarbetande som bygger på terminsvisa dialoger mellan linjernas respektive gymnasiets rektorer och Resursavdelningens medarbetare i elevvårdsteamen. Syftet är att i dialog med våra uppdragsgivare utvärdera, följa upp, prioritera och planera. Dessa möten skall också bidra till att öka flexibiliteten och höja kvaliteten på våra insatser. Det förändrade arbetssättet beräknas kunna starta i samband med läsårsskiftet. Arbetet med att åstadkomma förskoleteam i samarbete med Barnhälsovården och FoG fortlöper, med förhoppning om att dessa ska kunna vara verksamma under 2009. Vid årsskiftet kommer Resursavdelningen att anta namnet Barn- och elevhälsan.
Översynens samtliga delar och faktiska förändringar: 1. Målsättning och styrkort Målsättningen har varit att översynen skulle bidra till att utveckla Resursavdelningen inför framtiden och att verksamheten skulle bli en renodlad, tydlig och på alla plan professionell verksamhet. Den skall på bästa sätt ge stöd till barn och elevers utveckling och trygghet och samtidigt agera som en kompetent samarbetspartner till verksamhetens företrädare i de olika skolformerna. Ledningsgruppen har under stor del av året ägnat tid till att utarbeta underlaget för styrkortet och fört åtskilliga diskussioner om utvecklingen av Resursavdelningen. Under två heldagar och i de olika yrkesgrupperna har medarbetarna kontinuerligt diskuterat och bidragit med idéer och förslag till styrkortets innehåll. Styrkortet fastställdes under hösten efter beslut i Resursavdelningens samverkansgrupp. För närvarande arbetar de olika yrkesgrupperna med sina tillägg till styrkortet för att konkretisera hur man kan och skall bidra till att hela Resursavdelningen skall kunna förverkliga innebörden av styrkortet. Det kan innebära att t.ex. finna former för dokumentation och uppföljning. Parallellt med styrkortsarbetet genomarbetades och justerades verksamhetsidéen och därefter utarbetades och fastställdes de uttalade målen för verksamheten. Den uttalade värdegrunden har både diskuterats av medarbetarna och beslutats i samverkan med de fackliga representanterna. Den innebär att koncernens värdegrundsord har definierats för att förtydliga innebörden och för att vara vägledande i medarbetarnas sätt att förhålla sig både etiskt och professionellt mot såväl barn/elever som föräldrar och personal/rektorer. Som ett första steg i att inhämta våra brukares uppfattning om kvaliteten på utfört arbete har det för första gången ställts frågor om kurator och skolsköterskor i enkäterna till Åk. 8 och Åk. 5. De elever som angett att de haft kontakt med endera yrkesgruppen anger att de fått den hjälp de behövde i motsvarande knappt 90 % till drygt 95 % av fallen. 2. Omfördelning och minskning av personal Resursavdelningen och dess medarbetare i de olika yrkesgrupperna är alltid öppna för omfördelning för att anpassa sig till de pågående förändringarna i skolorganisationen och utifrån förändrade elevantal. Som exempel på gjorda förändringar inför detta läsår kan nämnas nedanstående exempel. Med tanke på de fortfarande förhållandevis stora elevkullarna på gymnasiet så har skolläkarresursen förstärkts liksom skolsköterskeresursen. Kontakt har tagits med Försäkringskassan om läkarutlåtanden för aktivitetsersättning för gymnasiesärskoleelevernas tid efter avslutad skolgång. Dessa utlåtanden har varit både
omfattande och tidskrävande. Ansvarig chef på Försäkringskassan är klar över att dessa läkarutlåtande borde skrivas av annan än skolläkare vilket kommer att frigöra tid för skolläkaren att arbeta med andra viktiga skolläkaruppgifter på gymnasiet. En kortvarig förstärkning av skolläkarresursen har också gjorts på södra Gotland för att förkorta väntetiden för neuropsykiatriska läkarutredningar. Under året har Resursavdelningen gjort extra insatser vid särskilda händelser som krävt mer än vad ordinarie resurs vid rektorsområdet skulle ha klarat av. Bland dessa kan nämnas kuratorsinsatser där många elever behövt extra stöd utifrån extraordinära händelser eller där det krävts fristående bedömning av en situation eller sammanhang. Vid vakanser har Resursavdelningen ett system för att överbrygga i väntan på att vikarie kan rekryteras eller ordinarie personal åter kommer i tjänst. Det innebär att varje rektor alltid har tillgång till alla yrkesgrupper dvs. ett komplett elevvårdsteam oavsett om ex. just deras skolsköterska, psykolog eller kurator av olika skäl inte kan vara i arbete. Inför 2009 kommer viss personalminskning att ske i de olika yrkesgrupperna. 3. Förskoleteam Under hela året har, i samarbete med För- och Grundskolecheferna, ett arbete bedrivits för att få tillstånd en stomme till förskoleteam. Regelbundet under året har undertecknad tillsammans med FoG haft möten med företrädarna för Barnhälsovården (BHV) för att hitta former för ett tydligare och mer organiserat samarbete mellan förskolorna och BHV. Resursavdelningens bidrag för att åstadkomma detta och för att bidra till att förverkliga 1-16- års perspektivet har varit att se på möjligheten att omorganisera psykologerna från en fördelning av uppgifter mellan förskolepsykolog och skolpsykolog till att samtliga psykologer arbetar som förskole- och skolpsykologer inom sina respektive linjer/områden. En särskild arbetsgrupp har arbetat med frågan tillsammans med resurschefen för att också se på arbetsuppgifter, prioriteringar och andra frågor i sammanhanget. Arbetet med psykologorganisationen har kommit så långt att fördelning av psykologerna i stort sett är klar och frågan är behandlad på möten med Resursavdelningens referensgrupp. För att åstadkomma ett mer komplett team har också möjligheten att rikta även kuratorsresurser mot förskolan diskuterats. En arbetsgrupp har tillsats och den har haft sitt första möte med resurschefen. Syftet är att se på vilken funktion kuratorer kan fylla på förskolorna, vilka konsekvenser det får för grundskoleeleverna osv. För tillfället är arbetet med kuratorer vilande i avvaktan på ett beslut som tar ställning till alla önskade och oönskade konsekvenser.
4. Översyn av psykologernas tjänsteutbud och arbetsinnehåll Under en längre tid har trycket på psykologerna att göra utredningar varit större än vad psykologresursen räckt till att utföra. En möjlig delförklaring kan vara att det under några års tid har varit svårt att fullbemanna tjänsterna varpå behovet av utredningar blivit uppdämt. Att inte psykologresursen kunnat uppfylla alla förväntningar gjorde att psykologerna tillsammans med resurschefen gjorde ett arbete för att tydliggöra psykologernas uppgifter och tjänsteutbud. Syftet var också att tydliggöra alla de olika insatser psykologerna har kompetens att utföra och för att identifiera eventuella tidsbesparande insatser de kan göra utan att ge avkall på kvaliteten. I vissa elevärenden är det mer relevant att psykologerna gör en bedömning av eleven än gör en utredning som inbegriper testningar. Det som bör styra vilken insats psykologerna gör är deras professionella kunskap vilket som resultat ger ett psykologutlåtande. Psykologutlåtandet skall ge svar på de relevanta frågor den pedagogiska verksamheten har. Psykologernas arbete och tjänsteutbud har vid två tillfällen behandlats i Resursavdelningens referensgrupp där man varit överens om att fler insatser bör göras i förebyggande syfte och riktas något mer mot yngre åldrar. Psykologerna kan ha en mer rådgivande och konsultativ funktion. 5. Modersmålsundervisning, modersmålsträning samt Svenska som Andraspråk I arbetet att renodla Resursavdelningen till en Barn- och elevhälsa har det ingått att värdera vilka uppgifter som primärt bör ligga på en modern elevhälsa och vilka uppgifter som i första hand bör höra hemma i den ordinarie pedagogiska verksamheten. Resursavdelningen har genom sin invandrarkonsulent ansvarat för handledning på modersmålet, modersmålsträningen och modersmålsundervisningen. Denna verksamhet är av stor vikt för invandrar- och flyktingbarnens möjlighet till ett bra mottagande och integrering i antingen den gotländska förskolan eller skolan. I invandrarkonsulentens uppgift har det ingått att ansvara för att barnen och eleverna inom tilldelad budget fått det de har rätt till. Efter diskussioner med FoG har vi enats kring att handledning på modersmålet samt modersmålsträningen och modersmålsundervisningen är så intimt förknippad med den pedagogiska verksamhetens kärnuppdrag att det rätteligen bör ligga inom ordinarie pedagogisk verksamhet. Från årsskiftet 08/09 övergår budget och ansvar till en rektor under FoG. Resursavdelningen kommer genom sin invandrarkonsulent att fortsätta sitt arbete på samma sätt och i samma omfattning utom att det yttersta formella ansvaret kommer att höra hemma hos en rektor under FoG.
Resursavdelningen kommer inte att göra anspråk på någon ersättning för invandrarkonsulentens arbete eftersom det inte ligger i någons nytta att så sker. Svenska som Andraspråk har Resursavdelningen haft förvaltningens budget för och efter ansökan från rektorer så har dessa medel delats ut till de rektorsområden som haft barn med rätt till Svenska som Andraspråk. I Skolverksrapporten framgår att Svenska som Andraspråk i Gotlands kommun inte har fyllt de krav som kan ställas på undervisningen. Efter överenskommelse har budget och ansvar överförts från Resursavdelningen till FoG. 6. Myllan Öppna förskolan Myllan överfördes till Resursavdelningen när Barn- och utbildningsförvaltningen genomgick en omorganisation som innebar att dåvarande distriktschefer togs bort. I samband med det kom Myllan att hänga i luften och undertecknad fick då ansvaret för Myllan. Efter diskussioner och överenskommelse med FoG så återförs Myllan hem till den ordinarie pedagogiska verksamheten. 7. Skolhälsovårdens organisatoriska tillhörighet Genom åren har framförallt skolläkarnas organisatoriska tillhörighet aktualiserats med jämna mellanrum. BUN har tidigare fattat beslut i frågan och när den för några år sedan senast var aktuell beslutades att så länge de dåvarande skolläkarna var kvar i anställning så var det inte aktuellt med en överföring av dessa till HSF. I Hälso- och sjukvårdens nyligen gjorda Framtidsutredning föreslogs att skolhälsovården skulle tillhöra och ingå i HSF. Undertecknad i egenskap av resurschef skrev underlaget till det remissyttrande som sedan BUN antog som sitt och avgav som remissvar (BUN 2008.02.13, 13). Innebörden var att BUN vare sig tillstyrkte eller avfärdade möjligheten att förändra SHV:s organisatoriska tillhörighet men att en fördjupad utredning och analys måste göras av de olika organisatoriska möjligheterna och deras konsekvenser för barn och ungdomar och för den pedagogiska verksamheten. 8. Införandet av databaserade journaler inom SHV Införande av datajournaler är inte primärt genomfört som en följd av översynen av Resursavdelningen men det kan få positiva konsekvenser för möjligheten att göra uppföljningar av skolhälsovårdens arbete i linje med Resursavdelningens styrkort. På ett enklare, snabbare och mer tillförlitligt sätt kan statistiska uppgifter tas fram som bidrar till bilden av hur hälsotillståndet är för de gotländska barnen och ungdomarna. Det datasystem som skolhälsovården använder har även modeller för andra yrkesgrupper och en diskussion är påbörjad för att se på möjligheten att exempelvis ansluta kuratorerna.
9. Resursavdelningens inre organisation Resursavdelningen leds av resurschefen och till sin hjälp har han skolöverläkaren, 1: e skolsköterskan, 1: e förskole- och skolpsykolog, 1: e skolkurator samt samordnande pedagog. Därtill finns resurshandläggaren. Resurschefen formar en ledningsgrupp med ovanstående befattningshavare. Resursavdelningen har sin egen samverkansgrupp med fackliga representanter. Respektive yrkesgrupp har sina egna gemensamma möten för att arbeta med kompetensutveckling, verksamhetsutveckling för den egna professionen samt frågor som har att göra med utveckling inom exempelvis sin del av styrkortet. Många olika alternativ har diskuterats och övervägts men ovanstående inre organisation anses var den mest ändamålsenliga. Denna organisations fördelar är den möjlighet det ger till fördjupad professionalisering, flexibilitet samt förmågan att kunna överbrygga vakanser och göra särskilda satsningar. Resurshandläggartjänstens arbetsinnehåll och kvalifikationsgrad har varit föremål för en genomgång. Av vikt för i synnerhet resurschefen men också resten av avdelning har varit att kvalifikationsgraden höjts på tjänsten. Resurshandläggaren skall självständigt kunna handlägga kvalificerade frågor. Detta är till stor nytta för arbetet i hela avdelningen. (Den yttre organiseringen utgår från kompletta elevvårdsteam där de olika yrkesgrupperna formar multiprofessionella team till rektors stöd i elevvårdsarbetet.) 10. Förändrat arbetssätt Just nu pågår arbetet med att utveckla arbetssättet i enlighet med styrkortet för att öka rektorernas möjlighet att tillsammans med Resursavdelningens elevvårdsteam utvärdera, följa upp, prioritera och planera elevhälsoarbetet. Tanken är att Resursavdelningens medarbetare skall ansvara för möten en gång per termin med linjens rektorer för att systematiskt och strukturerat gå igenom dessa frågor, som skall överensstämma med innehållet i Resursavdelningens styrkort. Det mötet kommer fram till skall ligga till grund för hur den framförvarande terminens arbete skall läggas upp. Föregående termins mötesanteckningar skall ligga till grund för utvärdering och uppföljning av gjort arbete. Detta skall ge förutsättningar att i dialog komma överens om vilken inriktning arbetet skall ha, vilka särskilda satsningar och tyngdpunkter arbetet skall ha, om särskilda skolor eller elevgrupper eller symptom eller förebyggande arbete eller annat skall prioriteras.
Förhoppningen är att detta förändrade sätt att styra vilka insatser som skall göras och hur arbetet skall följas upp kan sjösättas vid nästa läsårsstart. 11. Lokaler I samband med beslutet om att kommunens förvaltningar skulle sammanföras på Visborgsslätt började frågan om vilka lokaler Resursavdelningen skulle ha att diskuteras. Efter en tids diskussioner stod det klart att det bästa alternativet vore om Resursavdelningen fick egna lokaler som bland annat innebar en närhet till många av de samarbetspartners vi har i andra verksamheter. Troligtvis kommer avdelningen under våren att flytta in i egna lokaler på Korpenområdet. 12. Marknadsföring I en föränderlig tid står det allt mer klart att den verksamhet och det kunnande som Resursavdelningen besitter måste tydliggöras för alla som kan ha beröring med eller nytta av våra insatser. Inte minst viktigt är det att tydliggöra att den kommunala skolans elevhälsa håller hög kvalitet och att det innebär att föräldrar som funderar på i vilken skola de skall placera sina barn ser och förstår att i den kommunala skolan finns alla de professionella stödresurser deras barn kan ha behov av under sin förskole- och skoltid. När Resursavdelningen blivit Barn- och elevhälsan skall vi manifestera och marknadsföra verksamheten och dess betydelse och uppdrag. 13. Avslutande kommentarer Arbetet med översynen har varit ett mycket stimulerande och givande arbete. Min och medarbetarnas förhoppning är att det som åstadkommits och den fortsättningsvisa utvecklingsprocess som detta medför skall komma barnen och eleverna till del och att våra samarbetspartners i den pedagogiska verksamheten med rektorerna i spetsen ser att vi har gemensamma mål och ambitioner. Pelle Stenström Resurschef
Resursavdelningens/Barn- och elevhälsans uttalade mål Att vara en samlad och gemensam avdelning. Att rikta sig till alla barn/elever och särskilt de barn/elever som är i behov av stöd. Att tidigt uppmärksamma och aktivt bistå. Att inneha inriktning mot förebyggande arbete. Att främja hälsa. Att ge goda förutsättningar för - inlärning - mognad - självkänsla - god social förmåga - respekt för andra Att arbeta i enlighet med lagar, författningar och förordningar. Att samarbeta med andra verksamheter som riktar sig till barn och ungdomar. Version 2008-09-05
Resursavdelningens/Barn- och elevhälsans uttalade värdegrund Barn- och elevhälsans uttalade värdegrund utgår från FN: s Barnkonvention och innebär att barnperspektivet skall styra verksamheten. Gotlands Kommun har beslutat att tre grundläggande värderingar ska prägla alla kommunens verksamheter. Inom Resursavdelningen/Barn- och elevhälsan står dessa värderingar för följande: Delaktighet: Vi är lyhörda och samarbetar Förtroende: Vi visar respekt och skapar tillit Omtanke: Vi är engagerade och visar empati Version: 2008-10-17
Balanserat styrkort för Resursavdelningen/Barn- och elevhälsan 2008-2010 Version: 2008-10-17 Verksamhetsidé: Barn- och elevhälsan är en samlad och gemensam avdelning inom Barn- och utbildningsförvaltningen. Verksamheten riktar sig till alla barn och elever men i synnerhet till dem som är i behov av särskilt stöd. Strävan är att tidigt uppmärksamma och aktivt bistå dessa barn och elever. Arbetet skall ha en inriktning mot att vara förebyggande. Det skall främja barnens och elevernas hälsa och ge dem goda förutsättningar för inlärning och mognad, utvecklad självkänsla och god social förmåga med respekt för andra. Den samlade specialistkompetensen skall utifrån individuella behov komma alla barn och elever likvärdigt till del. Arbetet utförs i enlighet med lagar, författningar och samhällets regler i övrigt samt därutöver i första hand på uppdrag av rektor i form av stöd, service och konsultation/rådgivning. Vi samarbetar med övriga verksamheter som riktar sig till barn och ungdomar. X Klicka för att se Barn- och elevhälsans uttalade mål! Vision: Gotland är Östersjöregionens mest kreativa och magiska plats, präglad av närhet, hållbar tillväxt och fylld av livslust. Visionsmål: Minst 65 000 invånare bor på Gotland. Gotlänningarnas välstånd tillhör de bästa i landet. Gotland är den naturliga mötesplatsen i Östersjöregionen. Gotlänningarna har bra hälsa och mår bäst i landet. Gotland är en världsledande öregion i miljö- och klimatfrågor. Strategier Barn- och elevhälsan: * Utveckla kvalitetstänkandet ytterligare och fortlöpande göra kvalitetsuppföljningar. *Skapa bra forum för överenskommelser om hur arbetsformer och utveckling kan ske tillsammans med Skolformscheferna/Rektorerna. *Ytterligare utveckla möjligheterna att använda Barn- och elevhälsans resurser där behoven är störst. *Verka för ännu närmare samverkan/samarbete med andra verksamheter som riktar sig till barn och ungdom. Värdegrund: Delaktighet Förtroende Omtanke X Klicka för att se Barn- och elevhälsans uttalade värdegrund! BRUKARE/KUNDER Mål: Brukarna/kunderna får tjänster av god kvalitet, känner sig delaktiga och blir respektfullt bemötta EKONOMI Mål: Ekonomin är uthållig och i balans ur ett generationsperspektiv MEDARBETARE & LEDARE Mål: Gotlands kommun är en attraktiv arbetsgivare och för en god personalpolitik PROCESSER Mål: Processerna är samverkande och effektiva SAMHÄLLE Mål: Gotlands kommun ska bidra till att visionsmålen uppnås och att Gotlands varumärke stärks
BRUKARE/KUNDER EKONOMI MEDARBETAR & LEDARE Framgångsfaktorer 1. Barn- och elevhälsan stödjer barns och elevers utveckling och hälsa genom att arbeta utifrån professionell kunskap.. 2. Barn- och elevhälsan har ett utvecklat kvalitetsarbete som bygger på uttalade mål som följs upp, utvärderas och dokumenteras. 3. Barn- och elevhälsan har en utvecklad systematik för att ta tillvara elevers, föräldrars, rektorers och lärares synpunkter. 4. Alla medarbetare har ett utvecklat professionellt och respekterande förhållningssätt till elever/föräldrar och rektorer/lärare. Framgångsfaktorer 1. God hushållning med medel och ett effektivt nyttjande av resurserna inom Barn- och elevhälsan. 2. Månatlig uppföljning av det ekonomiska resultatet. 3. Barn- och elevhälsans medarbetare har inblick och delaktighet i avdelningens ekonomi. Framgångsfaktorer 1. Tydligt ledarskap med delaktighet och inflytande för avdelningens medarbetare. 2. God arbetsmiljö med bra arbetsvillkor och jämställda arbetsplatser. 3. Kompetensutveckling utifrån verksamhetens behov. 4. Individuella och resultatbaserade löner. 5. Osakliga löneskillnader skall ej förekomma 6. Alla medarbetare i Barn- och elevhälsan bidrar till att verksamheten uppnår sina mål och upplevs som en kompetent samarbetspartner. PROCESSER Framgångsfaktorer 1. Väl fungerande samarbete och samverkan med andra verksamheter kring barn- och elever i behov av särskilt stöd. 2. Genomförda processkartläggningar av yrkesgruppernas och elevvårdsteamens arbete samt samarbetet med den pedagogiska verksamheten och andra verksamheter och myndigheter. 3. Utveckla arbetet med att tidigt upptäcka barn och elevers behov av särskilt stöd, samt vidareutveckla former för förebyggande arbete. SAMHÄLLE Framgångsfaktorer 1. Skolor och förskolor med gott rykte som erbjuder utbildning med hög kvalitet i ett nationellt perspektiv. 2. Kommunicera skolans uppdrag, framtida inriktning och resultat till medborgarna. 3. Hög utbildningsnivå på Gotland. 4. Utveckla samarbetet med arbetslivet. Styrtal 1. Årligen redovisa kvalitetsuppföljning på avdelnings och yrkesgruppsnivå. 2. Årligen mäta, sammanställa och redovisa brukares och kunders synpunkter på Barnoch elevhälsans insatser. 3. Årligen mäta, sammanställa och redovisa uppfattningen om bemötande från Barn- och elevhälsans medarbetare. Åtgärder 1. Utveckla arbetet med kvalitetsredovisningar för yrkesgrupperna och Barn- och elevhälsan som kan ligga till grund för verksamhetsplanering och redovisning till BUN. Styrtal 1. Ekonomi i balans med minst +/ 0-resultat. 2. Ekonomi i balans med tillförlitlig prognos. 3. Ekonomisk information till Barn- och elevhälsans medarbetare två gånger per år. Styrtal 1. Resurschefen uppnår minst resultatet 3,8 i medarbetarenkätens område Ledarskap 2. Medarbetarenkätens resultat inom området Arbetsmiljö skall vara minst 3,8 3. Alla anställda har en kompetensutvecklingsplan på individ och yrkesgruppsnivå. 4. Den individuella lönen utgår i huvudsak från resultatet i förhållande till uppsatta mål. Styrtal 1. Årsvis utvärdera former för samarbete med andra förvaltningar kring barn och elever i behov av särskilt stöd. 2. Arbeta med att processkartlägga yrkesgruppernas arbete och gränssnitt. 3. Vidareutveckla arbetet med tidig upptäckt av Barn i behov av särskilt stöd tillsammans med den pedagogiska verksamheten. Åtgärder 1. Regelbundet bjuda in BVC, BUP, IFO och andra verksamheter riktade till barn och ungdom, till gemensamma diskussioner om utveckling av överenskomna arbetssätt och rutiner. 2. Påbörja processkartläggningar. 3. Tillsätta en arbetsgrupp för att vidareutveckla former för tidig upptäckt samt förebyggande arbete. Styrtal 1. Barn- och elevhälsan skall arbeta med att jämföra sig med och lära av liknande verksamheter i landet.