Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läsår 2015/2016) Förskolan Villa Solvi Förskolan Villa Solvi är en fristående förskola som tar emot 33 barn i åldrarna 1-5 år. Förskolan är belägen i en sekelskiftes villa med tillhörande trädgård som är kuperad och är en inbjudande lek och lärmiljö. Maten på förskolan är ekologisk/ kravmärkt till 100 % och tillagad på plats av vår kokerska. Vi serverar vegetarisk kost två gånger i veckan. Vårt lekmaterial är till stora delar gjort av naturmaterial och materialet för det konstnärliga arbetet är av hög kvalitet för att lusten att skapa ska kunna väckas. Villa Solvi har en konstnärlig inriktning, som utgår från ett fast schema där aktiviteter, barnens val, matematik/ teknik, språk, normer och värden, natur, kultur och samhälle ingår. Förskolan arbetar utifrån ett tema som pågår allt ifrån en vecka till ett år, beroende på barnens intresse. I temat ingår alltid målning, form, sång, rörelse, rytmik, språk, matematik/ teknik, normer och värden, natur, kultur och samhälle. Förskolan har sex pedagoger och barnen delas in i små barngrupper.
1 Mål: Innehållsförteckning Mål: Information skall finnas om hur förskolor gör sin verksamhet tillgänglig för alla barn (även på hemsidor).... 4 1 Mål: Förskolan stimulerar och utmanar barnens språkliga förmåga... 6 Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år... 10 Förskolan stimulerar och utvecklar barnens intresse för naturvetenskap och teknik... 10 Mål: Andelen förskollärare i förskolan ska vara lägst 50 %... 11 Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 2(17)
Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras följas upp, utvärderas och utvecklas Läroplan för förskolan Lpfö98 reviderad 2010 Årshjulet som innehåller agendan för årets aktiviteter, traditioner, information och möten. Förskoleappen som är vårt verktyg för pedagogisk dokumentation, information och kommunikation med föräldrarna. Våga Visa föräldraenkäten Arbetslagsmöte en gång i månaden. Där vi går igenom våra utvecklingsområden. Nuläget, hur har det gått och hur vi går vidare? Reflektions och planeringstid en gång per vecka. Två dagar per år är förskolan stängd för planering. Då träffas alla pedagoger på förskolan för att reflektera kring vår verksamhet och diskutera vad vi kan förändra och förbättra. Uppsatta mål för året. Nuläge och hur går vi vidare? Barnen är indelade i små grupper där de kommer till tals i vår verksamhet genom barnens val utefter mognad och ålder. För att tydliggöra för barn och pedagoger har vi tavlor med barnens foto, som visar var och med vem och vilken grupp barnen tillhör. Barnen har tillgång till eget val efter lunch. Vi har små teman efter barnens val. Vi erbjuder teman som väcker barnens nyfikenhet och intressen. Vi arbetar medvetet efter läroplanen med fokus på ett läroplansmål i veckan. D.v.s. Vecka 1: matematik, vecka 2: språkutveckling, vecka 3: teknik, vecka 4: naturvetenskap. Normer och värden är grunden för vår dagliga verksamhet, tydligast genom Stegen och Stegvis som är kopplat till våra läroplansmål. Genom att utrusta barnen med de färdigheter de behöver för att: Lära, bli empatiska, hantera känslor, få vänner och lösa problem. Vi har i år satsat extra mycket på innemiljön och på vårt material. Vi har delvis bytt ut leksaker i plast till naturmaterial. En ständig utveckling av vår miljö utefter barnens behov. Det gemensamma, reflekterande arbetet med kvalitetsdokumentet. Analys Vi har fått positiv feedback angående förskoleappen från föräldrarna via utvecklingssamtal och samverkansmöten. Pedagogerna upplever att appen är ett konkret verktyg som underlättar deras arbete. Vi har sett att flödet av bilder har tagit för stor plats vilket tagit bort fokus från det väsentliga. Vi upplever att personalmötena behöver förbättras genom att arbeta med våra utvecklingsområden som bas. Den schemalagda planeringstiden skapar bra förutsättningar för ett verkligt Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 3(17)
planerande och reflekterande. Vi kommer även se över övrig tid under dagen för att se om det finns andra tider att utnyttja till reflektion och planering. Vi upplever en ökad kvalitet i vår verksamhet, genom våra aktivitetstavlor som har ökat arbetsron i våra barngrupper både för barn och pedagoger. Det är en tydlig struktur där både barn och pedagoger vet var, vad och med vem. Vår innemiljö upplever vi att har förbättrats och vi arbetar med att skapa miljöer där barn och pedagoger vet var saker och ting finns. Vi har ständigt ett pågående arbete att göra olika material tillgängliga för barnen och en inspirerande miljö. Genom vårt arbetssätt att fokusera på ett mål i veckan inom vårt tematiska arbete har medvetenheten om läroplansmålen ökat hos alla pedagoger. Genom vårt dagliga arbete och förhållningssätt med Stegen och stegvis (normer och värden) upplever vi, att vi kan se en gruppgemenskap växa fram i barngruppen. Vi har sett att vår tydliga struktur och våra rutiner leder till större frihet och kreativitet. Vi får möjlighet att se varje barns behov och det skapar ett lugnt klimat. Vi tycker att kommunens kvalitetsdokument är ett bra stöd för våra reflektioner i vårt systematiska kvalitetsarbete. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Vi kommer att arbeta efter skolverkets matriser för kvalitet i förskolan. Våra rutiner är ett ständigt pågående arbete som fortsätter nästa år. Vi har nu ramen färdig och innehållet förändras över tid beroende på barngrupp årstid och tema. Mål: Information skall finnas om hur förskolor gör sin verksamhet tillgänglig för alla barn (även på hemsidor). Barn son har fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ska ges det stöd som deras speciella behov kräver. Om det genom uppgifter från förskolans personal ett barn eller ett barns vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att ett barn är i behov av särskilt stöd, ska förskolechefen se till att barnet ges sådant stöd. Barnens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta vid utformningen av det särskilda stödinsatserna. Skollag (2010:80) svensk författningssamling 2010:800 Vi arbetar med små barngrupper för att tillmötesgå alla barns enskilda behov utifrån deras förutsättningar. Strukturerad verksamhet. En tydlig struktur med fasta rutiner inger en förutsägbarhet och trygghet. Nära kontakt med specialpedagog. Vid behov. Vid behov arbetar vi med bildschema och bild som stöd. Vi arbetar också vid behov med seriesamtal och har en viss kunskap i TAKK. Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 4(17)
Pedagoger med erfarenhet av arbete med barn i behov av särskilt stöd. Grundläggande förutsättningar för framkomlighet så som ramp och handikappanpassad toalett och är öppna för att förändra efter specifika behov. Påbörjat arbete med värderingsverktyget från SPSM Vi skapar en inkluderande miljö genom vårt värderingsarbete med Stegen och stegvis. Se plan mot diskriminering och kränkande behandling på vår hemsida. De prioriterade insatserna under året har varit: gruppindelningen, specialpedagogsinsatser, bildschema och bild som stöd. Två pedagoger har fått utbildning av specialpedagog. Vår förskollärare har lång erfarenhet och utbildning i specialpedagogik. Analys av insatser under året Vi utvärderar, diskuterar och reflekterar runt våra lärmiljöer under de gemensamma planeringsmötena en gång i månaden. Vi upplever att det är ett ständigt pågående utvecklingsområde. Vi kan se klara förbättringar i barngruppen sedan vi började med en tydlig struktur och fasta rutiner i mindre grupper. Bildschema och Bildstödet har underlättat kommunikationen mellan barn och pedagog och allt sammantaget har lett till en mer harmonisk barngrupp. Vi kan tydligt se att vårt arbete har lett oss i rätt riktning från höstterminens start fram till nu. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Vi kommer att fortsätta att arbeta efter vår struktur och med olika former av gruppindelning. Vi kommer att utöka utbytet över åldersgränserna genom gruppindelningen. Vi kommer att utveckla arbetet med att alla pedagogerna skall arbeta utifrån en gemensam barnsyn och med ett likvärdigt arbetssätt. Med hjälp av skolverkets matris, kvalitetsarbete i förskolan kommer vi att ha som underlag för olika frågeställningar och diskussioner. Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. Att varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt dokumenteras följs upp och analyseras för att det ska vara möjligt att utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner. Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010 Vi dokumenterar barnens lärande med hjälp av fotografier, skrift och barnens eget skapande. Barnen är delaktiga i dokumentationen genom egna bilder de har ritat/fotograferat själva och genom egna kommentarer och reflektioner kring sitt skapande. Barnen har egna dokumentationspärmar där vi tillsammans med barnen sätter in Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 5(17)
bilder och texter på aktiviteter och händelser de har varit delaktiga i tillsammans med exempel på deras skapande. Pärmen följer barnet från det att de börjar förskolan till att de slutar och börjar förskoleklass. Barn, föräldrar och pedagoger kan där se barnens utveckling under förskoletiden tydligt. Förskoleappen används dagligen av pedagoger och barn. Med hjälp av foton, beskrivande text samt kopplingar till läroplansmålen förmedlas tydligt barnens utveckling och lärande direkt till barn, föräldrar och pedagoger. Genom appen blir det tydligt vilka läroplansmål varje barn varit delaktiga i. Vi visar barnens skapande och utveckling genom väggdokumentation, appen bestående av barnens alster, fotografier med beskrivande text. Analys Föräldrarna har gett oss både positiv kritik och negativ. Positivt att de ser vad barnen gör dagligen i verksamheten och våra läroplansmål. Att vi genom appen skickar all information och att vi på ett enkelt sätt når varandra. Appen har ibland krånglar med uppdateringar. Förskoleappen skapar en unik möjlighet för föräldrar och barn att hemma diskutera dagens händelser på förskolan, och är ett stöd för barnen att berätta vad som hänt under dagen. Förra året diskuterade vi att få en kontinuitet med delaktigheten i dokumentationen tillsammans med barnen. Vi diskuterade om vi skulle ta in det i våra rutiner en gång i månaden men vi anser att flödet av bilder har varit väldigt mycket och att vi behöver se över mängden och koncentrera oss på vad vi ska ha som pedagogisk dokumentation. Det är inte kvantiteten som är viktig utan kvaliteten och barnens delaktighet. I barnens dokumentationspärmar kan de själva se sin utveckling under sin tid på förskolan. De tar gärna fram sina pärmar och pratar med varandra om vad de har gjort under hela sin vistelse i verksamheten. Vi har sett att det hos en del av pedagogerna funnits en brist i vikten av förståelsen kring dokumentationen. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Vi har bestämt att en pedagog ska få gå på föreläsning angående genus för att sedan förmedla till oss alla pedagoger under ett personalmöte. Vi kommer dra ned på mängden dokumentation och tänka mer i kvalitet och barnens inflytande än i kvantitet. Att alla pedagoger ska få en förståelse och känna sig delaktiga i den pedagogiska dokumentationen men också förstå vikten av den. All personal ska under höstterminen gå på en föreläsning som kommunen håller i. Vi kommer kontakta ansvarig admin. för örskoleappen. 1 Mål: Förskolan stimulerar och utmanar barnens språkliga förmåga Beskrivning av vårt arbete med att stimulera och utmana barns språkliga förmåga Utvecklar sin förmåga att lyssna reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och fösröka förstå andras perspektiv Läroplan för förskolan Lpfö98 reviderad 2010 Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 6(17)
Vi använder oss av läromedlet Stegen och stegvis där barnen lär sig olika färdigheter så som tex lyssnartips, där alla ska komma till tals och prata utan att bli avbruten och bli lyssnad på. Att kunna vänta på sin tur. Uppmärksamhetskikaren, är ett redskap för att kunna fokusera på tex vad som är viktigaste just nu. utvecklar ett nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord berätta uttrycka tankar ställa frågor argumentera och kommunicera med andra Lpfö 98/10 Genom rim och ramsor, sånger språklekar och spel under samling och andra stunder under dagen. Barnen får lust till språket och lär sig bl.a. rytmen och tränar minnet. Genom högläsning och flanosagor får barnen utveckla sitt ordförråd, meningsbyggnad, synonymer, begrepp och ställa frågor, samtala och resonera kring en text/bild. Det stimulerar också till att skapa egna inre bilder som de senare kan uttrycka i ord (återberätta), bilder, drama, dockteater och ibland även text. Vi har tillsammans med barnen tittat på UR play som ett komplement i vårt temaarbete. Rollekar, vilket förutsätter att barnen kommunicerar med varandra både genom språket men också genom att kunna läsa av varandra genom kroppsspråk och minspel. Vi sätter ord på känslor, händelser och aktiviteter under hela dagen och samtalar kring allt som händer. (Stegen och stegvis) Biblioteket. Vi har gått till Biblioteket två gånger i månaden. Teaterbesök, klassisk tonande. Filmvisning Genom de dagliga samtalen Utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner Lpfö 98 reviderad 2010 Genom ordbilder, tex då barnen ser sitt namn skrivet tillsammans med ett foto. Genom barnens aktivitetstavlor som har både text och bild. De barn som börjar skolan samma år får ett eget 5- årsmaterial som vi arbetar med terminen innan skolstart. Materialet innehåller uppgifter för språkutveckling. Analys Vi ser att årstidsbordet för de yngre barnen inte har fungerat som vi hade tänkt. Under hösten planerade vi in biblioteksbesök för de äldsta barnen dvs 5 åringarna. Det fick stå tillbaka på grund av arbetet med gruppindelning, rutiner andra aktiviteter. Vi har nu satt grunden till gruppindelningen och innehåll. Vi har under vårterminen besökt biblioteket två gånger i månaden för 4-5 åringarna. Vi har lånat böcker som barnen delvis bestämt själva och sagoläsningen har utökats. Vi ser att barnen intresse för sagor och berättelser markant ökat. Barnen sitter tillsammans och tittar och pratar tillsammans om bilderna. Låneböckerna ligger på speciella hyllor med ordbilder, så barnen vet var de ska vara. Vi behöver analysera det pedagogiska syftet med användningen av appar, Ipad och filmvisning för att öka vår medvetenhet kring vad, var och varför vi använder denna teknik. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Vi har bestämt att vi ska utveckla årstidsbordet enligt Waldorf, som ska följa året och Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 7(17)
våra traditioner. Då syftet med årstidsbordet är årets klocka som gestaltas i olika färger som symboliserar våra årstider. Våra traditioner, sagor, sång och rim och ramsor följer som en naturlig del årstidsbordets gestaltning Vi vill utveckla sången och musiken i verksamheten för att skapa och väcka olika känslor, för att rytmen i musiken främjar språkutvecklingen och ett intresse för olika kulturer. Detta går hand i hand med vårt arbete med stegen och Stegvis Mål: Förskolan stimulerar och utmanar barnens matematiska tänkande Beskrivning av vårt arbete med att stimulerar och utmanar barnens matematiska tänkande Utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring Läroplan för förskolan LPfö 98 Reviderad 2010 Genom rörelselekar ute och i rummet får barnen en känsla för avstånd, placering, storlek i förhållande till sig själv och rummet. Genom samtal, lekar och bild lär sig barnen formerna. Mängder antal och ordning lär sig barnen genom praktisk matematik i alla våra rutinsituationer, lekar utflykter och samlingar. T.ex. vid dukning av bord, samlingen (hur många barn är närvarande och hur många är frånvarande i dag) Vem kommer först och vem är i mitten och vem står sist och hur många är vi. Barnen ser tydligt hur många de är i sin grupp och vilken grupp de tillhör genom förskolans aktivitetstavlor och förändring i grupperna. Årstidsrelaterade teman där barnen tydligt ser tiden och förändring. Genom våra rutinsituationer får barnen en uppfattning om tiden. Genom samtal och sånger om dagar veckor, rim ramsor. Utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar Läroplan för förskolan Lpfö 98 reviderad 2010 T.ex. I rutin situationer som på och avklädning då barnen prövar att knäppa knappar och sätta på sig fingervantar, vid bakning, samling, och i skogen där barnen genom lekar får undersöka reflektera och pröva olika lösningar. Utvecklar sin förmåga att urskilja uttrycka undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp Läroplan för förskolan Lpfö 98 reviderad 2010 T.ex i skogen då barnen samlar pinnar har barnen diskuterat vilka pinnar som är små och stora i förhållande till varandra. En pinne kan upplevas lång, men i förhållande till en tall är den kort. Den långa pinnen kanske är tyngre än den korta pinnen. Den korta pinnen är kanske tjockare än den långa. Vi läser sagor och rim och ramsor där olika begrepp och samband mellan begrepp ingår. Under samlingar och aktiviteter leker vi lekar där detta ingår. Tex Kom alla mina barn Utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang. Läroplan för Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 8(17)
förskolan Lpfö 98 reviderad 2010 T.ex när barnen bygger med lego plusplus både med bilder (instruktioner) och utan. När barnen spelar spel (att följa spelregler) Ex: När vi arbetar i lera, rullar bollar och med längder i olika storlekar. Analys Genom att lägga fokus på ett läroplansmål i veckan har vi tydliggjort målen vilket underlättar vårt arbete. Vi kommer att fortsätta med denna metod då vi ser att vi får en ökad uppmärksamhet och medvetenhet kring matematik. Vi ser att barnen själva vill räkna och kommunicera matematik. Tex då vi hoppar hopprep, sorterar leksaker, springtävlingar då de vill att vi tar tid m.m. Barnen kommer ofta med egna matematiska frågeställningar och tycker om att räkna. De är nyfikna på siffror och mängd och olika begrepp. Vi har diskuterat våra tankar kring dokumentationen och tycker att vi måste bli mer tydliga i skrift och förklara mer ingående på hur, vilket läroplansmål vi dokumenterar efter. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Vi har bestämt att till hösten arbeta med små teman med ett läroplansmål i taget. Vi fortsätter som nu att kommunicera matematik i den vardagliga verksamheten och kommer att diskutera detta på våra personalmöten. Hur kommunicerar vi matematik med barnen? Mål: Förskolan använder digitala lärverktyg/hjälpmedel för att stimulera barnens utveckling Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa. Läroplan för förskolan Lpfö 98 reviderad 2010 Vi använder Ipads för att dokumentera genom bilder, Dessa läggs upp på förskoleappen och skickas till föräldrarna, så barn och föräldrar gemensamt kan samtala om vad som hänt under dagen. Vi sätter också in bilder från appen i barnens dokumentationspärmar och som väggdokumentation. Barnen är ofta med och dokumenterar sina bilder Filmvisning vid speciella tillfällen kopplade till tema eller årstid. Tex vid våra traditioner och högtider ser barnen en film kopplat till det aktuella tillfället. Vi har haft små teman under året ex sagor. Då vi först har läst sagan och sedan sett film. Då har barnen fått andra frågeställningar kring berättelsen än då vi läst boken. Tillsammans med barnen hittar vi information, bilder, musik och filmklipp kopplat till temat och på barnens egna initiativ. Tex så hittade vi en ovanlig snigel. Barnen blev intresserade, och vi sökte tillsammans information om sniglar, intresset växte och blev ett tema. Vi använder appar som Bornholmslek, alla barns rätt, Alfons FREE, ABC raketen där vi tillsammans med barnen utforskar de olika ämnena. Analys Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 9(17)
Vi har sett att vi använder de digitala verktygen på olika sätt och av olika anledning. Vi ser att vi behöver få en samsyn på användningen av dessa. Vi vill uppnå enbart pedagogiskt syfte av de digitala verktygen, kopplat till läroplansmålen vilket inte alla gånger varit så. Vi upplever att vi har olika syn på vad och hur arbetet med läroplanen ska se ut tillsammans med barnen. Vi har observerat ett enormt flöde av bilder vilket inte är relevant för verksamheten. Vi behöver dra ner på antalet och få bättre kvalitet på dokumentationen. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Vi har bestämt att bland annat använda pappas appar som är kopplade till läroplansmålen. Vi kommer att diskutera samsynen med användningen av läroplattorna. Förskolan stimulerar och utvecklar barnens intresse för naturvetenskap och teknik Beskrivning och konkreta exempel från vår verksamhet Utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010 Varje vecka går vi till skogen och har skogsskola Syftet med skogsskolan är att barnen får lära sig sammanhang i naturen och om naturens kretslopp. Att värna om naturen, allemansrätten. Vi tittar närmare på småkryp, fåglar och olika sorters träd, blommor och växter. Vi reflekterar över tex hur myrorna samarbetar för att bygga sin stack? vad de bygger sin stack av? hur långt ned den går under jorden? och hur hållbar är den? Barnen får lära sig kemiska processer tex i bild (sockerlösning), form (Playdoo) och då vi bakar. Vi samtalar kring fysikaliska fenomen som tyngdkraft, balans, jämnvikt och friktion. Tex har vi gjort en resa runt jorden och kom då in på att jorden är rund, varför trillar vi då inte av jorden? Utvecklar sin förmåga att urskilja utforska, dokumentera ställa frågor om och samtala om naturvetenskap Läroplan för förskolan Lpfö 98 reviderad 2010 Barnen blev väldigt intresserade av småkryp som myror och sniglar. Vi såg att det fanns olika sorters myror och sniglar. Vi sökte information i böcker och på nätet. Vi målade, gjorde sniglar i lera och hittade tomma snäckskal. Barnens intresse växte vartefter och fler och fler frågeställningar dök upp. Vi hade sedan en utställning på bilder och alster som barnen skapat. Utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar Läroplan för förskolan Lpfö 98 reviderad 2010 Vi använder oss av vardagsteknik då vi bakar med vispar och dl mått. Vi samtalar teknik med barnen då vi använder tex visp och mått. Då barnen cyklar, leker i sandlådan, målar och använder saxar. Då vi åker på utflykt med olika färdmedel som buss, tåg och tunnelbana. När vi hade tema olika länder så samtalade vi teknik då vi åkte med färdmedel. Utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 10(17)
material och redskap, Läroplan för förskolan Lpfö 98 reviderad 2010 Barnen har material som plus-plus både stora och små. Kaplastavar, lego och plastibygg. Vi använder oss av återvinningsmaterial och lera. Vi samtalar teknik och hållbarhet då vi bygger och skapar. Vi använder olika tekniker då vi målar och skapar på olika sätt. Analys Vi ser att vi har lagt ner mycket arbete på skogsskolan och vår medvetenhet och kunskap kring naturkunskap är god. Då vi kommer till kemiska processer och fysikaliska fenomen är vi inte lika medvetna om och känner en viss osäkerhet att kunna förmedla det till barnen. Vi känner att vi behöver mer kunskap i ämnet. Hur förmedlar vi teknik som medforskande pedagoger? Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Under våra planeringsmöten kommer vi ta del av olika forum som handlar om kemiska och fysikaliska processer och fenomen. Vi kommer lyfta frågan om hur vi förmedlar naturvetenskap och väcker intresse på ett medforskande förhållningssätt. Mål: Andelen förskollärare i förskolan ska vara lägst 50 % Beskrivning av nuläget på vår förskola Förskolan Villa Solvi har fem pedagoger anställda, en förskolechef och en kokerska. Av dessa är: en förskollärare med lång erfarenhet av specialpedagogiskt arbete, samt med arbete av bild och barn. en Waldorfförskollärare med två årig utbildning på Nyckelviksskolan och ett år på Pernbys målarskola Förskolechef en hälsopedagog med delvis lärarutbildning två barnskötare en barnskötare med delvis Waldorfförskollärarutbildning som går sista året på Rektorsprogrammet. All personal går varje år utbildning i brandskydd och första hjälpen för barn. Utbildningen är obligatorisk. Våga Visa Kundenkät Våga Visa, i procent 2014 2015 2016 Alla föräldrar anser att barnen känner sig trygga 100% 100% 100% Det är arbetsro i barngruppen 69% 85% finns ej Analys Vi har som önskemål att en pedagog ska vidareutbilda sig till förskollärare vilket skulle underlätta arbetet med dokumentationen och vårt systematiska kvalitetsarbete. Vi är stolta över att 100 % av föräldrarna anser att barnen känner sig trygga. Siffrorna visar på att vårt arbetssätt med små barngrupper och många pedagoger Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 11(17)
skapar trygga barn och föräldrar. Under åren har vi utökat och förtydligat strukturen i vårt arbetssätt. Siffrorna förtydligar det vi upplever, att ökad struktur leder till ökad arbetsro. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år/ långsiktig lösning Alla som arbetar på förskolan ska ha pedagogisk utbildning. Vi strävar efter att medvetet komplettera varandra i våra pedagogiska utbildningar och erfarenheter. Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 12(17)
Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 13(17)
Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 14(17)
Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 15(17)
Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 16(17)
Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 17(17)