Deltagande skolor - SIH projektet Fysiska tester. Anna Tidén

Relevanta dokument
Barn och ungdomars Lärande - att leda barn och ungdomar. Bosön 17 November 2018 Anna Tidén

Lokal pedagogisk planering i idrott och hälsa

Allsidig rörelseförmåga hos svenska skolelever en studie om grundläggande motorik i olika perspektiv

Idrott och hälsa Friluftsliv, allemansrätt och orientering

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN

Lokal kursplan för idrott och hälsa Wallerska skolan

Idrott och hälsa Lokal pedagogisk arbetsplan vt-14.

Introduktion. Didaktisk ämnesteori i gymnastik. Mål. Innehåll. Barn och fysisk aktivitet i samhället. Idrott i samhället =?

Övningskompendium.

Kartläggningsmaterial för nyanlända elever. Observationsscheman Idrott och hälsa

Vem är motionär? Lars-Magnus Engström. GIH 29 oktober L-M Engström

Strävansmål för de olika arbetsområdena.

Idrott & Hälsa HT-16 Vecka Aktivitet LEKAR & SAMARBETSÖVNINGAR Rörelse Sammansatta grovmotoriska grundformer genom olika lekar utomhus.

Presentation. Jan-Eric Ekberg. Enheten Idrottsvetenskap/Department of. Forskningsområde: Skolämnet idrott och. Biträdande enhetschef.

Målvaktsträning i Sunderby SK, år. En kort sammanställning av utbildningsmaterialet till Svenska fotbollsförbundet målvaktstränarutbildning C

Explosiv Fotbollsträning

Hur rörelsekompetenta är dagens barn och ungdomar?

Idrottsval. PROLYMPIA åk 2-5 Läsåret Information

Idrottsmärket. Det spelar ingen roll vem du är om du inte orkar... Det spelar ingen roll hur duktig du är om du är skadad...

Tummen upp! Idrott och hälsa Kartläggning åk 3

Idrott & Hälsa. Lgr11. Kent Andersson, Kumla

Vetenskaplig studie. Varför utför gymnasieungdomar fysisk aktivitet?

Välkommen till Bollekar som lär. Anna Tidén GIH

Del ur Lgr 11: kursplan i idrott och hälsa i grundskolan

Målkriterier Beskrivning Exempel

Välkomna till mitt. Allsidigt tränad hanterar fler situationer. Sportsbasics.com. All Träning Är Preparering För Tävling (och livet)

Ämnet Idrott och hälsa i Måsöskolan

Centralt innehåll. Rörelse. Hälsa och livsstil. Friluftsliv och utevistelse. Ämnesspecifika begrepp. Rörelse. Hälsa och livsstil.

3.4 IDROTT OCH HÄLSA

Idrott och hälsa. Centralt innehåll. I årskurs 1 3

Lek, idrott, orientering, simning, motorik

Terminsplanering för Idrott och hälsa HT 2014 ÅK1

TRÄNINGSPROGRAM Ämnets syfte

GUNNAR WISMAR BARN OCH UNGDOMSTRÄNING

Pedagogik GR (A), Idrott och hälsa, 30 hp

Pedagogisk Planering. Tappströmsskolan. IDH v (enligt lpo 94)

Finns det en skillnad mellan vad barn tror sig om att klara jämfört med vad de faktiskt klarar?

Skolinspektionen. Idrott och hälsa Elever. Elever. Genomförd av CMA Research AB Februari 2018

Svenska Idrottslärarföreningen Västra

Idrott och hälsa. en kvalitetsgranskning i grundskolans årskurs 7 9

Träningslära. De första fotbollsstegen - för barn i åldrarna 5-16 år

Samband mellan idrott och framgång i skolan! Tjöck skola

Pedagogik GR (A), Idrott och hälsa, 30 hp

IDROTT OCH HÄLSA FÖR ÅK 4-6, 30 HÖGSKOLEPOÄNG, 30 HÖGSKOLEPOÄNG PHYSICAL EDUCATION FÖR SCHOOL YEAR 4-6, 30 HIGHER EDUCATION CREDITS, 30 CREDITS

IDH 3.4 IDROTT OCH HÄLSA. Syfte

Bugg eller boll? - en undersökning av den allsidiga rörelsekompetensen och funktionella motoriken hos elever i dans/musikal- och idrottsklasser

Södra Innerstadens SDF Sofielundsskolan

Didaktisk ämnesteori i gymnastik

Grovmotoriska färdigheter hos elever i årskurs 6 i Stockholmsområdet

Allsidig rörelsekompetens hos barn och ungdomar. En kartläggning av skolelevers funktionella motorik

Om ämnet Idrott och hälsa

TRÄNINGSPROGRAM Ämnets syfte

Börje UFO Spelarutbildningsplan

Betygskriterier Idrott och Hälsa - Risbroskolan

Komplexa rörelser i lekar, spel, och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik.

Jag kan, jag vill och jag vågar!

CENTRALT INNEHÅLL RÖRELSE åk 4-6

Personlig tränare. Daniel Pineda The exercise is the test, the test is the exercise -Cheek

Kan du hoppa jämfota?

IDROTT OCH HÄLSA, PÅBYGGNADSKURS, 20 poäng PHYSICAL EDUCATION AND HEALTH, CONTINUATION COURSE, 20 CREDITS

IDROTT OCH HÄLSA, PÅBYGGNADSKURS, 20 poäng PHYSICAL EDUCATION AND HEALTH, CONTINUATION COURSE, 20 CREDITS

Skolbarnsomsorgens Pedagogiska planering för skogen. PP: Skogen

Arbetsplan för Luossavaaraskolans fritidshem

Träning Yoga. Övningar i yoga som räddar ryggen. Det här passet mjukar upp ryggen. Varsågod - 9 övningar i yoga.

Atleter som spelar fotboll... inte Fotbollsspelare som spelar boll. All Träning Är Preparering För Tävling/Match (och livet)

Det viktigaste är att se till att så många som möjligt är med så länge som möjligt.

LPP Idrott och hälsa Tema 2 Kropp och Genus

Hälsa en uppgift för alla på skolan Vad betyder social bakgrund, livsstil och fysisk aktivitet för hälsa och skolprestationer?

IDROTT OCH HÄLSA FÖR GRUNDLÄRARPROGRAMMET, 30 HÖGSKOLEPOÄNG

Arbetssätt: Åk 1-3 Genom de flesta uppvärmningar träna takt och rörelse till musik. Träna några enkla danser som Sids dans.

Lokal pedagogisk planering för Kvinnebyskolans förskoleklass, läsår 2013/2014

Utmana din balans. Testa din balans

Kungl. Gymnastiska Centralinstitutet. Gymnastik- och idrottshögskolan

IDROTTSHÖGSKOLAN KURSPLAN

Planets och målets storlek

Undervisningen ska utformas så att alla kan delta och utvecklas utifrån sina egna förutsättningar och i samspel med andra.

Passet är framtaget av Lotta Rahm och granskat av sjukgymnast Roy Sandström.

GYMNASTIK ÅRSKURS 1 2

Kari Kiviniemi Spjuttränare Södertälje IF

INFORMATION OM VALIDERING INOM LÄRARLYFTET HT15

Kursupplägg Idrott och Hälsa Årskurs 9

Kartläggningsmaterial för nyanlända elever. Uppgifter Idrott och hälsa

STORA MELLÖSA SKOLAS PROFIL: Hälsa och lärande i samspel

Motoriska aktiviteter i vardagen

Gymnastik och kul på loven. Föräldrar- Barn gymnastik. Barr och Bom. Sport och Spark. Födelsedagskalas. Karate. Lek och Lär

Tummen upp! Idrott och hälsa Kartläggning åk 3

Betyg bedömningsunderlag och motivationsskapare?

Bakgrund Bakgrund självkänsla - motivation. Friskfaktorn Självkänsla. Självbild Vår beskrivning av oss själva

IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte

LPP Idrott och hälsa Tema 4 Samhälle och utevistelser

IDROTTSDIDAKTIK, 30 HÖGSKOLEPOÄNG PHYSICAL EDUCATION WITH AN EDUCATIONAL PERSPECTIVE, BASIC LEVEL, 30 HIGHER EDUCATION CREDITS

IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Läroplan för grundskolan,förskoleklassen ochfritidshemmet 2011

LPP Idrott och hälsa Tema 2 Kropp och Genus

Betyg och bedömning i idrott och hälsa, åk 6. Läsåret

för styrelsen Stenungsund Peter Brusvik SvFF

LPP Idrott och hälsa Tema 2 Kropp och Genus

Broskolans röda tråd i Idrott och hälsa

Transkript:

Ett kroppsligt ABC en motorisk trygghet Att kunna är att vilja!? Anna Tidén SIH-studien Allsidig rörelseförmåga Forskning Praktiska utmaningar Anna Tidén Idrottslärare Botkyrka och Tumba 1985-1995 (åk 1-Gymn) Högskoleadjunkt GIH 1995--- Bollspel, friluftsliv, metodik/didaktik, Stud. rektor Tränarutbildningen, SIH projektet 2000- Doktorand i Nationella forskarskolan i idrottsvetenskap 2010 (80%) Deltagande skolor - SIH projektet Över 2000 elever Skolår 3, 6 & 9 48 slumpmässigt utvalda skolor från hela Sverige Fysiska tester Konditionstest med ergometercykel Styrketester: situps, gripstyrka, hoppspänst, arm hang Rörlighet Statisk balans Längd, vikt Bentäthet 1

Motoriska tester - NyTidstestet Grovmotoriska grundformer och grundformer i kombination Bedömdes på en fyrgradig kvalitativ skala Generella och inte för idrottsrelaterade övningar Intention att inte gynna pojkar eller flickor/elever med idrottserfarenhet Frågeformulär, allmänt Bakgrundsfrågor Ämnet Idrott och Hälsa i skolan Idrott och fysisk aktivitet Din fritid Övrigt Medicinskt frågeformulär Allergier Olyckshändelser och skador Huvudvärk och trötthet Tobak Alkohol Ett kroppsligt ABC motorisk trygghet Vad är allsidig rörelseförmåga, kroppligt ABC och motorik? Samlingsnamn för grundformer, kombinationsmotorik och idrotts- och aktivitetsspecifika rörelser Syftar på en rörelseförmåga som stöder deltagande i lek, dans, idrott och friluftsliv/utevistelse Vad är det man behöver kunna för att vilja? 2

Fundamental movement phase Gå Springa Åla Krypa Rulla Rotera Stability Locomotor Manipulative Axial movements Walking Throwing Static balance Climbing Catching Dynamic balance Jumping Striking Stödja Grovmotoriska grundformer Klättra Hänga Specialized movement phase Balansera Kasta Fånga Hoppa Landa Combinations and elaborations of stability, locomotor and manipulative skills (e.g. Gallahue and Ozmun 1998) Balansera, åla, hoppa, stödja - grundformer Movement skills development Initial, elementary and mature Basic movement skills Stability and balance, locomotion, object control (Schmidt & Wrisberg, 2000) Combination of basic movement skills Activity-, recreationand sports related skills (eg. Clarke, 2005; Gabbard, 2004; Gallahue & Ozmun 1998) 3

Rörelseutveckling Enhandskastet utvecklas från en ovan kaströrelse till en mer ändamålsenlig kaströrelse. I serie ett kastas bollen med hjälp av endast handen och kastet har ingen stödjande rörelse från resten av kroppen. I serie två ser vi hur kroppen används men att timing och höftvridning saknas så att fel ben, det vill säga samma ben som kastarm, leder kastet. I sista bildserien ser vi hur kastet utförs med att armbågen leder kaströrelsen, höften på kastarmens sida vrids bak i initialskedet av kastet så att höft och överkropp kan stödja kaströrelsen och ge kraft åt kastet i slutskedet. Grundformer i kombination (Nyberg & Tidén, 2006, 2012) (Bild, Gallahue & Ozmun, 1998) Balansera glida, flyta i vatten, på snö eller på is Stödja och rotera hjulning, handstående Rulla, rotera olika volter 4

Gripa/greppa, föra/fösa, dämpa med fot eller klubba Olika bollspel Gå, springa, hoppa, klättra Förflyttningssätt i idrott och friluftsliv Kärnkastet handboll, volleyboll, racketspel, brännboll, friidrottens kastgrenar, kasta räddningslina Motorik/ rörelseförmåga Rörelseförmåga fysisk aktivitet Flertalet studier visar att en god rörelseförmåga är relaterad till omfattningen av fysisk aktivitet i olika åldrar Fysisk aktivitet Självbild (eg. Barnett et al., 2009; Hands et al., 2009; Jaakkola et al., 2009; Kalaja et al., 2010a; Okely et al., 2001; Wrotniak et al., 2006). 5

Upplevd rörelseförmåga fysisk aktivitet Ett flertal studier har undersökt relationer mellan fysisk aktivitet, fysisk självkänsla, upplevd förmåga och rörelseförmåga (Barnett et al, 2008; Kalaja et al., 2009; Kajala et al., 2010; Peens et al., 2007; Robinson, 2010) Physical self perception profile - PSPP Global Self- Esteem GSE Physical Self- Worth PSW Liknande studier som genomförts i Sverige på barn i åldern 11-14 år visar även en korrelation mellan fysisk aktivitet och fysisk självkänsla (Raustorp et al., 2005; 2006) Sport Competence SC Body Attractiveness BA Physical Strength PS Physical Condition PC Fox och Corbin, 1989 Rörelseförmåga - fitness Studier om förhållandet mellan olika fysiologiska faktorer som styrka och kondition och rörelseförmåga (eg. Barnett et al., 2008; Haga, 2007; Hands, 2008; Hands et al., 2009; Okely et al., 2001; Stodden et al., 2009). SIH- studien 2001 och 2007 År 2001 identifierades de elever som bedömts ha mindre utvecklad rörelseförmåga som: flickor, yngre (år 3) överviktiga eller feta, svaga enligt styrkeindex, lågaktiva enligt aktivitetsindex. 20 % av eleverna i årskurs 6 bedömdes inte behärska grovmotoriska grundformer (Nyberg &Tidén, 2004) 2007, starka samband mellan; Aktivitetsindex 2001 och bedömd rörelseförmåga 2007 Styrkeindex och för varje steg i styrkeindex så sker en 10 % höjning av motorikpoängen. Om man är överviktig eller fet (BMI) är det minskar möjligheterna med 80% att utveckla en god rörelseförmåga 6 år senare, 2007) (Nyberg &Tidén, 2008 ) 6

Vad behöver vi känna till om individen och om fysiska aktiviteter och för att rekommendera rätt FaR KASAM- Känslan Av SAMmanhang Begriplighet: Kunskap, kompetens och förmåga Hanterbarhet: Inneha eller omfattas av resurser och/eller erfarenheter att klara av Meningsfullhet: Värde(fullt) för personen Antonovsky, 2005 Perspektiv på Meningsfullheten: Kroppsövningens logiker att förstå olika individers smak för och utövande av, eller avståndstagande från, skilda former av kroppsövningslogiker sid 49-77, i Smak för motion (2010) Egenvärde här och nu, för stunden Investeringsvärde för framtiden (Engström) Prestation Tävling och rangordning Utmaning Uttryck Träning Fysisk träning Rörelse- och koncentrationsträning Färdighetsträning Upplevelse Lek och rekreation Friluftsliv/naturmöte Rörelse till musik Samvaro med djur (Engström, 2010) 7

Hur kan vi skapa utvecklande och trygga lärandemiljöer Moment som är bekanta för att bekräfta och förstärka att jag kan Nya kittlande och utmanande övningar för inspiration och vidareutveckling av lärandet Träningen rolig men inte kravlös Hur kan vi skapa utvecklande trygga lärandemiljöer Från det enkla till det svåra och komplicerade Från kända till nya okända Från centrala rörelser till mer perifera Vid nya rörelser, starta lugnt och öka tempot successivt Från handledda, mottagna till de självständigt utförda Från beroende till oberoende Från lekfullt laborerande till mer kvalitativt instruerande Från trygg miljö till tävlingsmoment i ny miljö Avslutande tankar Ett kroppsligt ABC - Inträdesbiljetten till lek och spel samt idrott och friluftsliv? Att kunna en förutsättning för att vilja delta?! Det är roligt att lära sig! Det är roligt att kunna! Att läsa vidare Nyberg, Marie & Tidén, Anna (2008) Vad har hänt med skärmgenerationens motorik?, Svensk Idrottsforskning, nr. 4, s. 32-34 Nyberg, Marie & Tidén, Anna (2007) Allsidig rörelsekompetens ett kroppsligt abc i Idrottsdidaktiska utmaningar, red. Håkan Larsson & Jane Meckbach. Stockholm: Liber AB, s. 70-86 Nyberg, Marie & Tidén, Anna (2006) Allsidig rörelsekompetens hos barn och ungdomar - En kartläggning av skolelevers funktionella motorik. Rapport nr 5 i serien Skola-Idrott-Hälsa. Stockholm: Idrottshögskolan Nyberg M, Tidén A (2004) Flå katt är det något att kunna? I Mellan nytta och nöje: Bilder av ämnet idrott och hälsa, red. Håkan Larsson & Karin Redelius. Stockholm: Idrottshögskolan, s. 189-204 Nyberg, Marie & Tidén, Anna (2004) Att kunna en förutsättning för att vilja?!, Svensk Idrottsforskning, nr. 4, s. 57 60 Nyberg M, Tidén A (2001). Hur rörelsekompetenta är dagens barn och ungdomar?. Svensk idrottsforskning. 2002(3), S-21-26. 8