Allsidig rörelseförmåga hos svenska skolelever en studie om grundläggande motorik i olika perspektiv

Transkript

1 Allsidig rörelseförmåga hos svenska skolelever en studie om grundläggande motorik i olika perspektiv Avhandlingsplan inför planeringsseminarium Anna Tidén Handledare: Karin Redelius Bihandledare: Suzanne Lundvall

2 Inledning... 2 Bakgrund... 4 Allsidig rörelseförmåga... 4 Idrott och hälsa och Physical literacy... 5 Motoriska begrepp och motoriska test... 8 Motorik ett mångfacetterat begrepp... 8 Motorik... 8 Motorisk överföring... 8 Motorisk färdighet, prestation och skicklighet... 9 Motorisk klassificering... 9 Grovmotoriska grundformer och grundformer i kombination... 9 Idrottsspecifika, aktivitetsspecifika grundformer Motoriktester och testning av barns motoriska förmåga Tester för motoriska färdigheter NyTidstestet i förhållande till andra tester Svårigheter med tester av motorisk färdighet Forskningsläge Relationer mellan motorisk förmåga och fysisk aktivitet Relationer mellan fysisk aktivitet, fysisk självkänsla och motorisk förmåga Motorikstudien inom SIH Syfte och frågeställningar Syfte Förslag till frågeställningar Preliminära forskningsområden Område 1 NyTidstestet och kartläggningen av motorisk förmåga Område 2 Sociologiska faktorer och motorisk förmåga Område 3 Fysisk självkänsla och motorisk förmåga Område 4 Upplevd hälsa och motorisk förmåga Område 5 Fysiska kapaciteter relaterade till motorisk förmåga Metodval och forskningsetiska frågor Metoder vid datainsamling Forskningsetiska frågor Referenslista Litteratur och artiklar i tidskrifter Internet

3 Inledning Den här avhandlingen kommer att behandla barn och ungdomars allsidiga rörelseförmåga. Allsidig rörelseförmåga kan ses som ett samlingsbegrepp för de grundläggande rörelser som man som ung behöver utveckla för att kunna delta i idrott, friluftsliv och andra fysiska aktiviteter. De motoriska grundformer som ingår i den allsidiga rörelseförmågan är exempelvis rörelser som att gå, springa, hoppa, krypa, hänga, balansera, kasta och fånga. Mitt intresse för motorik och allsidiga rörelseförmågor har sin grund i att jag under många år arbetat som idrottslärare på grund- och gymnasieskolor samt på Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) som lärarutbildare. Vid kontakter med idrottslärare och även med idrottstränare inom föreningsidrotten framkommer inte sällan en oro inför vad barn och ungdomar idag kan motoriskt eller snarare för vad de inte kan. Ibland utrycks det i termer av att de unga blir sämre och sämre praktiskt och inte kan någonting. Men vad är det eleverna blir sämre på, om de nu blir det, och vad behöver de egentligen lära sig i form av grundläggande rörelser? Det finns många angelägna frågor att ställa runt det område som rör barns och ungdomars allsidiga rörelseförmåga: Om nu barn och ungdomar rör sig för lite, som det ofta hävdas idag, och istället spenderar tid framför datorer eller TV-skärmar, hur påverkar det utvecklingen av den allsidiga rörelseförmågan? Mår barn som rör sig mycket och har en god motorisk förmåga fysiskt och psykiskt bättre än de som inte gör det? Kan man anta att barn som har föräldrar som är mycket fysisk aktiva rör sig mer än andra barn? Föreligger det några skillnader mellan pojkar och flickor när det gäller vilka rörelser de behärskar och vad kan det i så fall tänkas bero på? Finns det någon relation mellan den allsidiga motoriska förmågan och den fysiska självkänslan? Finns det något samband mellan motorisk förmåga och olika fysiologiska parametrar som balans, grip-, mag-, ben- och armstyrka samt kondition? Och, den högst angelägna frågan, finns det något samband mellan rörelseförmåga och om, på vilket sätt och hur ofta man är fysiskt aktiv? Vissa av ovanstående frågor har belysts till en del, men många återstår att besvara. Min förhoppning med denna avhandling är att kunna bidra med ökad kunskap inom området. Som grund för avhandlingsarbetet ligger den flervetenskapliga studien Skola-Idrott- Hälsa (SIH) som statade 2001(Engström, 2004). 1 Det övergripande syftet med SIH-projektet var att kartlägga villkoren för barns och ungdomars fysiska aktivitet och hälsa under skolåren. SIH-projektet innehåller studier om upplevd medicinsk hälsa, fysiologisk status och 1 SIH projektet (acc ) 2

4 grundläggande variabler som längd och vikt, inställning till och upplevelser av ämnet idrott och hälsa, grad av fysisk aktivitet och fritidsintressen och en mängd andra bakgrundsfrågor. Några av de frågeställningar rörande motorik som nämndes inledningsvis, fanns också med vid starten av SIH-projektet. Detta ledde till att jag och min kollega Marie Nyberg utvecklade ett motoriskt test (NyTidstestet) för att kunna kartlägga barns allsidiga rörelseförmåga/motorik i skolår 3, 6 och 9. Vid den första datainsamlingen 2001 testades drygt 1700 barn. Under de följande åren, , har ett antal uppföljningsstudier genomförts som behandlat ursprungliga frågeställningar men även nya. I den första uppföljningsstudien 2002 var syftet exempelvis att belysa hur olikheter i barns fysiska aktivitet avspeglades i motorisk förmåga och hälsotillstånd samt även att analysera närmiljöns betydelse. 2 I studien som genomfördes 2007 ingick de barn som 2001 gick i skolår 3 och som 2007 gick i skolår 9. Syftet då var att studera omfattning av fysisk aktivitet, interaktioner mellan övervikt, kondition och muskelstyrka samt upplevd hälsa men även att följa elevernas motoriska utveckling för att undersöka om den motoriska förmågan förändras under skolåren. Den empiri som finns från alla delstudier är mycket omfattande och torde vara unik i sitt slag. Vissa delar är bearbetade och publicerade men det finns mycket data kvar att analysera. Resultat från de motoriska testerna är delvis bearbetade men det finns en stor mängd kunskap som ännu inte kommit fram dels rörande barns och ungdomars allsidiga förmåga i allmänhet, dels rörande relationen mellan olika variabler av både fysiologiskt, medicinskt och samhällsvetenskapligt slag. Föreliggande avhandling kommer att utgå från den stora mängd empiri som redan är insamlad men som behöver bearbetas och analyseras ytterligare. Frågeställningarna är många och avhandlingen kommer inte att kunna behandla allt men jag ser gärna att den är belyser det motoriska området ur olika kunskapsperspektiv. Jag hoppas att diskussionerna kring den föreliggande avhandlingsplanen kan ge några svar på vilka ingångar som är både möjliga och mer eller mindre intressanta att öka kunskapen om och vilken riktning som bör prioriteras i avhandlingsarbetet. 2 Ur kompletterande ansökan till tidigare tillstyrkt projekt Idrott och hälsa underskolåren till Forskningsetiska kommittén Karolinska Sjukhuset i Stockholm. 3

5 Bakgrund Allsidig rörelseförmåga Varför är det då viktigt att öka kunskaperna inom det område som rör allsidig rörelseförmåga och motorik hos barn och ungdomar? Ett skäl är att allsidig rörelseförmåga är ett av de centrala kunskapsområden som ingår i ämnet idrott och hälsa. Att behärska de grovmotoriska grundformerna är ett av uppnåendemålen i skolår fem i nuvarande kursplan (Skolverket 2002). I det förslag som finns till kommande kursplan får den allsidiga rörelseförmågan ett stort utrymme och den ges stor tyngd. 3 En ökad kunskap inom området är betydelsefullt för idrottslärare vid planering och genomförande av idrottsundervisning i olika åldrar. Motoriska kunskaper och förmågor är, som jag ser det, särskilt viktigt att utveckla i de yngre åldrarna eftersom de ligger till grund för all annan fysisk aktivitet. Ett annat skäl är att barns lek och idrott är viktig för deras totala utveckling. Inte minst handlar det om att de ska kunna känna trygghet och tillit till den egna kroppens förmåga. Det är inte ovanligt att barn med sämre allsidig rörelseförmåga väljer bort lek och idrott på grund av låg självkänsla, rädsla för att misslyckas eller skämmas. (Gallahue & Ozmun, 2001; Burton & Martsens, 1986; Skard & Vaglum, 1989) Barnen går då miste om både möjlighet till rörelseträning genom aktiviteterna och social utveckling tillsammans med andra. Det är särskilt viktigt att stimulera till lek och idrott i unga år då motorisk träning är speciellt gynnsam ur inlärningssynpunkt (Gallahue 1976). Basfärdigheter och tekniska finesser som vi lär i unga år verkar också finnas kvar. Det är inte alls ovanligt att vi kan utföra rörelser som vi lärt oss som barn även om vi inte utfört dessa på länge. Att kunna cykla eller simma kan vara sådana basfärdigheter. Har vi lärt oss dessa så kan vi dem. Ett annat skäl till varför det är viktigt att barn uppmuntras att delta i olika rörelseaktiviteter är att inte bara den motoriska förmågan ökar. Ericssons (2008) studier visar att om det inom ramen för skolans verksamhet ges möjlighet till ökad fysisk aktivitet, ökar också och koncentrationsförmågan hos eleverna. Barn med en väl utvecklad fysik och motorik har även högre fysisk självkänsla, blir lättare accepterade av andra och får en högre status i grupper (Duesund, 1996). Detta gäller framförallt pojkar där bra fysisk och god motorik verkar vara en särskilt viktigt. De fysiskt- och motoriskt utvecklade barnen blir också bättre behandlade av vuxna och åtar sig oftare ledarroller i grupper (Cratty,1979). 3 Förslag (acc ) 4

6 Fysisk aktivitet, idrotts- och motionsvanor Att som ung utveckla en bred fysisk rörelserepertoar och att ha höga betyg i idrottsämnet har ett tydligt samband med fysisk aktivitet och regelbunden motion i medelåldern (Engström 2008). Medlemskap i idrottsförening eller om man varit mycket idrottsligt aktiv som ung verkar vara av mindre betydelse (Engström 2008). Ger en allsidig och bred rörelserepertoar en trygghet som är mer avgörande än intensiv idrottsaktivitet för framtida motionsvanor? När ungdomar ägnar sig åt organiserad träning så utvecklas den motoriska förmågan och det framförallt bland flickorna (Okely, Booth, & Patterson, 2001). Förmågan att behärska och manövrera racketar, bollar och andra idrottsredskap påverkar hur fysiskt aktiv man är och vilken kondition man utvecklar (Barnett et al. 2008). Det finns också samband mellan hur mycket man rör sig och självkänslan (Raustorp et al. 2005, 2006). Således finns samband mellan fysisk aktivitet, självkänsla och motorisk förmåga både vad gäller utvecklande av kondition och motionsvanor (Okley et al., 2001, Raustorp et al. 2005, 2006, Barnett et al. 2008a, Barnett et al. 2008b, Biddle S et al 1993, Crocker, Eklund & Kowalski 2000). Men det finns all anledning att studera dessa samband vidare ur sociokulturella perspektiv för att få en ökad kunskap om bakomliggande faktorer. Idrott och hälsa och Physical literacy Skolan har till uppgift att utveckla alla barns fysiska och psykiska hälsa, bland annat genom ämnet idrott och hälsa.(skolverket 2002) Ämnet har dock en tendens att vara en reproduktion av idrottsrörelsens mål, innehåll och värderingar (Ekberg, 2009; Peterson, 2008). Specialisering och tävlingsverksamhet ligger inte i linje undervisningsmålen i idrott och hälsa. De barn och ungdomar som redan valt bort idrottsrörelsens verksamhet kan bli svåra att nå och gruppen som redan är engagerad får more of the same. Jag anser att skolan kan innehålla samma aktiviteter som föreningsidrotten men det är på vilket sätt och med vilka mål som bör studeras vidare. Pågående diskussioner handlar om ämnets innehåll, legitimering och identitet. Att ta utgångspunkt i begreppet Physical literacy, i Sverige översatt till fysisk bildning,(ekberg, 2009), kroppslig kompetens (Larsson, 2007) och fysikförmåga alt. fysisk kompetens (Lundvall & Meckbach, 200x) kan vara en möjlighet att skifta fokus. En fråga man bör ställa sig är på vilka sätt undervisningen i idrott och hälsa skall skilja sig avseende mål och innehåll i förhållande till föreningsidrotten. Ett alternativ är att ta utgångspunkt i begreppet Physical literacy där rörelseförmåga ingår som en central del (Wall & Murray, 1994; Whitehead 2001, 2007). 5

7 Den rådande definitionen av Physical literacy kan sammanfattats enligt följande: 4 As appropriate to each individual s endowment, Physical Literacy can be described as the motivation, confidence, physical competence, knowledge and understanding to maintain physical activity throughout life. Och mer detaljerat som: Physical literacy can be described as a disposition characterized by the motivation and confidence to capitalise on our movement potential to make a significant contribution to the quality of life. As humans we all exhibit this potential, however its specific expression will be particular to the culture in which we live and the capabilities, particularly those related to movement, with which we are endowed. An individual who is physically literate moves with poise, economy and confidence in a wide variety of physically challenging situations. The individual is perceptive in reading all aspects of the physical environment, anticipating movement needs or possibilities and responding appropriately to these, with intelligence and imagination. A physically literate individual has a well established sense of self as embodied in the world. This together with an articulate interaction with the environment engenders positive self esteem and self confidence. Sensitivity to and awareness of our embodied capacities leads to fluent self expression through non-verbal communication and to perceptive and empathetic interaction with others. In addition the individual has the ability to identify and articulate the essential qualities that influence the effectiveness of his/her own movement performance, and has an understanding of the principles of embodied health, with respect to basic aspects such as exercise, sleep and nutrition. Fritt översatt tolkar jag begreppet: Att en individ utifrån egna förutsättningar, begåvning och inre motivation utvecklar sin rörelseförmåga och sin kroppsliga potential för att öka och bidra till livskvalitet både i dagsläget och i framtiden. Dessutom deltar individen med självförtroende och självkänsla i rörelseaktiviteter där hon/han kan läsa av och anpassa sina rörelser i förutsedda och oförutsedda situationer samt tillsammans med andra individer. Förkroppsligat lärande handlar även om individen förstår principer för hälsa, träning, sömn och nutrition. Lärare bör utveckla undervisningsmetoder där lärandet sker utifrån elevens förmåga att uppleva och lära samt delaktighet mer än utifrån aktivering i en rad olika idrottsliga aktiviteter. Den kunskapssyn och de utgångspunkter som lärare har vid planering och genomförande av idrottsundervisning fordrar en förflyttning av fokus från en aktivitetscentrerad prestationsmodell till personcentrerad delaktighetsmodell (Larsson, 2007). Detta kräver ett integrerat perspektiv hos idrottslärare. Det vill säga att lärare har förmåga att sätta in kropp och rörelse i både humanbiologiska, sociala och kulturella perspektiv (Larsson, 2007). Enligt Ekberg (2009) saknar ämnet idrott och hälsa gemensam begreppsapparat, målen är otydliga och ämnet spretigt i förhållande till andra skolämnen Skälet är att dagens 4 Whitehead, M. The current working definitions of physical literacy, (acc ) 6

8 kursplaner ger möjlighet till olika tolkningar om både innehåll och genomförande. Ett tydligare fokus på det kroppliga lärandet, på det grovmotoriska kunskapandet och på bildningsbegreppet viktigt menar Ekberg (2009). Ett av skolans mål är att stärka elevernas intresse för fortsatt fysik aktivitet. Kunskaper om grundläggande rörelseförmåga, fysisk självkänsla och fysisk aktivitet skapar möjligheter att nå dessa mål. Undervisningen måste i de yngre åldrarna särskilt inriktas mot att ge eleverna möjligheter att utveckla en allsidig rörelserepertoar som en del i den fysiska bildningen. Detta kan även vara ett bidrag, tillsammans med andra, för att utveckla den begreppsapparat och förtydliga innehållet och stärka identiteten som ämnet saknar i idag (Ekberg, 2009). En ökad kunskap inom området allsidig rörelseförmåga kan därmed vara ett viktigt bidrag till ämnet idrott och hälsa. Vilka didaktiska överväganden, vilka metoder och vilket innehåll behöver lärare i skolan beakta för att barnen skall utveckla en allsidig rörelseförmåga och därmed uppnå målen med ämnet? 7

9 Motoriska begrepp och motoriska test Motorik ett mångfacetterat begrepp Motorik är ett mångfacetterat begrepp som omfattar både motorisk kontroll av mindre rörelser och det faktiska utförandet av både enkla och komplicerade rörelser i både idrott och vardagliga situationer. När motorikstudien initierades och genomfördes i samband med SIHprojektet definierade jag och Marie Nyberg begreppet allsidig rörelsekompetens som ett samlingsnamn för grundformer, kombinationsmotorik samt idrottsspecifika grundformer (Nyberg & Tidén, 2006). Vi åsyftar en samlad motoriskt förmåga för att kunna delta i idrott, friluftsliv och andra fysiska aktiviteter. Valet av begreppet allsidig rörelsekompetens grundar sig på den långa erfarenhet vi har inom skola och idrottsrörelse där vi konstaterat att barn med bred rörelserepertoar uppvisar rörelseglädje, initiativförmåga och lust att lära sig nya rörelser. Jag kommer nu att beskriva några motoriska begrepp som ofta förekommer i sammanhanget, vissa är mer vetenskapligt belagda och andra mer allmänt vedertagna. Motorik Motorik omfattar alla funktioner och processer som hjälper till att styra och kontrollera våra kroppsliga rörelser (Langlo Jagtöien, et al., 2002). Några exempel är psykomotorik där samspelet mellan motorik och psykiska faktorer som stress och motivation är involverade. Sensomotorik innebär att rörelsen bygger på sinnesimpulser som bearbetas och tolkas och ger ett perceptoriskt svar som i sin tur styr våra rörelser. Viktiga sinnen för styrning av rörelser är balanssinne, led- och muskelsinne, känsel, syn och hörsel och dessa signaler är ständigt påkopplade när vi rör oss. Sensomotoriken är viktig vid inlärning av rörelser då den utgör en erfarenhetsgrund via kontinuerlig återkoppling från sinnena. Motorisk överföring Motorisk överföring innebär att motoriska program från tidigare inlärda rörelser tas till vara när man skall lära sig nya rörelser. Forskningen är inte entydig, men det finns indikationer på att man drar nytta av dessa program när man lär sig nya rörelser. Kan man utföra kärnkast har man nytta av den kunskapen när man skall lära sig att slå en serve i tennis eftersom rörelserna liknar varandra. Effekten av motorisk överföring diskuteras utifrån positiv överföring, negativ överföring eller ingen överföring alls (Schmidt & Wrisberg, 2000; Marteniuk 1976). Med positiv överföring menas att man har god nytta av tidigare motoriska program för en ny rörelse. Överföringseffekten kan dock vara negativ om man lärt in en rörelse felaktigt och vill lära om. Miljö, motivation och rörelseuppgiftens svårighetsgrad påverkar inlärningen av nya 8

10 rörelser och det gör att överföringsmekanismer svåra att studera. Enligt Gabbard (2000) är det viktigt att barn lär sig motoriska grundformer som att kasta, hoppa och springa för att sen ha nytta av det när de skall lära sig andra mer komplexa rörelser och idrotter. Motorisk färdighet, prestation och skicklighet Motoriska program är en serie motoriska kommandon som är i förväg strukturerade på beslutsnivå och som fastställer de väsentliga delarna i en skickligt utförd rörelse (Schmidt & Wrisberg, 2000). Det medför att individen kan använda sina rörelseerfarenheter nästa gång motsvarande rörelse ska utföras. Företeelsen brukar kallas automatisering och är gynnsam när rörelsen lärts rätt, men kan ibland vara negativ om man vill avbryta en påbörjad rörelse eller lära om en felaktigt inlärd rörelse. Motorisk färdighet innebär förmåga att lösa givna rörelseuppgifter. Motorisk prestation innebär förmåga att nå målet med maximal sannolikhet och med minimal tids- och energiåtgång (Schmidt & Wrisberg, 2000). Motorisk färdighet i kombination med en bättre motorisk prestation betyder att en rörelse utförs med lyckat resultat, utan onödiga rörelser och på optimal tid, vilket kan definieras som motorisk skicklighet. Motoriskt lärande innebär förändringar i den inre processen som bestämmer förmågan att utföra en rörelse. Nivån höjs genom träning och bestäms av att prestationerna ligger på en jämn nivå (Schmidt & Wrisberg, 2000). Motorisk klassificering Förutsägbarhet är ytterligare en aspekt som har betydelse för hur komplicerad en rörelse är, det vill säga i vilket sammanhang och i vilken miljö rörelserna ska utföras. En kullerbytta som ska utföras på en matta kan verka relativt enkel i förhållande till att ha kontroll över en boll i ett bollspel eller en bollek. Vid kullerbyttan är du medveten om vad som skall göras, mattan ligger stilla och ingen annan person kommer att vara involverad. I bollekar kan du däremot inte veta var dina kamrater kommer att springa eller var bollen kommer att kastas, så ditt rörelsemönster måste anpassas till detta. Beroende på i vilket sammanhang rörelsen skall utföras kan vi placera olika rörelsemoment längs en skala där slutna färdigheter (closed skills) befinner sig i den ena änden och öppna färdigheter (open skills) i den andra (Schmidt & Wrisberg, 2001). En kullerbytta hör till de slutna rörelserna och bolleken till de öppna. Grovmotoriska grundformer och grundformer i kombination Med grovmotorik avses rörelser som involverar stora muskelgrupper som att gå, hoppa och krypa, medan finmotorik avser aktivering av små muskelgrupper i exempelvis händerna. 9

11 Utveckling av rörelser går via behärskande av stora grovmotoriska rörelser till ett mer detaljerat och förfinat utförande. De grovmotoriska rörelserna utvecklas enligt samma mönster hos alla individer, men i olika takt och vid olika åldrar. Utvecklingen sker enligt två principer, dels den proximodistala principen som innebär att rörelser med centralt belägna kroppsdelar utvecklas före rörelser med perifera kroppsdelar som händer och fingrar, dels den cephalokaudala principen som betyder att rörelser utvecklas från huvudet och nedåt (Hwang & Nilsson, 2003). Med grovmotoriska grundformer avses de rörelser som ligger till grund för fortsatt rörelseutveckling. Dessa grundformer anses vara balansera, klättra, krypa, åla, hänga, stödja, kasta och fånga, rulla/rotera, hoppa/landa, gå och springa (Hwang & Nilsson 2003). Utifrån dessa grundformer och kombinationer utvecklas olika färdigheter som i många fall är viktiga för fysik aktiviteter som lek och idrott. I den fortsatta rörelseutvecklingen kombineras de enskilda grundformerna med varandra, ibland kallad kombinationsmotorik. Grundformer och grundformer i kombination utvecklas sedan till att blir säkrare och mer precisa. Dessa utvecklingsnivåer kan utryckas som outvecklad form/initial, utvecklad form/elementary och förfinad form/mature (Hwang & Nilsson, 2003; Gallahue & Ozmun 1998). På detta sätt kan man kvalitativt urskilja olika rörelsemönster, bedöma hur automatiserade de är samt se hur de utvecklas med träning och mognad. Idrottsspecifika, aktivitetsspecifika grundformer När kombination av olika grundformer behärskas kan dessa utvecklas vidare och bli mer idrottsspecifika. Vid äventyrslekar i naturen och i gymnastiksalen är grundformer som hoppa, klättra, hänga, springa, balansera viktiga att behärska. Grundformerna balansera, gå, springa, hoppa samt klättra är grundförutsättningar för de förflyttningssätt som används i samband med olika former av friluftsliv. Att glida och flyta i vatten, på snö eller is utgår från grundformen balans. Olika övningar i redskapsgymnastik är alla utvecklingar av enskilda grundformer som sedan kombineras med varandra. Exempelvis är både hjulning och handstående en kombination av stödja och rotera. Ett sidhopp kombineras med springa, hoppa, stödja, balansera och rotera. Gymnastikens volter är en utveckling av grundformen rulla/rotera, och barr- och räckövningar av grundformerna hänga och stödja. I friidrott utgår alla grenar från grundformerna springa, hoppa och kasta. Inom löpgrenarna finns både sprintdistans- och terränglöpning. Hopp kan utföras såväl långt som högt och i kastgrenarna återfinns kärnkastet som grund. I bollspelen återfinns de flesta grundformer samt förfiningar av dessa, till exempel gripa/greppa, föra/fösa, dämpa med kropp, fot eller klubba. I alla 10

12 bollspel utgör balans och kroppskontroll viktiga förutsättningar. Kärnkastet är en rörelse som används i många idrotter som exempelvis handboll, volleyboll, racketspel, brännboll samt friidrottens kastgrenar. Dessa idrottsspecifika grundformer är exempel på funktionell motorik som utvecklas till allsidig rörelsekompetens som i sin tur utgör grunden för lek, idrott och friluftsliv eller andra aktiviteter. Det finns alltså en mängd både allmänna och vetenskapligt belagda begrepp inom området. Hur kan man då testa och verifiera motoriska kunskaper eller förmågor? Vad finns det för vanligt förekommande tester, vad är syftet med dessa tester? På vilka sätt har dessa metoder används inom forskning och vad har det resulterat i för kunskaper på området? Jag kommer nu att ta upp några motoriska tester, beröra den problematik som finns kring testning samt redovisa resultat av några svenska och internationella studier. Motoriktester och testning av barns motoriska förmåga Vilka verktyg förekommer inom motorisk testmetodik idag och vad finns dokumenterat mot bakgrund av testernas funktion, metodik och urval av rörelser Jag kommer här att redovisa ett urval av de tester som finns tillgängliga inom området. Men även en uppdatering på vad av som har utvecklats eller reviderats de senaste sju-åtta åren. Jag kommer också att beröra svårigheter vid testning samt några kritiska röster kring testning av motorisk förmåga. Tester för motoriska färdigheter En vanlig benämning för motoriska tester är Movement Skill Assessment Tools. Många av testverktygen innehåller finmotoriska och grovmotoriska rörelser, rörelseförmåga under förflyttning, rörelseförmåga med handredskap eller bollar eller rörelseuppgifter inriktade mot stabilitet och balans. Flertalet av testerna är skapade för och anpassade till barn i förskoleåldern och syftet har oftast varit att upptäcka barn med störningar, sjukdomar eller andra svårigheter (Cools et al., 2008). På senare år har det tillkommit motoriktester som är inriktade på att kartlägga generell rörelsekompetens hos barn och ungdomar (Cools et al., 2008). Avseende grovmotoriska rörelser så finns inte så stora skillnader mellan testerna men när rörelserna blir mer idrotts- eller aktivitetsspecifika så spelar miljön och kulturen en större roll. Som exempel kan nämnas att slå med slagträ på en stilla boll (striking with a bat on a ball from a tee) finns i tester som är konstruerade i länder där idrotter som softball och baseball är vanliga. Det gör att det kan bli problematiskt att använda testerna om man inte gör justeringar för den miljö och kultur där testet skall användas. Att konstruera universella 11

13 kulturellt okänsliga test anses svårt och det är upp till användarnas eller forskarnas tolkning, justering och val av test som avgör om studierna blir tillförlitliga (Tripathi, Joshua, Kotian & Tedla, 2008). Här följer en genomgång av några av de vanligast förekommande testerna i internationell forskning som inriktar sig på att mäta FMS, fundamental movement skills (Cools et al., 2008). Motoriktest fur Vier - bis Sechjährige kinder, (MOT 4-6), tyskt test som bygger på Körper Koordinationtest fur kinder KTK och Lincoln Oseretsky Motor Development Scales (LOMDS) (Zimmer & Volkamer, 1987, 2006). MOT 4-6 mäter motorisk status bland 4-6 åringar och innehåller 18 delmoment Syftet med testet är att i åldersgruppen 4-6 år identifiera motoriska svagheter för att pedagogiskt kunna utveckla dessa rörelsefärdigheter. Testet genomgår för tillfället en revidering. Movement Assessment Battery for children, (Movement ABC) kommer från USA och är en version av Test of Motor Impairment (TOMI) som i sin tur härstammar från LOMDS ( Henderson & Sugden, 1992, 2007). Movement ABC mäter FMS och identifierar samt beskriver rörelseinskränkningar hos barn i åldrarna 4-16 år. Testet innehåller 32 delmoment samt är indelat i tre ålderskategorier 3-6 år, 7-10 år samt år. Testet reviderades 2007 och det har tillkommit kvalitativa kriterier samt de tre ålderskategorierna. Normer för olika åldersgrupper har konstruerats efter ett flertal studier. Testet har används flitigt i USA och Canada men även en hel del i Europa samt i Kina och Japan. Test of Gross Motor Development (TGMD-2) kommer från USA och är ett test skapat för att identifiera sent utvecklade barn i förhållande till jämnåriga i åldern 4-10 år (Ulrich, 1985). Rörelser som testas är att hoppa, springa, gallopera, sidlöpning och horisontella hopp samt rörelser med bollar som tvåhands striking, stillastående dribbling, fånga, sparka, överarms kast och underarmsrull. Andra test som förekommer men som inriktar sig på att identifiera och upptäcka sjukdomar eller funktionshinder är; Peabody Development Scales 1983 och 2000 från USA (Folio & Fewell, 1983, 2000). PDMS 2 används för att testa för barn med funktionsnedsättningar 0-6 år; Körper Koordinationtest fur Kinder 1974 och 2007 från Tyskland (Kiphard & Shilling, 1974, 2007). KTK screenar för hjärnskador, lär- och beteendestörningar hos barn i åldern 5-14 år; Maastriche Motoriek Test MMT 2004 från Holland (Vles, Kroes & Feron, 2004). MMT används för att upptäcka barn med ADHD i åldern 5-6 år; Bruiniks-Oseretsky Test of 12

14 Motor Profiency 1978 och 2005 från USA (Bruininks & Bruininks, 1978, 2005). BOTMP- BOT 2 används för att upptäcka barn med Asbergers syndrom, DCD (developmental coordination disorder) eller MR (mental retardation). Jag tar upp dem här mer för att de är används och att delar av dem ligger till grund för andra tester. I Sverige förkommer testerna MUGI (Ericsson, 2003), Motorisk Utveckling som Grund för Inlärning, FBH-provet (Bille et al. 1992), (FBH förkortning av Folke Bernadotte Hemmet) och Se, upptäcka och förstå (Sandborgh Holmdahl & Jansson 1992) samt NyTidstestet (Nyberg & Tidén 2005). I MUGI testet utgår rörelserna framförallt från två andra test, MPUtestet ( Holle et al, 1978) samt FBH-provet men delar återfinns även i BOTMP-testet. (Bruininks & Bruininks, 1978) MUGI innehåller 15 olika rörelsebedömningar. FBH-provets avsikt är att identifiera barn med perceptuella och motoriska svårigheter i förskola och skola. I testets rörelsedel återfinns både finmotoriska och grovmotoriska övningar. Testet innehåller 15 olika rörelser men det finns även en testdel som utvärderar barns finmotorik och som innehåller övningar med papper, penna och sax. I Se, upptäcka och förstå använder man leken som testmetod och testet riktar sig mot barn i sex- sjuårsåldern för att studera om de behärskar en motorisk skolkompetens, d.v.s. behärskar sin kropp och sina rörelser så att vardagliga skolsituationer kan hanteras. Syftet med observationerna är också att få kunskap om respektive barns behov och om vilka barn som behöver extra mycket rörelseträning. NyTidstestet i förhållande till andra tester När jag och min kollega i samband med SIH:s motorikstudie skulle bestämma oss för ett test gjorde vi en genomgång av då befintliga tester. Vi hittade inte något test som vi ansåg vara användbart för vårt syfte, en kartläggning av motorisk förmåga avseende grundformer och grundformer i kombination. Därför skapade vi istället ett nytt motoriskt test, vilket vi benämnde NyTidstestet (efter Nyberg Tiden). Testet finns beskrivet i termer av konstruktion, urval, metod, bedömning, validitet och reliabilitet samt några resultat av studien 2001 (Nyberg & Tidén, 2006). Den empiri som finns och som jag kommer att använda i avhandlingsarbetet bygger på NyTidstestets kartläggning och datainsamling. När vi konstruerade NyTidstestet 2001 var vår avsikt att mäta och ta reda på vilka grundläggande motoriska rörelser som eleverna i skolår 3, 6 och 9 behärskar. Eftersom de befintliga testerna inom motorik inte uppfyllde våra önskemål så konstruerade vi ett nytt motoriskt test. Motivet var att utforma ett test som avspeglade barns och ungdomars allsidiga 13

15 rörelsekompetens. 5 Urvalet av rörelser baserades på, allsidighet, grovmotoriska grundformer och grundformer i kombination. Befintliga tester, teorier kring motorisk utveckling och diskussioner med kollegor har legat till grund för konstruktionen av testet. Vår egen erfarenhet från både lärarskap i skolan och ledarskap i idrottsrörelsen har varit till stor nytta. Rörelserna valdes med intentionen att kön eller idrottsbakgrund inte skulle få för stor betydelse när vi sammanförde resultaten från alla rörelse stationerna. De rörelser som ingår är grovmotoriska grundformer samt grundformer i kombination. Grundformer; Rotationer i olika plan samt framåt och bakåt: Rulla stock, Kullerbytta framåt, Hjulning, Flå katt i ringar Stödja, styrka och bålstabilitet: Stödja på raka armar mellan plintar, Bygga tak, Handstående mot vägg, Ta sig över/till hinder med hjälp av linor. Hoppa, koordination: Rephoppning, Jämfota hopp samt enbenshopp, Sidhopp Åla/krypa: Åla under lågt hinder. Balans: Balansgång framlänges och baklänges på bom Hantering av handredskap, bollar studsa, kasta och fånga: Bollbana, studsa dribbla en bolla mellan koner samt kasta fånga, Kasta ärtpåsar i rockring, precisionskast, Kärnkast stillastående och med ansats. Grundformer i kombination: Sidhopp Ta sig över/till hinder med hjälp av linor, Bollbana, studsa dribbla en bolla mellan koner samt kasta fånga, Rephoppning, Flå katt i ringar. Sammanlagt innehåller testet 16 rörelser för årskurs 3 och 18 för årskurs 6 och 9. Rörelserna bedöms kvalitativt, hur rörelserna utförs inte vilket resultat rörelser ger. Därför utformade vi bedömningskriterier på fyra nivåer till varje rörelse. Den enda rörelsen som bedömds kvantitativt är precisionskast, där antalet träff räknades. I vissa andra test genomförs antalet repetitioner av en rörelse på viss tid, exempelvis antalet gånger som man kan studsa en boll under30 sekunder. Men vår avsikt var att studera hur de lyckades att genomföra rörelserna gentemot våra stipulerade kriterier. De största skillnaderna mellan NyTidstestet och andra tester inom motorik är ändamålet, de kvalitativa kriterierna, målgruppen 9-15 år samt att rörelserna är anpassade efter vår rörelsekultur och att testet kan genomföras i de flesta traditionella svenska gymnastiksalar och idrottshallar. Svårigheter med tester av motorisk färdighet Att mäta eller testa generell motorisk förmåga kan ibland anses vara svårt eftersom många olika saker samspelar eller påverkar. Barn utvecklas olika och det kan skilja sig både mellan pojkar och flickor samt i vilken takt utvecklingen sker. Vissa anser att motorisk kapacitet är komplex och även om man testar många rörelser för att erhålla ett tillförlitligt resultat så 5 Allsidig rörelsekompetens används i SIH studien som ett samlingsnamn för grundformer, kombinationsmotorik samt idrottsspecifika grundformer. 14

16 skulle testningen ta för lång tid i förhållande till den kunskap man får ut (Netelenbos, 2001a, 2001b). Det finns inte heller någon definition eller något mått på en hel motorisk kapacitet eller normer/ golden standard för motorik och rörelseförmåga (Cools et al., 2008). Sammanfattningsvis kan dock konstateras att vid testning av rörelseförmåga måste många aspekter tas i beaktande, ändamålet med testningen, barnens ålder och syftet med det valda testverktyget, hanterbarheten av testet, bedömarnas kunskaper och erfarenheter, kulturella perspektiv samt tidsåtgången och miljön vid genomförandet av testet (Cools et al., 2008). Testerna som här belystes har använts vid forskning och jag kommer nu att beskriva ett mindre urval av studier som berör områdena motorisk förmåga, fysisk självkänsla, fysisk aktivitet. 15

17 Forskningsläge Studier om skolelevers motoriska förmåga har endast sparsamt förkommit inom svensk forskning. I dagsläget är det endast Ingegerd Ericssons pedagogiska avhandling (2003) om motorisk förmåga relaterat till prestationer i svenska och matematik samt koncentrationsförmåga som publicerats, förutom motorikstudien inom SIH (2005). Området fysik aktivitet relaterat till bland annat fysisk självkänsla har Raustorp m.fl studerat (2005, 2006). Däremot finns det ett flertal studier internationellt som genomförts för att studera korrelationer mellan fysisk aktivitet, motorisk förmåga och fysisk självkänsla. Enligt Fox och Corbin, (1989) består fysisk självkänsla av delarna sport competence, body attractiveness, phycical strengh and phyciscal condition. Relationer mellan motorisk förmåga och fysisk aktivitet Flertalet studier visar att en bra motorisk kompetens påverkar graden av fysisk aktivitet positivt. En studie av Okely et al. (2001) visar att ungdomar i åldern år som deltar i organiserad träning klarar motorisk tester bättre och att träning gav större effekt på motorisk färdighet hos flickor än hos pojkar. Resultat från senare studier påvisar samband mellan rörelseförmåga i förskoleåldern och kondition sex år senare (Barnett et al., 2008a). Det var särskilt motoriska färdigheter som object controlled skills / ex. bollar, slagträ som har var mest utslagsgivande på konditionsvärdet senare. Samma studie är även genomförd med ett tillägg av fysisk självkänsla, Physical Self-Perception Profile - Children and Youth, (PSPP- CY) (Barnett et al. 2008b, Fox & Corbin, 1989). Där framkommer att även upplevd motorisk förmåga är viktig för att vara fysiskt aktiv och utveckla en god kondition. Ingen annan longitudinell hade tidigare kunnat påvisa ambandet mellan faktisk och upplevd rörelseförmåga och fysisk aktivitet och kondition. Detta samband har däremot tidigare kunnat påvisas i ett antal tvärsnittsstudier( Biddle et al., 1993, Crocker, Eklund & Kowalski, 2000). Att ha muskulär styrka är en annan faktor som enligt Hands et. al, (2009) korrelerar till god rörelseförmåga, BMI och fysisk aktivitet, liknade resultat har även uppföljningsstudierna med NyTidstestet och SIH-projektet visat ( Hands et al. 2009, Nyberg & Tidén, 2008). Relationer mellan fysisk aktivitet, fysisk självkänsla och motorisk förmåga En studie i Sverige på 501 barn i åldern å visar korrelation mellan fysisk aktivitet och fysisk självkänsla.(raustorp et al.2005) Studien innehåller även en översättning av CY-PSPP formuläret till svenska som de använde i undersökningen (Raustorp et al. 2006b). Vid en uppföljningsstudie 3 år senare så framkommer att det är viktigt för pojkarna att ha ett normalt 16

18 BMI och för flickorna en hög självkänsla. Detta för att ha en hälsofrämjande livsstil (Raustorp et al.2006a). Motorikstudien inom SIH När NyTidstestet genomfördes för första gången 2001 framkom att elever med svag motorik var lågaktiva, muskulärt svaga samt överviktiga ( Nyberg & Tidén 2006). De barn som uppgav att de rörde sig mycket i skolan och på fritiden hade bättre resultat på NyTidstestet än de mer inaktiva barnen. En stor grupp med överviktiga barn, 50 %, återfanns i den motoriskt svaga gruppen, medan motsvarande siffra i gruppen med tillfredställande resultat var cirka 15 %. Resultaten från 2007 års uppföljningsstudie visar att motorikresultatet från 2001 hade stor betydelse för motorikresultatet sex år senare (Nyberg & Tidén, 2008). Andra avgörande faktorer var vikt, aktivitetsnivå samt styrkeindex från En tydlig markör är som vi konstaterat individens relativa styrka. Den visar ett linjärt samband med motorikpoängen. Det lönar sig således att vara aktiv, normalviktig, relativt stark för att utveckla en god motorik. Om man är överviktig eller fet som tio-åring är det bara 20 % chans att ha utvecklat en god motorik i femtonårsåldern. I de flesta underökningarna framkommer skillnader i resultat mellan pojkar och flickor och nästan alltid till pojkarnas fördel. Pojkarna är motoriskt bättre, starkare, har bättre kondition och en högre fysik självkänsla. Samma mönster återfinns även vid i resultaten i NyTidstestet. Vad dessa skillnader beror på är angeläget att studera närmare. Det forskningsläge som är redovisat här kan ses som en bakgrund till testning och tesmetodik inom området och ett allmänt läge av idrottsämnet i Sverige. Jag ser att andra områdens forskningslägen kommer att behöva studeras inför kommande artiklar och att det som redovisas här bara är en början. 17

19 Syfte och frågeställningar Syfte Det övergripande syftet men avhandlingen är att bidra med ökade kunskaper i ett flervetenskapligt perspektiv inom området motorik och allsidig rörelsekompetens. Ett syfte är att studera vad svenska skolelever behärskar i form av grovmotoriska grundformer och grundformer i kombination som ett mått på deras motoriska förmåga; dels vad skolbarn behärskar i olika åldrar, dels hur den motoriska förmågan förändras under skolåren. Ett andra syfte är att ur sociokulturella perspektiv studera den allsidiga rörelseförmågan i relation till kön, etnicitet och fritidsvanor samt hur motorisk förmåga i unga år (skolår 3,6, 9) förhåller sig till fysisk aktivitetsgrad och val av fysisk aktivitet 9 år senare. Ytterligare ett syfte är att belysa hur barns upplevda hälsa och skador är relaterade till deras motoriska förmågan. Ett sista syfte är att öka kunskaperna om hur motorik och allsidig rörelseförmåga förhåller sig till fysiologiska parametrar som styrka, balans och kondition. Förslag till frågeställningar Hur tillförlitligt är NyTidstestet som ett verktyg att kartlägga och mäta rörelseförmåga? Vilken motorisk förmåga har svenska skolelever i skolår 3, 6 och 9 och hur förändras den under skoltiden? Hur skiljer sig den motoriska förmågan mellan pojkar och flickor? Hur påverkar olika uppväxtmiljöer utvecklingen av motorisk förmåga? Har skolelever med olika etniskt ursprung olika motorisk förmåga och hur skiljer sig den i så fall? Har skolelever med god motorisk förmåga en bättre fysisk självkänsla när de blir äldre, 9-10 år senare? Hur förhåller sig motorisk förmåga i förhållande till skador, ryggbesvär och upplevd hälsa under skolåren? Vilka fysiologiska komponenter är viktiga för att utveckla en god motorisk förmåga och en allsidig rörelsekompetens och finns det några komponenter som är särskilt betydelsefulla? 18

20 Preliminära forskningsområden Målet är en sammanläggningsavhandling där t motorik och allsidig rörelsekompetens studeras ur en rad olika perspektiv, såväl metodologiska, fysiologiska, medicinska och samhällsvetenskapliga. Nedan presenteras tänkbara områden som jag önskar fördjupa mig ytterligare i. Dessa områden kan också utgöras av en eller flera artiklar i avhandlingen. Område 1 NyTidstestet och kartläggningen av motorisk förmåga Det känns angeläget att studera och jämföra NyTidstestet med andra motoriska test och att publicera testet internationellt. Det skulle kunna utgöra en första artikel. Ett alternativ är att genomföra en mindre studie och jämföra testet (intertest reliabilitet/validitet) mot exempelvis Movement ABC eftersom det testet har använts på stora grupper barn i olika länder. I samband med att testet publiceras skulle också resultat angående den longitudinella kartläggningen av barns motoriska förmåga förändrats under åren kunna publiceras. Område 2 Sociologiska faktorer och motorisk förmåga Det område som behandlar sociologiska faktorer och motorisk förmåga är omfattande och skulle förmodligen kunna vara ett eller det enda som avhandlingen skulle kunna beröra. Genom det omfattande empiriska material som samlats in går det att besvara frågeställningar såsom: Hur samverkar med eller påverkar olika sociokulturella faktorer god eller mindre god motorisk förmåga? Hur skiljer sig motorisk förmåga utifrån kön, etnicitet, socioekonomisk bakgrund, fritidsintressen, medlemskap i idrottsförening? Vad karaktäriserar de barn och ungdomar som har en god eller sämre rörelsekompetens avseende bakgrund, intressen, inställning till rörelse och fysisk aktivitet? Hur skiljer sig allsidig rörelseförmåga mellan pojkar och flickor? Finns det olika rörelser, kan dess problematiseras ur sociokulturella perspektiv? Vad utrycker ungdomarna själva om kroppslig kompetens? Område 3 Fysisk självkänsla och motorisk förmåga Området som berör fysisk självkänsla och motorisk förmåga utgår ifrån frågeställningar som; Hur förhåller sig elevernas/ungdomarnas fysiska självbild till resultat i NyTidstestet och motorisk förmåga? Vad utrycker elever med god/sämre rörelseförmåga kring idrott, fysisk aktivitet, självförtroende och självbild? Ger den allsidiga rörelseförmågan en kroppslig trygghet som kan vara avgörande för hur vi förhåller oss till motion och rörelseaktiviteter? I denna studie används Children and Youth-Physical Self-Perception Profile (CY-PSPP) baserad på PSPP ( Fox & Corbin, 1989), anpassad till yngre barn och ungdomar. 19

21 Område 4 Upplevd hälsa och motorisk förmåga Omfattande medicinska data samlades in med hjälp av enkäter i samband med SIH studierna och det är mycket intressant att analysera dessa gentemot resultat i NyTidstestet. Området skulle beröra frågeställningar som hur eleverna upplevad hälsa är relaterad till den motoriska förmågan. Mår de motorisk skickliga eleverna bättre än de som har en sämre motorisk förmåga? Parametrar som skador, ryggbesvär och allmän hälsa studeras utifrån de motoriska resultaten. Område 5 Fysiska kapaciteter relaterade till motorisk förmåga I området som behandlar fysiska kapaciteter ät tanken är att studera och undersöka vilka fysiologiska parametrar som är relaterade till god motorisk förmåga. Utifrån insamlad data från de fysiologiska testerna i samband med SIH studierna kan slutsatser dras från hur exempelvis balans, syreupptagningsförmåga, styrka i bål, armar och ben, gripstyrka är relaterade till motorisk förmåga. Det finns idag indikationer på att vissa fysiologiska parametrar kan vara särskilt viktiga att utveckla som en grund för utveckling av den motoriska förmågan. För att besvara frågeställningarna inom de olika områdena så behöver kunskapsläget studeras djupare samt kompletterande datainsamlingar göras. Grupper att studera i förhållande till forskningsområdena kan vara; elever som hade goda motorikresultat skolår 3-6-9, elever som hade svaga motorikresultat skolår 3 men en positiv utveckling till skolår 9, elever som hade god motorik skolår 3 men sämre resultat i skolår 9. Ytterligare en uppföljningsstudie har just startat. Elever som deltog i SIH 2001 har i dagarna fått en enkät, den innehåller en del frågor som kommer att bearbetas i förhållande till detta avhandlingsarbete. Uppföljande intervjuer och test (CY-PSPP) kommer att genomföras om det är relevant för avhandlingsarbetet. Avhandlingens relevans Ett kunskapsbidrag med avhandlingen är att idrottsämnet som å ena sidan är det eller ett av de mest populära ämnena i skolan men också ett av de mest ifrågasatta och diskuterade. Skolan är i allra högsta grad en politisk angelägenhet och från många håll eftersöks idag en evidensbaserad utbildningsvetenskaplig forskning och en evidensbaserad praktik i skolan. 6 En belysning av området kan vara ett viktigt bidrag till både idrottsämnet i skolan och 6 Sundell, K., Bremberg, S., & Karlberg, M., Svenska skolreformer till mer skada än nytta Artikel i Göteborgsposten 23 februari

22 idrottslärarutbildningen. I nuvarande kursplaner för ämnet idrott och hälsa är både allsidiga rörelser och att utveckla en allsidig rörelserepertoar centralt i ämnet och ett av uppnåendemålen i årskurs 5 är att behärska de grovmotoriska grundformerna.( Skolverket 2002) I förslagen för kommande kursplaner och kunskapskrav för betyg i idrott och hälsa framträder vikten av en allsidig rörelserepertoar på följande sätt. I syftet med ämnet nämns allsidiga rörelseförmågor och som centralt innehåll för olika årskurser, åk 1-3, grovmotoriska grundformer till exempel springa, hoppa och klättra.., åk 4-6, sammansatta grundformer i kombination med olika redskap och i årskurs 7-9 som komplexa rörelser i lekar spel och idrotter, inomhus och utomhus.... För kunskapskrav årskurs 6 och 9 är bland annat att eleven använder sin allsidiga rörelseförmåga.. i (åk 6) och använder sin komplexa rörelseförmåga i ( åk 9) 7 Jag ser därför att det är ett intressant område att studera och öka kunskaperna kring området allsidig rörelseförmåga. Eventuellt kan ökade kunskaper inom området vara idrottsrörelsen och föreningsidrotten till gagn. 7 Skolverket; (acc ) Skolverkets förslag till kursplan i idrott och hälsa i grundskolan 21

23 Metodval och forskningsetiska frågor Stora delar av det empiriska material jag kommer att använda är redan insamlat. De metoder som används beskrivs kortfattat här samt att delar biläggs planen. I den första studien 2001 genomfördes NyTidstestet på ca 1700 elever fördelat på årskurs 3,6 och 9. Vid uppföljningen 2002 testades cirka 500 elever som 2001 gick i årskurs 6 och 2002 gick i årskurs 8. De elever som testades 2007 gick i årskurs 9 och var cirka 250, dessa elever gick när den första undersökningen genomfördes i årskurs 3. Alla dessa elever har vid samtliga undersökningstillfällen även genomgått de fysiologiska testerna samt svarat på enkäterna. I vissa fall har studierna kompletterats med intervjuer. Det är således ett gediget material att utgå ifrån i avhandlingsarbetet. Metoder vid datainsamling Nytidstestet som har använts inom SIH projektet 2001, 2002, Motorisk test för grovmotoriska grundformer och grundformer i kombination. Testet består av stationer beroende på åldersgrupp och bedöms efter en fyrgradig skala. Se bilaga. Övergripande enkät till elever SIH-projektet För att ta reda på så elevernas bakgrunds förhållanden så besvarade eleverna en enkät med frågor kring idrottsämnet i skolan avseende områden som innehåll på lektioner, åsikter om ämnet, i förekommande fall betyg, och inställning till ämnet och olika ämnesdelar. Andra delar av enkäten innehåll frågor om idrott och fysisk aktivitet samt vad eleverna gjorde på sin fritid. Övriga frågor handlade om hur eleverna bodde, vad familjen hade för tillgångar i form av bilar, båtar, fritidshus och vad de brukade gör tillsammans på semestrar och skollov. Se bilaga. Fysiologiska tester i samband med SIH-projektet De fysiologiska datainsamlingarna byggde på både styrketester, som armhang (på tid), sit ups (antal) och sergeant jump (upphoppshöjd) som tillsammans bildade ett styrkeindex samt konditionstest i from av ergometercykeltest. Andra fysiologiska data var bland annat balans, rörlighet och gripstyrka och elevernas vikt och längd. Medicinsk enkät i samband med SIH-projektet Medicinska enkätfrågor handlade om (idrotts-)skador på fritid och i skolan, smärta/värk, allmänt hälsotillstånd samt kostfrågor. Delar av enkäten har senare vi uppföljningsstudierna ingått i den övergripande enkäten Se bilaga 22