1 DEN ATTRAKTIVA REGIONEN SLUTRAPPORT Pilotprojektet LINNÉSTRÅKET Trafikverket, Linnéuniversitetet Regionförbundet I Kalmar län, Region Kronoberg, Landstinget I Kalmar län/klt, kommunerna Kalmar, Nybro, Emmaboda, Lessebo och Växjö
Karta: Hanna Dahmberg, Kalmar kommun 2
3 SAMMANFATTNING Pilotprojektet Linnéstråket har sin bakgrund i Linnéuniversitetet som bildades i januari 2010. Linnéuniversitetet, som är lokaliserat till både Växjö och Kalmar, är sannolikt något av det allra viktigaste som hänt för utvecklingen på lång tid i de två länen, Kronobergs och Kalmar län. Linnéuniversitetet skapar nya möjligheter och planeringsförutsättningar för de bägge länen och de fem kommunerna längs stråket. Syftet med pilotprojektet Linnéstråket är att stödja regionens aktörer (kommuner, län, landsting, regionförbund, Trafikverket) att, genom gemensamt agerande, ta vara på den utvecklingspotential som Linnéuniversitetet innebär. Pilotprojektet berör flera planeringsprocesser på både nationell, regional och kommunal nivå. Alla medverkande aktörer ska se nyttan av att samordna sina olika processer, för den egna utvecklingen och för hela regionens gemensamma utveckling. Sverigeförhandlingen påverkar Linnéregionens planering Sedan pilotprojektet startade i juni 2013 har flera andra processer kommit till i regionen som starkt påverkar hela regionens planering. Dessa planeringsprocesser korresponderar väl med pilotprojektet men påverkar också dess inriktning. Det som framförallt förändrat förhållandena är Sverigeförhandlingen som ska finna läge för dragning av ny höghastighetsbana mellan Malmö och Jönköping. Samtidigt pågår även en så kallad åtgärdsvalsstudie för Kust-till kustbanan, som analyserar anslutningen och trafikeringen på järnvägarna från Kalmar och Karlskrona till den framtida höghastighetsbanan. Genom Sverigeförhandlingen och andra arbeten som pågår blir utvecklingen i de två universitetsstäderna och tillväxtmotorerna Växjö och Kalmar väl belyst. Pilotprojektet Linnéstråket bidrar genom att komplettera med studier av hur de tre kommunerna mellan universitetsorterna, dvs. Nybro, Emmaboda och Lessebo, kan ta vara på det som sker i omvärlden genom att utveckla sina stationsnära lägen. De stationsnära lägena är intressanta beträffande kommersiell och offentlig service, verksamheter/arbetsplatser, boende och upplåtelseformer, tillgänglighet till fots, med cykel och med anslutande kollektivtrafik mm. Intressant är också de funktionella sambanden mellan orterna i regionen och hur orterna kan komplettera varandra. Slutsatser som har dragits hittills Linnéstråket är ett samverkansprojekt mellan två län och fem kommuner, vilket ställer stora krav på aktörerna i projektet. Att som kommun se sin roll i en större geografi är en utmaning och kräver ett arbetssätt som inte alltid varit praxis i alla kommuner. Linnéstråket utgör på så sätt en möjlighet att utveckla en arbetsmetod där stor som liten kommun ska kunna se sin specifika roll att utvecklas positivt. Kort sagt behöver vi bli bättre på att samhandla över gränser; lokalt, regionalt och nationellt! DAR Den Attraktiva Regionen Linnéstråket är ett av sju pilotprojekt inom DAR Den Attraktiva Regionen. DAR är ett 3-årigt projekt som pågått från juni 2013 till juni 2016. Projektägare har varit Trafikverket som drivit det nationella och sammananhållande projektet. KTH har varit programansvariga och följeforskare. Övriga medverkande nationella aktörer har varit SKL, Boverket, Tillväxtverket och Energimyndigheten. Antologi I, II och III I antologierna Den Attraktiva Regionen I, II och III ger forskare sin syn på tillgänglighet och regional utveckling samt beskrivs de sju pilotprojekten.
4 Innehåll SAMMANFATTNING... 3 Sverigeförhandlingen påverkar Linnéregionens planering... 3 Slutsatser som har dragits hittills... 3 DAR Den Attraktiva Regionen... 3 Antologi I, II och III... 3 Bakgrund... 6 DAR - Den Attraktiva Regionen... 6 Pilotprojektet Linnéstråket... 7 OECD om sydöstra Sverige... 7 Större arbetsmarknader och god tillgänglighet... 8 Pilotprojektet... 9 Målbild för Linnéstråket... 10 Den fördjupade målbilden... 10 Strategier och insatser för att nå målen:... 10 Strategi A: Långsiktigt pålitliga och effektiva kommunikationer... 12 Parallella processer nya förutsättningar och ny inriktning... 12 Omfattande utredningar om resor och kommunikationer... 12 Sverigeförhandlingen - anslutning till stambana och höghastighetsbana... 13 Sydsvensk Systemanalys för transportinfrastrukturen... 15 Strategi B: Rumslig planering för stärkt utveckling, lokalt och regionalt... 17 Stationsnära planering... 17 Bo i små orter innebär ofta att man använder hela regionen... 17 Källa: Åtgärdsvalsstudie för Kust till kustbanan Växjö-Kalmar/Karlskrona... 17 Tre typer av tåg... 17 Pendling längs Linnéstråket... 18 Varför stationsnära planering?... 19 Utveckling av stationsnära områden... 19 Pärlband av orter mellan universitetsstäderna Växjö och Kalmar åtta stationsorter längs Linnéstråket... 21 Stationsorterna från väster till öster... 21 Lessebo kommun Hovmantorp och Lessebo stationer... 22 LESSEBO... 23 Emmaboda kommun Emmaboda och Vissefjärda stationer... 24 Nybro kommun Örsjö och Nybro stationer... 26
5 Kalmar kommun Trekanten och Smedby stationer... 28 Jämförelser mellan de åtta stationsorterna BEBYGGELSESTRUKTUR... 30 Jämförelser mellan de åtta stationsorterna OBEBYGGD MARK... 32 Jämförelser mellan de åtta stationsorterna MÅLPUNKTER... 34 Jämförelser mellan de åtta stationsorterna HINDER OCH HÄNSYN... 36 Strategi C: Fördjupad samverkan kring stråket med näringslivet och Linnéuniversitetet... 38 Samverkan mellan den fysiska samhällsplaneringen och universitetet hur har den fallit ut?... 39 Linnéuniversitetets samarbetsområden... 40 Fem spetsområden... 41 Vad är attraktivt ur näringslivets synvinkel och vad betyder närheten till Linnéuniversitetet och Linnéstråket?... 42 Några får gå före!... 42 Snabba resor och pendling... 42 Fiber och bredband Kommentar: Detta låter inte bra. Jfr om det skulle ha stårr Järnväg och tåg. Alternativ rubrik: 100 Mbit bredband... 42 Sverigeförhandlingen och investeringsklimat... 42 Attraktivitet, kompetensförsörjning och möjligheter att byta jobb... 42 Universitetet i regionen och kommunernas roll... 43 Hur ser det ut i våra städer och samhällen?... 43 Bra och billigt att bo mitt på stråket... 43 Avsiktsförklaring för samarbete kring planering i Linnéstråket... 45
6 Bakgrund DAR - Den Attraktiva Regionen Den Attraktiva Regionen (DAR) är ett nationellt projekt som tillkom på initiativ av Trafikverket och KTH. Projektet, som pågått i tre år från juni 2013 till juni 2016, handlar om regional utveckling med särskilt fokus på att stärka ett integrerat arbete med trafik och bebyggelseutveckling. Inom ramen för projektet har sex län bedrivit konkreta processer i sju pilotprojekt: Skåne två pilotprojekt, Kalmar och Kronobergs län ett gemensamt pilotprojekt samt ett pilotprojekt vardera i Kalmar, Östergötland, Västmanland och Gävleborgs län. Projektmålen för DAR: - att utveckla en djupare förståelse för hur rumsliga struktur och infrasystem kan samspela för att ge attraktiva regionala utvecklingsförutsättningar samt bidra till ett miljöeffektivt transportsystem och social hållbarhet; - att utveckla metodik för att hantera intressekonflikter inom transportplaneringen mot bakgrund av de rumsliga intressekonflikter som följer av olika befolknings-, närings- och naturresursmässiga förutsättningarna i respektive berörd region; - att skapa kompetenshöjning hos berörda aktörer (från policyskapare och regelutformare till planupprättare och projektansvariga). Fokusområden - Mindre kommuners och orters förutsättningar att ta del av, och bidra till, regional utveckling - Hur lokalisering och utveckling av kollektivtrafikens bytespunkter, samt tillgängligheten kring dem, påverkar lokal och regional utveckling - Hur ett utvecklat transportsystem kan bidra till en välfungerande bostadsmarknad - Samverkansmetoder som bidrar till gemensamt agerande för regional utveckling.
7 Pilotprojektet Linnéstråket Pilotprojektet Linnéstråket har sin bakgrund i Linnéuniversitetet som bildades 1 januari 2010 genom sammanslagning av Högskolan i Kalmar och Växjö Universitet. Linnéuniversitetet är lokaliserat till de två städerna Växjö och Kalmar som ligger på tio mils avstånd och är förbundna med järnväg och väg och med ett pärlband av tätorter längs sträckan. Med tåg tar resan mellan universitetsorterna idag cirka en timme. Linnéuniversitetet är sannolikt något av de allra viktigaste som hänt för utvecklingen på lång tid i de två länen, Kronobergs och Kalmar län. Ser man till den positiva utveckling som andra län genomgått efter att ett universitet har etablerats så förväntas att Linnéuniversitetet kommer att få stor betydelse för den framtida utvecklingen. Linnéuniversitetet skapar därmed nya möjligheter och planeringsförutsättningar för Kronoberg och Kalmar län, och för de fem kommunerna längs stråket; Växjö, Lessebo, Emmaboda, Nybro och Kalmar. Medverkande i pilotprojektet Linnéstråket är Regionförbundet i Kalmar län, Region Kronoberg, kommunerna, Kalmar, Nybro, Emmaboda, Lessebo och Växjö, regionala kollektivtrafikmyndigheterna i bägge länen, Trafikverket och Linnéuniversitetet. Vad de medverkande i pilotprojektet Linnéstråket såg vid projektets start var att man ville stödja regionens aktörer att, genom gemensamt agerande, ta var på den utvecklingspotential som Linnéuniversitetet innebär och att vända en utveckling där sydöstra Sverige i flera avseenden inte haft samma utveckling som andra delar av landet. Studier som gjorts om sydöstra Sverige har satt fingret på de strukturella svårigheterna som kännetecknar området. OECD om sydöstra Sverige Situation i sydöstra Sverige och vad som krävs för att vända utvecklingen i positiv riktning har belysts bland annat av OECD som år 2012 gjorde en territorial review över Småland-Blekinge samt Öland. OECD-studien konstaterar att regionen har högre andel lågutbildade än nationella genomsnittet. Ett problem är dålig matchning på arbetsmarknaden som gör att tillverkningsföretag som vill utvecklas mot mer kunskapsbaserad affärsmodell har problem att rekrytera personal. OECD konstaterar att anpassningsförmågan hos regionen är avhängigt förmågan att locka, behålla och integrera välutbildade människor, i synnerhet ungdomar. OECD konstaterar också på att tillgången till och kvaliteten på den högre utbildningen har ökat markant under det senaste årtiondet men tillgången på utbildning kanske bara fördröjer utflyttningen av unga människor om de inte kan hitta arbete där deras kunskaper efterfrågas. OECD pekar på att sydöstra Sverige har, jämfört med standarden i Sverige i övrigt, luckor i infrastrukturen. Skillnaden i järnvägstillgänglighet jämfört med övriga Sverige är oroande: järnvägsnätet är både glest och av låg kvalitet. OECD menar att förbättrad tillgänglighet i regionen är avgörande för utvecklingen av regionens potential. Förbindelserna och transportinfrastrukturen behöver förbättras drastiskt, både till storstadsområdena och internt mellan de största städerna men också mellan städerna och den omgivande landsbygden.
8 Större arbetsmarknader och god tillgänglighet Större och robustare arbetsmarknader är viktigt för att öka attraktionskraften i Kalmar och Kronobergs län. Bakgrunden är att dagens arbetsmarknader bedöms vara för små för att långsiktigt kunna tillgodose företagens kompetensbehov och därmed erbjuda invånarna stabil sysselsättning och god samhällsservice. De två länens utvecklingsstrategier pekar på vikten av större arbetsmarknadsregioner som en förutsättning för tillväxt. God tillgänglighet är viktigt regionalt mål för bägge länen. För att nå dit behövs snabb kollektivtrafik med bland annat bra järnväg med snabb tågtrafik. Länens mål är också att utveckla näringslivet och skapa fler växande företag, bland annat fler kunskapsintensiva tjänsteföretag. Universitetet spelar då en nyckelroll. En god samverkan mellan näringsliv, universitetet och andra högre utbildningar är viktig för länens kompetensförsörjning. Trots att de bägge länen är grannar och att det bara är 10 mil mellan Växjö och Kalmar finns en väsentlig olikhet i deras geografiska läge i landet. Kronobergs län och Växjö stad ligger i centralt i landet med väg E4 och Södra stambanan som passerar genom länet. Påtagligt för tillgängligheten för Kalmar län och Kalmar stad är avsaknaden av stambana längs Östersjökusten. Den viktiga vägen genom länet är E22 som går i nordsydlig riktning. I östvästlig riktning är riksväg 25 och Kust till kustjärnvägen förbindelselänken mot Växjö och Södra stambanan. För att resa till både Stockholm och Malmö med tåg går resan först tio mil västerut till Alvesta och Södra stambanan för vidare resa i rätt riktning. Arbetsmarknadsregionen kring Växjö består av fem av länets åtta kommuner. Växjös starka tillväxt har haft stor betydelse för länets sammanvägda konkurrenskraft under de senaste decennierna. I allt väsentligt har tillväxten i länets största stad varit av avgörande betydelse för länets attraktion och framtida konkurrenskraft. Kalmar län består av fyra arbetsmarknadsregioner och har som mål att minska till två. För Kalmar län varierar de önskvärda utvecklingsriktningarna för regionförstoring. För södra länet är ambitionen bland annat att förstärka kopplingen västerut mot arbetsmarknaderna runt Karlskrona och Växjö.
9 Pilotprojektet I maj 2013 bjöd de två regiondirektörerna för Regionförbundet i Kalmar län och Regionförbundet Södra Småland in till startmöte för pilotprojektet Linnéstråket. De som bjöds in var ansvariga för kollektivtrafiken i de bägge länen, planerare på Trafikverket samt kommundirektörerna för dels de två universitetsstäderna Kalmar och Växjö dels de tre kommunerna där emellan; Lessebo, Emmaboda och Nybro samt Linnéuniversitetet. Beslutet att medverka i projektet togs politiskt av respektive regionförbund och kommun. Inom flera områden fanns redan samverkan mellan Kronoberg och Kalmar län, till exempel i frågor kring näringsliv, IT, lärande och kompetens, kultur, besöksnäringen, EUs strukturfonder, gemensamt kontor i både Bryssel och Shanghai och infrastruktur. I dessa samarbeten är kommunerna i olika hög grad och i olika frågor involverade. Dock har det inte tidigare funnits något specifikt och utpekat samarbete kring Linnéstråket där Linnéuniversitet är den viktiga målpunkten i både Kalmar och Kronobergs län. Några centrala frågor som identifierades inom pilotprojektet är - hur kan regionen och kommunerna utveckla en gemensam strategi för regionens utveckling? - hur ser ortstrukturen ut vilka orter växer, vad gör att de växer och kan orter komplettera varandra? - hur få såväl stora som små orter att utvecklas? - hur ska den befintliga infrastrukturen nyttjas på bästa sätt för såväl gods- som persontransporter, till exempel riksväg 25 och Kust till kustbanan? Trafikeringen på järnvägen är en central fråga. - boende och bostadsmarknad är en komplex fråga: var vill man bo och vad styr byggandet av bostäder? - var vill företagen etablera sig? - hur får man bebyggelse-, infrastruktur- och kollektivtrafikplanering att dra åt samma håll? - kan vi enas om en gemensam regional strategi för Linnéstråkets utveckling? - kopplingen mellan kommunernas översiktsplanering, ÖP och regionernas utvecklingsstrategier
10 Målbild för Linnéstråket Styrgruppen för Linnéstråket formulerade vid projektstart en målbild för projektet: Ett universitet, två regionala centra, en arbetsmarknadsregion! För att få till stånd samverkan och samagerande mellan de olika aktörerna behövdes målbilden konkretiseras. Pilotprojektets öppna och sökande process gav inledningsvis deltagarna möjlighet att lyfta många intressanta planeringsfrågor som man tidigare inte haft forum att diskutera. För att gå vidare behövde projektet smalnas av. Det gjordes genom en fördjupad målbildsanalys 1 om vilka gemensamma frågorna som är de viktigaste för pilotprojektet. Avsikten med att ta fram målbilden var att få en gemensam plattform som ger kraft i arbetet. Pilotprojektet berör flera planeringsprocesser på både nationell, regional och kommunal nivå. Alla medverkande aktörer ska se nyttan av att samordna sina olika processer, för den egna utvecklingen och för hela regionens gemensamma utveckling. Målbilden som togs fram mejslades fram genom två möten med regionernas och kommunernas ledande politiker i regionstyrelsernas/landstingens och kommunstyrelsernas arbetsutskott. Det första mötet genomfördes hos var och en i deras egen politiska församling. Det andra mötet genomfördes som en gemensam workshop för samtliga medverkande. Det resulterade i en fördjupad målbild samt strategier och insatser. Den fördjupade målbilden 1. Linnéstråket kännetecknas av enkla, goda och pålitliga kommunikationer, inom stråket och mot omvärlden 2. En kompletterande orts- och servicestruktur ger attraktiva alternativ för näringsliv och invånare 3. Linnéuniversitetets närvaro stimulerar och ger kraft åt innovationer och kompetensförsörjning Strategier och insatser för att nå målen: A. Långsiktigt pålitliga och effektiva kommunikationer B. Rumslig planering för stärkt utveckling, lokalt och regionalt C. Fördjupad samverkan kring stråket med näringsliv och Linnéuniversitetet Strategi A: Långsiktigt pålitliga och effektiva kommunikationer Strategin syftar till att identifiera trafikeringsupplägg och infrastrukturinvesteringar för en pålitlig och effektiv trafikering i ett långsiktigt perspektiv. Centralt är en tillräcklig kapacitet och återställningsförmåga i trafiksystemet för att hantera mindre förseningar utan följdverkningar för annan trafik. Strategin syftar dessutom till att öka effektiviteten för resenärer genom t.ex. 1 Trivector Traffic, Linnéstråket utkast till målbild, Rapport 2014:94
11 harmonierade taxor, attraktiva anslutningar och förbättrade möjligheter att arbeta på tåget. Näringslivets behov av godstransporter ska också tillgodoses. Kust-till-kustbanan tillförsäkras god koppling till nuvarande stambana och framtida höghastighetsjärnväg. Förslag till insatser Attraktiva resor oberoende av trafikutövare Långsiktigt robust trafikering Anknytning till höghastighetståg Strategi B: Rumslig planering för stärkt utveckling, lokalt och regionalt Strategin syftar till att ge förutsättningar att längs hela stråket tillvarata de utvecklingsmöjligheter som förbättrade kommunikationer ger. Ett gemensamt fysiskt planeringsunderlag som tar utgångspunkt i de regionala utvecklingsstrategierna och de kommunala översiktsplanerna. Planeringsunderlaget kan lyfta fysiska dimensioner av bostadsförsörjning, näringslivsetableringar, möjligheter till utveckling i stationsnära lägen, orts- och servicestruktur, utbildning. Arbetet ger underlag för att stärka respektive orts roll och tillvarata möjligheter i relation till stråket. Förslag till insats Gemensam rumslig strukturbild Strategi C: Fördjupad samverkan kring stråket med näringslivet och Linnéuniversitetet Linnéuniversitetets etablering i regionen stärker förutsättningarna för ett innovationsdrivet kunskapsutbyte mellan forskning och praktik. Det medför också förbättrade möjligheter att försörja näringslivet med efterfrågad kompetens. Samtidigt är såväl näringslivet som Linnéuniversitetet beroende av fungerande kommunikationer, dels för att minska avstånden mellan aktörer i regionen, dels för att kunna upprätthålla effektiva flöden av gods och människor med omvärlden. Ökad samverkan bör därför sökas mellan Linnéstråkets aktörer, näringslivet och universitetet. Förslag till insatser Nätverk kring rumslig planering och kommunikationer Nätverk för kompetensförsörjning och tillämpad forskning
12 Strategi A: Långsiktigt pålitliga och effektiva kommunikationer Målbildsarbetet var en viktig del i pilotprojektets process och gav också förankring med politiken. Men verkligheten är föränderlig och en process måste ibland välja en ny väg! När cirka halva projekttiden gått, och projektgruppens arbete med målbilden precis tagit sin början, inträffade en oväntad händelse, Sverigeförhandlingen om ny höghastighetsbanan genom Sydsverige. Parallella processer nya förutsättningar och ny inriktning Det antagande som pilotprojektet hade vid starten, att Linnéuniversitetet skulle bli den samlande drivkraften för hela regionen, kom istället att bli Sverigeförhandlingen. Sverigeförhandlingen blev ett gemensamt fokus och genom det nybildade Nätverket Höghastighetsbanan inleddes ett omfattande samarbete i hela sydöstra Sverige. Målet för nätverket var att verka för en östlig dragning av den nya stambanan med en station i Växjö. För Linnéstråket fick det stora konsekvenser eftersom alla fem kommuner längs Linnéstråket, framförallt Växjö och Kalmar, blev djupt engagerade i det nya nätverket. I många fall involverades också samma personer som medverkat i Linnéstråket även för att göra s.k. nyttoberäkningarna för den nya höghastighetsbanan. Med så mycket energi på annat håll ställde DAR:s pilotprojekt sig frågan om det överhuvudtaget var möjligt att fortsätta samverkan inom pilotprojektet Linnéstråket. Kalmar och Växjö skulle bli väl genomlysta genom nyttoberäkningarna och Nätverket Höghastighetsbanan samt genom den åtgärdsvalsstudie (ÅVS) för Kust till kust-banan och dess anslutning till höghastighetsbanan som Trafikverket tog initiativ till. Vägen framåt för pilotprojektet blev att ändra inriktning. De två stora kommunerna i Linnéstråket skulle bli väl genomlysta men det skulle däremot inte de tre mindre. På järnvägen Kust till kustbanan mellan Växjö och Kalmar finns tre kommuner och åtta stationsorter projektets fortsatta fokus blev att arbeta med Lessebo, Emmaboda och Nybro kommuner och bland annat att ta fram ett planeringsunderlag för det stationsnära läget i var och en av åtta stationsorterna. Det fortsatta arbetet med stationsorterna redovisas i kapitel Strategi B: Rumslig planering för stärkt utveckling, lokalt och regionalt. Omfattande utredningar om resor och kommunikationer För Linnéstråkets del innebar de utredningar och material som togs fram i samband med Sverigeförhandlingen att pilotprojektet fick tillgång ett omfattande material om resor och kommunikationer. nyttoanalysen som togs fram av Nätverket Höghastighetsbanan åtgärdsvalsstudie (ÅVS) för sträckan Alvesta Kalmar/Karlskrona som togs fram av Trafikverket och de berörda kommunerna. Dessutom: en systemanalys för transportinfrastrukturen i södra Sverige inför kommande arbete med nationella och regionala transportplaner. Den togs fram av de sex sydliga länen i Sverige.
13 Sverigeförhandlingen - anslutning till stambana och höghastighetsbana Det var regeringens uppdrag om den s.k. Sverigeförhandlingen om ny stambana för höghastighetståg mellan Sveriges tre storstadsområden som innebar att processen i pilotprojektet fick göra en omorientering. För hela sydöstra Sverige innebar Sverigeförhandlingen att kommunerna fick ett gemensamt fokus: att verka för ett stationsläge vid Växjö längs höghastighetsbanans sträckning mellan Malmö och Jönköping. Den frågan blev den starka samlande kraften för kommuner i sydöstra Sverige, bland annat de kommuner som ingår i Linnéstråket, under ledning av Växjö kommun och det nybildade Nätverket Höghastighetsbanan. Inför Sverigeförhandlingen samarbetade Växjö, Kalmar, Karlskrona och Älmhult i Nätverket Höghastighetsbanan. Syftet var att visa att en östlig dragning av den nya stambanan för höghastighetståg var bättre än en mer västlig för både Sydsverige och Sverige i stort. Till Sverigeförhandlarna lämnade Nätverket Höghastighetsbanan en rapport med s.k. nyttoanalyser. Inledningen: Den framtida sträckningen av höghastighetsbanan genom Småland och Skåne är en avgörande fråga för hela Sverige. Det är angeläget att denna sträckning ska läggas där den skapar största möjliga samhällsekonomisk nytta och största potential för framtiden. Därför menar vi att en höghastighetsbana som kopplar samman Växjö och Älmhult med Jönköping och Hässleholm är det bästa alternativet. Arbetsmarknadsregionen i sydost har 600 000 invånare och det är bara storstäderna som har en högre tillväxt. Bostadsproduktionen ligger i topp och våra exportföretag levererar idag näst högst exportvärde i hela Sverige. Det är av största vikt att resenärunderlaget finns för framtida operatörer, inte minst för trafikeringen med regionala snabbtåg.
14 Internationell forskning visar att höghastighetsbanor får bäst effekt när de fungerar som en hävstång i en redan stark utvecklingsregion. Växjö, Älmhult, Kalmar och Karlskrona är starka regionala centrum med en tydligt positiv utvecklingskurva. När dessa arbetsmarknadsregioner knyts närmare Östergötland och Skåne bildas en stark rekryteringsbas för regionens näringsliv. I detta stråk finns åtta universitet och högskolor. Goda kommunikationer och närhet till högre utbildning och forskning är tillsammans viktiga faktorer för att möta en av näringslivets största utmaningar att hitta rätt kompetens till sin verksamhet. Vi ser höghastighetsbanan som en kunskapsbana som gynnar regionens och landets högkvalificerade tjänsteföretag att fortsätta utvecklas och stärkas både nationellt och internationellt. Att frågan är viktig vittnar de över 600 företag om som hittills skrivit på vårt upprop i sydost. En höghastighetsbana i närheten av Södra stambanan ger bäst förutsättningar för utvecklingen av spårbunden godstrafik. Här har sydost under många år arbetat för att förbättra den spårbundna godstrafikens utvecklingsmöjligheter och koppla den tydligt till hamnarna i Blekinge och transporterna över till Baltikum och Polen. Vetskapen om vilka effekter som förbättrade transporter för med sig förenar sydost. Man poängterade också: Den samhällsekonomiska nyttan ökar om även de anslutande järnvägslinjerna fungerar bra. För oss är det en självklarhet att samarbeta och lyfta sydöstra Sveriges betydelse i ett nationellt perspektiv. För städerna Kalmar och Karlskrona var det en upprustad Kust till kustbana som skulle ge anslutning till höghastighetsbanan. Åtgärder på Kust till kustbanan för att kunna öka de anslutande tågens hastigheter utreddes i en åtgärdsvalsstudie (ÅVS). ÅVS, åtgärdsvalsstudie, för järnvägen Kust till kustbanan Syftet med åtgärdsvalsstudie var att svara på frågan om effekterna för omlandet till Växjö om staden fick en station på den nya höghastighetsbanan. Syftet var att via Kust till kustbanan mot Kalmar och Karlskrona stärka upptagningsområdet till ett eventuellt stationsläge i Växjö. Samtidigt hade de föreslagna åtgärderna i ÅVS:en också potential att binda samman regionen genom att minska restidsavstånden mellan de tre städerna. Källa: Åtgärdsvalsstudie för Kust till kustbanan Växjö-Kalmar/Karlskrona I ÅVS:en ingick också att överskådligt svara på frågan om restider till storstadsregionerna, att ge förslag på trafikering och också försöka fånga de åtgärder som behövs på anslutande vägar och banor för att uppnå de satta restidsmålen. Som det ser ut i nuläget är det för långa restider för att på ett smidigt och effektivt sätt kunna ta sig mellan städerna i regionen och t ex Stockholm. Som en följd av detta är regionen uppdelad i olika arbetsmarknadsområden och man är känslig för strukturomvandling.
15 Växjö, Kalmar och Karlskrona arbetar för en bra helhetslösning om en höghastighetsjärnväg skulle bli aktuell med dragning via Växjö. Det kan bli aktuellt med nya stationslägen även om det skulle bli fallet är det mycket viktigt att behålla anslutningen till centralstationerna. Inte minst den regionala nyttan är i stor utsträckning beroende av korta restider mellan stadskärnorna. Åtgärdsvalet hade siktet inställt på tre restidsmål för hur lång tid det ska ta att resa mellan Kalmar och Stockholm, Malmö respektive Göteborg: Stockholm C Kalmar C < 3 h, Malmö C Kalmar C < 2 h, Göteborg C Kalmar C < 3 h. För Karlskrona gäller ett tillägg för restiden på max 15 minuter jämfört med angivna tider till Kalmar. Sydsvensk Systemanalys för transportinfrastrukturen De sex sydsvenska regionerna i Kronoberg, Kalmar, Jönköpings, Hallands, Blekinge och Skåne län har gemensamt tagit fram en systemanalys inför kommande nationell och regionala planer för transportinfrastruktur för åren 2018-2029. Bakgrunden är bland annat att regionerna hade en idé om ett än djupare framtida samarbete i en eventuell Sydsvensk regionbildning. Parterna prövar samarbete inom bland annat infrastrukturplanering och regional kollektivtrafik. Syftet med systemanalysen är att utveckla kunskap och underlagsmaterial för gemensamma sydsvenska frågor för transportsystemet. Fokus ligger på utmaningar kring interregional tillgänglighet för personresande, bl a behovet av nya stambanor, Sydsveriges kollektivtrafikförsörjning, långväga godstransporter, besöksnäringens förutsättningar genom infrastruktur och transporter. Ett omfattande kunskapsunderlag har tagits fram kring dessa frågor, bland annat strategiska utmaningar och planeringsförutsättningar för Sydsverige.
16 Stråk Ett nät av vägar och järnvägar av särskild betydelse för person- och godstrafik har identifierats med utgångspunkt från ortsstrukturen. Persontransportstråken är definierade utifrån en sammanvägd bedömning avseende befintliga trafikvolymer och funktionen att binda samman tillväxtmotorer och kärnor. Restidsisokroner - kollektivtrafik Restidsisokronerna visar vilka markområden som når centrum i en kärna inom givna tidsintervall. Ytor som är röda, orangea och gula når centrum i en tillväxtmotor inom 45 minuter som är ett rimligt tidsavstånd för daglig arbetspendling. Restiden är beräknad från bostad till en målpunkt som representerar centrum i respektive kärna. Restiden inkluderar därmed både åktid, gångtid och väntetid vid byten. Större delen av Sydsveriges yta täcks in med god tillgänglighet till de största städerna med bil. Undantagen är främst sydöstra Skåne, delar av Kronoberg samt delar av inlandet och delar av Öland i Kalmar län. Kollektivtrafiken har sämre yttäckning men har sitt utbud koncentrerat till stråk och områden med stor befolkning. Restider i Linnéstråket En analys har gjorts av restider med kollektivtrafik (buss eller tåg) och bil från samtliga större orter till var och en av de fem kommunala centralorterna i stråket. Av analysen framgår tydligt järnvägens betydelse för att kollektivtrafiken ska kunna vara ett konkurrenskraftigt alternativ till bilen. De lägsta restidskvoterna finns följaktligen för de orter utmed Kust till kustbanan som har station. Vidare förefaller kollektivtrafiken överlag vara mer konkurrenskraft gentemot bilen för målpunkten Växjö än för målpunkten Kalmar.
17 Strategi B: Rumslig planering för stärkt utveckling, lokalt och regionalt På järnvägen Kust till kustbanan, mellan Växjö och Kalmar, finns tre kommuner och åtta stationsorter. De tre kommunerna är Lessebo, Emmaboda och Nybro och de åtta stationsorterna är från väster till öster: Hovmantorp och Lessebo (Lessebo kommun), Emmaboda och Vissefjärda (Emmaboda kommun), Örsjö och Nybro (Nybro kommun), Trekanten och Smedby (Kalmar kommun). I det följande presenteras ett underlag för fortsatt planering av det stationsnära läget i var och en av de åtta stationsorterna och hur pendlingen längs Linnéstråket ser ut Stationsnära planering Bo i små orter innebär ofta att man använder hela regionen Längs Linnéstråket är det många som pendlar till både arbete och studier. Mellan de två universitetsorterna tar det 60 minuter med de tåg som idag är snabbast, Öresundstågen. Målet är att ytterligare kunna minska restiden. Boende i de tre mindre kommunerna och de åtta stationsorterna mellan Växjö och Kalmar har särskilt god tillgång till både arbetsplatser och utbildningar på pendlingsavstånd. Emmaboda ligger mitt emellan Linnéuniversitetets två städer med ca 35 minuter till varje och bara 45 minuter till Karlskrona där Blekinge Tekniska Högskola finns. Restider Källa: Åtgärdsvalsstudie för Kust till kustbanan Växjö-Kalmar/Karlskrona Tre typer av tåg De tåg som trafikerar Kust till kust banan mellan Växjö och Kalmar, dvs Linnéstråket, är av tre typer. Inget av tågen stannar på alla de åtta stationsorterna. Öresundstågen ansluter till Södra Stambanan och därmed till tågsystemet norrut mot Stockholm och söderut mot Malmö och Köpenhamn. SJ-tågen fortsätter längs Kust till kustbanan till Göteborg. Krösatåget är regionalt inom Kalmar län och mot Blekinge men har inte någon förbindelse med Växjö, Lessebo och Hovmantorp.
18 Bild: av Suncica Milosevic Pendling längs Linnéstråket Pendling, oberoende av transportmedel, mellan kommunernas huvudorter år 2014: 2014 Arbetsställen (Kommun) Bostadskommun Kalmar Nybro Emmaboda Lessebo Växjö Kalmar 1015 256 26 295 Nybro 1685 389 92 124 Emmaboda 194 245 86 145 Lessebo 30 37 122 1070 Växjö 166 44 66 322 Resande med Öresundstågen (för SJ-tågen saknas data): Öresundståget: Av- och påstigande per vardag 2015 Växjö Hovmantorp Lessebo Emmaboda Nybro Kalmar C Antal 3 028 187 224 952 992 2 348 Av och påstigande på Krösatågen inom Kalmar län, vecka 7 och 9 2016 Krösatåget: Av- och påstigande per vardag 2016 Smedby Trekanten Nybro Örsjö Emmaboda Antal 43 32 234 27 144
19 Varför stationsnära planering? Tågstationerna är centrala platser och har varit så även historisk sett. I många fall har de varit en viktig utgångspunkt för en orts utbyggnad. De har haft ett starkt symbolvärde för det framväxande moderna samhället, där mobilitet successivt blivit en alltmer grundläggande samhällsfunktion. För Kalmar och Kronobergs län är större och robustare arbetsmarknader viktigt för att öka attraktionskraften. Bakgrunden är att dagens arbetsmarknader bedöms vara för små för att långsiktigt kunna tillgodose företagens kompetensbehov och därmed erbjuda invånarna stabil sysselsättning och god samhällsservice. Länens mål är också att utveckla näringslivet och skapa fler växande företag, bland annat fler kunskapsintensiva tjänsteföretag. Universitetet spelar då en nyckelroll. God tillgänglighet är därför ett viktigt regionalt mål för bägge länen. För att nå dit behövs snabb kollektivtrafik med bland annat bra järnväg med snabb tågtrafik. Men det räcker inte! Man räknar med att 45-60 minuter per resa är vad de flesta människor kan acceptera i restid från dörr till dörr mellan bostad och arbete. Då är det en fördel om samhället är planerat så att resan till tåget eller bussen inte är för lång. Här har den kommunala planeringen en viktig roll! Stationsnära planering längs Linnéstråket innebär att bebyggelse och stationsorternas utveckling koncentreras i läget kring stationen. Syftet är att underlätta det kollektiva resandet och öka tillgängligheten samt att ge goda förutsättningar för stationsortens utveckling. Det finns många fördelar med att planera och väl använda det goda läget invid en station: - ökar tillgängligheten till snabba resor, vilket bland annat gör det enklare att både pendla till och från orten för ett arbeta eller för att studera - ökar underlaget för service av till exempel butiker och annan kommersiell service men även offentlig service som vårdcentral, dagis och bibliotek - en plats där många rör sig och där det är aktiviteter större delen av dygnet ökar både den upplevda och den faktiska tryggheten - är en bra mötesplats, både för planerade, offentliga möten och spontana möten i vardagen Och det finns många fördelar med att planera för att det ska vara enklare att resa med tåg: - miljöskäl - för att främja en hållbar utveckling är det angeläget att fler resor görs med förnyelsebara energikällor. Det vill säga minska bilåkandet och främja kollektiva resor - förverkliga regionförstoring, ett av både Kronobergs och Kalmar läns mål. Det vill säga man kan resa längre på kortare tid. - enklare för enskilde att ta ett arbete på längre avstånd och gör därmed att det finns fler alternativ samt underlättar för näringslivet att hitta människor med rätt kompetens. Utveckling av stationsnära områden Följande sex faktorer beskriver vad som är viktiga för utvecklingen av stationsnära områden; för att uppnå ett stort resandeunderlag och för att omvandla stationen och dess närmaste omgivning till en lokalt tillgänglig målpunkt som är väl integrerad i orten. 2 2 Katarina Schylberg, Planindikatorer för effektiv markanvändning i stationsnära områden (2008), Luleå tekniska universitet
20 Resandeunderlag och urban densitet - boende inom 1000 meter från stationen, - arbetsplatser inom på 600 meter ifrån stationen. Tillgänglighet till viktiga målpunkter - målpunkter inom 600 meter från stationen. Kopplingen till stadskärnan/centrum - faktiskt och upplevt avstånd till centrum - stationen ska upplevas som en port till staden Funktionsstruktur i närområdet - skapar en intressantare stadsmiljö - fördelning mellan arbetsplatser, bostäder och service i det stationsnära området - möjliggör effektivare användning av transportnoden - bättre förutsättningar för kommersiell verksamhet i området. - direkta och lättorienterade stråk Tillgänglighet i gång- och cykelvägnätet - gång- och cykelvägnätets relativa effektivitet, - det formella gångvägnätets relativa effektivitet jämfört med det informella Stationens integrerade läge - stationens integration i förhållande till viktiga stråk för fotgängare och cyklister Bostadsbebyggelse lokaliseras inom gång och cykelavstånd (max ca.1-2 km) från stationen. Tätast bör bebyggelsen vara närmast stationen. Arbetsplatser lokaliseras inom gångavstånd (max 600 m) från stationen. Enligt en dansk studie har detta störst effekt på valet av färdmedel. 3 Kommersiell och offentlig service lokaliseras i direkt anslutning till stationen. Detta förstärker knutpunktens roll och underlättar de kollektivtrafik- resandes vardagslivsmönster 3 Hartoft-Nielsen, Stationsnærhedspolitikken i hovedstadsområdet, By- og landsplanserien 1B 2002, P. (2002). Skov & Landskab
21 Pärlband av orter mellan universitetsstäderna Växjö och Kalmar åtta stationsorter längs Linnéstråket I det följande presenteras ett underlag för fortsatt planering av det stationsnära läget i var och en av de åtta stationsorterna mellan Växjö och Kalmar. För varje ort ges en kort beskrivning samt visas fyra kartor som beskriver bebyggelsestruktur, obebyggd mark, målpunkter samt hinder och hänsyn. Bebyggelsestruktur - Kartan visar hur bebyggelsestrukturen ser ut inom 600 och 1000 meter ifrån stationsläget. Här kan man se om det går att bygga tätare och vilka stationsnära områden som har potential att byggas ut. Obebyggd mark - Kartan visar vilka ytor inom 600 och 1000 meter ifrån stationsläget som skulle kunna vara möjliga att exploatera bortsett från de restriktioner som finns i karta Hinder och hänsyn. Målpunktskarta - Kartan visar målpunkterna som finns inom 600 och 1000 meter ifrån stationsläget. Stationsläget är en mötesplats och strategisk punkt för handel, näringsliv, service. Serviceutbudet i näraliggande orter kan fungera kompletterande. Hinder och hänsyn - Kartan visar hinder och hänsyn som man måste tas inför exploatering av den stationsnära marken. Skyddsavståndet till järnvägsspåret är minst 30 meter men kan bli större på grund av buller och vibrationer. Stationsorterna från väster till öster Karta: Hanna Dahmberg, Kalmar kommun
22 Lessebo kommun Hovmantorp och Lessebo stationer HOVMANTORP Bebyggelsestruktur Obebyggd mark Målpunkter Hinder och hänsyn Hovmantorp kännetecknas av många medelstora och små företag och av närhet och samverkan med Växjö. Utbyggnad av handel och transporter är viktigt för orten. Folkmängd efter ålder i Hovmantorp Ålder 2010 2015 0-19 796 789 20-64 1666 1636 65+ 529 655 Summa 2991 3080 Hovmantorp station trafikeras idag av 34 tåg varje vardag 2015 bodde ca 3080 invånare i Hovmantorp vilket är 36 % av hela kommunen Inom en 1000 meters radie runt Hovmantorp station bor ca 1530 invånare. 50 % av invånarna i Hovmantorp bor alltså inom stationsnära område 2014 var det 488 personer med förvärvsarbete (dagbefolkning) i Hovmantorp med omland. Ca 190 resenärer stiger på eller av Öresundståget på Hovmantorps station dagligen enligt en sammanställning av resanderäkningen under oktober 2015. 2013 pendlade varje dag ca 1190 personer till och från Hovmantorp. Tågresenärerna på Öresundståget motsvarar ca 16 % av de som pendlar till och från Hovmantorp totalt (här stannar även SJ-tågen). Detta avsnitt: Samtliga kartor är framtagna med hjälp av Nybro kommun. Text och bearbetning av kartor: Suncica Milosevic
23 LESSEBO Bebyggelsestruktur Obebyggd mark Målpunkter Hinder och hänsyn Lessebo ligger i östra delen av Kronoberg som gränsar till Kalmar län och har därmed en närhet till både Växjö och Kalmar. Omkring 1660 anlades ett järnbruk vid Lesseboåns vattenfall. 1693 expanderades verksamhet med etableringen av ett pappersbruk. Utvecklingen gick bra och 1837 fick pappersbruket sin första pappersmaskin, den 4:e i Sverige. Järntillverkningen var dock fortfarande den mest betydelsefulla näringen. 1874, när tågtrafik öppnades, fick bruket ännu större möjligheter. Järntillverkningen upphörde emellertid i början av 1880-talet men pappersbruket fortsatte att expandera. Idag har pappersbruket fått kämpa med att bevara traditionerna eftersom bolaget drabbats av konkurs flertalet gånger. Orten präglas i övrigt av småföretag. Lessebo kommun har under ett antal år marknadsfört sig som pendlarkommunen mitt i Linnéstråket där de kan erbjuda prisvärda och strandnära tomter. Folkmängd efter ålder i Lessebo tätort Ålder 2010 2015 0-19 696 751 20-64 1426 1473 65+ 615 625 Summa 2737 2849 2015 bodde 2849 invånare i tätorten Lessebo vilket är 33 % av hela kommunen Inom 1000 meters runt Lessebo station bor 1672 invånare. 56 % av invånarna i Lessebo bor alltså inom stationsnära område 2014 var det 1032 personer med förvärvsarbete (dagbefolkning) i Lessebo. Lessebo station trafikeras idag av 34 tåg varje vardag Ca 220 resenärer stiger på eller av Öresundståget på Lessebos station varje vardag enligt en sammanställning av resanderäkningen under oktober 2015. 2013 pendlade varje dag ca 1070 personer till och från Lessebo tätort. Tågresenärerna på Öresundståget motsvarar ca 20 % av de som pendlar till och från Lessebo totalt (här stannar även SJ-tågen).
24 Emmaboda kommun Emmaboda och Vissefjärda stationer EMMABODA Bebyggelsestruktur Obebyggd mark Målpunkter Hinder och hänsyn Emmaboda ligger i södra delen av Kalmar län. Emmaboda sattes på kartan 1874 i och med att knutpunkten för residensstäderna Kalmar, Karlskrona och Växjö skulle placeras. Med hjälp av en passare hamnade stationen exakt 57 kilometer ifrån samtliga städer. Vid denna tid fanns endast två hus i stationsområdet. Under 1960-talet fanns där ca 2500 invånare. 1975 växte Emmaboda tätort samman med tätorten Lindås och hade då tillsammans ett invånarantal på ca 5600. Sedan dess har dock invånarantalet minskat. Idag finns tre viktiga näringsgrenar i Emmaboda kommun: tillverkningsindustri där det internationella företaget Xylem är det största, glasindustri samt träindustrin. Glasbruksindustrin, som ständigt är i framkant, har en lång tradition i Emmaboda som sträcker sig ända till 1800-talets andra hälft och är därför en viktig del i kommunens identitet. Tre fjärdedelar av kommunens yta täcks av barrskog. Trä är därmed en viktig råvara för samtliga industrier i kommunen, inte minst glasbruksindustrin. Folkmängd efter ålder i Emmaboda tätort 2010 Ålder Total 0-19 1007 20-64 2618 65+ 1199 Summa 4824 2010 bodde 4820 invånare i tätorten Emmaboda vilket är 53 % av hela kommunen Inom en 1000 meters radie runt Emmaboda station bor 2623 invånare. 54 % av invånarna i Emmaboda bor alltså inom stationsnära område 2010 var det ca 3100 personer med förvärvsarbete (dagbefolkning) i Emmaboda tätort Emmaboda station trafikeras idag av 50 tåg varje vardag Ca 140 resenärer stiger på eller av Krösatåget på Emmabodas station varje vardag enligt en sammanställning av resanderäkningen som gjordes vecka 7 med komplettering vecka 9, 2016 av Kalmar Länstrafik. Cirka 950 resenärer stiger på eller av Öresundståget på Emmabodas station varje vardag enligt en sammanställning av resanderäkningen under oktober 2015. 2014 pendlade varje dag ca 2360 personer till och från Emmaboda kommun (alltså inte bara tätorten Emmaboda). Tågresenärerna på Krösatåget och Öresundståget motsvarar ca 46 % av de som pendlar på vardagar till och från Emmaboda kommun (här stannar även SJ-tågen).
25 VISSEFJÄRDA Bebyggelsestruktur Obebyggd mark Målpunkter Hinder och hänsyn Vissefjärda är en tätort i Emmaboda kommun som ligger sydost i Kalmar län vid gränsen till Blekinge. Orten präglas av sin historia från tiden då Dackefejden utspelade sig och Blekinge tillhörde Danmark. Vissefjärda station sattes i bruk samtidigt som Emmaboda station (1874) och då stannade där sex tåg dagligen. Vid denna tid fanns ca 40 bostäder i orten. Folkmängd efter ålder i Vissefjärda 2010 Ålder Total 0-19 145 20-64 343 65+ 182 Summa 670 2010 bodde 670 invånare i Vissefjärda vilket är 7,3 % av hela kommunen Inom en 1000 meters radie runt Vissefjärda station bor 654 invånare. 98 % av invånarna i Vissefjärda bor alltså inom stationsnära område. 2010 var det 164 personer med förvärvsarbete (dagbefolkning) i Vissefjärda. Vissefjärda station trafikeras idag av 32 tåg varje vardag. (22 på lördagar och 30 på söndagar samt helgdagar) Tyvärr finns det ingen reseräkning för antal av- och påstigande på Vissefjärdas station. Men förbindelserna är goda till städerna Växjö, Kalmar och Karlskrona som alla nås under 50 minuter. I Vissefjärda stannar endast Krösatåget.
26 Nybro kommun Örsjö och Nybro stationer ÖRSJÖ Bebyggelsestruktur Obebyggd mark Målpunkter Hinder och hänsyn Örsjö tätort, med cirka 400 invånare, är beläget cirka 10 kilometer sydväst om Nybro. På rullstensåsen vid Örsjösjön fanns redan på medeltiden ett kapell med bebyggelse omkring. Vid 1800-talets slut byggdes en ny kyrka med karaktäristisk, sexkantig form. En brand förstörde stora delar av kyrkan i början av 1970-talet men kyrkan återuppfördes som en exakt kopia 1974. Järnvägens tillkomst 1874 kom att ha stor betydelse för samhällets utveckling. Tågen slutade sedermera att stanna i Örsjö och perrongen lades i träda. I augusti 2014 invigdes dock en ny perrong i samhället, med en mer västlig placering. Nu stannar de regionala tågen åtta gånger per vardag i vardera riktning och bussarna tre gånger per vardag. Skogs- och jordbruksnäringen har traditionellt varit viktig för trakten. Den lantliga miljön är fortfarande påfallande men här finns idag ett designintensivt samhälle med flera företag inom möbel- och inredningsbranschen. Folkmängd efter ålder i Örsjö 2015 bodde 370 invånare i Örsjö vilket är 1,9 % av hela kommunen Ålder 2010 2015 0-19 91 87 20-64 201 184 65+ 77 99 Summa 369 370 helgdagar) Inom en 1000 meters radie runt Örsjö station bor ca 370 invånare. 100 % av invånarna i Örsjö bor alltså inom stationsnära område. 2014 var det 81 personer med förvärvsarbete (dagbefolkning) i Örsjö. Örsjö station trafikeras idag av 16 tåg varje vardag (14 på lördagar och söndagar samt Ca 30 resenärer stiger på eller av Krösatåget på Örsjös station varje vardag enligt en sammanställning av resanderäkningen som gjordes vecka 7 med komplettering vecka 9, 2016 av Kalmar Länstrafik. 2013 pendlade varje dag 220 personer till och från Örsjö. Tågresenärerna motsvarar ca 13 % av de som pendlar till och från Örsjö varje vardag (Krösatåget är det ända som stannar i Örsjö).
27 NYBRO Bebyggelsestruktur Obebyggd mark Målpunkter Hinder och hänsyn Nybro ligger ca 30 kilometer ifrån Kalmar och ca 80 kilometer ifrån Växjö. 1824 grundade Garvare Hindric Nyberg ett garveri vid Lortbron på gränsen mellan Madesjö kyrkoherde boställe och Göljemåla gård vid det som idag är Nybro torg. 1873 byggdes stationshuset efter ritningar av arkitekt Kumlin. 1874 den 8 augusti invigdes järnvägen Kalmar Emmaboda. Den förste januari 1932 fick Nybro stadsrättigheter. Nybro är en del av glasriket. I Pukeberg, ca 2 kilometer söder om Nybro station hittar man Pukeberg där Linnéuniversitetets fakultet för konst och humaniora ligger. Nybro har på senare år utvecklats till att bli hela Glasrikets utvecklingscentrum. Förutom glasindustri har Nybro ett unikt näringsliv med många små entreprenörer men även en del större företag främst inom design-, trä- och pappersindustrin. I Nybro planeras förtätning med lägenheter i centrumdelarna samt nya bostadsområden för villor, främst i den södra och västra delen av kommunen. Nya verksamhetsområden planeras längs väg 25. Öster om staden finns en kombiterminal vid järnvägen. Svartbäcksmåla i södra delen av staden är ett viktigt naturreservat och friluftsområde. Folkmängd efter ålder i Nybro tätort Ålder 2010 2015 0-19 2708 2655 20-64 6980 7054 65+ 3122 3241 Summa 12810 12950 2015 bodde ca 12900 invånare i tätorten Nybro vilket är 66 % av hela kommunen Inom en 1000 meters radie runt Nybro station bor ca 4800 invånare. 37 % av invånarna i Nybro tätort bor alltså inom stationsnära område. 2014 var det ca 5950 personer med förvärvsarbete (dagbefolkning) i Nybro tätort. Nybro station trafikeras av 50 tåg varje vardag Ca 230 resenärer stiger på eller av Krösatåget på Nybros station varje vardag enligt en sammanställning av resanderäkningen som gjordes vecka 7 med komplettering vecka 9, 2016 av Kalmar Länstrafik. Och ca 990 unika resenärer stiger på eller av Öresundståget på Nybros station dagligen enligt en sammanställning av resanderäkningen under oktober 2015. 2013 pendlade ca 2368 personer varje vardag till och från Nybro tätort. Tågresenärerna motsvarar ca 10 % av de som pendlar till och från Nybro kommun med Krösatåget eller Öresundståget varje vardag (här stannar även SJ-tågen).
28 Kalmar kommun Trekanten och Smedby stationer TREKANTEN Bebyggelsestruktur Obebyggd mark Målpunkter Hinder och hänsyn Trekanten ligger i Kalmar kommun med ca 15 kilometer till både Kalmar och Nybro. Trekanten växte fram som stationssamhälle efter år 1874 då järnvägsstationen invigdes. Idag bor här många barnfamiljer och är likt Smedby främst en bostadsort där de flesta invånarna pendlar till sina arbeten. Drygt 120 personer både bor och arbetar i Trekanten. De flesta arbetstillfällen i Trekanten finns inom utbildning och i byggbranschen. Tätorten har även stor potential för nya verksamheter. I Trekanten planeras det just nu för nya villatomer dryga 1000 meter från stationen. Planen har prioritering 26 i kommunens prioriteringslista. Folkmängd efter ålder i Trekanten med omland Ålder 2010 2015 0-18 588 585 19-64 1107 1145 65+ 272 328 Summa 1967 2058 samt helgdagar) 2015 bodde ca 2060 invånare i tätorten Trekanten vilket är 3 % av hela kommunen Inom en 1000 meters radie runt Trekanten station bor ca 1200 invånare. 58 % av invånarna i Trekanten bor alltså inom stationsnära område. 2014 var det 339 personer med förvärvsarbete (dagbefolkning) i Trekanten med omland. Trekanten station trafikeras av 16 tåg varje vardag (14 på lördagar och söndagar Ca 30 resenärer stiger på eller av tåget på Trekantens station varje vardag enligt en sammanställning av resanderäkningen som gjordes vecka 7 med komplettering vecka 9, 2016 av Kalmar Länstrafik. 2013 Pendlade ca 1030 personer till och från Trekanten varje vardag. Tågresenärerna motsvarar ca 3 % av de som pendlar till och från Trekanten varje vardag (Krösatåget är det enda som stannar i Trekanten). Trekanten har även goda bussförbindelse till Kalmar och Nybro som tar ca 30 minuter.
29 SMEDBY Bebyggelsestruktur Obebyggd mark Målpunkter Hinder och hänsyn Smedby ligger i Kalmar kommun, åtta kilometer väster om centrala Kalmar. Smedby har varit bebott sedan äldre stenåldern. Smedby blev ett stationssamhälle i och med att järnvägen drogs genom socknen 1874. Smedby växte under egenhemsrörelsen 1950-60 tal då det var ont om tomter i centrala Kalmar. Efter det växte sig Smedby ännu större - på 20 år ökade befolkningen från ca 1700 till 4000 invånare. Kust till kustbanan som går genom Smedby har sedan december 2014 åter fått ett tågstopp vilket Smedby inte haft sedan 1968. Tågstoppet ska öka tätortens attraktivitet och efterfrågan på bostäder. Smedby är huvudsakligen en bostadsort eftersom de flesta som bor här pendlar till sina arbeten. De arbeten som finns i Smedby är främst inom utbildning eller vård och omsorg. Just nu pågår inget planeringsarbete i Smedby. Folkmängd efter ålder i Smedby med omland Ålder 2010 2015 0-18 1045 1061 19-64 2202 2271 65+ 548 601 Summa 3795 3933 2015 bodde ca 3900 invånare i tätorten Smedby vilket är 6 % av hela kommunen Inom en 1000 meters radie runt Smedby station bor ca 3200 invånare. 82 % av invånarna i Smedby bor alltså inom stationsnära område. 2014 var det 893 personer med förvärvsarbete (dagbefolkning) i Smedby med omland. Smedby station trafikeras av 16 tåg varje vardag (14 på lördagar och söndagar samt helgdagar) Ca 40 resenärer stiger på eller av tåget på Smedby station varje vardag enligt en sammanställning av resanderäkningen som gjordes vecka 7 med komplettering vecka 9, 2016 av Kalmar Länstrafik. 2013 Pendlade ca 2260 personer till och från Smedby varje vardag. Tågresenärerna motsvarar ca 1,8 % av de som pendlar till och från Smedby varje vardag (Krösatåget är det ända som stannar i Smedby). Smedby har även en god bussförbindelse till Kalmar med täta turer som tar 20 minuter.
Jämförelser mellan de åtta stationsorterna BEBYGGELSESTRUKTUR 30
31
Jämförelser mellan de åtta stationsorterna OBEBYGGD MARK 32
33
Jämförelser mellan de åtta stationsorterna MÅLPUNKTER 34
35
Jämförelser mellan de åtta stationsorterna HINDER OCH HÄNSYN 36
37
38 Strategi C: Fördjupad samverkan kring stråket med näringslivet och Linnéuniversitetet Pilotprojektet Linnéstråket har sin bakgrund bland annat i övertygelsen att det nya Linnéuniversitetet, som bildades 2010, kommer att spela en stor roll för regionens utveckling. Pilotprojektets möjliga bidrag till den utvecklingen utgår från den fysiska samhällsplaneringens redskap. Pilotprojektets inriktning och bemanning mot samhällsplanering för infrastruktur, kollektivtrafik och bebyggelseplanering innebär att utgångspunkterna framförallt har handlat om fysisk tillgänglighet till båda universitetet, arbetsmarknad och bostadsorter. Linnéuniversitetets ambition är att utveckla nya former för samverkan med omgivande samhälle och att verka för regionens kompetensförsörjning, kompetensutveckling och forsknings- och utvecklingsarbete. Det gör man bland annat genom fyra tekniknoder i Ljungby, Älmhult, Mönsterås och Torsås. Vad gäller tillgänglighet är ett starkt intresse för Linneuniversitetet att resan mellan dess två campus kan ske så snabbt som möjligt. Det är lärarna och personalen som reser medan studenterna är kvar på respektive ort. Var bor de som arbetar vid Linnéuniversitetet i Växjö och i Kalmar? För studenterna är möjlighet att finna bostad en viktig fråga som delvis kan lösas genom goda kommunikationer. Studenterna har också behov av bra tillgänglighet för att kunna använda länet för undersökningar och studier i undervisningen. Företag och studenter har gemensamt intresse av bra kollektivtrafik för att studenterna ska kunna komma ut i länet för arbete och praktikplatser. Projektets samverkande parter diskuterar hur samverkan och informationsutbyte om utvecklingsoch planeringsfrågor ska fortsätta mellan parterna, d.v.s. fem kommuner, två regioner/län, kollektivtrafikmyndigheterna, Trafikverket och Linnéuniversitetet. Detta är väsentligt för att hålla frågor om behov och möjliga lösningar för regionens utveckling levande och gränsöverskridande. Inom pilotprojektet har bl.a. genomförts ett seminarium där kommunernas näringslivschefer och representanter för Linnéuniversitetet samt pilotprojektet diskuterade hur näringslivet, det offentliga och universitetet kan arbeta för att utveckla samverkan kring stråket mellan Linnéuniversitetets två städer, Växjö och Kalmar.
39 Samverkan mellan den fysiska samhällsplaneringen och universitetet hur har den fallit ut? Linnéuniversitetet har, som redovisats ovan, varit en viktig utgångspunkt för pilotprojektet Linnéstråket. En del i problemställningen var att det i nuläget sker ett relativt litet utbyte mellan universitetsorter och mellanliggande orter och att det finns outnyttjade resurser inom stråket i form av bl.a. bostäder. Man såg en potential i att aktörerna tillsammans skulle kunna arbeta för att ta tillvara på den utvecklingspotential som universitetet gett. Det övergripande målet har varit att skapa en region, en funktionell region, där människor och kompetenser rör sig fritt och obehindrat mellan bostäder, utbildningsinstitutioner, arbetsplatser och fritidssysselsättningar. Som individ ska du uppleva att du har en hemma-arbetsmarknad, med goda studie- och arbetsmöjligheter, som sträcker sig mellan två campus, i Växjö och i Kalmar. Så som beskrivits på annan plats i denna rapport ändrades projektets inriktning efter den inledande fasen. Det skedd på grund av den yttre omständigheten att de två stora kommunerna i projektet, Växjö och Kalmar, fick ett nytt fokus när regeringen tillsatte Sverigeförhandling om ny stambana för höghastighetståg mellan Stockholm och Malmö (se sid 12). Den planering som bl.a. avsåg de kommunikationer som utgör grunden för en utökad tillgänglighet och interaktion mellan t.ex. de mindre orterna och Linnéuniversitetets båda campus fick därmed ett mindre fokus. I projektets ursprungliga plan låg bl.a. att försöka hitta ett fungerande arbetssätt för att gemensamt kunna skapa god tillgänglighet, genom förbättrad planering av boende och kommunikationer. Detta, kombinerat med nya arbetssätt för universitetets externt inriktade arbete i enlighet med uppdraget om samverkan med det omgivande samhället, borde kunna bidra till ökat intresse och ökade möjligheter för studenter och forskare att stanna kvar inom regionen och skapa sig en framtid här. Här fanns också en diskussion kring möjligheterna att korta restiden mellan universitetets båda campus, till gagn för universitetets utveckling. När vi nu ser på arbetet inom strategi C i pilotprojektet kan konstateras att de ursprungliga målsättningarna inte nåtts. Under arbetets gång har de samverkande parterna diskuterat bl.a. kompetensförsörjningens betydelse för näringslivets utveckling, universitetets roll i regionen och dess betydelse för utvecklingen samt möjligheterna att lyfta regionens attraktivitet för boende, studier och arbete. Inom ramen för projektet har vi inte fullt ut identifierat gångbara handlingsvägar för att gemensamt ta oss an dessa utmaningar med stöd av samhällsplaneringen. Ett av skälen är troligen det fokus på regionens kopplingar till ett större kommunikationssystem som tog vid efter projektets inledande fas. Ett annat skäl kan vara de relativt svaga nätverk som funnits med universitetet, som delvis stärkts under projektets gång men behöver stärkas ytterligarer. Inför ett framtida arbete, med syfte att få en bättre samverkan i arbetet mot de mål som projektet ursprungligen strävat mot, bör parterna gemensamt skapa en bättre förståelse och starkare mobilisering kring utmaningar som kommunikationer, fysisk planering och samverkan mellan lärosäten, näringsliv och samhälle.
40 Linnéuniversitetets samarbetsområden Linneuniversitet samarbetar på ett flertal olika områden med andra forskningsaktörer. Några av de aktuella samarbetsområdena är * ehälsoinstitutet har en stolt tradition av att arbeta tvärvetenskapligt där forskare, projektledare och utvärderare med kompetens inom medicin, vårdvetenskap, farmaci, epidemiologi, datavetenskap och hälsoekonomi arbetar. ehälsoinstitutet grundades 2002 och arbetar med forskning, utvärdering, samverkan och utbildning inom ehälsa. Myndigheter, kommuner, landsting och företag anlitar ehälsoinstitutet för olika forsknings- och utvärderingsuppdrag inom hälsoområdet. Det kan till exempel röra sig om nyttoanalyser, hälsoekonomi eller uppdraget att utvärdera och kartlägga förbättringsåtgärder kring implementeringen av ett nytt it-system inom vården. * Projektet Linnaeus Technical Centre (LTC) arbetar för att stärka konkurrenskraft, kompetens och lönsamhet för teknikföretagen i Linnéregionen. Linnéuniversitetet är navet i projektet till vilket ett antal tekniknoder är knutna; en i sydost (Torsås), en i nordost (Mönsterås), en i syd (Älmhult) och slutligen en i väst (Ljungby). Genom noderna fångas nya utvecklingsprojekt upp för vidareutveckling. Dessa samarbeten lägger grunden för extern finansiering av forskning inom teknikområdet. * Gunilla Bradley centrum för digitala affärer, förkortat GBC, utgör ett tvärvetenskapligt samlingsnav för forskare från flera fakulteters institutioner vid Linnéuniversitet, med syftet att bedriva nydanande forskning inom temat digitala affärer. Bakgrunden är den enorma utvecklingen och adoptionen av olika digitala teknologier som alltmer tenderar att ändra grundläggande förutsättningar för företagande. Användningen av digitala teknologier ger upphov till nya typer av verksamhetsformer och affärsmodeller som exempelvis används av företag som Skype, Facebook, Spotify, Uber och Airbnb. * Information Engineering Center (IEC) är ett forsknings- och samverkansprojekt vid Linnéuniversitetet. Målet är att skapa nya företag, nya jobb och ökad konkurrenskraft genom samverkan mellan forskning, företag och omgivande samhälle. Visionen är att göra Linnéregionen till norra Europas mest attraktiva IT-region. * Linnaeus Innovation Design Lab, som är ett innovations- och designdrivet kompetenscentrum för näringsliv, akademi och samhälle i samverkan. Målgruppen för projektet är små och medelstora företag, främst i Glasriket men också i kringliggande kommuner. Kompetenscentret som ska ligga i Pukeberg kommer att bli en mötesplats för innovationsteknik, design och entreprenörskap och tanken är att göra ny kunskap och forskning mer tillgänglig för näringslivet.
41 Fem spetsområden Linnaeus University Centre är benämningen på Linnéuniversitetets främsta forskningsmiljöer, det som kan betraktas som universitetets spetsforskning. Inom Linnaeus University Centres bedrivs högkvalitativ och spännande forskning med såväl nationell som internationell lyskraft. De fem utvalda miljöerna har kvalitetsgranskats av särskilda bedömargrupper bestående av internationellt erkända forskare inom området, vilket borgar för högsta kvalitet och att forskningsmiljön når upp till högt ställda krav. De fem spetsområdena är inriktade på vattenmiljöer i Östersjön (vid gränsen mellan hav och land, i kustnära vatten samt i öppet hav), kulturmöten som en konsekvens av kolonial expansion (spänner över historia, kulturgeografi, litteratur- och konstvetenskap), arbetsmarknad och diskriminering (omfattar nationalekonomi, statistik, psykologi och statsvetenskap); biomaterialkemi (utveckling och tillämpning av material som kan efterlikna och/eller integreras i biologiska system) samt relationer och interaktioner mellan medier (tvärvetenskaplig miljö som spänner över främst litteraturvetenskap, medie- och kommunikationsvetenskap, språkvetenskap, musikvetenskap, filmvetenskap och konstvetenskap).
42 Vad är attraktivt ur näringslivets synvinkel och vad betyder närheten till Linnéuniversitetet och Linnéstråket? Vid ett seminarium diskuterade kommunernas näringslivschefer och representanter för Linnéuniversitetet samt pilotprojektet hur näringslivet, det offentliga och universitetet kan samverka för att utveckla stråket mellan Linnéuniversitetets två städer Växjö och Kalmar. Några får gå före! Representanterna för de två universitetsstäderna är överens om att det är viktigt att i alla sammanhang lyfta och utveckla universitetsstaden samt matcha det med att vi ligger i Skandinaviens ledande entreprenörsregion. Det är väsentligt att uppträda gemensamt och hjälpas åt för att få regionen att synas! Jämfört med för några år sedan har samverkan blivit starkare och det beror dels på universitetet och dels på Sverigeförhandlingen om höghastighetsbanan. Det är intressant att tänka regionen som stad: Kalmar-Växjö ihop och i detta fall även Karlskrona. För de tre mindre kommunerna i stråket är de jätteviktigt att det går bra för Kalmar och Växjö. Alla orterna har kvaliteter de mindre kommunerna har sin möjlighet genom att ta rygg på de större städerna Snabba resor och pendling Med snabba kommunikationer kan man se regionen som en helhet. De pendlingsavstånd som finns är acceptabla, 60 minuter mellan universitetsstäderna och mellan 15-40 minuter för de tre mindre till Kalmar och Växjö. Järnvägen är viktig - vi måste tala om det som är bra: 96 % av tågen kommer i tid och vi har 19 dubbelturer till Kastrup. Det är väsentligt att fiber till tåget fungerar. I DAR-Linnéstråket talar vi mest järnväg men vi har även väg 25. Bästa sättet att nå resultat för att till exempel minska totala restiden är, menar näringslivscheferna, att välja ut en produkt att arbeta med för att nå framgång: och det är järnvägen! Det handlar om kvalitetsfrågor - koppla järnvägsstråket med begreppet attraktiv arbetsgivare. Fiber och bredband Kommentar: Detta låter inte bra. Jfr om det skulle ha stårr Järnväg och tåg. Alternativ rubrik: 100 Mbit bredband God kapacitet på bredband är jätteviktigt och något som näringslivet frågar mycket efter. För våra många livskraftiga industrier är mobiltäckning och bredband av största betydelse. Sverigeförhandlingen och investeringsklimat Vad kommer Sverigeförhandlingen och höghastighetsbanan att innebära för näringslivet? I Kronobergs VDnätverk, med VD från de 15 största företagen, menar man att detta är den viktigaste frågan för näringslivet i regionen. Internationella företag menar bland annat att höghastighetsbanan har stor betydelse när man ska få hit sina internationella kunder och gäster. Kvantifiering av nyttan av höghastighetsbanan är intressant: investeringsklimat, pendlingstider för att få kompetens, bostadspriser, hur man binder ihop kommuner i regionen, hur snabbt kan man ta sig till Stockholm och Köpenhamn! Går det att kvantifiera exportvärdet? Det som de stora koncernerna tittar på är till exempel investeringsklimatet. Ett gott investeringsklimat innebär mindre risk för att de stora företagen flyttar. Troligen innebär bättre kommunikationer och mer kompetens till regionen även höjda löner. Attraktivitet, kompetensförsörjning och möjligheter att byta jobb Kalmar och Växjö arbetar tillsammans för att öka sin platsmarknadsföring. De bägge kommunerna och Linnéuniversitetet bör göra gemensam marknadsföring! Vad har vi som sticker ut? Till exempel högklassiga utbildningsinsatser, bygga på kulturarvet, glaset. Och att lyft karriärmöjligheter och koppla det till pendlingsmöjligheter. Kompetensförsörjningen är jätteakut endast 20 % av studenterna stannar kvar i regionen. Vi måste ställa oss frågan vad vi vill med våra studenter! Vi måste ha strategi för att få fler att stanna, till exempel tala med dem om
43 vad vi kan erbjuda redan den första terminen inte vänta till de är klara. Vi måste marknadsföra hela regionen och en större arbetsmarknad. Företagen lyfter kompetensförsörjningen som oerhört viktig. För att vara en attraktiva arbetsgivare och kunna locka arbetskraft kan det vara väsentligt att det finns alternativ, som till exempel att veta att det finns fler företag i regionen som ger möjligheter att byta arbetsgivare. Vad gäller utbildningar bör de större kommunerna välkomna det de små är bra på, till exempel gymnasieutbildningar som den lilla kommunen är ensam om och som kan komplettera det totala utbudet. Gymnasieelever från de små kommunerna åker till de större för att studera det borde vara lika självklart tvärtom. Universitetet i regionen och kommunernas roll Universitetet vill ha möjlighet att samverka med kommunerna i regionen. Elever från olika utbildningar är ute i alla de fem kommunerna på till exempel praktikplatser eller gör olika studier. Universitetet har fyra tekniknoder - de är viktiga eftersom de ger möjligheter att få ut studenterna till mindre kommuner och arbetsplatser. Studenterna är en möjlighet för kommunerna samtliga kommuner menar att man kan göra mer för att möta dem. Det vår region gör nu är förädlar unga människor sedan drar de iväg till andra platser. Vad kan vi göra för att de ska stanna? Ett problem är att studenter från andra delar av landet eller andra länder ofta inte har något nätverk här. Det är ofta inte lätt att komma in i det sociala livet utanför universitetet. Varför ska de här studenterna vilja flytta till just vår region och kommun? Oskarshamn har tagit ett intressant initiativ: kommunen flyttar in en vecka på universitetets teknikinstitution. Kommunen tar med sig sina företag och använder veckan för att berättar vad de kan erbjuda. Examensarbetet är en möjlighet eleverna är då nästan färdigutbildade, här finns en uppsjö av kompetens! Många fler skulle kunna göra examensarbete ute på företag. Hur ser det ut i våra städer och samhällen? Det som också är viktigt är den fysiska miljön, till exempel hur det ser ut i våra städer och samhällen. Vi bör lyfta stadskärnorna - fundera på vad det är man ser nära stationen. Vi behöver göra något för att förbättra miljön vid våra stationsområden och gärna förtäta i stationens närhet. Bra och billigt att bo mitt på stråket För anställda vid företagen längs Linnéstråket och för Linnéuniversitetets studenter kan de tre mindre kommunerna erbjuda bra och intressanta boendemiljöer mitt emellan universitetets två orter. Här finns bra och billiga boenden, men det förutsätter att det finns bra kommunikationer.
44
45 Avsiktsförklaring för samarbete kring planering i Linnéstråket De fem kommunerna Emmaboda, Kalmar, Lessebo, Nybro och Växjö, Region Kronoberg, Regionförbundet i Kalmar län, de regionala kollektivtrafikmyndigheterna i Kalmar och Kronobergs län, Trafikverket samt Linnéuniversitetet har under 2014 och 2015 medverkat i det nationella utvecklingsprojektet Den Attraktiva Regionen (DAR), pilotprojektet Linnéstråket. Arbetet i projektet har varit inriktat på att nå samsyn och bättre samordning av befintliga resurser för planering av bebyggelse, kollektivtrafik och transportinfrastruktur. Vår avsikt i egenskap av företrädare för berörda organisationer är att fortsätta och fördjupa det samarbete som inletts genom DAR. Arbetet ska primärt inriktas mot att Minimera effekterna av länsgränsen på besluts- och planeringsprocesser. Förkorta restiderna, i första hand med kollektivtrafik, mellan de större orterna i Linnéstråket samt från mindre orter i stråket till de större. Den långsiktiga inriktningen ska vara att minska restidskvoten kollektivtrafik/bil till under 1 mellan de största tätorterna i stråket. Fortsätta att utveckla de stationsnära lägena i syfte att bidra till att öka tillgängligheten och skapa attraktiva boende- och livsmiljöer i Linnéstråket. Samordnad planering av bebyggelse, infrastruktur och möjligheten till kollektivtrafik med hög frekvens är nyckelfrågor för stråkets utveckling och integrering. Årligen under tre år (höst 2016 vår 2019) genomföra 2-4 arbetsmöten för samtal om gemensamma utvecklings- och planeringsfrågor kring infrastruktur, trafikering och bebyggelseutveckling. Region Kronoberg och Regionförbundet i Kalmar är sammankallande. Varje organisation står för sina egna kostnader till dess annat överenskoms. För Kalmar kommun För Växjö kommun För Nybro kommun För Lessebo kommun För Emmaboda kommun För Linnéuniversitetet För Regionförbundet i Kalmar län För Region Kronoberg För regionala kollektivtrafikmyndigheten, Kalmar län För Trafikverket För regionala kollektivtrafikmyndigheten, Kronobergs län
46 Bilaga: - Trivector Traffic, Linnéstråket utkast till målbild, Rapport 2014:94 - Åtta stationsorter längs Linnéstråket underlag för stationsnära planering (Utdrag ur Slutrapport Pilotprojektet Linnéstråket)