Kursutvärdering av Naturläkemedel och kosttillskott, 4 poäng, vt 2007 Nedan följer en sammanställning av kursutvärderingen av Naturläkemedel och kosttillskott på 4 poäng som ingår i receptarieutbildningen på 120 poäng vid Umeå universitet. Kursutvärderingen är utformad av Mariann Sondell, kursansvarig och sammanställd av Anna Nordström, Centrum för regionalvetenskap, CERUM. Av de 46 studenter som varit registrerade på kursen är det 28 studenter som besvarat frågorna. Svarsfrekvensen är 61 procent. Övergripande frågor I följande avsnitt tas studenternas egna målsättningar med kursen upp, det viktigaste studenterna lärt sig under kursen, hur studenterna själva anser att de har uppfyllt kursens uppsatta målsättningar, hur undervisningen motsvarat de uppställda målen, hur mycket tid de ägnat åt studierna samt om studenterna anser att kursen som helhet är anpassad till deras förkunskaper. Studenternas egna målsättningar Det är 24 studenter som svarat på frågan. De flesta studenter har på något sätt uttryckt att målsättningen har varit att få en överblick över ämnet eller mer kunskap om naturläkemedel. Mer specifika målsättningar som studenterna anger är tillexempel att få veta vad som ligger bakom ett godkännande av ett naturläkemedel som säljs på ett Apotek och att få lära sig mer om växter och deras potential som läkemedel. Några stycken studenter nämner att de har som målsättning att få godkänt på tentamen. Viktigaste kunskapen Det är 24 studenter som svarat på frågan om vad som varit det viktigaste studenten lärt sig under kursen. Studenternas svar varierar en del, men det mest frekventa svaret är att det viktigaste har varit att de lärt sig att man måste vara försiktig med naturläkemedel och att de precis som traditionella läkemedel kan ge biverkningar. Några studenter nämner också att de blivit mer kritiska till naturläkemedel. Vidare nämner ett par studenter att den viktigaste kunskapen har varit att ytterligare träna på att söka information och några tar upp att det viktigaste varit att lära sig om interaktionen med andra läkemedel. En student tycker att allt varit viktigt och en annan att lära sig att skilja på naturprodukter och naturläkemedel varit viktigast. Uppfyllande av kursens målsättningar Studenterna har på en sexgradig skala angett hur väl de anser att de själva lyckats uppfylla de uppsatta målsättningarna. En etta motsvarar mycket dåligt och en sexa mycket väl. Det genomsnittliga värdet för studentgruppen är 4.2 och motsvarar ungefär att studenterna tycker att de lyckats relativt väl med att uppfylla de målsättningar som fanns uppställd med kursen. Se figur 1 för en fördelning av de olika svaren.
Figur 1: Studenternas uppfattning om huruvida de har lyckats uppfylla kursens målsättningar. Det är åtta studenter som lämnat kommentarer till frågan och dessa berör mest att tiden varit för knapp i förhållande till omfattningen på materialet. Det genomsnittliga värdet avseende hur undervisningen motsvarat de uppställda målen är 4.5. Figur 2 visar hur studenternas svar är fördelade mellan de olika svarsalternativen. Figur 2: Studenternas uppfattning om huruvida undervisningen motsvarat kursens målsättningar. Studietid I genomsnitt har studenterna ägnat sig åt studierna 36 timmar i veckan under kursen (se figur 3). Jämfört med föregående års studenter har årets studenter i genomsnitt ägnat kursen 1 timma mindre per vecka och jämfört med det första årets studenter (RUT03), har de i genomsnitt ägnat sig sex timmar mindre per vecka åt studierna.
Figur 3: Hur mycket tid studenterna har lagt ner på studierna per vecka. Förkunskaper Studenterna har på en sexgradig skala angett om huruvida de anser att kursen i sin helhet är anpassad till studenternas förkunskaper. En etta motsvarar inte alls tillräckliga och en sexa mer än tillräckliga. Det genomsnittliga värdet för studentgruppen är 4.5 och motsvarar att de anser förkunskaperna vara något mer än tillräckliga. Kommentarerna är få. Helhetsintryck Helhetsintrycket på kursen har utvärderats utifrån fem aspekter, information, innehåll (kvalitet), omfattning (kvantitet), pedagogiskt upplägg samt datoranvändning. Studenterna har angett sin uppfattning på sexgradig skala, där en etta betyder att studenten känner sig mycket missnöjd och en sexa att studenten känner sig mycket nöjd. De har också haft möjlighet att lämna kommentarer. Figur 4 visar en sammanställning över studenternas svar. Figur 4: Helhetsintrycket avseende information, innehåll, omfattning, pedagogiskt upplägg och datoranvändning Det genomsnittliga värdet avseende information är 4.6. Det genomsnittliga värdet avseende innehållet i kursen är 4.7. Helhetsintrycket avseende omfattning får ett genomsnittligtvärde på 4.0. Det genomsnittliga värdet av studenternas helhetsintryck avseende det pedagogiska
upplägget är 4.4 och slutligen motsvarande värde avseende datoranvändningen är 4.8. De genomsnittliga värdena indikerar att studenterna känner sig ganska nöjda avseende helhetsintrycket. Kommentarerna på frågorna avseende information, pedagogiskt upplägg samt datoranvändning är relativt få. Då det gäller kommentarer till innehåll (kvalitet), är det ett par studenter som upplever att materialet bör gås igenom. De påpekar att det händer mycket inom detta område just nu så information som hänvisar till till exempel år 2004 känns lite gammalt. Det genomsnittliga värdet på kursens omfattning indikerar att studenterna generellt sett tycker att kursen varit något för omfattande och detta framkommer också i deras kommentarer. Utvärdering av kursens olika teman Kursen omfattar fyra olika teman: 1. Introduktion 2. Farmakognosi 3. Naturprodukter och NLM 4. Hälsosamma livsmedel Studenterna har för varje tema fått svara på frågor om de velat lära sig mindre, lika mycket eller mer av respektive tema. Studenterna har också getts möjlighet att ange sitt helhetsintryck av de olika delarna av kursen med avseende på undervisning och lektionsmaterial. Utöver de olika temana anger studenterna här också sitt helhetsintryck av utredningsuppgiften samt laborationen. Då det gäller Introduktionen tycker 63 procent av studenterna, att de fått lära sig tillräckligt och 37 procent vill lära sig mindre och inga studenter vill lära sig mer. Då det gäller Farmakognosin tycker merparten, 75 procent att de fått lära sig tillräckligt, endast fyra procent vill lära sig mindre och 22 procent vill lära sig mer. Vidare tycker en tredjedel av studenterna att de fått lära sig lagom avseende tema tre, Naturprodukter och NLM. Det är 11 procent som vill lära sig mindre och så stor andel som 56 procent vill lära sig mer om tema tre. Slutligen är det 63 procent som vill lära sig lika mycket om hälsosamma livsmedel, 11 procent vill lära sig mindre och 26 procent vill lära sig mer. Detta års studenters uppfattning ser i princip ut som föregående års studenters uppfattning. I kommentarerna till de ovan redovisade svaren framkommer att studenterna tycker att kursen är intressant och relevant för deras framtida yrke, men också här kommer fram att kursen var för kort. I figur 5 sammanfattas studenternas helhetsintryck av kursens olika delar. En etta motsvarar att studenten varit mycket missnöjd med helhetsintrycket av kursdelen och en sexa att studenten varit mycket nöjd. Ett genomsnittligt värde på 3.5 kan sägas motsvara att studentgruppen varken känner sig nöjd eller missnöjd. Det är nio studenter som kommenterat frågorna. En student tycker att avsnittet med hälsosamma livsmedel kunde ha gjorts mindre tråkigt med hjälp av föreläsningar och övningar. En annan student tycker att den enda nackdelen var att de två dagarna i Umeå kunde kortas ner till en dag. Laborationerna och de pedagogiska handledarna får mycket ros. Ett par studenter nämner att utredningsuppgiften är för omfattande. En student anser att materialet under Introduktionen måste uppdateras och att boken under tema två var för krånglig och en annan tycker att kompendiet under tema tre var dåligt.
Figur 5: Helhetsintrycket avseende kursens olika delar. Handledning Handledning som de lokala handledarna har bistått studenterna med under kursen har värderats till snäppet under mycket värdefull, det genomsnittliga värdet för hela studentgruppen är 5.0 (sexgradig skala). Figur 6 visa hur studenternas svar fördelar sig mellan de olika alternativen. Figur 6: Studenternas värdering av de lokala handledarnas handledningen under kursen. Figur 7 visar hur respektive studiegrupp värderar handledningen från gruppens lokala handledare. Ett värde på 3.5 motsvarar att gruppen anser att handledningen varit godkänd. Figur 7: Studenternas värdering av handledningen under kursen, fördelat på respektive studiegrupp.
Det genomsnittliga värdet av studenternas uppfattning om ämnesexpertens handledning är 4.7. Studenternas avslutande kommentarer Här har studenterna fått ge uttryck för vad de tycker fungerat särskilt bra och särskilt dåligt under kursen samt hur de skulle vilja förändra kursen. Det är 10 studenter som kommenterat vad som varit särskilt bra under kursen. Laborationerna nämns av en del studenter som särskilt bra, en student tycker att det var mycket givande att få diskutera i grupper i Umeå, en annan skriver att hennes kunskaper om Naturläkemedel har förbättrats radikalt, ett par studenter skriver att det varit en jätteintressant kurs som helhet Det är 16 studenter som svarat på frågan om det är något som under kursen varit särskilt dåligt. Den vanligast förekommande synpunkten är att materialet har varit för omfattande och detta är också en kommentar och synpunkt som framkommer lite överallt i kursutvärderingen. Utredningsuppgiften får kritik i detta sammanhang av fyra studenter. Andra synpunkter som framkommer är att materialet borde uppdateras samt att tentamen fokuserade för mycket på myndigheter och lagar och för lite på naturläkemedel. Jämförelse med kurser från föregående år Figur 8 visar en jämförelse med föregående års kursutvärdering och här framkommer att den förbättring som skedde mellan första och andra året håller i sig. Precis som föregående år är den främsta kritiken från studenterna att materialet är för omfattande i förhållande till den avsatta tiden för kursen. Figur 8: Jämförelse avseende helhetsintrycket med kursen vt 2005.