För dig som registrerar i Luftvägsregistret

Relevanta dokument
För dig som registrerar i Luftvägsregistret

För dig som registrerar i Luftvägsregistret

För dig som registrerar i Luftvägsregistret

Formulär: Astma barn

Formulär: Astma barn. Variabler som registreras i Luftvägsregistret vid ett öppenvårdsbesök för barn med astma. Personuppgifter Diagnos Längd och vikt

Formulär: Astma vuxen

Formulär: Astma vuxen

Formulär: Astma vuxen

Formulär: Astma vuxen

Formulär: KOL-öppenvård

Formulär: KOL-öppenvård

För dig som registrerar i Luftvägsregistret

Slutenvård varialbelmall per

Variabelmall Öppenvård per

Astma hos barn- och ungdomar

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. På astmafronten något nytt?

Samverkansdokument ASTMA mellan Primärvården och Medicinkliniken i Västmanland

När skall KOL misstänkas?

Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Publicerad i november 2015

Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer 2015

Fastställd av: Katarina Hedin, Ordförande medicinska kommittén Revisions nr: 1 Identifierare: 33303

Värt att veta om astma

Omvårdnad och rehabilitering vid astma

KOL. Kronisk obstruktiv lungsjukdom. Inledning. Vid KOL finns ett bestående luftflödeshinder i de mindre luftvägarna.

Astma hos vuxna aktuella rekommendationer vid behandling. Monica Arvidsson. Monica Arvidsson

Astma hos barn- en sjukdom?

Astma hos barn och unga

Patienter med svårbehandlad astma Hur gör vi? Riktlinjer för Astmabehandling. Astma - Ny definition

Nätverksträff uppmärksamhet. KOL förlorar sakta med säkert sin förmåga att andas. Bara 16 % av dem har fått korrekt diagnos

FEV 1 /FEV 6 -mätning, sex minuters gångtest hur kan detta användas för att värdera KOL-patienten?

KLOKA LISTAN. Behandling, farmakologisk och icke-farmakologisk Läkemedelsval på substansnivå

Agenda. Karakteristika vid astma och KOL. Interprofessionellt arbete vid kroniska sjukdomar

Antikolinergikavid KOL (och lite till)

Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Indikatorer Bilaga Remissversion

Aktuella behandlingsrekommendationer. vid KOL

CERTIFIERING OCH NATIONELLA KRITERIER FÖR ASTMA, ALLERGI OCH KOL MOTTAGNING

Stockholms allmänläkardag. Block 3: KOL/astma. 6 november 2014

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

Astma/allergiskola i IDRE dess syfte och nytta. Emma Olsson och Erika Hallberg Barnläkare och Barnsjuksköterska Allergicentrum, US

Effekter av pälsdjursallergi på livskvalitet

KOL epidemiologi, etiologi och diagnostik. Bo Billing

MEQ 4 (17 poäng) 4:1 Vilken akut undersökning (ej blodprov) beställer du för att bekräfta detta? Svar: KOD:...

Hearing Remissversion Nationella Riktlinjer astma/kol Bjermer 1. Vad är nationella riktlinjer?

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Remissversion publicerad i november 2014

SYMPOSIUM OM ALFA 1 ANTITRYPSIN Malmö november Magnus Sköld Lung- Allergikliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna Stockholm

Vårdprogram för. ASTMA hos vuxna ASTMA hos barn

Nationella riktlinjer Utvärdering Vård vid astma och KOL. Indikatorer Bilaga 3

Astma-KOLmottagning i primärvården Kronoberg för astma KOL sköterska Första besöket hos astma-kol sköterskan för underlag till ev.

Frågor om Din astma / Dina luftrörsbesvär

God vård och omsorg på lika villkor. Använda resurser effektivt. Utveckling och uppföljning av kvalitet

Kronisk t Obstruktiv Lungsjukdom

Astma-KOL mottagning i primärvården Kronoberg för astma KOL sköterska

KOL Cosmin Brancovici Överläkare, lungläkare NU-sjukvården, Trollhättan maj 2018

Luftvägsregistret. Årsrapport 2018 och nyheter Kerstin Fjällman-Schärberg Biträdande Registerhållare LVR Avdelningschef FoU Region Halland

Astma hos vuxna. Patrik Nordenfelt Överläkare Lung- och allergimottagningen Februari 2017

Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom

KOL är ocoolt Astma- KOL Vad säger nya guidelines? Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL.

diagnoskriterier och stadieindelning Sofia Dettmann Lungsektionen, Medicinkliniken, Västmanlands Sjukhus - Västerås

Interprofessionell samverkan, IPS Grunden till bra astma/kol-vård!

Behandling av kroniskt obstruktiv lungsjukdom KOL

Vårdprocess för omhändertagande av patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). Från slutenvård till öppenvård

Kriterier för god specialiserad vård... 2 Astma och KOL... 2 Tillgänglighet... 3

Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL

KOL och rökavvänjning

Underhållsbehandling av astma hos barn

Frågor och svar ACT, C-ACT och CAT

D 10. Underhållsbehandling av astma hos barn

Astma Back to basics. Mikael Lundborg

Nationell utvärdering av vård vid astma och KOL

PRAXIS-studien Örebro april Christer Janson. PRAXIS-studien

1. Har Du haft pip eller väsningar i bröstet vid något tillfälle under de senaste 12 månaderna?

Berne Eriksson. Medicinkliniken, Halmstad. Doktorand, IMM, KI Workshop, RDK Kalmar

Certifiering Astma/Allergi/KOL mottagningar Primärvården, Region Skåne

Spirometritolkning Astma och/eller KOL?

Astma hos vuxna aktuella rekommendationer vid behandling. Monica Arvidsson. Monica Arvidsson

Våga skaffa ett bättre liv KOL. Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund Våga skaffa ett bättre liv. Kjell Larsson IMM Karolinska Institutet

KOL Min behandlingsplan

Svår och kronisk astma hos barn

Allergivaccination Geting Djurhår Kvalster Gråbo Gräs Träd Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

Nationella riktlinjer Utvärdering Vård vid astma och KOL. Enkätbilaga Bilaga 4

Timotej (Phleum Pratense) Björk (Betula verrucosa)

Interprofessionell samverkan astma och KOL

Nya riktlinjer för astma Socialstyrelsen

Läkemedel vid astma och KOL Nya nationella Riktlinjer 2015

KURSANTECKNINGAR PATIENTUTBILDNING. KURS: Astma

Interprofessionell samverkan astma och kol

Astma och Allergi med OLIN sedan 1985 Har ökningen upphört?

Frågor om Din lungsjukdom

Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) - samverkansdokument Medicinkliniken/Primärvård

Hosta, pip och väs hos våra små -hur tänker och gör vi då?

Välkommen till Sjuksköterskedagarna HT 2018

mepolizumab vid behanding av svår astma

METABOL INTERVENTION (MINT) DEN SVENSKA IMPACT-STUDIEN. Patientenkät - Bas

Ordinera influensa- och Pneumokockvaccin

Vilka vänder sig nationella riktlinjer till?

Prognos vid KOL FEV 1. Ålder. Frisk icke-rökare. Rökare med KOL RÖKSTOPP. Fortsatt rökning 100% 50%

Läkemedel i Skåne 2013 Praktisk allergologi

Ultibro Breezhaler. Värt att veta om. Läkemedel för behandling av Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom (KOL)

nivåer Kontrollgrupp/ Experimentgrupp (K/E) (p<0.03) 112/46 (p=0.02) 161/95 (p<0.05) - 1,3 (-1,18 till 1,42 95% KI^) - 0,7 ( -0,82 till 0,58 95% KI^)

Astma och allergier effekter av miljön

Transkript:

Lathund För dig som registrerar i Luftvägsregistret Här hittar du korta beskrivningar från A-Ö om begrepp, utvärderingsinstrument och åtgärder som tas upp i Luftvägsregistret. Senast reviderad luftvägsregistret

Inledning Här finner du förklarande text till begrepp, variabler och skattningsmetoder i Luftvägsregistret. Vill du hellre få förklaringarna i anslutning till respektive registerfråga när du registrerar? Klicka på symbolen pratbubbla strax bredvid respektive registerfråga. Vi hoppas att detta ska underlätta arbetet för dig som registrerar och vill använda Luftvägsregistret i det lokala förbättringsarbetet på din enhet. Lycka till! Kerstin Fjällman Schärberg Biträdande registerhållare och samordnare.

1 10 6 minuters gångtest, fysisk kapacitet Testet fångar patientens nuvarande fysiska kapacitet. På LVR:s hemsida under rubriken Stöd för vårdpersonal hittar du protokollet för 6-minutersgångtest. I registret anger du om 6 minuters gångtest är utförd vid dagens besök. A ACQ ACQ (Asthma Control Questionnaire) är ett frågeformulär som mäter graden av astmakontroll. Instrumentet berör frågor om symtom, FEV och behandling under den senaste veckan. Svar anges på en 7- gradig skala (0 är ingen negativ påverkan och 6 är maximal negativ påverkan). 0 poäng betyder total kontroll över astman och 6 svårt okontrollerad astma. Medelpoängen beräknas. Medelpoäng under 1,0 visar att astman är välkontrollerad ett värde över 1.0 visar att astman är okontrollerad. AKT Astmakontrolltest (AKT) är ett symtomskattningsinstrument som syftar till att fånga hur välkontrollerad patienten upplever astman. Ange värde enligt symtomskattningsformuläret, skattat i samband med dagens besök. Se dokument "Skattningsformulär astmakontrolltest, AKT för vuxna (12 år eller äldre) respektive AKT för barn (4 11 år)" på LVR:s hemsida under rubriken Stöd för vårdpersonal. Alma ALMA (Aktivt liv med astma) är ett instrument som ger struktur på astmabehandlingen. En del av testet utgörs av 14 frågor med fyra svarsalternativ som mäter grad av astmakontroll inom tre områden: Fysisk inverkan (tät i bröstet, hosta även om man inte är förkyld, hosta eller andnöd vid promenad, hosta eller andnöd vid tungt arbete, hosta eller andnöd vid sportaktiviteter, vakna på natten av hosta eller andnöd, pip i bröstet). Psykologisk inverkan (orolig för astman, påverkan på det dagliga livet, måste avstå från sådant man vill göra): Miljö (damm, pollen och pälsdjur gör luftrören sämre, kall luft gör luftrören sämre, tungt att andas av tobak och starka dofter). Ange den totala genomsnittspoängen mellan 1 och 4. Allergiutredning I registret anges om allergiscreening utförts. Om screening utförts anges om svaret är positivt eller negativt. Eftersom allergi är förekommande hos barn, ungdomar och vuxna med astma ska en riktad utredning (blodprov eller pricktest) erbjudas de patienter som har förekomst av IgE-antikroppar, detta enligt Socialstyrelsens riktlinjer. Är allergenerna kända ökar patienten möjlighet att undvika dem, verifierade allergener kan också leda till en effektivare läkemedelsbehandling. I registret finns följande alternativ: katt, hund, häst, kanin, björk, gräs, gråbo, cladosporium, kvalster Dermatophagoides pteronyssinus, kvalster Dermatophagoides farinae eller andra luftvägsallergen. Airsonett Airsonett är en luftreningsapparat som används nattetid. Den skapar ett temperaturreglerat luftflöde (TLA) som håller oönskade partiklar utanför andn-

ingszonen. Luftreningsfunktionen används vid svår allergisk astma som inte kan kontrolleras farmakologiskt. AQLQ(S) AQLQ(S) (Standardised Asthma Quality of Life Questionnaire) är ett frågeformulär som specifikt mäter livskvalitet hos astmapatienter i åldern 17 70 år. Formuläret består av 32 frågor inom områden som symtom, aktivitetsbegränsning, känslomässig funktion och miljöstimuli. Patienten anger på en sjugradig skala (7= Inte försämrad alls 1= allvarligt försämrad) hur han eller hon har mått de senaste två veckorna. Det tar 4 5 minuter att fylla i. Totalpoäng = medel av de 32 frågorna. Individuella domänpoäng = medel av frågorna som ingår i respektive domän. En poängförändring som är större än 0,5 betraktas som kliniskt betydelsefull. I registret anges totalpoängen. Astmagradsklassificering Astmans svårighetsgrad kan beskrivas som lindrig, måttlig, medelsvår eller svår. Behovet av underhållsmedicinering återspeglar i regel astmans underliggande svårighetsgrad. Antalet symtomtillfällen visar hur välkontrollerad astman är och ger en vägledning om huruvida medicineringen behöver justeras. Nedanstående klassificering bygger därför på patientens behov av underhållsmedicinering och aktuella symtom. Bedömningen grundar sig på den senaste månaden. Behovet av medicinering anges från 1 till 4. Förekomsten av symtom anges med bokstäverna A D. Klassificeringen anges således med en siffra efter aktuell medicinering och en bokstav efter förekomsten av symtom. Exempel: 2 B, inhalationssteroid i låg måttlig dos (2) och symtom 1 2 ggr/vecka för lätta besvär (B). 3A, inhalationssteroid i medelhög dos + inhalerad långverkande ß2-agonist eller leukotrienantagonist (3) och är besvärsfria med medicineringen (A). B B-eosinofila B-eosinofila granulocyter tas som en kontroll vid behandling med biologiska läkemedel. Om patienten som ska registreras behandlas med biologiska läkemedel och prov för att kontrollera B-eosinofila granulocyter tagits i samband med dagens besök anges absolutvärdet (10*9/L). BMI BMI står för Body Mass Index. Gränsen för övervikt och fetma är olika för barn och vuxna. För vuxna är gränsen för övervikt 25 och fetma 30. För barn ligger gränsen för fetma vid iso- BMI 30 och övervikt vid iso-bmi 25. BMI, beräkning Systemet beräknar BMI automatiskt när längd och vikt är ifyllt. BMI och luftvägssjukdomar BMI <20 = isolerad riskfaktor för död vid KOL. BMI <22 = malnutrition vid kronisk sjukdom och hos personer >70 år (hos yngre gäller BMI <20). BMI >30 = ökad risk för sömnapné och nedsättning av lungfunktionen.

Om patienten har ett BMI <22 kommer systemet automatiskt att ställa frågan om åtgärd. Här fyller du i om patient fått behandling för att undvika eventuell malnutrition (dietist eller annan). Valmöjligheten Annan avser övriga nutritionsstödjande åtgärder, t ex rådgivning av astma/kol-sjuksköterska, distriktssköterska eller läkare. C CCQ CCQ (Clinical COPD Questionnarie) är ett symtomskattningsformulär som används vid KOL. Det ger information om symtomens svårighetsgrad och i hur stor omfattning patienten begränsas av KOLsjukdomen. Med hjälp av symtomskattningsformuläret kan man även följa hur en behandling påverkar sjukdomens svårighetsgrad och inskränkning. Uträkning för medelscore: summan av poängen på alla frågor delat med tio. Så tolkas CCQ: 4,0 6,0: stor eller mycket stor påverkan på livskvaliteten/hälsostatus. 2,0 3,9: måttlig påverkan på livskvalitet/hälsostatus. 0,0 1,9: ingen eller liten påverkan på livskvaliteten/hälsostatus. En förbättring på 0,4 poäng är kliniskt signifikant, dvs är märkbar hos patienten. CAT Symtomskattningsformulär, skattat i samband med dagens besök. Se dokument "Skattningsformuläret CAT (COPD Assement Test) för patienter med KOL" på LVR:s hemsida under rubriken Stöd för vårdpersonal. D Diagnos Fältet diagnos fyller du endast i om patienten har en journalförd diagnos. Diagnosår I fältet diagnosår fyller du i det år diagnosen ställdes första gången. Detta årtal finns kvar nästa du registrerar. E EQ-5D EQ-5D är ett instrument för att mäta livskvalitet. Instrumentet används framförallt i forskningssammanhang. EQ-5D är ett s.k. generellt instrument som gör det möjligt att jämföra resultatet mellan olika interventioner och grupper oavsett sjukdomstillstånd. Det innebär att man kan jämföra livskvaliteten hos patienter med astma eller KOL med livskvaliteten hos vilken sjukdomsgrupp som helst. EQ-5D består av fem frågor samt en visuell analog skala (VAS). På VAS-skalan anger patienten hur bra eller dåligt den upplever sitt hälsotillstånd utifrån fem dimensioner; rörlighet, hygien, huvudsakliga aktiviteter, smärta/besvär samt oro/ nedstämdhet. Exacerbationer Exacerbation innebär en akut försämring av astma- eller KOL-sjukdomen utöver den

normala dygnsvariationen, som kräver en förändring i behandlingen. Symtom kan vara ökad dyspné, ökad hosta, ökad sputa eller purulens. Ange det antal exacerbationer som patienten haft de senaste 12 månaderna. Observera att de angivna exacerbationerna inte behöver vara dokumenterade i samband med läkarbesök. K Konjunktivit, allergisk Allergisk konjunktivit kännetecknas av lokal allergisk inflammation i ögonens bindhinna, vanligen bilateral och ofta säsongsbunden. Vid registrering anger du om patienten har eller haft allergisk konjunktivit. F FFM och FFMI FFM står för Fettfri massa. För att mäta fettfri massa krävs impedansmätare eller bentäthetsmätare. Beräknas genom att dividera fettfria massan i kilo genom längden i meter upphöjt till två. Fysisk aktivitet I registret anges fysisk aktivitet i antal dagar (t ex promenad, cykling, simning) som patienten varit aktiv i sammanlagt 30 minuter under en genomsnittlig vecka. Alla stunder som patienten varit aktiv under en dag räknas samman. Folkhälsomyndighetens rekommendation för fysisk aktivitet är: minst 30 minuter per dag, minst fem dagar i veckan. Förlorat luktsinne (anosomi) Förlorat luktsinne är mer vanligt förekommade vid astma och kan vara ett tecken på att patienten är underbehandlad i sin sjukdom, det är därför viktigt att fånga en eventuell anosomi. Vid registrering anger du om patienten har anosomi vid dagens besök. L LTOT LTOT står för Long term oxygen treatment och innebär syrgas i hemmet. Längd I registret anges patientens längd vid det aktuella besöket. Längdmått tas även upp under rubriken Kroppsmått och nutritionsstatus i registret. Här fyller du i patientens längd när han eller hon var som längst. Detta ger möjlighet att fånga en eventuell längddifferens. Längd, mätmetod Använd en fastmonterad måttstock. Be patienten ta av sig skorna, ställa sig med hälarna tätt intill väggen och sträcka på sig. Fyll i längden i cm utan decimaler. M MiniAQLQ MiniAQLQ (Mini Asthma Quality of Life Questionnaire) är ett sjukdomsspecifikt frågeformulär som mäter livskvalitet hos astmapatienter i åldern 17 70 år. Det är

en förkortad version av AQLQ(S) och utgörs av 15 frågor inom områden som symtom, aktivitetsbegränsning, känslomässig funktion och miljöstimuli. Patienten skattar svaret på en sjugradig skala (7 innebär Inte försämrad alls och 1 innebär Allvarligt försämrad). Det tar 3 4 minuter att fylla i. Den totala poängen är medeltalet på de 15 frågorna. Den individuella domänpoängen är medeltalet för frågorna som ingår i varje domän. En poängförändring som är större än 0,5 betraktas som kliniskt betydelsefull. I registret anges den totala poängen mellan 1 och 7. N NO (FENO) Vid en inflammation i luftvägarna bildas kväveoxid (NO) i luftrören. En person med allergisk astma som ständigt utsätts för allergener kan utveckla en kronisk inflammation i luftvägarna. Mängd och förekomst av NO ger en indikation på inflammationens intensitet/omfattning. I registret anges om NO mätts vid dagens besök. Ange värdet i bbp. Näspolypos Näspolypos är en allergimanifestation som ses bilateralt i rinoskopi. P PAQLQ(S) PAQLQ(S) (Standardised Paediartic Asthma Quality of Life Questionnaire) är ett frågeformulär som sjukdomsspecifikt mäter livskvalitet hos astmapatienter i åldern 7 17 år. Det består av 23 frågor inom områden som symtom, aktivitetsbegränsning och känslomässig funktion. Patienten anger hur han eller hon har mått den senaste veckan, svaret graderas utifrån en sjugradig skala där 7 innebär Inte besvärad alls och 1 innebär Väldigt besvärad. Totalpoäng = medel av 23 frågorna. Individuell domänpoäng = medel för frågorna som ingår i respektivedomän. En poängförändring som är större än 0,5 betraktas som kliniskt betydelsefull. Frågeformuläret finns i två versioner självadministrerande och i intervjuform. Rekommendationen är att använda intervjuformuläret vid utvärdering av barn under 11 års ålder. I registret anges totalpoängen mellan 1 och 7. Paketår och packår, tobaksrökning Om "antal år" och "genomsnittligt antal cigaretter per dag" matats in beräknas "paketår automatiskt. För att direkt mata in Paketår i registret lämnas antalsfälten tomma. Ett paketår = 1 paket (20 cigaretter) per dag i ett år. Exempel på 10 paketår 1 paket (20 cigaretter) per dag i 10 år. 2 paket (40 cigaretter) per dag i 5 år. 1/2 paket (10 cigaretter) per dag i 20 år. 1 cigarr = 5 cigaretter 1 cigarill = 2 cigaretter 50 gram piptobak = 65 cigaretter Handrullade cigaretter kan jämföras med vanliga cigaretter. Packår är ett annat uttryck för paketår.

Paramedicinska kontakter Under rubriken paramedicinska kontakter anger du om patienten fått en eller flera KOL/astma-relaterade insatser de senaste tolv månaderna av någon eller flera av följande professioner: Fysioterapeut Arbetsterapeut Dietist Kurator/psykolog. Patientutbildning, strukturerad Avser att patienten fått någon eller flera av följande utbildningsinsatser de senaste fem åren. Med "strukturerad" avses en individanpassad utbildning (individuellt eller i grupp) som innehåller minst något av följande: Sjukdomskunskap Läkemedelsbehandling, inklusive inhalationsteknik Egenvård Riskfaktorer Se "Checklista för patientutbildning" på LVR:s hemsida under rubriken Stöd för vårdpersonal. PEF I systemet anges flera värden på PEF. PEF-värde avser aktuellt PEF. PEF bästa värde avser det bästa värde patienten någonsin haft. PEF variabilitet avser medelvärdet (bästa värde - lägsta värde). PEF reversibilitet avser (PEF efter behandling med beta2 - PEF före behandling med beta2) x 100/PEF före behandling med beta2. Pricktest Ange resultat för pricktest (positivt/ negativt). Vid positivt resultat ange aktuella allergen (katt, hund, häst, kanin, björk, gräs, gråbo, cladosporium, kvalster Dermatophagoides pteronyssinus, kvalster Dermatophagoides farinae eller andra luftvägsallergen). Provokation Det finns olika provokationstester. I systemet kan följande väljas: Aridol, Torrluft, Metakolin och Histamin. R Rinit, allergisk Allergisk rinit kännetecknas av något eller några av följande symtom: nästäppa, rinnsnuva, näsklåda, nysningar utan samtidiga tecken på viros eller annan näsinfektion. Om besvär <4 dagar/vecka eller <4 veckor betecknas riniten som intermittent annars persisterande. Ange om patienten vid dagens besök har en allergisk rinit. Rökare Rökare definieras som en person som minst en gång dagligen, dvs drar i sig rök från cigarett, cigarill, cigarr eller tobak i pipa eller annat som innehåller tobak. Detta gäller även den person som alltid röker utomhus. Så kallad feströkare, dvs en person som röker nån enstaka cigarett, definieras som ickerökare. Rökfri Patienten räknas som rökfri sex månader efter rökstopp.

Rökning, passiv Passiv rökning innebär att man inte röker själv, men utsatts för andras rök. Passiv rökning blir i likhet med andra luftföroreningar farligare i miljöer där luftcirkulationen är begränsad, så som inomhusmiljöer. Passiv rökning under fosterlivet avser om mamman rökte under graviditeten Passiv rökning under uppväxten avser om patienten utsatts för rökning i sin vardagsmiljö. S Saturation Saturation mäter hur väl patienten syresätter sitt blod. I registret anges syremättnad i procent vid dagens besök mätt med en pulsoxymeter. Om patientens saturationsvärde är lägre än 93 % anges om och i så fall vilken åtgärd som initierats under dagens besök. Följande valmöjligheter finns: Ingen (åtgärd) Artärblodgas tagen på egen enhet Remitterad (för vidare utredning). Observera att saturationsvärde under 93 % ska föranleda åtgärd skyndsamt. Spirometri Om spirometri är utförd i samband med aktuellt besök anges de aktuella värdena. Fyll endast i de vita rutorna. De grå fälten beräknas automatiskt. Observera att längduppgiften måsta vara ifylld för att beräkningen ska göras. Referensvärde barn: Solymar Referensvärde vuxna: Hedenström T Triggerfaktorer Vanliga utlösande triggerfaktorer vid astma eller astmaliknande tillstånd är: Luftvägsinfektion Tobaksrök Luftföroreningar och dofter Fysisk ansträngning. Här kan symtomet uppträda strax efter start, under själva ansträngningen eller efter avslutad ansträngning. Kall luft, temperaturväxling Allergener som t.ex. pollen och pälsdjur Ett stort antal andra luftvägsirriterande ämnen finns dessutom i olika arbetsmiljöer. Vid långvarig exponering för irritanter i arbetsmiljön, t.ex. rök och lukter kan astmaliknande symtom/sensorisk hyperreaktivitet debutera och bestå efter det att exponeringen upphört. Stress. V Vikt Här fyller du i patientens vikt i samband med det aktuella besöket. Vikt, metod Patienten väger sig utan skor och ytterplagg, kavaj eller tröja. Fyll i vikten i kg avrundad uppåt.

Ö Övriga diagnoser, astma hos vuxen Det är viktigt att fånga samsjuklighet för att säkerställa en korrekt behandling av patienten. Ange om patienten har någon av följande sjukdomar: Diabetes mellitus: E10, E11 Hjärtsvikt: I50 Ischemisk hjärtsjukdom: I20, I25 OBS! Har patienten haft en hjärtinfarkt ska det registreras som ischemisk hjärtsjukdom. Hypertoni: I10 Osteoporos: M81 Depression/ångest: F32, F41 Sömnapnésyndrom: G47.3 patienten. Ange om patienten har någon av följande sjukdomar. Cystisk Fibros: E84. Primär Celliär Dyskinesi: J98.8, Q89.3. Bronkopulmonell Dysplasi: P27. Interstitiell lungsjukdom: J84.9. Neuromuskulär lungsjukdom: G70 G73. Lunghypoplasi/-aplasi/-missbildning: Q33, Q34, Q79.0-Q79.1. Kyfos/Skolios/Bröstkorgsmissbildning: M40-M43, Q67.5-Q67.8. Missbildning/Förträngning av trakea eller bronker: Q31, Q32, Q34. Annan lungsjukdom/ lungfunktionsnedsättning: J40-J44, J47, J60-J70, J80- J86, J90-J98. Övriga diagnoser, KOL Det är viktigt att fånga samsjuklighet för att säkerställa en korrekt behandling av patienten. Ange om patienten har någon av följande sjukdomar. Diabetes mellitus: E10, E11 Lungcancer: C34 Hjärtsvikt: I50 Ischemisk hjärtsjukdom: I20, I25. OBS Har patienten haft en hjärtinfarkt ska det registreras som ischemisk hjärtsjukdom. Hypertoni: I10 Osteoporos: M81 Depression/ångest: F32, F41 Sömnapnésyndrom: G47.3 Alfa1-antitrypsin-brist: E88.0 Övriga diagnoser som påverkar lungfunktionen, astma hos barn Det är viktigt att fånga samsjuklighet för att säkerställa en korrekt behandling av