PROMEMORIA 2014-08-21 Dnr 26/2014-30 BILAGA 1 STADSBYGGNADSKONTORET Gatu- och parkavdelningen Gatuenheten Alexandar Obrenovic, Karin Aronsson Skolvägsprojektet år 2014 i Näsbypark Foto från Slottsparksskolan en förmiddag i februari.
2(20) Sammanfattning Skolvägsprojektet år 2014 har, enligt beslut i Miljö-, drift- och trafiksäkerhetsutskott, genomförts i centrala och östra delarna i Näsbypark. Elever i fyra kommunala grundskolor: Norskolan, Näsbyparksskolan, Näsbyviksskolan och Slottsparksskolan samt elever i tre etablerade friskolor: Helleborusskolan, Kristina skolan, Nya Tidens Montessoriskola, har fått möjlighet att via länken i webbplatsen svara på frågor och lämna kritiska synpunkter angående rådande trafiksäkerhetssituation på skolvägarna. Det är totalt ca 1150 skolelever som går på skolorna. Från analys av elevernas enkäter framgår det att, när det gäller val av färdmedel till och från skolan, väljer varannan elev att gå eller cykla, var tjugonde elev åker kollektivt samt 4 av 10 elever nyttjar bil som ett sätt att åka med. Några få elever åker skateboard. Elevernas kritiska beskrivning av trafikmiljön är fokuserad på bilisternas höga hastigheter, dåligt hänsynstagande gällande lagen om väjningsplikt vid övergångsställen, avlämningsplats, snöröjning, dålig sikt mm. Enligt enkätsresultatet, 1 av 3 av svarande elever har redogjort för bilisternas höga hastigheter samt dåligt körbeteende. Barnens synpunkter är av vikt för trafiksäkerhetsarbetet, eftersom den grundläggande principen, när det gäller trafikmiljöer, är bra utformade och reglerade vägar, som i kombination med adekvata trafiksäkerhetsåtgärder skapar förutsättningar för önskevärda och säkra skolvägar. Barnens trafikmognad är inte tillräcklig för att klara komplicerade trafiksituationer med intensiv trafikrytm. Detta motiverar föräldrarna att skjutsa sina barn till och från skolan, vilket påverkar negativt trafiksituationen på vägarna runt om skolorna samt i tätorten i övrigt, eftersom högfrekventerad trafik leder fram till högre risker och allvarliga trafikolyckor.
3(20) Innehåll Skolvägsprojektet år 2014 i Näsbypark... 1 Sammanfattning... 2 Innehåll... 3 Bakgrund... 4 Syfte... 4 Utredningsmetod och genomförande... 4 Resultat av undersökningen... 5 Val av färdmedel... 5 Elevernas färdvägar till och från skolan... 11 Trafiksäkerhetsproblem och åtgärdsförslag... 13 Sammanfattande beskrivning av trafikproblem... 13 Förslag till åtgärdslösning... 15 Kostnader för åtgärderna... 20
4(20) Bakgrund Miljö-, drift- och trafikutskottet gav Gatuenheten i uppdrag att genomföra 2014 års utredning angående säkra skolvägar. Skolvägsprojektet daterar sedan slutet av 80- talet, och i år är projektet aktuell i centrala och östra Näsby Park. Metoden som tillämpades är enkätundersökning som genomfördes elektronisk via webben. Eleverna svarade på en del frågor som kommer att leda fram till förbättrade och säkrare trafikmiljöer. Det som dessutom i högsta grad är relevant är att elever som trafikanter har medinflytande och är delaktiga i frågor som är av betydelsen för trafikmiljön. Skoleleverna har rätt, enligt Barnkonventionen, till inflytande i frågor som är betydelsefulla för deras närvaro i trafiken, på väg till och från skolan, eller i samband med fritidsaktiviteterna. Syfte Det som är betydelsefullt i sammanhanget är att trafiksäkerhetsarbetet har preventiv syfte för att olyckor ska inträffa i mindre utsträckning och därmed mindre antal skadade personer. Målsättningen för projektet är säkra skolvägar, som är förutsättning för att barnen ska kunna cykla och gå på ett tryggt sätt, och är av vital betydelse för hälsan och deras utveckling. Skolelevernas beskrivning om skolvägar och trafikplatser är ett bra underlag för identifiering av trafiksäkerhetsproblem samt beslutfattande om relevanta trafiksäkerhetsåtgärder. Gatuenheten verifierar elevernas beskrivning och tar ställning till vilka åtgärder som är angelägna i sammanhanget. Utredningsmetod och genomförande För att komma åt det grundläggande underlaget för projektet, valdes ett elektroniskt tillvägagångssätt, d.v.s. att via datorn fylla i en enkätblankett. Fördelarna med den valda metoden är kostnads- och resultateffektivitet. Problem som kan uppstå är svarsfrekvensen, som kan bli otillräcklig på grund av bristande kommunikation och motivation. Föräldrarna samt ansvarig lärare på skolan, är till stor hjälp i sammanhanget, som i princip är avgörande för elevernas deltagande i projektet. Förutsättning för den valda metoden är tillgång till dator samt inloggning på webbplatsen
5(20) I 2014 års skolvägsprojekt, i centrala och östra Näsbypark, engagerades sju grundskolor, från årskurs 1 till årskurs 9. Det är totalt ca 1150 skolelever som går på de sju skolorna. Eleverna besvarade frågor som ledde fram till kunskapen om deras synsätt på trafikproblematiken runt om de nämnda skolorna samt på vägen till och från skolan. Vidare har eleverna informerat om vilka färdmedel som används med hänsyn till årsperiod: vinter respektive ej vinter. Faktamängden som också är tillgänglig i årets projekt är elevernas färdvägar vilka är framställda på digital karta på det aktuella elektroniska enkätsblanketten. Resultat av undersökningen Val av färdmedel Val av färdsättet är en av många indikationer på hur trygga skolvägarna är. Trafiksäkerhetsproblem som är inrapporterade av barn har inverkan på val av färdmedel samt återspeglar ett oromoment för föräldrar vars barn färdas längs vägar med hög trafikintensitet och tyvärr en del vårdslösa bilförare. Kritiska situationer som förekommer i samspel mellan bilister och skolelever kan förebyggas med hjälp av effektiva trafiksäkerhetsåtgärder. Enkätundersökningen i centrala och östra Näsbypark visar generellt, som det framgår av figur nr 1, att 38 % går, 16 % cyklar, 5 % åker kollektivt samt 41 % åker bil som ett av sina färdmedel till och från skolan.
6(20) Figur nr 1. Skolelevernas färdmedel i centrala och östra Näsby Park. Gäller hela läsåret, år 2014. Förutom trafiksäkerhetsaspekterna är bidragande omständigheter för valet av färdmedel: elevernas trafikvana, ålder, om de går eller åker i sällskap med syskon eller äldre elever, avstånd till destinationerna, väder etc. Följande figurer, nr. 2 17, visar detaljerad användning av färdmedel till och från skolan. Diagram klarlägger även fördelning efter skola samt årstid, perioden vinter respektive när det inte är vinter period. Bilåkandet är enligt, 64 % av svarande elever, mest aktuell för Näsbyviksskolan och Helleborusskolan. Det råder relativt jämn fördelning mellan olika årsperioder. Det som är karakteristiskt för de ovan nämnda skolorna är att GC åkandet är lägst i undersökningsområdet, 6 %. Den högsta andelen GC- trafikanter, 76 %, finns i Näsbyparkskolan samtidigt som den lägsta bil användning enligt enkäten 19 %. Under sommar perioden väljer elever från Näsbyparkskolan och Helleborusskolan att gå eller cykla till och från skolan. Bilåkandet minskar under perioden när det inte är vinter med ca 25 %. I samma storleksordning ökar antal elever som går eller cyklar till skolan. Resor med kollektivtrafik är mest karakteristiskt för elever i Näsbyparkskolan och Helleborusskolan. En av tre elever åker kollektivt till och från skolan. Övriga skolor använder kollektiva medel i liten utsträckning, 14 % på NTM skolan, och under 5 % på de övriga skolor. Figurer nr 2-17. Skolelevernas färdmedel fördelat efter skola samt årstid.
7(20) Norskolan och Slottsparksskolan Färdmedel till skolan under vintern Färdmedel från skolan under vintern Färdmedel till skolan ej vinter Färdmedel från skolan ej vinter
8(20) Näsbyviksskolan och Helleborusskolan Färdmedel till skolan under vintern Färdmedel från skolan under vintern Färdmedel till skolan ej vinter Färdmedel från skolan ej vinter
9(20) Näsbyparkskolan Färdmedel till skolan under vintern Färdmedel från skolan under vintern Färdmedel till skolan ej vinter Färdmedel från skolan ej vinter
10(20) NTM - Nya Tidens Montessoriskola Färdmedel till skolan under vintern Färdmedel från skolan under vintern Färdmedel till skolan- ej vinter Färdmedel från skolan- ej vinter
11(20) Elevernas färdvägar till och från skolan För att definiera trafikprocessen som optimal bör flertal parametrar integreras. Adekvata trafikåtgärder och regler, respekt för hastighets- och övriga regler, hänsyn till övriga trafikanter och bättre samspel samt maximal varseblivning är fundamentala villkor för skolelevernas förekomst och säkerhet i trafiken. Förutsättning för trafik säkra skolvägar är beskrivning av elevernas färdvägar till och från skolan. Årets utredning innefattar kartläggning av skolbarnens rörelse och disponering av trafikmiljöer. Det grundläggande underlaget för arbetet fokuserar på att identifiera kritiska trafikpunkter med målsättning att utarbeta relevanta förbättringar som genererar trygga skolväger. Trygga skolvägar skapar förutsättning för de väsentliga målen till att barnen i större utsträckning uppträder i trafiken som GC- trafikanter. För att få bättre struktur på problematiken och därmed fullt analogt ställningstagande, gällande relevanta åtgärder, redovisade eleverna i centrala och östra Näsbypark sina färdvägar elektroniskt via webben. Bilden nr 18 visar sammanställning av rörelsemönster på vägarna i det aktuella området. Strömrörelserna är ostrukturerade, vilket skapar förutsättning för metodiskt- och preventivt trafiksäkerhetsarbete. Hela kartan visas inte i rapporten som presenteras på hemsidan. Figur nr 18. Elevernas rörelsemönster på väg till och från skola
12(20) Det framgår av kartläggningen att färdvägar till och från skolan är ett huvudvägnät som används i högsta grad av eleverna i centrala och östra Näsbypark. Vägar som avses är Centralvägen, Djursholmsvägen samt Lahällsvägen. Lokala vägar som berörs är Parkvägen, Slottsvägen samt Näsby allé, som används i stor utsträckning till och från skolan. Rapportering av vägar till och från skolan sammanfaller med elevernas beskrivning av trafiksäkerhetsproblem som de möter vid färden. Det är ovannämnda vägar utgör i högsta grad trafikfarliga situationer där elever upplever dåligt samspel med bilister. Digital karta, bild nr 19, visar tydligt kvantitativa mängder på vägar som nyttjas under färden till och från skolan. Det framgår att majoriteten av elever korsar eller går utmed, högfrekventerade huvudvägar med dynamisk och hög trafikrytm. Hastigheterna är verifierade och höga. Skolbarnen rapporterade om höga hastigheter, dålig sikt, brist på bilister uppmärksamhet vid övergångsställen och mycket annat. Analysen av elevernas enkäter visar även att det existerar brister i trafiksäkerheten på aktuella platser som bör elimineras. Digitala bilden visar vägar som är definierade efter klasser, gult, grönt samt rött. Grön klassificering innebär att 1-2 barn använder alla väger inom området med hänsyn till klassificeringen. För gul klassindelning är det 3-5 elever och för rött gäller det fler en fem elever. Figur nr 19. Digitaliserad kartläggning av kvantitativa mängder på vägar som nyttjas under färden till och från skolan.
13(20) Trafiksäkerhetsproblem och åtgärdsförslag Sammanfattande beskrivning av trafikproblem För att få en uppfattning om vilka trafiksäkerhetsproblem och latenta risker som förekommer på vägar och trafikplatser, är ett viktigt steg i processen elevernas beskrivning av kritiska platser i trafiken som genererar problem när det gäller framkomlighet och säkerhet. Diagram, figur nr 20, visar andel rapporterade problem som tyder på att Slottsparksskolans elever har komplex trafiksituation som förutsätter adekvata trafiksäkerhetssatsningar. Figur nr 20. Skolelevernas svar angående trafiksäkerhetsproblem i centrala och östra Näsbypark Elevernas svar på problematiken är grundläggande informationskälla för beslutfattare och står till förfogande för implementering av åtgärder som tillämpas i trafikmiljöer i förebyggande syfte. Detta med tanke på att effektiva trafiksäkerhetsåtgärderna eliminerar oönskade händelser för olycksrisken. Mängder av element i olycksprocessen bidrar till att en olycka är en realitet. Om framgång nås med eliminering av alarmerande och elementära varningstecken i trafikmiljö, då blir de grundläggande trafiksäkerhetskraven uppfyllda och är i enighet med att barn har rätt till trafiksäkra skolvägar. Det mest representerade problemet, som ca 36 % av svarande elever har informerat om, är bilisternas höga hastighet samt dåligt körbeteende. Ungefär lika
14(20) stor andel som föregående, population c:a 31 %, samt c:a 21 % av upplevda problem i trafiken utgår till saknad av fysiska åtgärder respektive trafikens intensitet som anses för hög. När det gäller dåligt sikt och snöröjningen är det c:a 10 % respektive c:a 3% av svarande elever som har en åsikt om. Följande figur nr 21 visar digitaliserad karta och angivna problemplatser med hänsyn till skoltillhörigheten. Figur nr 21. Digitaliserad karta med problemplatser.
15(20) Förslag till åtgärdslösning Djursholmsvägen norr om Solvägen. SeMe, blinkande varningslamporna är en anpassad åtgärd som kan på ett effektivt sätt bidra till skolelevernas förbättrade trafiksäkerhet och framkomlighet. Detta med avseende på bilisternas körattityd vid GC- överfarten, samt i vis mån på otillräcklig effekt av befintlig hastighetsdämpande anordning. Åtgärden med tillhörande sensorer, detekterar och accentuerar GC-trafikanter som leder fram till förbättrad kommunikation mellan trafikanterna och därmed till bättre interaktion mellan bilister och oskyddade trafikanter. SeMe kallas allmänt för FIVO som är förkortning för förstärkt information vid övergångsställe. Bild nr 22. Åtgärden på Djursolmsvägen vid nr 53, ca 100 m sydväst om Parkvägen. Djursholmsvägen- Slottsvägen är en trevägskorsning. Se nästa sida. Intensiv trafik med höga hastigheter på huvudvägen Djursholmsvägen samt relativt högtrafikerad tillfarten i riktning från Slottsvägen förutsätter relevanta trafiksäkerhetsåtgärder. Vägkuddar strax intill planärade tillgänglighetsanpassade gång- rullstolsbundna samt cykelöverfarten är en tänkbar åtgärd, som kan trigga och därmed eliminera aktuella trafiksäkerhetsproblem inrapporterade av elever. Tillgänglighetsanpassade GC-överfarten föreslås för tvärgatan Slottsvägen som är en sekundärväg. På den primära vägen Djursolmsvägen i östra tillfarten kommer att byggas en refug som kommer att ha en positiv effekt på vänstersvängande bilar i riktning mot Slottsvägen. Refug kommer att påverka svängradie och därmed minska svänghastigheten.
16(20) Bild nr 23. Förändringar i korsningen Djursolmsvägen- Slottsvägen Djursholmsvägen- Sågtorpsvägen. Rådande trafiksäkerhetsförhållanden kan ändras och förbättras under förutsättning att befintlig trafiksäkerhetsåtgärd, skyltat övergångsställe förändras och istället inrättas en upphöjt GC- överfart. Upphöjningen att anpassas även för tunga fordon. Det finns inte buss i linjetrafik på denna vägsträcka. Längs med Djursolmsvägen färdas många gående och cyklande barn och de korsar Sågtorpsvägen på sin väg till skola. Åtgärden, med dämpande påverkan på trafikrytmen, förväntas ha en positiv effekt på alla trafikanter som kommer att upptäcka varandra i god tid. Samspelet mellan bilister och skolelever kommer att få en ny dimension, vilket eliminerar eventualiteter som kan leda fram till oönskade händelser med oförutsägbart utfall. Figur nr 24. Förbättringar i korsningen Djursholmsvägen- Sågtorpsvägen
17(20) Näsby allé söder om Roslagsbanans hållplats. För att skapa, enligt eleverna, en acceptabel och trygg trafiksituation är det tänkt att anlägga en ny gång- och cykelbana (GC-bana) i den befintliga refugen söder om hållplatsen. GC-bana kommer avsevärt att förändra trafiksäkerhetssituationen på grund av att den separerar gående och cyklister från övriga trafiken. Den ansluter till existerande gc-bana som finns i korsningen och löper utmed Djursholmsvägen. Gående och cyklister behöver inte längre gena över mataffärens parkering där de idag möter utkörande bilister. Vidare är en ytterligare effekt av åtgärden att gående och cyklister leds till att passera järnvägsövergången på den säkrare norra sidan. Figur 25. Åtgärder på Näsby allé; ny gc- bana i befintlig refug. Slottsparksskolan, Allévägen. Åtgärden är; ca trettio platser för bilangöring (ca 16 kommer att anläggas som snedparkering på skoltomten och ca 13 platser kan användas på gatan för tillfällig angöring), ändring av riktning för enkelriktad biltrafik, dubbelriktad cykeltrafik samt nyanlagt övergångsställe vid huvudentrén och väggupp vid gånginfarterna till paviljongen på baksidan av huvudbyggnaden är investeringar som kommer att få en förbättrad, mer anpassad trafiksituation med avseende på trafikregler och säkerheten som är karakteristiska för trafik-
18(20) miljöer i närheter av skolor. Ändring av rörelsens riktning för enkelriktad trafik kommer att ha en positiv trafikeffekt även på vägarna i området runt skolan. Bättre trafikkanalisering kommer att trafikavlasta vissa vägar öster om skolan, samtidigt som bilarna kommer att kanaliseras mot Slottsvägen och vidare till Djursolmsvägen. Slottsvägen är hastighetssäkrad liksom föreslås på sid 15 för korsningen Djursholmsvägen Slottsvägen. På Parkvägen strax öster om Slottsvägen finns en, enligt trafiksäkerhetskriterierna, osäker anslutning till GC-banan. Eleverna efterlyste än säker passage över Parkvägen i form av hastighetssänkande åtgärd. I det här fallet är tänkbar åtgärd ett gupp, som kan bidra till en önskvärd trafiksäkerhetssituation med tanke på höga hastigheter samt sikt som är på gränsen till att bli acceptabel. Följande bilder nr 26 och nr 27 visar åtgärderna. Figur nr 26. Angöring och övriga åtgärder vid Slottsparksskolan. Figur nr 27. Hastighetsreducerade åtgärd på Parkgatan strax öster om Slottsvägen.
19(20) Lahällsvägen kommer att få en förbättrad trafiksäkerhetssituation efter genomförandet av hastighetsreducerande trafiksäkerhetsåtgärder som är aktuella för projektet Hastighetsdialogen. Planerade åtgärder är hastighetsreducerande och är passande för trafikmiljön, trafiksammansättningen och för trafikintensiteten som råder på vägen. Djursholmsvägen, avsnittet mellan Sågtorpsvägen och Lahällsvägen är en väg som är smal och kurvig. Gångbanan, som nyttjas av bland andra skolbarn, är smalt byggt. Av den orsaken måste vissa GC-trafikanter stiga av gångbanan till gatuutrymmet på grund av mötesproblem. Konsekvenserna är farliga trafiksituationer med potentiella risker för påkörning. Trafikmiljön är osäker som skolväg även på grund av att majoriteten av bilisterna kör med betydande marginaler fortare än den högsta tillåtna hastigheten som är 30 km/h. Bilisternas bristande respekt för den aktuella högsta tillåtna hastigheten samt trafikmiljön har en negativ effekt på skolbarnens trafiksäkerhet. På grund av detta är den föreslagna åtgärden, väggupp, en relevant lösning. Se bild 28. Figur nr 28. Hastighetsreducerade åtgärd på Djursholmsvägen Dåliga siktförhållanden samt snöröjning. Vegetationen samt snöhögar skapar betydande trafiksäkerhetsproblem på flertal vägar i området som förutsätter driftinsatser. Regel gällande siktkriterier som tillämpas på lokala- och huvudvägar är viktigt att respekteras. På grund av vårdslösa bilister, som färdas med höga hastigheter, kan barnen felbedöma avstånd till kommande bilar och hamna i kritiska situationer till följd av otillräcklig siktsträcka. Samma kriterier gäller snöröjning. Driftinstaserna ska effektiviseras och på så vis förhindra blandtrafik samt dålig sikt som är karakteristiskt för vinterperioden.
20(20) Kostnader för åtgärderna Skolvägsprojektet år 2014 finansieras med ekonomiska medel beviljade av Miljö-, drift- och trafiksäkerhetsutskottet och som stadsbyggnadskontoret disponerar årligen. Föreslagna hastighetsdämpande åtgärder på Djursholmsvägen medfinansieras av projektet Hastighetsdialogen. Åtgärden vid Slottsparkskolan medfinansieras av Kommunfastigheter. Reinvestering av beläggning och vissa gångbanor delfinansieras av driftsenheten. Följande tabell redovisar en detaljerad ekonomisk kalkyl gällande trafiksäkerhetssatsningar i centrala och västra delarna i Näsbypark. Kostnaden är i tusen kronor. Plats Föreslagen åtgärd Uppskattad kostnad (tkr) Djursholmsvägen nr 53 (norr om Solvägen) varningslampor på bef. ÖG 70 Djursholmsvägen vid Slottsvägen vägkuddar, målning, flytt belysning 250 Näsby allé vid stationen beläggning för gc-bana i bef. refug utförs med reinvesteringsanslag - Djursholmsvägen vid Sågtorpsvägen upphöjt övergångsställe 100 Slottsparksskolan ändrad angöring, övergångsställe, väggupp mm 360 Slottsparksskolan gångbana Allévägen utförs med reinvesteringsanslag - Slottsvägen/Parkvägen väggupp vid övergång på Parkv. 10 Djursholmsvägen södra delen, vid kliniken väggupp 10 Skymmande vegetation, många platser brev till fastighetsägare - Delfinansiering från kommunfastigheter -260 Delfinansiering från hastighetsdialog -20 Delfinansiering från cykelplan -20 Oförutsett 12 % 70 Totalt 590