Definition av stadsjeepar, SUV (Sports utility vehicles).

Relevanta dokument
Förslag till ny miljöbilsdefinition för Stockholm stad

Förordning om miljö- och säkerhetskrav vid myndigheters inköp av bilar samt upphandling av transporter Remiss från Näringsdepartementet

Yttrande över betänkandet Ett bonus-malus-system för nya lätta fordon (SOU 2016:33)

TRAFIKKONTORET MILJÖFÖRVALTNINGEN

Intelligent stöd för anpassning av hastighet (ISA) i bilar. Redovisning av försöksverksamhet.

Förslag på åtgärder som kan stimulera användandet av miljöbilar enligt definitionen

Införande av nya hastighetsgränser i Lund Dnr 2015/242

Regeringskansliet Faktapromemoria 2017/18:FPM33. Nya CO2-krav för lätta bilar. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Miljö- och energidepartementet

Förlängd period för avgiftsbefrielse för miljöbilar med boende- och nyttoparkeringstillstånd

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Transportindustriförbundet, STIF Remissvar nya miljözonsbestämmelser, diarienummer N2016/07396/MRT

1. Trafiknämnden godkänner kontorets redovisning av och principer för användande av trafikhinder.

Trafiksäkerhetsprogram för Stockholms stad , Del 1 Analys av befintlig trafiksäkerhetssituation

För att nå målen i FFF. Byt transportslag Byt bränsle/drivmedel Byt vanor (energisnål transportplanering för samhälle och medborgare)

Skattebefrielse för personbilar med bättre miljöegenskaper

Motormännens valmanifest 2014

Uppdaterad miljölastbilsdefinition för Stockholms stad

Förslag om ändrad högsta tillåtna längd för bussar.

Underlag till. Förslaget om nya hastigheter

Svar på Elbil Sveriges enkät 2010 om styrmedel och incitament för elbilar

Ändrad beräkning av bilförmån Remiss från Finansdepartementet Remisstid den 5 maj 2017

Handläggare Jörgen Bengtsson Telefon: En svensk flygskatt. Remiss från kommunstyrelsen, KS /2016

Bilen och miljön Våren 2013

VEM BEHÖVER SJÄLVKÖRANDE BILAR? MEN FÖRARLÖSA BILAR DÅ? OLIKA NIVÅER PÅ SJÄLVKÖRANDE BILAR. Almedalen 5 juli 2016 Christer Ljungberg

BIL Sweden. Jessica Alenius

Tvärbana City - stadsspårväg i Stockholm. Avsiktsförklaring

Lägesrapport av kontorets arbete med säkrare högersvängar för cyklister enligt nederländsk modell. Svar på uppdrag från kommunfullmäktige.

Miljöbilsdefinition Rapportering av regeringsuppdrag Remiss från Näringsdepartementet

SKRIVELSE OM KONKRETA ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA DEN HÄLSOSKADLIGA NIVÅN AV PARTIKLAR I STOCKHOLMS LUFT, KS DNR /2007

Fordonsskattetabeller

KONSEKVENSER AV SVERIGES GENOMFÖRANDE EU:S UTSLÄPPSTAKDIREKTIV FÖR NOX, DNR /2007

Betänkandet Ett bonus malus-system för nya lätta fordon (SOU 2016:33)

Avgiftsfri boendeparkering för eldrivna bilar

Förslag till beslut. 2. Trafik- och renhållningsnämnden godkänner förslag till justerade hastighetsgränser på Västerbron och Centralbron.

Utveckling av omkomna och svårt skadade motorcyklister kontra antal motorcyklar i trafik (källa polisrapporterade trafikolyckor)

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (2)

Strategi för fler bilpooler. Motion (2016:18) om alternativ för minskat bilåkande, Cecilia Brinck (M). Svar på remiss från kommunstyrelsen.

Fråga 2 Varför anser du att de i huvudsak är dåliga?

Naturvårdsverkets rapport om klimatfärdplan 2050 (underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050).

Höjning av felparkeringsavgifter Förslag från trafiknämnden

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten

Fakta om Bonus-malus. Bakgrund. Förnyelse av vagnparken. Nya bilars koldioxidutsläpp minskar 1(7)

Yttrande över Ett bonus-malus-system för nya lätta fordon (promemoria)

Remissvar gällande promemorian Ett bonus malus-system för nya lätta fordon

Yttrande över remiss Miljözoner för lätta fordon

Handhavande av fordon

Energieffektivisering av transporter

aktiva säkerhetssystem i bilar

Stor, tung och svårstyrd Om restriktioner i syfte att påverka bilparkens struktur

Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun

Beslutad av kommunfullmäktige den 26 maj 2008, 102 med tillägg den 26 oktober 2009, 145.

Omkomna personer vid polisrapporterade vägtrafikolyckor, antal dödade per invånare. Åren

Bilismens miljöproblem. Fil. Dr. Per Kågeson Bil Sweden Almedalen 2007

Trafikkontoret. Avdelning Avfall. Nils Lundkvist Ett hållbart samhälle.

Därför är din insats för miljön viktig

2. Fordonspolicy för Vallentuna kommun

Vägverkets redovisning av regeringsuppdrag - samlad lägesrapport om Vinterdäck (N2008/5938/TR)

Programförklaring för Miljöfordon Syd

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se

Fotgängarnas fallolyckor - Ett ouppmärksammat problem

Strategi för miljöbilar och drivmedel - för ett fossilbränslefritt Stockholm remiss från kommunstyrelsen

Anvisning till: Riktlinjer för inköp av personbilar. Enköpings kommun

Stor, tung och svårstyrd

Parkeringstillstånd för rörelsehindrade Remiss från Näringsdepartementet med uppdrag till Vägverket Remisstid 25 januari 2006

Huddinges bilaga till

Riktlinjer för inköp av personbilar i Enköpings kommun

174 Svar på medborgarförslag - Inför körförbud för hälften av alla bilar varannan dag och inför samtidigt fri kollektivtrafik (KSKF/2016:627)

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010

Upphandla miljöanpassade fordon vilka krav kan man ställa? Charlotta Frenander

Avtalsform Ramavtal & enstaka köp Namn Korttidshyra fordon

BIL Sweden. Jessica Alenius

Utställning av Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2050

Motion om miljöbilar

Ett bonus malus-system för nya lätta fordon SOU 2016:33

Styrmedel som kommer att behövas för en omställning av transportsektorn. Bo Rydén & Ebba Löfblad, Profu

Miljökrav vid upphandling av entreprenader. Revidering

Fordonspolicy för Huddinge kommun

Hur väljer man den mest miljöanpassade bilen?

RAPPORT. Mjällby centrum, Sölvesborgs kommun Trafikutredning Upprättad av: Milos Jovanovic

En liten bok. om bilskatter

Trafiksäkerhetsåtgärder på Bergslagsvägen/Drottningholmsvägen. Inriktningsbeslut och genomförandebeslut samt godkännande av åtgärdsplan

Exempel på fysiska åtgärder. Bilaga 1

ÅRSMÖTE 11 APRIL 2019

Arbetsrapport. Samtal med aktörer i transportsektorn R2004:015. Susanna Hurtig

MEN FÖRARLÖSA BILAR DÅ? ADVANCED DRIVER ASSISTANCE SYSTEMS (ADAS) IDAG OLIKA NIVÅER PÅ SJÄLVKÖRANDE BILAR

Förslag till lokal trafikföreskrift gällande förbud mot transporter av farligt gods på väg E4/E20 i Solna och Stockholms kommuner.

Fordonsrelaterade skulder (Ds 2012:7) Remiss från Näringsdepartementet Remisstid 16 november 2012

Infasningsplan av miljöbilar

Underlagsrapport transporter, färdplan 2050

Svensk författningssamling

Definition av utrycknings- och specialfordon i Stockholms stads bilpark Hemställan från miljö- och hälsoskyddsnämnden

Cykling mot enkelriktning. Svar på skrivelse från Cecilia Brink m.fl. (M)

Förslag om att ta bort parkeringstillstånd för miljöfordon i Linköpings kommun

Åtgärder för att minska halten PM10 i Stockholm

14 Förslag till parkeringsstrategi och förslag till plan för gatuparkering svar på remiss från trafikkontoret

TRAFIKKONTORET EXPLOATERINGSKONTORET

IncitaMEnt - styrmedel för tunga fordon

Parkeringsprogram för Huddinge kommun Remiss från Huddinge kommun Remisstid den 30 april 2015

Utdrag ur protokoll, fört vid sammanträde , 7. Tid: 24 januari 2006 kl Bråvallasalen, Stadshuset. Plats:

Principer för utformning inför upprustning av Drottning Kristinas väg.

Transkript:

Kontaktperson Göran Westberg Avdelningen för trafikplanering Telefon: 08-508 273 61 goran.westberg@tk.stockholm.se Till Trafiknämnden 2005-12-13 Definition av stadsjeepar, SUV (Sports utility vehicles). Förslag till beslut 1. Trafiknämnden godkänner tjänsteutlåtandet. Per Aronson Anette Scheibe Sammanfattning Tjänsteutlåtandet redovisar kontorets uppdrag att undersöka möjligheterna att utforma en definition av biltypen SUV. I uppdraget ingår även att återkomma med förslag till begränsningar av denna biltyp. För att kartlägga möjligheten till definition och undersöka andra städers politiska beslut och regelverk som påverkar användningen av biltypen SUV, har kontoret anlitat Institutet för tillväxtpolitiska studier. Storstadsregioner i Frankrike, Storbritannien, Italien, Japan och USA har studerats. I tjänsteutlåtandet konstaterar kontoret att det knappast går att definiera vad en SUV är. Nya typer av fordon tillkommer, med nya egenskaper som gör det än svårare lägga fast en definition. Incitament för att öka andelen miljöbilar i staden är avgiftsbefrielse för boendeparkering och befrielse från avgift under Stockholmsförsöket. På nationell nivå finns ett förslag om att förändra fordonsskatten som kan gynna bilar med lägre utsläpp. Med det arbete som pågår inom ramen för stadens trafiksäkerhetsprogram, t.ex. införandet av 30-zoner, skapas mer trafiksäkra miljöer för såväl skyddade som oskyddade trafikanter. Bilaga 1: Stor, tung och svårstyrd. Om restriktioner i syfte att påverka bilparkens struktur. Preliminär rapport från institutet för tillväxtpolitiska studier. Dec. 2005. 1(5)

Bakgrund Vid nämndens sammanträde den 26 april 2005 (dnr. T05-300-294) fick kontoret i uppdrag att utforma en definition av biltypen stadsjeepar, även kallade Sports Utility Vehicles, SUV. Kontoret fick även i uppdrag att återkomma till nämnden med förslag till åtgärder för att begränsa användandet av stadsjeepar i Stockholm. I det följande används benämningen SUV för denna biltyp. Frågan om att införa begränsningar för SUV:ar har tidigare behandlats i nämnden i februari 2005. I svaret på en skrivelse från Ann-Marie Strömberg (v) konstaterade kontoret i ett tjänsteutlåtande daterat 2005-02-28 att det saknas en definition för att avgöra vad som är en SUV. De senaste åren har SUV:ar diskuterats i massmedia. Diskussionen har främst handlat om fordonens utsläpp av växthusgaser, ökad trängsel samt om biltypen orsakar fler allvarliga olyckor och är mindre säker än vad andra bilar är. Utredningen När utredningsarbetet påbörjades konstaterade kontoret att Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS) hade ett utredningsuppdrag som kunskapsmässigt låg nära kontorets uppdrag. Som en del i ITPS uppdrag ingick att kartlägga åtgärder som storstadsregioner använt för att begränsa utvecklingen mot tyngre personbilar med ökade koldioxidutsläpp. ITPS övergripande syfte var att studera hur utvecklingen inom den del av transportpolitiken som gäller personbilar kan påverka utvecklingen av personbilsparken och svensk bilindustri. För att nå samordningsfördelar anlitade kontoret ITPS. Kontorets uppdrag till ITPS bestod i att kartlägga möjliga definitioner och klassindelningar av SUV:ar. I uppdraget ingick också att undersöka andra städers politiska beslut och regelverk som påverkar användningen av SUV:ar. Institutets utredning genomfördes under perioden juni till november 2005. Utredningen redovisas i rapporten Stor, tung och svårstyrd. Om restriktioner i syfte att påverka bilparkens struktur (se bilaga 1). Sammanfattade resultat från utredningen Av utredningen framgår att det inte någonstans har varit möjligt att lägga fast en definition av biltypen SUV. Det saknas gemensamma egenskaper för de bilar som benämns SUV. De egenskaper som främst nämns är biltypens storlek och vikt, bränsleåtgång och koldioxidutsläpp. Dessa egenskaper är inte generella för alla bilar. SUV är främst en kommersiell benämning. I de länder där begränsningar har införts eller diskuterats utgår man istället från olika egenskaper hos fordonstypen. När det gäller storleken finns det konventionella personbilar som har en större bottenarea än bilar som benämns SUV. I Frankrike kallas SUV:arna för 4x4 vilket associerar till att bilarna är fyrhjulsdrivna, något som inte 2(5)

stämmer för samtliga bilar som kallas för SUV:ar. Hög frigång är en annan egenskap. Det finns fordon där markfrigången justeras med luftfjädring. Någon gemensam bild för bränsleåtgången finns inte heller. Miljöbilar av biltypen SUV har utvecklats. Vissa dieselvarianter har lägre koldioxidutsläpp än personbilar av större modell. Exempel från andra storstadsregioner Frankrike, Storbritannien, Italien, Japan och USA har studerats. På nationell nivå rekommenderar EU koldioxiddifferentierade skatter som styrmedel. Storbritannien har en sådan skatt. Sverige är på väg att införa en liknande skatt. I Frankrike finns en försäljningsskatt för bilar som släpper ut koldioxid över en viss nivå. I Italien diskuteras en miljöskatt ITPS rapport visar att endast begränsade försök att minska användningen av stora och tunga personbilar har genomförts på olika håll i världen. Åtgärderna har främst inriktats på att begränsa användningen i städernas centrala och kulturkänsliga områden. I Florens, Italien har staden infört en bestämmelse om att inga bilar med större hjuldiameter än 73 cm får framföras i stadens centrala delar. Motivet till begränsningen är hänsyn till den gamla och känsliga stadsmiljön med trånga och smala gator. I flera italienska städer diskuteras liknande bestämmelser. I Rom krävs tillstånd för att köra i de centrala delarna. Avgiften för tillståndet varierar. För bilar av typen SUV finns förslag om en extra hög avgift. I Paris diskuteras ett förbud för större fordon. Utgångspunkter är fordonets hjuldiameter, koldioxidutsläpp, axelavstånd och fordonsbredd. I London fanns förslag om en högre trängselavgift för SUV:ar. Förslaget avfördes eftersom det saknas en definition av vilka fordon som kan klassas som SUV:ar. I USA klassificeras fordon av typen SUV som lätta lastbilar, vilket ger skattelättnader för ägaren. Det finns förslag på skatteförändringar som troligen införs efter år 2010. Syftet är att minska bensinförbrukningen och utsläppen av växthusgaser. I Kalifornien pågår en diskussion om regelförändringar som kan skapa förutsättningar för teknikutveckling. I Japan pågår en utveckling mot bilar med lägre bensinförbrukning med hjälp av bland annat hybridteknik. Regler för att begränsa vissa biltyper planeras inte. Trafiksäkerhet SUV:arnas högre höjd sätter de vanliga personbilarnas säkerhetssystem ur spel. Amerikansk olycksstatistik visar att risken för dödsolyckor ökar med tre till fyra gånger för personer i en konventionell personbil om de krockar med en SUV. SUV:ar har enligt statistik lättare att välta än konventionella fordon. 3(5)

Kontorets synpunkter Definition saknas Kontoret konstaterar att det saknas en entydig definition av vad en SUV är. Benämningen är en kommersiell benämning. Nya typer av fordon tillkommer, med nya egenskaper som gör det än svårare att avgränsa eller definiera en viss kategori. Det finns exempelvis bilar av typen SUV som väger 1 100 kilo, och det finns konventionella personbilar som väger cirka 50 % mer. Flera biltillverkare satsar nu på olika typer av fordon som drivs med alternativa bränslen, till exempel hybridbilar och andra miljöbilar. Gränsdragningen mellan SUV:ar, familjebussar och andra personbilar blir allt mer flytande. Eftersom det saknas en definition menar kontoret att det inte går att begränsa användningen av SUV:ar med en sådan utgångspunkt. Kontoret menar att de egenskaper hos fordon som främst är intressanta att diskutera är bränsleåtgång, utsläpp av växthusgaser, samt trafiksäkerhet. Skattelagstiftning Förändrad skattelagstiftning kan påverka utvecklingen så att försäljningen av miljöanpassade fordon ökar. Erfarenheterna från Storbritannien visar att skattesystemets potential som styrmedel är betydande. Som framgår av ITPS-studien finns förslag om att förändra både fordonsskatt och bränsleskatt på flera håll i världen. Åtgärden kan ge återverkningar när det gäller utformning och utveckling av fordonsegenskaper och olika slag av hybridfordon. Vägtrafikskatteutredningen (Fi 2001:08) har överlämnat sitt slutbetänkande Skatt på väg (SOU 2004:63) till regeringen med förslag om fordonsskatt. Förslaget innebär att fordonsskatten för nya fordon ska beräknas på fordonets koldioxidutsläpp per kilometer, i stället för på fordonsvikt. Ökad försäljning av miljöbilar Försäljningen av SUV:ar har under 2005 inte ökat andelsmässigt i Sverige, kanske främst till följd av det ökade bensinpriset. Samtidigt har miljöbilar blivit mer eftertraktade av flera skäl. Befrielse från kommande miljöavgift under Stockholmsförsöket och befrielse från avgift för boendeparkering för miljöbilar är åtgärder som kan förändra bilparken i Stockholm. Under 2004 var andelen miljöbilar i Sverige 2 % och beräknas under 2005 uppgå till ca 7 %. Någon specifik uppgift om försäljningen i Stockholm län finns för närvarande inte. Trafiksäkerhet Ur säkerhetssynpunkt är SUV:ar mer tveksamma på riksväg- och länsvägnäten än i tätorter. Det är främst vid höga hastigheter som risken ökar för dödsolyckor när en konventionell personbil krockar med en SUV. SUV:ar ger också större skador på fotgängare vid påkörning. EU har beslutat att förbjuda fordon med hårda frontbågar. Trafikkontoret bedriver och medverkar i olika projekt för att höja trafiksäkerheten. I februari infördes 30-zoner på stadens lokalgator. För närvarande pågår en 4(5)

uppföljning av zonernas omfattning samt om reglerna följs. Dessutom pågår ett utvecklingsarbete om trafiksäkerhetshöjande åtgärder på stadens huvudgator. Ett försök med automatisk hastighetskontroll kommer att genomföras på Drottningsholmsvägen. För stadens egna bilar ställs upphandlingskrav på såväl miljöanpassning som trafiksäkerhet. Kontorets förslag Med tanke på utvecklingen av nya fordonstyper, med olika egenskaper och alternativa drivmedel, bedömer kontoret att det knappast är möjligt att definiera vad en SUV är. För att uppnå de miljöförbättringar som staden eftersträvar, föreslår kontoret istället att arbetet med andra, mer framkomliga, metoder fortsätter. Ett incitament för att öka antalet miljöbilar har redan införts; den fria boendeparkeringen. Befrielse från kommande avgift under Stockholmsförsöket är ett annat incitament för att ytterligare öka antalet miljöbilar i Stockholm. För att uppnå trafiksäkra miljöer i tätort vill kontoret framhålla det arbete som genomförs inom ramen för stadens trafiksäkerhetsprogram. Införandet av 30-zoner, åtgärder på huvudgator, försök med hastighetskontroll samt upphandlingskrav syftar till att skapa trafiksäkra miljöer i tätort för såväl skyddade som oskyddade trafikanter. Kontoret följer noga förslaget om ny fordonsskatt samt utvecklingen av personbilsparken. Kontoret förslår att nämnden godkänner tjänsteutlåtandet. SLUT 5(5)