Protokoll föräldrarådet på Lilla Sätraskolan

Relevanta dokument
Anteckningar från möte om framtida skollokaler i Sätra

Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling i Glimåkraskolans förskoleklass, grundskola och fritidshem.

Storängsskolans plan för trygghet och likabehandling

Plan mot kränkande behandling

Granbergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Stora Dalslundskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Grundsärskolan Körfältets plan för Likabehandling och mot Kränkande behandling och diskriminering

Gårdeby Natur-och Musikskola Skolans och fritidshemmets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Järbo/Jäderfors RO Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Jäderfors skola

You created this PDF from an application that is not licensed to print to novapdf printer (

Tingdalsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Främbyskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Fjärilens förskola - Växsjö Byskola

Plan för arbete mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan för särskolans klasser och fritidshem.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016 Gustaviskolans förskoleklass, skola 1 5 och fritidshem

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner

Arbetsplan 2013/2014. Vintrosa skola och fritidshem Skolnämnd sydväst

Norra skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bovallstrands förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2017/2018

JOHANSFORS SKOLA OCH FRITIDSHEM

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Österstad skola och fritidshem

Arbetsplan för Långareds fritidshem Läsåret 2014/2015

Plan mot kränkande behandling samt Riktlinjer och rutiner mot diskriminering

TRYGGHETSPLAN. Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan. för Brobyskolan och Fritidshemmet

Norra skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Smögens skola och fritidshemmets årliga plan mot kränkande behandling. Gäller fritidshemmet och åk F-6 Läsåret 2018/19

Tingdalsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Barn- och utbildningsförvaltningen Mariebergsskolan MARIEBERGSSKOLANS PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING OCH DISKRIMINERING LÄSÅRET

Långängskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Skola, förskoleklass och fritidshem

FÖRSKOLAN SOLGLÄNTAN LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Läsåret 2019/2020

VERKSAMHETSPLAN Brobyskolan

Vision Definitioner Vad är mobbning? Vad är kränkande behandling? Trakasserier Annan kränkande behandling Diskriminering:

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling

LINKÖPING VÄRDEGRUNDSGRUPPEN Sophia Karlsson Susanne Larsson Cecilia Söderlund

Ljungdalaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Lillegården LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Läsåret

Vretaskolans. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2017/2018

Protokoll skolsamråd

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Eira för trygghet och trivsel Läsåret

Skatan LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Läsåret 18/19

Lillhagsskolans Likabehandlingsplan 16/17

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för Vallargärdets skola och fritidshem. Läsåret 2015/16

Plan mot diskriminering och kränkande handlingar

14/12/09 ================================================================================

Vi har flera elever med svåra allergier på skolan. Nedan finner ni information från skolsköterskan.

Förskolan Lillegården LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Läsåret

FÖRSKOLAN SOLGLÄNTAN LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Plan mot diskriminering och kränkande handlingar

Plan för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan för Öjaby skola. Elevhälsan Öjaby skola. Europas grönaste stad

Gårdby skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bygdsiljumskolans plan för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling; Likabehandlingsplan för Solberga förskoleenhet.

Förskolan Lillegården LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Läsåret

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan/ plan för kränkande behandling för Solberga förskoleenhet Bräcke Hede - Boken

Sofiaskolan

1. Inledning Förutsättningar... 3

Skärhamns skola Arbetsplan augusti 2015 juni Grundskola årskurs 1-5

Kvalitetsredovisning Vedbyskola Fritidshemmet Solrosen läsåret 2013/2014

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

Likabehandlingsplan Medåkers skola

Förskolan Lillegården LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Läsåret

Nallebjörnens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan för arbete mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling, Lilla Sätraskolan läsåret 2016/2017 Sätra rektorsområde Gävle kommun

Lillhagsskolans Likabehandlingsplan 15/16

Likabehandlingsplan Regnbågsskolan F- 6 och fritidshem

Bildningsförvaltningen TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Del 2. Plan mot kränkande behandling och trakasserier Norrhammarskolan F-5 Fritidshem

FÖRÄLDRASAMVERKAN OCH INFORMATIONSPOLICY

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Läsåret 2018/2019

Plan mot kränkande behandling Solfagra RO

Sally Bauerskolan F 6s plan mot diskriminering och kränkande behandling

FÖRSKOLAN SOLGLÄNTAN LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Trollskogen och Fröhusets förskola i Kvidinges plan mot diskriminering och kränkande behandling

LÅNGASJÖ SKOLA OCH FRITIDSHEM LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Läsåret

Tingdalsskolan-Björnås plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller från Bäsna skola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller från Bäsna skola

Likabehandlingsplan Tillvägagångssätt vid kränkningar och mobbning

Utvärdering av föregående plans insatser. Det främjande och förebyggande arbetet

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling. Halvarsgårdars skola

FÖRSKOLAN SOLGLÄNTAN LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Köpinge skola med fritidshem

Horda skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR SMEDBY SKOLA

Borbackas plan mot diskriminering och kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN Lerbäckskolan 4-6 samt fritidshem för äldre elever

Likabehandlingsplan för Olovslund/Nockebyhovs skolor Läsåret Förkortad och förenklad version

Norrsätraskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Töjnaskolan GRUNDSKOLA Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 17/18

Föräldraråd den 29 september 2009

Likabehandlingsplan Regnbågsskolan F- 6 och fritidshem

Kulladalsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript:

Protokoll föräldrarådet på Lilla Sätraskolan 2015-09-22 Närvarande: Hans Stockselius (rektor) Hannah Fahlgren (biträdande rektor skola och fritidsklubb) AnnaCarin Söderhielm (2C) Khadidja Benarab (2C) Sacdiyo Osman (2C) Lina Sjöström Risbecker (3AB) Yirgalem Okubatsion (3AB och 5A) Annalena Rahm (4E) Linda Gillving (4E) Maria Bodin (5A) Lisa Hörne (5B) Karin Linjer (5B) Madeleine Wisten (5B) Inte närvarande: Ann-Charlotte Låks (biträdande rektor fritidshem) Föräldrar från 2A, 2B, 2D, 4A, 4B, 4C, 4D, 4F, 5C, 5D 1. Presentation Alla presenterade sig. 2. Syfte med föräldrarådet Informationskanal från föräldrar till rektorer och från rektorer till föräldrar En möjlighet för föräldrar att uppmärksamma rektorer och lärare på sådant som föräldrar ser händer på skolan. Att föra upp och diskutera behov och utvecklingsmöjligheter. Föräldrarådet kan, om det finns behov och efter avstämning med rektorer, ta initiativ till dialog om behov med t ex förvaltningsledningen för Utbildning Gävle eller Gavlefastigheter. 3. Arbetsformer för föräldrarådet Föräldrarådet har möten tillsammans med rektorer två gånger per termin. En gång per termin deltar föräldrarådet vid gemensamt skolråd med Sätraängsskolan, Ulvsätersskolan och Stora Sätraskolan.

Alla föräldrar är välkomna att vara med. Flera föräldrar från samma klass går bra. Viktigt att vi tar vara på engagemang som finns. Önskvärt med minst en förälder från varje klass. Om det skulle bli ett problem att vi blir för många så får vi hantera det då. Kallelser och protokoll anslås digitalt på föräldrarådets sida på Lilla Sätraskolans hemsida. Hannah undersöker möjligheten att ordna plats för kallelser och protokoll i pappersformat på anslagstavlor i korridorerna. Det är bra om en förälder från varje klass mailar ut en fråga till föräldrarna i sin klass inför föräldrarådsmöte och frågar om någon har något att skicka med till mötet. Det är önskvärt att klasslärarna i veckobreven skriver in en kort information om kommande föräldraråd samt om när protokoll finns tillgängligt på hemsidan. Informationen om det går via Hannah. Kontaktuppgifter till föräldrarådet sammanställs i en kontaktlista och en maillista. Ordförande och sammankallande i föräldrarådet är AnnaCarin Söderhielm (mamma till Lisa i 2C), som nås via mail annacarin.soderhielm@gmail.com eller tel 070 545 72 78. Det är önskvärt med en sekreterare eller att cirkulera sekreterarskapet. Linda erbjöd sig att vara sekreterare vid nästa möte. Det finns utsedda kontaktpolitiker för Sätra i Utbildningsnämnden. Dessa bör bjudas in till de gemensamma skolråden. 4. Nuläget på skolan a) Årskurs 5 Inskolningen/teambuildingen var bra och uppskattad Det var olyckligt att eleverna i åk 5 inte fick information i förväg om förändringen att femmor och tvåor delar korridor (istället för den ursprungliga planen att alla femmorna skulle vara i samma korridor), det var en besvikelse för dem vid skolstarten. Det vore bra att prata med eleverna om detta, så att de känner att skolan tar deras upplevelse på allvar. En lärdom inför framtiden att säkra barnperspektivet i beslut om förändringar. Eleverna upplever att det blir ett stort avstånd till varandra eftersom 5A+B inte får gå via bulan till 5C+D. Detta beror på att det är viktigt att ha tydliga rutiner för ut- och inpassering som ska fungera i händelse av utrymning. Men Hannah tar upp frågan med pedagogerna för att se om det går att göra en förändring. Det har inträffat en händelse där elever från Stora Sätra har betett sig illa mot elev i åk 5. Med anledning av detta hade vi en bra diskussion om rutiner vid kränkande behandling och oacceptabla beteenden. Gäller alla årskurser och fritids. Dessa rutiner framgår av Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling, som inom kort kommer att ligga ute på Lilla Sätras hemsida. Några viktiga saker: 1. Om en vuxen på skolan ser en elev bli kränkt eller får höra om en incident, ska den vuxne anmäla till huvudman samt skyndsamt utreda. Sedan följer olika steg.

2. Lärarna har haft en genomgång av rutinerna, och fritidspedagogerna kommer också att ha en genomgång. 3. Om vi föräldrar får höra hemma att det hänt barnet något, så är det viktigt att efterfråga anmälan (om ingen vuxen på skolan fått kännedom om händelsen). 4. Barn och föräldrar behöver utbildning/information om rutinerna. b) Årskurs 4 Teambuildingen var bra. Det har varit lugnt. Färre barn än det var på Ulvsäter. Arbetet med hur vi är mot varandra är positivt. c) Årskurs 3 Lite rörig grupp En pedagog sjukskriven och ersätts av vikarie som är pedagog på skolan. d) Årskurs 2 Skolstarten har varit bra. Små klasser i fyra tvåor ger bättre förutsättningar än när de var tre klasser i ettan. Bra struktur och bra arbete med hur man ska vara mot varandra. Finns stora behov i åk 2. e) Skolstarten ur rektorernas perspektiv Hannah som är ny biträdande rektor vill framförallt lyfta fram att Lilla Sätra har en fantastisk personal. Hans betonar hur viktigt det är att pedagoger och lärare är på tå nu och fångar upp behov, stöttar det som är bra, stävjer det som inte är bra och tar tag i saker. Det går inte att slappna av bara för att omorganisationen är genomförd. Viktigt att vi föräldrar signalerar om det är något som inte fungerar (och att vi uppmärksammar det som är bra också). 5. Nuläget på fritids a) Fritidsklubb Barnen har upplevt att det är många barn och mycket köer på fritidsklubben. I nuläget är det 57 inskrivna barn. Fritidsklubben samarbetar med externa aktörer som IK Sätra, Brynäs, IK Skade, ABF. Bra att det inte är så mycket dataspelande, och viktigt med attraktiva aktiviteter på fritidsklubben, för alla intressen. Vore bra att prata med barnen om hur de upplever fritidsklubben och vad de har för behov och önskemål. Hannah kommer att göra en utvärdering av fritidsklubben och återkopplar vid nästa föräldrarådsmöte.

b) Fritids Bättre struktur och mer organiserade aktiviteter än förra läsåret. Vi föräldrar undrar om fritidspedagogerna har förutsättningar att hinna med verksamheten med planerade och organiserade aktiviteter samt att hinna se det som sker mellan barnen (t ex om kränkningar förekommer). 6. Innemiljön Vi gjorde en rundvandring på skolan för att titta på innemiljön. a) Skolan är sliten. Det blir extra tydligt när man jämför med en ny skola som Sätraängsskolan. b) Rubinens korridor är målad och har fått nytt golv. Safiren ska rustas. c) Hos treorna och fyrorna saknas både hyllor och skohyllor. Vi vill återigen framföra önskemål om hyllor och skohyllor. d) Barnens hyllor på Safiren och Rubinen är dammiga. Det behövs en översyn av städrutiner och kanske städavtal. e) För att ge ett mindre rörigt intryck är det önskvärt att hålla väggarna rena och inte pryda dem med alltför mycket dekorationer. f) Vi undrar vilket uppdrag Gavlefastigheter har när det gäller innemiljön på alla skolor i kommunen, även de äldre skolorna. Någon slags lägsta standard bör finnas. Vi beslutade att börja med att ta ett möte tillsammans med Gavlefastigheters förvaltare, Hannah, Lina och AnnaCarin för att diskutera behoven i innemiljön. 7. Utemiljön a) Uppdelningen av skolgården Åk 4 + 5 håller till mot söder (mot Sätraängsskolan) Åk 3 håller till mot öster (fotbollsplanen) Åk 2 håller till mot norr (Träffen) Uppdelningen är till för att säkra tryggheten, att vuxna ska kunna se om det händer något. b) Vi önskar att de mindre barnen (åk 2 och 3) kan få tillgång till skogen under någon del av dagen. Det är en mer inspirerande utemiljö för lek än skolgården. c) Paviljongen utanför åk 3 används mer som klätterställning än som paviljong. d) Det behövs mer personal ute för att kunna aktivera barnen mer. 8. Personal Till allra största delen är personalen fulltalig, med behöriga pedagoger.

9. Värdegrund och ordningsregler a) Elever och pedagoger har tagit fram ett förslag på värdegrund och ordningsregler, som Hannah visade och vi diskuterade. Vi tycker att förslaget är bra. Bra med tre ordningsregler, det kan man komma ihåg. Viktigt att vi föräldrar pratar med barnen om detta och visar att det är viktigt. Det vore bra att tydligt föra in föräldraansvaret i ordningsreglerna. Hannah tar med det förslaget. Det vore bra att tydliggöra att respekten är ömsesidig, barnen ska lyssna och bli lyssnade på. b) Det kan vara bra att översätta värdegrunden och ordningsreglerna, för att säkra att alla föräldrar förstår dem och kan prata med barnen hemma om dem. 10. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande särbehandling a) Hannah visade planen som kommer att läggas ut på hemsidan. 11. Nästa möte Gemensamt skolråd, datum är inte bestämt ännu. Föräldrarådsmöte 17 november kl 18-20 på Lilla Sätraskolan. 12. Tillkommande punkt efter mötet: Skolkatalog/skolfoto Det vore bra med skolkatalog, så blir det lättare hemma att lära sig namnen på barnen och lättare om något hänt att reda ut vilka som är berörda. Det kan bidra till att öka tryggheten. Antecknat av AnnaCarin Söderhielm