Dmr 2016/33 Id 19993 Barn- och utbildningsförvaltningen Tillsammans når vi toppen! Årsredovisning 2015 Vimarskolan F-6 och Fritidshem
Grundskoleverksamhet, Förskoleklass årskurs 6, med uppdraget att alla elever ska nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. Fritidshemmet har både ett pedagogiskt uppdrag och ett skolbarnomsorgsuppdrag. Vimarskolan ligger i centralorten och har ca 350 elever varav ca 170 är inskrivna på fritidshemmet. Upptagningsområdet av elever är både från Vimmerby stad och landsbygden. Verksamheten omfattar flera personalkategorier såsom lärare, förskollärare, specialpedagoger, fritidspedagoger, barnskötare och elevassistenter. Viktiga händelser under året Skolområdet utökade elevhälsan med 1,0 kuratorstjänst riktad mot årskurs 1 6 vårterminen 2015. Detta medförde ett ökat stöd till elever i behov av särskilt stöd samt möjligheter till förbättring av de förebyggande insatserna. En kuratorstjänst tillsätts därför igen inför vårterminen 2016. Skola och fritidshem har, liksom övriga i område Öst, har haft fokus på elevhälsan genom fortbildning av personal kring elever i behov av särskilt stöd inom området sociala svårigheter. Dels genom föreläsningar och dels genom studiecirklar. Projektet Vilse i skolan pågår även läsåret 2015/2016. Matematiklyftet är en stor kompetensutvecklingsinsats som påbörjades under hösten och pågår hela läsåret 15/16 som också måste nämnas i sammanhanget. I slutet av höstterminen-15 startades förberedelseklass upp på skolan. Det har inneburit att vi har fått göra snabba lösningar, för att kunna erbjuda de elever som vill utbildning (asylsökande elever har ej skolplikt men skolrätt ) både när det gäller att hitta lösningar på lokaler och personal. Tack vare flexibla medarbetare och pensionerade lärare har det gått att lösa under hösten. Under året har skolan bytt rektor vilket innebar ett glapp på ca två månader från det att förra rektorn slutade och jag som ny rektor var på plats. Det kan till viss del påverka de resultat och analyser som finns i den här årsberättelsen. Ett ledarbyte är förstås också något som påverkar personal och verksamhet på olika sätt. Ekonomiskt utfall, jämförelse med budget I nuläget är inte bokslutet gjort för 2015 års budget. Jag har inte fått en rapport där december månad. För övriga månader ser man att verksamheten under samtliga månader sedan april -15 legat under riktvärdet med mellan 4-8%. Om det är en rättvisande bild med alla kostnader konterade på rätt ställe kan jag inte svara på. Stämmer resultatet är det över förväntan då vi under perioder av hösten haft behov av tre elevassistenter utöver den planerade organisationen när elevbehov uppstått. Vi håller successivt på att minska kostnaderna för elevassistenter för att istället satsa på mindre klasser/grupper och istället satsa på lärarpersonal. I takt med att vi får ett ökat antal elever är det kanske inte möjligt att genomföra då vi dels har svårt att rekrytera behöriga lärare men om ökningen fortsätter kanske tillgången på lokaler också vara en faktor som påverkar.
Nyckeltal Mål 2015 Utfall 2015 Har målet uppnåtts? Nöjda föräldrar enkät grundskola 8,0 8,1 Målet nått, ökning från 7,9 Nöjda elever enkät alla elever 9,0 8,4 Målet ej nått, minskning från 8,7 Andel > målnivå åk 3 NP - SV 80 % 88 % Målet nått, ökning från 64 % Andel > målnivå åk 3 NP - MA 80 % 59 % Målet ej nått, ökning från 51% Andel > målnivå åk 6 NP - SV 95 % 93 % Målet ej nått, minskning från 98,3% Andel > målnivå åk 6 NP - MA 95 % 98 % Målet nått, ökning från 91,7% Andel > målnivå åk 6 NP - EN 95 % 95 % Målet nått, ökning från 90 % Andel med betyg A-E åk 6 - SV 95 % 92% Målet nära, en ökning från 88 % Måluppfyllelsen i SvA är 100% Andel med betyg A-E åk 6 - MA 95 % 90 % Målet nära, ökning från 86 % Andel med betyg A-E åk 6 - EN 93 % 86 % Målet ej nått, dock liten ökning från 84% Betyg genomsnitt åk 6 - SV 13,0 12,4 Målet ej nått, minskning från 13,64 Betyg genomsnitt åk 6 - MA 14,8 12,8 Målet ej nått, minskning från 13,04 Betyg genomsnitt åk 6 - EN 13,5 11,7 Målet ej nått, minskning från 12,75 Kritik från Skolinspektionen BeO 0 0 Målet nått, ingen kritik Simkunnighet, åk 5 98 % 97 % Nära målet, minskning från 98% Uppfyllande av kulturgarantin uppfylld uppfylld Uppfyllande av tjänstegarantierna uppfylld uppfylld Medarbetarenkät, Organisation och ledarskap - grundskola Medarbetarenkät, Medarbetare och kompetens - grundskola Medarbetarenkät, Arbetsklimat och trivsel - grundskola Medarbetarenkät, Ansvar, Mod och Fantasi - grundskola Medarbetarenkät, Organisation och ledarskap - fritidshem Medarbetarenkät, Medarbetare och kompetens - fritidshem 7,6 7,2 Målet ej nått, minskning från 7,4 8,3 7,9 Målet ej nått, minskning från 8,3. 7,3 6,5 Målet ej nått, minskning från 7,1 8,3 8,1 Nära målet, dock minskning från 8,3 7,1 7,6 Målet nått, ökning från 6,9 8,2 8,2 Målet nått, samma resultat som 2014
Medarbetarenkät, Arbetsklimat och trivsel - fritidshem Medarbetarenkät, Ansvar, Mod och Fantasi - fritidshem 6,9 7,8 Målet nått, ökning från 6,7 8,0 7,6 Målet ej nått, minskning från 8,3 Analys Elev- och föräldrainflytande Elever har minskat sin nöjdhet något. De områden som vi behöver förbättra är att ta tillvara på elevernas idéer och uppmuntra nyfikenheten. Dessa områden sammanfaller med resultatet på SKL-enkäten i åk 5 som visade att eleverna inte känner att skolarbetet gör dem så nyfikna att de får lust att lära sig mer. Jag och medarbetarna upplever att eleverna har möjlighet att delta och påverka men att vi kan bli bättre på att visa och tydliggöra för eleverna när deras idéer och förslag har tagits tillvara på i olika sammanhang. Vi är bra på att uppmuntra eleverna till att vara kreativa och nyfikna och arbetet med det entreprenöriella lärandet passar väl ihop med det. Vårdnadshavare har ökat sin nöjdhet med verksamheten och det har inte varit någon kritik från Skolinspektionen eller BeO gällande enskilda elevärenden. Trygghet och likabehandling I den likabehandlings/trygghetsenkät som genomförs varje höst som en del av arbetet med likabehandling syns en positiv utveckling. En större andel av eleverna uppger att de trivs på skolan och anser att arbetsron har ökat väsentligt, vilket var ett av de utvalda områdena att förbättra från förra årets undersökning. Det är fortfarande är ett viktigt och utvalt område att arbeta vidare med och jag upplever att det finns ett stort engagemang hos medarbetarna och eleverna i det här arbetet. Under året har skolan arbetat med att utvecklat rasterna för att skapa trygg och rolig utemiljö med organiserad verksamhet två gånger/vecka. En rastpedagog med särskilt ansvar för att rastverksamhet är ute på samtliga raster (utöver andra pedagoger som har tillsyn), det skapar trygghet för eleverna, ger oss bättre förutsättningar för att upptäcka och stävja eventuella kränkningar och/eller elever som är ensamma. Det ger i sin tur ger bättre förutsättningar för lärande och jag förväntar mig på sikt att elevernas trygghet och trivsel ökar med en positiv påverkan även på studie/arbetsro som i sin tur ger en positiv påverkan på kunskapsresultaten. Måluppfyllelse I årskurs 3 är måluppfyllelsen på de nationella proven inom matematik och svenska högre 2015 jämfört med 2014. Dock är det måluppfyllelsen inom matematik som även detta läsår är lägst. Märkbart låg är måluppfyllelsen inom området positionssystemet och problemlösning. Inom svenska är det inom kunskapsområdet läsa och tolka en faktatext som är lägst måluppfyllelse. Det är övervägande pojkar som inte når kravnivån på de nationella proven. Elever som inte nådde kravnivån låg precis under (något poäng ifrån) att nå godkänt. I årskurs 6 är måluppfyllelsen på de nationella proven i matematik, svenska och engelska hög även detta läsår. Detta tror vi beror på att vi riktat mycket resurser (pedagog/speciallärare) mot den elevgruppen. Det är fler pojkar än flickor som inte når målen.
I ämnena matematik och svenska är provbetyget på nationella proven nästan samma som betyget. I engelska är provbetyget på nationella proven något högre än betyget. Att provbetyget är högre kan bero på att bedömningen inte är samma som på betygen. Pedagogerna upplever att bedömningen på nationella provbetyget har lägre krav än betyget. På de nationella proven kan eleven ha till exempel ett F på ett delprov och ändå få ett E på den totala bedömningen. På betyget måste alla kunskapskrav vara uppnådda för att få det högre betyget. Positivt är hög måluppfyllelse (betygen HT-15) i praktisk/estetiska ämnen som slöjd, bild, idrott hemkunskap och musik i åk 6. So/No-ämnen är de områden som sticker ut i negativ bemärkelse. Pojkars måluppfyllelse är ett område att uppmärksamma extra. Andel pojkar som uppnått kunskapskraven i alla ämnen i åk 6 är lägre än för flickor. Pojkarnas betygspoäng är något lägre än flickornas. Vi ser också skillnader i resultaten på nationella proven både i åk 3 och åk 6. Detta mönster är inte unikt för Vimarskolan utan samma sak ses i kommunen som helhet liksom i riket. Det är inget nytt utan har uppmärksammats tidigare t ex kom Skolverket 2006 med rapporten Könsskillnader i måluppfyllelse och utbildningsval där en rad tänkbara förklaringar till skillnaderna ges. Utöver att skillnaderna mellan flickor och pojkar påverkar måluppfyllelsen överlag på ett negativt sätt så är det framför allt viktigt för varje individ att få bästa möjliga resultat oavsett kön. Det gör det till ett viktigt område att arbeta vidare och frågan om pojkars måluppfyllelse behöver diskuteras och belysas ytterligare. I nuläget så har vi uppmärksammat området men vi behöver diskutera olika lösningar inom arbetslagen och gärna tillsammans med andra skolor och på huvudmanna nivå för att se om vi kan hitta lösningar som leder till att pojkarnas måluppfyllelse ökar utan att det sker på flickornas bekostnad. Medarbetarnas enkätresultat Resultaten på medarbetarenkäten Mod-Ansvar-Fantasi har sjunkit, lägst värden har fritidshemmet. Dock svarar medarbetarna på fritidshemmet mer positivt än de på grundskolan på Incito-enkäten som gjorts under hösten, alltså ett resultat tvärt emot det på medarbetarenkäten som gjordes under våren. Personalen uppger att de saknat feedback från sin närmsta chef, tycker Vimmerby kommun som arbetsgivare behöver förbättras och saknar individuell kompetensutveckling. Samma mönster återkommer i den psykosociala enkäten (Incito-enkäten) där de områden som sticker ut mest i negativ bemärkelse är påståendet att rekommendera Vimmerby kommun som arbetsgivare samt kompetensutveckling. De frågor som berör arbetsbelastning har också ett lägre värde än övriga förvaltningen. Utvecklingen över tid är dock positiv. Jämför man värden från 2010, när enkäten gjordes första gången, och resultaten från 2015 ser man att av samtliga påståenden/frågor (32 st till antalet) är det ca 80 % som har haft en positiv utveckling. Endast sju av 32 påstående har lägre resultat nu än 2010.
Förväntad utveckling Kostnaderna för IT beräknas stiga ännu mer på grund av att verksamheten har bytt flertalet av datorerna och utbyggnad av åtkomsten till nätet har skett, det finns nu fungerande uppkopplingen i nästan alla lokaler, ett fåtal återstår. Datorer som verksamheten tidigare har ägt hyrs nu av ITSAM samt att tunna klienter utgår ur verksamheten och ersatts med dyrare alternativ. Det innebär att antalet datorer/plattor i verksamheten har minskat påtagligt. Det går nu 9 elever per dator/padda mot i våras då det var 5 elever per dator/platta. En markant skillnad som gör att lärarna upplever att bristen på lärverktyg försvårar möjligheten att uppnå alla mål och det blir det svårare att individualisera och variera undervisningen. Det är viktigt att lärverktyg inte bara ses som kompensatoriska hjälpmedel utan som ett verktyg som kan bidra till ökad måluppfyllelse för alla elever samtidigt som en välfungerande IT-miljö också kan underlätta och minska lärares arbetsbelastning. T ex kan elevernas skrivning underlättas om de får skriva på dator och som lärare kan man gå in i dokumentet och ge respons som sedan lätt kan omarbetas. Tillgång till interaktiv projektor/tavla i alla klassrum är också något som efterfrågas men som kommer vara svårt att genomföra. Överlag kommer det vara svårt att genomföra och arbeta utifrån den IT-plan/strategi som skolan haft. Årets stora kompetensutvecklingsinsats är Ma-lyftet där i stort sett alla pedagoger från förskoleklass till åk 6 deltar vilket förväntas ge en högre måluppfyllelse i matematik på sikt. De som deltar i kompetensutvecklingen uppskattar innehållet, det har genererat pedagogiska samtal på hög nivå och arbetsformen (det kollegiala lärandet) uppskattas med erfarenhetsutbyte med kollegor från hela Vimmerby kommun. Det har redan gett vissa konkreta avtryck på hur matematikundervisningen bedrivs. Dock påverkas arbetsbelastningen negativt och att det tar mycket tid i anspråk och har medfört att tiden för t ex samarbete och planering med kollegor i andra frågor begränsas. Jag tror metoden för kompetensutveckling är bra men att vi fortsättningsvis bör tänka på i vilken omfattning och hastighet kompetensutvecklingen bör ske för att det ska vara hållbart över tid och ge de effekter vi vill ha på elevernas lärande. För att höja måluppfyllelsen har resurser riktats mot elever i behov av särskilt stöd och alla arbetslag i alla årskurser har utarbetat handlingsplaner för en högre måluppfyllelse inom de områden som hade lägst måluppfyllelse. Ett tydligare kvalitetsarbete har utarbetats med ett större fokus på målen i den dagliga verksamheten, där en röda tråden mellan Områdesplan- Verksamhetsplan-Handlingsplaner eftersträvas. Framförallt handlingsplanerna som varje arbetslag gör har lyfts fram av pedagogerna som värdefulla men vi ser att vi kan bli ännu bättre på att följa upp och utvärdera mer i vardagen så att det sker ännu mer kontinuerligt och strukturerat genom att vi lyfter fram de mål som vi fokuserar på under perioden så att de, bokstavligt talat, finns uppsatta och synliga i varje klassrum/fritidshem i form av en Måltavla. För att öka måluppfyllelsen i idrott och hälsa har vi påbörjat en extra satsning på simundervisning för elever som inte når målen i simning då det många gånger är just simningen som är det område som påverkar så att en elev inte når betyget E eller högre. Under slutet av höstterminen har några elever i åk 5 och 6 deltagit i extra simundervisning eftersom de riskerade att inte nå målet, merparten av de som deltog bedöms nu klara detta. En långsiktig plan för ökad simkunnighet är under uppbyggnad och förväntas bli klar inför nästa läsår med förbättrat resultat som följd. Ytterligare en insats som fortgår för att höja måluppfyllelsen är fortbildning av all personal, på fritidshem och i skola, kring elever i behov av särskilt stöd inom området sociala svårigheter.
Fortbildningen består av föreläsningar och studiecirklar under namnet Vilse i skolan. En utvärdering gjordes våren 2015 visar på ett mer gemensamt synsätt på eleverna, en tanke om att barn gör rätt om de kan, och att det inneburit möjlighet till pedagogiska samtal, som personalen anser ger positiva effekter även i andra sammanhang. Samarbete mellan skola och fritidshem kring barnen upplever vi har ökat med hjälp av Vilse vilket gagnar eleverna på flera sätt som rör både trivsel, arbetsro och studiemotivation samt måluppfyllelse. Flera arbetslag uppger att man fått ett gemensamt språk när det gäller oroliga elever och att man lyssnar in eleverna mer. Man kan se att det finns ett flertal elever som blivit hjälpta av och utvecklats positivt tack vare det som Vilse-projektet bidragit med samt att ökat samarbet med fritidshemmet kring vissa av eleverna varit värdefullt. Jag räknar med att detta kommer fortsätta utvecklas positivt. Elevhälsans arbete är en mycket viktig del av arbetet med att få alla elever att nå alla mål. Några av nycklarna till ett välfungerande elevhälsoarbete är regelbundna och täta möten som skapar kontinuitet samt att specialpedagogerna träffar alla arbetslag varje vecka. Utvärderingen av elevhälsans arbete under 2015 visar att vi tidigt upptäcker elevbehov och sätter in insatser snabbt och att det är ett lösningsfokuserat arbete men att vi kan bli bättre på att utvärdera och analysera vårt arbete samt jobba mer på grupp- respektive skolnivå. Detta är något vi behöver arbeta med under året som kommer och som på sikt ska leda till en ännu bättre elevhälsa. Jag anser att vi behöver rikta mer resurs (lärare/speciallärare) till elever i de tidigare åldrarna. En slimmad organisation, där det utöver klasslärarna bara finns specialpedagog riktad till eleverna på ca 20 % per årskurs (möten och dokumentation ingår i den tiden) räcker inte till elevtid eller tid för handledning av lärarna i den utsträckning som behövs. Det leder till att vi i dag behöver jobba mer med de äldre eleverna för att de ska nå minst betyget E i åk 6. Att i större utsträckning kunna rikta resurser till de yngre eleverna skulle ge många positiva effekter, inte bara kunskapsmässiga, utan även i form av ökad självkänsla och tillfredsställelse hos eleverna när fler känner att de lyckas, ännu fler elever skulle se på sig själva som personer som kan och vill med lust att lära. Lågstadiesatsningen, om den fortsätter, med möjlighet att anställa fler pedagoger på lågstadiet och kanske även kunna anställa speciallärare kommer vara betydelsefull så att vi kan arbeta mer förebyggande där fler elever ges bättre förutsättningar tidigare. Vimarskolan har idag hög andel utbildade lärare och en välutvecklad elevhälsa men jag ser att det är en stor utmaning att även fortsättningsvis hitta utbildade och behöriga lärare i takt med att skolan växer och/eller pensionsavgångar sker. Lågstadiesatsningen kan bidra med ekonomiska resurser för detta, dock måste vi arbeta mer aktivt för att både behålla och kunna rekrytera behöriga pedagoger till tjänsterna. Tillströmningen av nya elever ställer krav på både lokaler och personal vilket är en stor utmaning att lösa under vårterminen och inför kommande läsår då antalet elever på Vimarskolan grundskola (F-6, särskola/träningsskola samt 7-9) ser ut att öka. Sandra Andersson Rektor Vimarskolan F-6 och Fritidshem