Uppföljningsrapport 2 Januari-augusti 2011 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen
Innehållsförteckning Inledning... 2 God hälsa... 2 Nöjda och engagerade invånare... 2 God vård... 6 Ekonomi... 15 Medarbetare... 18
Inledning Uppföljningsrapport 2 2011 för hälso- och sjukvårdsstyrelsen följer upp målen God hälsa, God vård och Nöjda och engagerade invånare. Rapporten innehåller också en redogörelse för ekonomi- och medarbetarområdena. En uppföljning av samtliga målområden för Region Halland lämnas till Regionfullmäktige. God hälsa Övergripande mål God hälsa Hälso- och sjukvårdspolitiska inriktningar Positiv hälsoutveckling och en jämlik hälsa i befolkningen Kunskap om hälsoläget i befolkningen Uppföljning av målet Befolkningens hälsa och ohälsa kartläggs och följs upp kontinuerligt. I uppföljningsrapporter eller i årsbokslut rapporteras: Invånarnas hälsa och levnadsvanor Medellivslängdens utveckling. Ohälsotalets utveckling Tandhälsan hos barn och ungdomars Deltagande i screening. Uppföljningsrapport 2 innehåller ingen redovisning av målet God hälsa. Nöjda och engagerade invånare Övergripande mål Nöjda och engagerade invånare Hälso- och sjukvårdspolitiska inriktningar Tillgodose hälso- och sjukvård i rätt tid Valfrihet för invånarna utifrån behov Delaktighet och inflytande för patienter och invånare 2
Uppföljning av målet Den uppföljning som rapporteras i uppföljningsrapporter och/ eller årsbokslut innefattar följande: Tillgänglighet och följsamhet till den lagstadgade vårdgarantin Tillgänglighet och följsamhet till den nationella kömiljarden Hallänningarnas uppfattning om hälso- och sjukvården enligt Vårdbarometern Uppföljningsrapport 2 innehåller följande: Tillgänglighet till den specialiserade vården Tillgänglighetsarbetet har varit fortsatt framgångsrikt och tillgängligheten har stadigt förbättrats under året. Under sommaren reduceras sjukhusens planerade, icke akuta, verksamhet, vilket innebär en något försämrad tillgänglighet. Trots reducerad verksamhet under sommarmånaderna tillhör Region Halland de regioner/landsting som har bäst tillgänglighet i Sverige. Kömiljard För att ytterligare förbättra tillgängligheten för patienterna har de nationella kraven för att få ta del av kömiljarden skärpts 2011. Pengar fördelas mellan de landsting och regioner som kan erbjuda minst 70 respektive 80 procent av väntande patienter tid till besök eller operation/åtgärd inom 60 dagar. Region Halland har under året varit den region som haft bäst tillgänglighet inom 60 dagar i riket. Det har inneburit att Region Halland hittills har fått 145,7 miljoner kronor från den nationella satsningen, kömiljarden. Region Hallands uppsatta mål om att minst 80 procent av patienterna ska få nybesök eller behandling inom 60 dagar har uppfyllts under maj och juni medan resultatet för månaderna juli och augusti visar en något försämrad måluppfyllelse, mellan 70 och 80 procent. Även om verksamheterna har haft en minskad produktion under perioden som lett till att tillgängligheten inom 60 dagar har försämrats, har resultatet från kömiljarden varit gynnsamt för Halland. Att tilldelningen till Halland blir så stor beror på att få landsting/regioner nått tillgänglighetsmålen, vilket tydligt visar svårigheten med att upprätthålla en hög tillgänglighet under sommarmånaderna. Måluppfyllelsen till kömiljarden har klarats med hjälp av Vårdgarantiservice och privata vårdgivare. Tillgänglighet jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Nybesök Operation/åtgärd Över Hallandsmål om 80% Under 70% Över de nationella målen om 70% Intäkter från kömiljaden summa 21,4 12,5 5,5 5,5 5,5 8,3 40,8 46,2 Inga värden Lagstadgad vårdgaranti Region Halland tillhör de regioner och landsting som uppfyller kraven i den lagstadgade vårdgarantin bäst i riket. Resultatet från avstämningen för augusti månad visar att 92 procent av patienterna erbjuds tid för nybesök inom 90 dagar, vilket är en förbättring mot föregående år. 3
Tillgängligheten till operation/åtgärd visar en försämring mot föregående år, från 96 till 88 procent. Sommarens neddragningar inom den planerade verksamheten, samt att ett större antal patienter självmant har avstått erbjuden operationstid och därmed registrerats som patientvald väntetid, har inneburit att Region Halland haft svårt att helt nå upp till den lagstadgade vårdgarantin. Motsvarande tendens ses även i övriga riket. Vårdgaranti inom 90 dagar nybesök Månadsskiftet juni/juli 2010 2011 Totalt antal väntande 6 646 6010 Antal som väntat mer än 90 dagar 981 285 Antal patient vald väntetid > 90 dagar 284 196 Andel nybesök inom 90 dagar 86 % 92 % Vårdgaranti inom 90 dagar operation/åtgärd Månadsskiftet juni/juli 2010 2011 Totalt antal väntande 2 055 2 549 Antal som väntat mer än 90 dagar 199 223 Antal patient vald väntetid > 90 dagar 146 83 Andel operation/åtgärd inom 90 dagar 96 % 88 % Tillgänglighet för barn och unga med psykisk ohälsa För barn och unga med psykisk ohälsa gäller en förstärkt vårdgaranti tid för nybesök ska erbjudas inom 30 dagar och vid beslut om fördjupad utredning/behandling ska detta ges inom 30 dagar. Region Halland har svårigheter att nå målet att erbjuda tid inom 30 dagar den senaste mätningen visar att drygt 60 procent av dem som väntar på besök totalt 117 individer får tid inom 30 dagar och drygt 50 procent av dem som väntar på fördjupad utredning/behandling 59 väntande till fördjupad utredning och 49 väntande till behandling får tid inom 30 dagar. Vårdgarantiservice Vårdgarantiservice har under perioden maj augusti hanterat drygt 3 000 inkommande samtal, vilket är en ökning jämfört med föregående år. 2 359 vårdgarantier har utfärdats, vilket är en ökning mot föregående med 908 vårdgarantier. Av vårdgarantierna avser 1 631 nybesök. Patientnämnden Jämfört med 2010 har antalet ärenden till patientnämnden minskat under 2011. Däremot är de rådfrågande kontakterna fler. Vård och behandling är den kategori som genererar flest ärenden. En skillnad jämfört med tidigare år är att för 2011 är bemötandeärendena fler än organisationsärendena. Fördelningen per kategori skiljer sig mellan olika förvaltningar. På Hallands sjukhus Varberg har bemötande- och organisationsärenden minskat medan vård och behandling ökat 2011. På Hallands sjukhus Halmstad har vård och behandling och organisation minskat medan bemötandeärenden i det närmaste ligger kvar på samma nivå som 2010. Psykiatrin minskar totalt i antalet ärenden men har fler ärenden gällande bemötande. Av regionens egna vårdvalsenheter är 4
bemötandeärenden den kategori som genererar flest ärenden följt av vård och behandling. Verksamhetsstatistik jan-aug 2011 jan-aug 2010 Vård och behandling 190 244 Bemötande och kommunikation 67 93 Organisation, regler och resurser 63 128 Övrigt 1 1 Totalt (inklusive kommunerna) 321 466 Kontakter med patienter och närstående 398 353 Förordnanden av stödperson 30 28 Lokala nämnder Ett av de lokala nämndernas uppdrag är att föra dialog med invånarna och andra samhällsaktörer kring invånarnas hälsa och vården i den egna kommunen. Nämnderna för sedan vidare information, från dessa dialoger och från annan uppföljning, till hälso- och sjukvårdsstyrelsen och medverkar när utbudet av vård formas och förändras i regionen. Ett annat uppdrag är folkhälsan. Under mandatperiodens första åtta månader har de lokala nämnderna framförallt planerat kommande års aktiviteter och satsningar men även genomfört inledande kartläggningar av invånarnas hälsa och behov av hälsooch sjukvård samt haft dialoger av olika slag av vikt för verksamhetsområdet. 5
God vård Övergripande mål God vård Hälso- och sjukvårdspolitiska inriktningar Närhet, öppnare vårdformer och helhet utifrån patientens fokus Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Jämlik hälso- och sjukvård Säker hälso- och sjukvård Effektiv hälso- och sjukvård Uppföljning av målet Den uppföljning som rapporteras i uppföljningsrapporter och/ eller i årsbokslut innefattar följande: Patienternas uppfattning av kvaliteten i hälso- och sjukvården enligt nationell patientenkät Patienternas uppfattning om delaktighet i egna hälso- och sjukvården enligt nationell patientenkät Följsamhet mot nationella, regionala och lokala riktlinjer Säkerhet i hälso- och sjukvårdsinsatserna Hälso- och sjukvårdsinsatser utifrån kravet på en vård på lika villkor utifrån behov Produktion och kostnader i den nära och i den specialiserade vården Målet är att hälso- och sjukvården i nationella jämförelser ska uppvisa en kvalitet och säkerhet som ligger över riksgenomsnittet. Minst 90 procent av patienterna ska känna sig delaktiga i sin egen hälso- och sjukvård samt uppleva att erhållen vård har en hög kvalitet. Uppföljningsrapport 2 innehåller följande: Effektiv hälso- och sjukvård Produktion och kostnader i den nära vården I Vårdval Halland ingår 48 vårdenheter, varav 24 är privata. Målet är att hallänningen ska kunna få 80 procent av sitt vårdbehov tillgodosett i närsjukvården. Täckningsgraden är ett mått på konsumtion inom närsjukvård, i relation till all hälso- och sjukvård i öppna vårdformer. Täckningsgraden har ökat med 2 procent sedan tertial ett och var för tertial två 71 procent. 6
78% 74% Halland Hylte 70% Halmstad Laholm 66% Falkenberg Varberg 62% Utgångs läge Helår 2007 Helår 2008 Helår 2009 Helår 2010 Tert 2 2010 Tert 2 2011 Kungsbacka Inom ramen för rehabiliteringsgarantin ska vårdenheterna tillgodose behovet av multimodal rehabilitering för patienter med diagnosen långvarig kronisk smärta från rygg, nacke och axlar. Trettionio vårdenheter har tillgång till multimodalt team inom den egna enheten. Nio vårdenheter samverkar med externt rehabiliteringsteam. Fyrtio vårdenheter har en rehabiliteringssamordnare. Vårdenheterna samverkar med flera olika specialister. Vid uppföljning 2 fokuseras på samverkan med logoped samt barn- och ungdomspsykiatrin. Trettio vårdenheter uppger att man har samverkan med logoped, en ökning med en vårdenhet sedan april. Totalt 685 patienter har fått insatser av logoped knuten till de 42 vårdenheter som besvarat frågan. Ungefär en tredjedel av vårdenheterna (14 stycken) har riktlinjer och rutiner för samarbete med barn- och ungdomspsykiatrin. Fem vårdenheter uppfyller målen för de sju läkemedelskvoterna. Tjugoen vårdenheter har mindre avvikelse på en eller flera kvoter och får inget ekonomiskt avdrag. Sjutton vårdenheter får ekonomiskt avdrag för avvikelse från en eller flera kvoter. Avvikelse var vanligast för läkemedelskvoten för allergimediciner. 7
Produktion och kostnader i den specialiserade vården Under perioden har produktionen vid Hallands sjukhus varit 4,1 procent högre än budget, till en kostnad som överstiger budget med 6,3 procent. Hallands sjukhus produktion jämfört med budget tom augusti 2011 Procent Prestationsersatt slutenvård 101,5 varav vårdgaranti 2,5 Prestationsersatt dagkirurgi 112,1 varav vårdgaranti 12,8 Prestationsersatt cytostatika 122,9 Läkarbesök 104,1 varav vårdgaranti 1,6 Sjukvårdande behandling 107,1 Viktade vårdtjänster 104,1 varav vårdgaranti 2,5 Budgeterade kostnader, miljoner kronor 2 653 Utfall kostnader, miljoner kronor 2 820 Utfall mot budget, procent 106,3 Kvinnosjukvård andel framfallsoperationer som utförs i dagkirurgi För att utveckla uppföljningen av effektiviteten i hälso- och sjukvården, följs från 2011 andelen operationer av livmoderframfall som utförs i dagkirurgi. I Halmstad utfördes 1 av 82 operationer i dagkirurgi. I Varberg 17 av 113, vilket motsvarar 15 procent och i Kungsbacka görs flest operationer för livmoderframfall i dagkirurgi, hela 85 procent (12 av 14 operationer). Måttet speglar skillnader i medicinsk praxis som har påverkan på resursanvändningen. Enligt Öppna jämförelser kan fler operationer i dagkirurgi innebära minskade kostnader, med bibehållen vårdkvalitet. Psykiatrin Läkarbesöken har minskat med ca 4 procent jämfört med motsvarande period föregående år, vilket beror på läkarvakanser inom barn- och ungdomspsykiatrin och vuxenpsykiatrin. Antal sjukvårdande behandlingar har ökat med ca 6 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Ökningen förklaras av en ökad produktivitet samt fokus att klara vårdgarantin. Totalt har psykiatrin i Halland 2,1 besök per dag per behandlare, vilket uttryckt som viktade besök per dag motsvarar 3,2 besök per behandlare. Högspecialiserad hälso- och sjukvård Kostnaden för den högspecialiserade vården uppgick under perioden till 161,6 miljoner kronor för Hallands sjukhus Halmstad, vilket är en ökning med 14,2 procent jämfört med motsvarande period föregående år samt ett överskridande av budget med 12,6 miljoner kronor. Hallands sjukhus Varberg har haft en kostnad som uppgår till 81,7 miljoner kronor, vilket är en minskning med 12,7 procent jämfört med motsvarande period föregående år, och i linje med budget. Visst regionvårdsansvar har omfördelats från Varberg till Halmstad. 8
Tandvård Resultatet efter åtta månader visar på ett överskott på 3,5 miljoner kronor. Det är främst den uppsökande verksamheten och barnpengen som visar på ett överskott. Överskottet för den uppsökande* verksamheten (1,2 miljoner kronor) förklaras av att endast 38 procent av dem som har tackat ja till uppsökande tandvård har fått det under perioden. Det privata vårdbolag som övertog ansvaret vid årsskiftet har haft problem med att få personal, såväl tandläkare som tandhygienister, till Halland. Överskottet inom ramen för barn- och ungdomstandvården (1,4 miljoner kronor) förklaras av att antalet barn i åldersgruppen 3 19 år har minskat med 800 mellan åren 2010 och 2011. Kostnaderna för den nödvändiga* tandvården ökar. Resultatet efter åtta månader visar på ett underskott på 1,2 miljoner kronor, och prognosen är ett underskott på 2 miljoner kronor vid årets slut. De ökade kostnaderna beror dels på att fler berättigade har fått tandvård genom erbjudandet av mobil tandvård i hemmet, dels på att tandvårdsförsäkringen nu utnyttjas fullt ut. Från och med september kommer munhälsa att vara en del av Senior Alert, som är ett kvalitetsregister för vård och omsorg. Bedömningen av munhälsan kommer att komplettera bedömningarna av risker för undernäring, fall och trycksår. Implementeringen sker i samarbete mellan kommunen, tandvården och Regionkontoret. * Uppsökande och nödvändig tandvård innebär att personer med vissa funktionshinder och personer med stort behov av vård och omsorg ska få en större möjlighet till god munhälsa. Hjälpmedelsverksamhet Förskrivningen av hjälpmedel fortsätter att öka. Trenden med en volymökning på 4 5 procent per år ser ut att hålla även 2011. Verksamhetens nya lokaler har medfört att effektiviseringar har kunnat genomföras och därigenom har man ökat återanvändningen och nyttjandegraden inom befintligt sortiment. Detta visar sig genom att inköpskostnaderna minskat. Hjälpmedelsverksamheten visar ett positivt resultat på ca 5,1 miljoner kronor efter åtta månader. Denna avvikelse förväntas plana ut något under året eftersom inköpsvolymerna under årets sista månader normalt är högre än under resten av året. Prognosen på helår pekar på ett överskott om ca 0,8 miljoner kronor. Ambulanssjukvård Antalet ambulansuppdrag ökade med ca 8 procent under januari augusti 2011, jämfört med samma period 2010. Orsaker till uppdragsökningen bedöms bland annat vara en allt äldre befolkning och svåra väderförhållanden under inledningen av året. Tillgängligheten avseende prio 1-transporter inom 10 minuter är 72 procent under januari augusti 2011, vilket är 1 procent lägre jämfört med samma period 2010. 9
Försöksverksamheten för liggande sjukresor har utfört 909 uppdrag. 1177 Sjukvårdsrådgivningen Antalet hanterade samtal ökade med ca 8 procent under januari augusti 2011 jämfört med samma period 2010. Orsak till samtalsökningen bedöms vara en ökad kännedom om 1177 Sjukvårdsrådgivningen och ett högt förtroende för tjänsten bland befolkningen. Detta enligt patientnöjdhetsundersökningen 2010. Tillgängligheten är trots volymökningen oförändrad jämfört med samma period 2010, såväl för samtal besvarade inom tre minuter (73 procent) som för dem besvarade inom nio minuter (94 procent). Tillgänglighet nationellt för 1177 Sjukvårdsrådgivningen är inom tre minuter 56 procent och inom nio minuter 82 procent för januari augusti 2011. Sjukresor Antalet sjukresor med taxi ökade med ca 4 procent under perioden januari augusti 2011 jämfört med samma period föregående år. Utvecklingen av antalet sjukresor följer produktionsutvecklingen vid Hallands sjukhus. Det ekonomiska resultatet är ett överskott på cirka 4,8 miljoner kronor, och prognosen är ett nollresultat, i linje med budget. Läkemedelsanvändning Jämfört med motsvarande period föregående år var den totala kostnadsökningen 2,8 procent. Specialistläkemedel ökade med 14,9 miljoner kronor (7,3 procent) och särläkemedel med 0,3 miljoner kronor (4,5 procent) medan basläkemedel minskade med 2,4 miljoner kronor (-1,0 procent). Volymen basläkemedel ökade samtidigt med 4,5 procent. Basläkemedel utgör den största kostnaden (248 miljoner kronor) men skillnaden mellan bas- och specialistläkemedel har minskat från 48 miljoner kronor till 31 miljoner kronor vid jämförelsejanuari augusti 2010 respektive 2011. Kostnadsminskningarna för basläkemedel kan förklaras av patentutgångar och tillgång till generika med lägre pris, följsamhet till Läkemedelskommitténs terapirekommendationer, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets, TLV:s, genomgångar som drivit fram prissänkningar och att vissa läkemedel tagits bort från förmånssystemet. Region Hallands kostnad för läkemedel på recept (förmånskostnaden) under perioden januari till augusti 2011 uppgick till 472 miljoner kronor vilket var 4,6 miljoner kronor lägre än budgeterat. Jämlik hälso- och sjukvård En jämlik hälso- och sjukvård innebär att göra skillnad, vilket betyder att erbjuda generella insatser till alla, men anpassade på ett sådant sätt att de motsvarar olika människors individuella behov och förutsättningar. I regionen pågår arbetet med en jämställd sjukskrivningsprocess vars syfte är att öka medvetenheten om på vilket sätt hälso- och sjukvården möter och behandlar kvinnor och män. Vårdenheterna i 10
Vårdval Halland har under 2011 fått i uppdrag att analysera om det finns omotiverade skillnader och vid behov förändra arbetssätt och attityder kring detta. Säkerhet i hälso- och sjukvårdsinsatserna Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, mäter förekomsten av vårdrelaterade infektioner i de olika landstingen och regionerna. Resultatet som publicerades i juni månad visar ett fortsatt bra resultat för den halländska sjukhusvården. I vårens mätning hade 6,8 procent av alla inneliggande patienter i Halland en vårdrelaterad infektion, vilket är den lägsta förekomsten bland alla landsting och regioner. Motsvarande resultat för riket var 9,2 procent. SKL mäter också hur väl basala hygienrutiner och klädregler följs. Mätningar görs också i Region Halland. Under 2011 har följsamheten till basala hygienrutiner och klädregler mätts och registrerats vid tre tillfällen. Resultaten visar att målen inte uppnås, och arbetet för att öka följsamheten fortsätter. Nu görs mätningar varannan månad för att stödja verksamheterna i förbättringsarbetet. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Följsamhet mot nationella, regionala och lokala riktlinjer Inför 2011 har några områden valts ut att följas för att belysa kvalitet och följsamhet mot nationella riktlinjer. För de vårdområden där det passar ingår indikatorer som belyser patientens hela vårdprocess oavsett huvudman. Strokesjukvård Cirka 85 procent av alla stroke orsakas av blodpropp i hjärnan och enligt nationella riktlinjer är propplösande behandling prioriterad. Under perioden januari till juli har 6 procent av patienterna behandlats med detta i Halmstad, att jämföra med 7 procent under perioden januari till april. I Varberg hade under perioden januari till juli 5 procent erhållit propplösande behandling. Totalt hade under perioden 409 patienter vårdats för stroke på sjukhusen. Att strokepatienter vårdas på särskild strokeenhet är enligt nationella riktlinjer prioriterat från dag 1, eftersom det minskar risken för att patienten avlider eller drabbas av funktionsnedsättning. Målet är att samtliga strokepatienter i Halland ska vårdas på strokeenhet från första dagen. I Halmstad vårdades 76 procent av patienterna på strokeenhet från första dagen under perioden januari till juli (vid uppföljningstillfälle 1 var siffran 77 procent). Vid Hallands sjukhus Varberg vårdades under perioden januari till juni 48 procent på strokeenhet från dag 1 (inga jämförande siffror finns från uppföljningstillfälle 1). Inom närsjukvården har 316 patienter som är nyinsjuknade i stroke fått ett uppföljande besök i närsjukvården. 109 patienter har fått sitt rehabiliteringsbehov bedömt av neurorehabteam och 163 genomgår eller har genomgått rehabilitering i närsjukvården. 16 vårdenheter har tillgång till rehabteam inom den egna enheten och 21 vårdenheter samverkar med externa neurorehabteam. 11
Hjärtsjukvård Nationella riktlinjer anger att operation med ballongvidgning, PCI, inom 24 timmar efter en hjärtinfarkt minskar risken för komplikationer och död. 95 procent av patienter som bör behandlas med PCI i Halland (upptagningsområdet är Varberg, Halmstad och Ljungby) får det inom 90 minuter (vid uppföljningstillfälle 1 var siffran 100 procent). Ortopedi Höftoperation av höftfraktur inom 24 timmar minskar risken för att patienten avlider eller drabbas av komplikationer. I Halmstad opereras 78 procent av patienterna inom 24 timmar (vid uppföljningstillfälle 1 var siffran 81 procent). I Varberg opereras 74 procent av patienterna inom 24 timmar (vid uppföljningstillfälle 1 fanns ingen data). Vissa patienter kan av medicinska skäl inte opereras inom 24 timmar. Vid Hallands sjukhus Halmstad var det 12 procent av patienterna, och vid Hallands sjukhus Varberg var siffran 6 procent. Hörselundersökning av nyfödda barn Under perioden har samtliga nyfödda barn fått sin hörsel testad vid Hallands sjukhus Halmstad, vilket är i enlighet med uppsatta mål. För Hallands sjukhus Varberg finns nya resultat inte tillgängliga. De rapporteringssystem som finns fungerar inte tillfredställande och arbete pågår för att lättare kunna få fram resultat. Psykiatri En större andel patienter med psykos- eller bipolär sjukdom behöver fler livsstilssamtal genomföras än vad som görs idag. Psykiatrin redovisar att 19,5 procent av patienterna fått livsstilsamtal och målet är 90 procent. Även möjligheten för närstående att vara med på patientens besök i psykiatrin behöver förbättras resultatet psykiatrin redovisar är på 9,7 procent och målet är 75 procent. Målen är nya, och arbete för att etablera nya arbetssätt för att nå målen pågår. Tandvård Inom Folktandvården har nya riktlinjer för verksamheten för barn 0 2 år tagits fram och implementerats. Alla ettåringar kallas till sin folktandvårdsklinik och riskbedöms ur kariessynpunkt. Barn i högre riskklasser kallas sedan kontinuerligt till stödbehandling. Ett informationsmaterial har utarbetats där Folke Kanin finns som en röd tråd. Öppna jämförelser av cancersjukvården I september presenterades för första gången en öppen jämförelse av cancersjukvården mellan regioner och landsting i Sverige. Rapporten omfattar 10 cancerdiagnoser och 70 indikatorer. Halland har en högre relativ femårsöverlevnad(*) efter en cancersjukdom jämfört med övriga landet. Halland har också bättre resultat jämfört med övriga landet vad gäller bland annat överlevnaden efter njurcancer, tjocktarmscancer och cancer i huvud och hals. När det gäller dem som drabbas av lungcancer är den relativa ettårsöverlevnaden i Halland högst i landet, och man har kortare väntetider för att träffa en specialist än i övriga landet. Så är det också för dem som misstänks ha bröstcancer eller prostatacancer. För patienter med exempelvis prostatacancer och 12
lungcancer talar resultatet för att den diagnostik och behandling som Hallands sjukhus använder är modern och ger ett gott resultat. När det gäller överlevnaden i äggstockscancer är den lägre än i riket. Här pågår redan ett arbete inom Strategiska cancerenheten för att förbättra resultaten, bland annat genom att de patienter som behöver mer avancerade operationer skickas till universitetssjukhusen som har störst erfarenhet och kunskap av detta. När det gäller vissa cancersjukdomar är underlaget begränsat vilket gör det svårt att dra slutsatser, och fördjupade analyser pågår. Andra cancersjukdomar, till exempel hudcancer, ökar både i Sverige och i Halland. För att behandlingen ska bli effektiv är det viktigt att bli bättre på att ställa diagnos tidigt. (*) Relativ femårsöverlevnad beskriver patientens överlevnad i förhållande till den förväntade överlevnaden för personer som inte diagnosticerats med cancer. Samarbete med andra vårdaktörer Sjukskrivningsmiljarden E-läkarintyg Arbetet för att överföra läkarintyg elektroniskt till Försäkringskassan har pågått under året, och överföringen planeras starta i slutet av oktober. Projektet ställer stora krav på flera intressenter, är tidsbestämt och komplicerat då det för första gången även omfattar en omfattande användning av tjänstelegitimationer, så kallade SITHS-kort. Alla sjukskrivande läkare som har vårdavtal med Region Halland berörs. Försäkringsmedicinska utredningar Uppdraget att leverera försäkringsmedicinska utredningar till Försäkringskassan har hittills utfallit väl för Region Halland. Inga avvikelser har rapporterats de första åtta månaderna. Region Halland har valt att upphandla tjänsterna av utomstående leverantörer och de administreras numera löpande av Regionkontoret. Drygt 50 teambaserade utredningar och 70 särskilda läkarutlåtanden har levererats på uppdrag av Försäkringskassan. Rehabiliteringsgarantin De två första kvartalen har Region Halland redovisat 129 multimodala rehabiliteringar och 433 KBT-inriktade behandlingar till Försäkringskassan. Det motsvarar en ersättning motsvarande 10,9 miljoner kronor att jämföra med 10,1 miljoner kronor motsvarande tidpunkt 2010. Nationella utvärderingar av rehabiliteringsgarantin har visat på behovet av att bättre koppla rehabiliteringsinsatserna till arbetsplatsen. Kvalitetsutvecklingsåtgärder har påbörjats i Halland under perioden för att tydligare stödja samverkansarbetet mellan försäkringskassa, arbetsgivare, arbetsförmedling, eventuell företagshälsovård och patienten. 13
Samarbetsavtal med kommunerna för hälso- och sjukvård Samarbetsavtalet gällande samverkan mellan Region Halland och länets kommuner gäller t o m 2012. Tjänsteköpsavtalet löper ut vid årsskiftet 2011/2012. Regionens kostnader för hemsjukvård som utförs av kommunerna uppgår för perioden september 2010 till och med augusti 2011 till ca 42 miljoner kronor. (Att jämföra med 30 miljoner kronor under perioden september 2009 till och med augusti 2010.) Prognos på helårsutfall 2011 förväntas uppgå till ca 59 miljoner kronor, att jämföra med 39 miljoner kronor 2010. Kostnaderna ökar med 3 procent per månad. Utfallet omfattar insatser kopplade till palliativ vård, övriga tjänsteköp samt visst sjukvårds- och behandlingsmaterial. Det är tjänsteköpen som ökar mest. 14
Ekonomi Rapporteringen av ekonomin bygger på månadsrapporterna för hälso- och sjukvårdsstyrelsen, HSS. Resultat och prognos januari augusti 2011 Prognosen för 2011 för hälso- och sjukvårdsstyrelsen visar på ett underskott på 60,7 miljoner kronor. Detta beror i huvudsak på att Hallands sjukhus går med underskott som ökat under året. Region Halland har fått en stor andel av pengarna ur den nationella satsningen på att öka tillgängligheten, kömiljarden, vilket påverkar hälsooch sjukvårdsstyrelsen totala resultat. Utan detta tillskott hade det prognostiserade resultatet för helåret 2011 blivit betydligt sämre. Utfall Ack Mnkr Budget Ack Mnkr Diff Mnkr Prognos Helår HSS 105,7 20,0 85,8 74,5 Sjukvårdsförvaltningar -82,1 3,6-85,9-142,8 Totalsumma 23,5 23,7-0,2-60,7 De åtgärdsplaner som Hallands sjukhus tog fram i april 2011 har inte uppvisat några effekter och detta tillsammans med en accelererande kostnadsutvecklingstakt som överstiger budget påverkar kvaliteten i prognoserna. Finansiärsperspektiv Område Ack utfall Ack budget Diff mot budget Prognos helår 7110 - Vvh -4,9-0,4-4,5-12,0 7120 - Somatisk specialistvård 80,3 19,2 61,1 72,0 7130 - Handikapp 1,6 1,2 0,4 0,0 7140 - Psykiatri 0,0 0,0 0,0 0,0 7150 - Fou 0,1-0,1 0,2 0,0 7160 - Läkemedel 6,6 0,0 6,6 3,0 7170 - Tandvård 3,5 0,0 3,5 1,0 7180 - Lokala nämnder 0,0 0,0 0,0 0,0 7190 - Övrigt hss 18,6 0,0 18,6 10,5 Totalsumma 105,7 20,0 85,8 74,5 Vårdval Halland Efter april visar hälso- och sjukvårdspengen ett överskott vilket förklaras av att vårdvalsenheterna inte uppnått målet om täckningsgrad. Prognosen för 2011 för hälso- och sjukvårdspengen är 10 miljoner kronor. Trenden med höga kostnader kring kommunavtalet kvarstår och prognosen visar på underskott med 20 miljoner kronor. Läkarmedverkan i boende kostar också 2 miljoner kronor mer än budget. Somatisk specialistvård Hallands sjukhus producerar mer vård än beräknat vilket medför ökade kostnader och väntas medföra ett underskott på 38 miljoner kronor. Under juli och augusti 15
månad har Region Halland fått ut en stor andel av månadspotterna ur kömiljarden, då övriga regioner/landsting har försämrat tillgängligheten under dessa månader, därmed har många inte klarat målen och då inte fått ta del av dessa månaders stimulansmedel. Samtidigt har arbetet med att korta köerna genererat kostnader för regionen. Observera att i prognosen efter juli månad var resultatet av juli månads mätning inte klar och därmed är det effekten av två månaders mätning som har påverkat resultatet positivt. Efter augusti beräknas ett överskott exklusive den målrelaterade ersättningen på 112 miljoner kronor. Sammantaget prognostiseras ett resultat för den somatiska specialistvården 2011 som uppgår till 72 miljoner kronor, vilket inkluderar en post övriga kostnader på 2 miljoner kronor. Läkemedel Variationen inom läkemedel är normal, för 2011 prognostiseras ett överskott på 3 miljoner kronor. Tandvård Tandvården visar ett överskott på barntandvårdspengen, detta kommer att jämna ut sig över året, dock bedöms prognosen för 2011 till 1 miljon kronor. Övrigt hälso- och sjukvårdsstyrelsen Kostnaderna för högkostnadsskyddet visar en avvikelse på minus 4 miljoner kronor och medel för verksamhetsutveckling som inte kommer påbörjas under året bedöms till ett överskott på 15 miljoner kronor. Ägarperspektiv FO Ack utfall Ack budget Diff mot budget Prognos helår 01 - Länssjukhuset i halmstad -40,7-3,2-37,5-48 02 - Sjukhuset i varberg -56,1-2,2-54,0-78 03 - Ambulanssjukvården halland 4,8 1,7 3,1 0 06 - Halland sjukhus kungsbacka -5,3 0,5-5,8-10 08 - Psykiatri i halland 8,4 5,0 3,4 1 09 - Hjälpmedelsverksamhet 5,2-0,4 5,6 0,8 19 - Närsjukvården landstinget halland -0,4 2,2-2,7-9,4 Lokala nämnder 2 0 2,0 0,8 Totalsumma -82,1 3,6-85,9-142,8 Närsjukvården Närsjukvården tar i anspråk eget kapital från egen riskfond både inom Vårdval Halland och inom tandvården, vilket förklarar en negativ prognos på helåret 2011. Hallands sjukhus Det prognostiserade resultatet för Hallands sjukhus för helåret 2011 uppgår till ett underskott på 136 miljoner kronor. Kärnverksamheten vid Hallands sjukhus Halmstad uppvisar ett sämre resultat än totalen vilket delvis kompenseras av överskott i andra verksamheter. Kärnverksamhetens prognos är ett underskott på 168 miljoner kronor. Hallands sjukhus har en accelererande kostnadsutveckling. Produktionen under perioden januari augusti överstiger budget med 4,1 procent, till en kostnad som överstiger budget med 6,3 procent. Slutenvården som är den största delen ligger i 16
nivå med budget, dagkirurgi överskrider budget med 12 procent vilka har inhandlats med vårdgaranti. Dessutom sker en ökning mot budget både inom läkarbesök och sjukvårdande behandling. Cytostatikan ligger i nivå med motsvarande period 2010, men överstiger budget. Åtgärdsplaner sjukhusen Respektive driftnämnd för Hallands sjukhus fattade i april 2011 beslut om utökad ekonomisk åtgärdsplan för Hallands sjukhus (en plan för respektive sjukhus). Åtgärdsplanerna med syfte att få en ekonomi i balans har inte uppvisat några resultat. Nedan redovisas åtgärdsplan för ekonomi i balans så som den redovisas i uppföljningsrapport 2 från Hallands sjukhus. Åtgärderna ligger inom följande områden: - ökad egen produktion/minskade vårdgarantikostnader inom ortopedi och ögon - effektivare läkemedelshantering (följsamhet till befintliga rekommendationer, ytterligare terapeutiska kvoter, sortimentsstyrning/ best practice mellan sjukhusen, intern hantering samt samplanerad cytostatikatillverkning och behandling) - upphandling av läkemedel - samordning och effektivare upphandling av operationsmaterial, proteser och dylikt. - generell besparing/resultatmål på alla verksamhetsområden. - översyn av sterilverksamheten i Halland. 17
Medarbetare Medarbetarna i siffror Denna uppföljning omfattar de vårdnära verksamheterna, det vill säga ambulanssjukvården, Hallands sjukhus Halmstad, Hallands sjukhus Varberg, Hallands sjukhus Kungsbacka, närsjukvården och psykiatrin. Vid jämförelse bakåt i tiden till 2010 är det följande förvaltningar som jämförs: Länssjukhuset i Halmstad, närsjukvården, psykiatrin, Sjukhuset i Varberg och Sjuktransportförvaltningen. Den 31 augusti 2011 hade de vårdnära förvaltningarna 6 481 medarbetare, varav 5 889 (91 procent) var tillsvidareanställda och 592 visstidsanställda. Jämfört med föregående år vid samma tidpunkt har antalet ökat med totalt 184 medarbetare. Av dem är 100 tillsvidareanställda och 84 visstidsanställda. Ökningen fördelar sig på ett flertal olika yrkeskategorier. Se tabellen nedan. Förvaltningarna menar att detta både är planerade utökningar av personal och vakanta tjänster som nu blivit tillsatta. Kategori Förändring Sjuksköterskor +64 Undersköterskor +25 Läkare +34 Läkarsekreterare +11 Rehab/paramedicin +24 Tandvårdspersonal -3 Övrig personal +29 Totalt 184 Regionens vårdnära förvaltningar har under årets första åtta månader haft 6 423 snittanställda. Snittanställda visar hur många som faktiskt haft en anställning, både tillsvidare- och visstidsanställning, under beräkningsperioden och är därför ett sätt att mäta produktionen. Den arbetade tiden under beräkningsperioden är 73,63 procent av total tid, vilket är i nivå med tidigare beräkningsperioder. Studier med lön/del av lön ligger på en låg nivå, vilket beror på att inrapportering i systemet inte görs optimalt. Under beräkningsperioden har timavlönade arbetat motsvarande 112 årsarbetare, vilket är 17 årsarbetare färre än föregående år. Av det totala antalet anställda arbetar 69 procent heltid, vilket är en höjning med 2 procent jämfört med föregående år. Från och med i höst (första september) har alla medarbetare möjlighet att arbeta heltid om de så önskar. Sjukfrånvaro Den totala sjukfrånvaron har sjunkit med 0,23 procent i förhållande till motsvarande period föregående år och ligger på 3,67 procent till och med den 31juli 2011. Sjukfrånvaron är fortfarande högre bland kvinnorna jämfört med männen. För männens del verkar dock sjukfrånvaron ha planat ut, men för kvinnorna fortsätter den att sjunka. 18
Inhyrd personal Kostnaderna för inhyrd personal (sjuksköterskor och läkare) de åtta första månaderna ökade 12 miljoner, jämfört med samma period förra året. Av den ökningen står läkarna för ca 10 miljoner och sjuksköterskorna för ca 2 miljoner. Den totala kostnaden för inhyrd personal till och med augusti uppgår till 39,6 miljoner. Samtliga förvaltningar, som använder inhyrd personal, har ökat sina kostnader. De berörda förvaltningarna anger ökade vakanser som en förklaring. Sett ur ett längre perspektiv var 2010, som vi jämför med, ett år då vi nästan halverade kostnaderna för inhyrd personal. Total kostnad för inhyrda läkare och sjuksköterskor, ackumulerat till och med augusti månad. Förvaltning Läkare Läkare Sjuksköterskor Sjuksköterskor 2010 2011 2010 2011 Hallands sjukhus 5 368 580 6 662 000 404 162 1 233 000 Halmstad Hallands sjukhus 114 188 2 042 219 31 275 842 690 Varberg Hallands sjukhus inga uppgifter 1 585 005 0 0 Kungsbacka Psykiatrin Halland 1 928 000 4 407 000 0 165 000 Närsjukvården 19 777 000 22 593 328 0 64 406 Halland Summa: 27 187 768 37 289 552 435 437 2 305 096 19