MDH Mälardalens högskola Piotr Okeli Yosef Alasaly [KVALITETSLEDNING] Föreliggande dokument utgår från och behandlar vad som är skrivet i John Clarksons och Claudia Eckerts Design Process Improvement. Detta med syfte att bidra med en grund för det kommande seminariet i kursen Produkt och processutveckling.
Innehållsförteckning, Kapitel 14 Quality Management... 3 Sammanfattning av synpunkter i boken... 3 Inledning... 3 Designaktiviteter... 4 Människans kognitiva natur... 5 Designverktyg... 6 Metoder för konvergent och divergent tänkande... 6 Specifika designmetoder för kvalitetsförbättring... 7 QFD... 7 Taguchi principer... 7 Tillförlitlighet och underhållsmässighet... 7 Felfrekvensprognos och "tillförlitlighets fall"... 8 Konstruktionsunderlaget... 8 Konceptutveckling... 9 Detalj konstruktion... 9 BS 5760 0 kvalitetsstandard av system, utrustning och komponenter... 9 Konstruktionsgranskning... 9 Ett systematiskt förfarande... 10 EN ISO 9001 kvalitetssystem... 10 Slutsats... 11 Diskussion och kritisk analys av bokens synpunkter... 12 Förberedda frågor som skall behandlas vid seminariet... 12 2
Seminarie PM, Kapitel 14 Quality Management Föreliggande dokument utgår från och behandlar vad som är skrivet i John Clarksons och Claudia Eckerts Design Process Improvement. Detta med syfte att bidra med en grund för det kommande seminariet i kursen Produkt och processutveckling. Nedan följer en sammanfattning av det tilldelade kapitlet ur boken, diskussion och analys av detta kapitel, och frågor som ska diskuteras under seminariet. Sammanfattning av synpunkter i boken Inledning När det gäller kvalitetsbegreppet inom det tekniska området kan ingenjörer ha helt skiljda uppfattningar om vad det innebär beroende på vilket område de är verksamma inom. För att få en övergripande förståelse för kvalitet inom konstruktionsrelevanta områden har ingen specifik inriktning, vad gäller filosofi eller tankesätt, gjorts. Boken behandlar snarare flera aspekter och en samlad uppfattning av ämnet. Designaktiviteter och dess timing, användandet av lämpliga verktyg, mänskliga faktorer och kundtillfredställelse diskuteras. Termen kund återkommer ständigt och är därför viktig att definiera. Ordet i boken innefattar slutkunder som köper produkten, interna klienter inom företaget, externa kunder som köper tjänst, samhället i allmänhet och miljön. För att uppnå högkvalitativ design måste kundkraven uppfattas korrekt av design teamet. Man bör ställa sig frågorna om kunden vet vad han/hon egentligen vill ha och om det är väl genomtänkt. Det man inom design teamet tror sig veta bäst bör undersökas. Metodiken som genomförs av design folket bör inte medföra att kundens krav och önskemål går förlorade i det långa loppet. Därför bör man säkerställa att dessa önskemål finns representerade under hela processen. När en klar förståelse för kundkraven har erhållits måste design teamet genomföra ett effektivt arbete för att åstadkomma det önskade resultatet. Detta innebär flera moment, såsom konceptutveckling och detaljkonstruktion. Flera olika tankesätt utnyttjas beroende på aktivitet. Till exempel finns det moment där divergent tänkande och problemlösning prioriteras, medan andra tillfällen kräver ett analytiskt och konvergent tänkande för att nå en högkvalitativ produkt. En rad olika verktyg finns tillgängliga via olika böcker och annan litteratur, dock bör dessa verktyg förstås och undersökas närmare för att kunna använda dessa korrekt. Samtidigt som ett designverktyg kan åstadkomma bra resultat vid ett korrekt utförande, kan den också ge ett dåligt resultat som följd av felaktigt utförande av verktyget. Personer som i onödan är färgade av sina åsikter kommer inte kunna nå goda designresultat. 3
Designaktiviteter Flera publikationer om olika designaktiviteter med fördjupade förklaringar för hur de funderar och deras relation till varandra finns tillgängliga. Mellan dessa olika aktiviteter finns inga principiella skillnader, och de grundläggande aktiviteterna lyder som följande: Förstå kundbehov (innefattande marknadsundersökning) Dokumentation av en kravspecifikation Konceptgenerering och konceptutvärdering Utveckling av planering och utvärdering Detaljkonstruktion för möjliggörning av tillverkning Typiskt för dessa aktiviteter är att de förekommer i sekvenser med upprepningar mellan de olika stegen. Dessa upprepningar är antingen förtydligade eller underförstådda. En designingenjör skulle kunna utföra varje aktivitet en efter en från och med första mötet med kunden. Inom skolväsendet säg ofta att aktiviteterna börjar från behov till detaljkonstruktion. Verkligheten i större företag, där varje avdelning är specialiserad på komponenter, ser det ofta ut annorlunda. I dessa sammanhang blir en avdelning företrädare för en delaktivitet av hela processen. Detta klassiska sätt att tackla generella designaktiviteter fungerar väl, men för att nå högkvalitativ design kan en annan metod brukas. För att nå upp till kvalitetskrav bör man vända sig till Creative Problem Solving (CPS), där kreativitet kan beskrivas som en kombination av användbarhet och nyhet. En kort beskrivning av CPS lyder som sådan att CPS processen börjar, fortlöper och avslutar med kundens behov. En summering följer nedan: Behovsforskning säkerställning av att kundbehoven är korrekt uppfattade Problemforskning säkerställning av att rätt problem lösts Idéforskning identifiering av potentiell lösning och utvärdering genom kundfokuserande kriterier Acceptansforskning undersökning av hur man implementerar lösningen hos kunden Det viktiga inom arbetet kring CPS processen är vilka aktiviteter som används och hur de utförs. Den sanna framgångsfaktorn är dock en disciplinerad hantering av divergent och konvergent tänkande. Divergent tänkande innebär förtryck av dömande kritik vid utredning av ett problem och informationssökning, formulering av en problemredogörelse, idégenering, problemlösningsutvärdering osv. Konvergent tänkande innebär tillförandet av värdebedömning, analys och beslutsfattanden. Man skulle kunna sätta likhetstecken mellan CPS och designprocessen, men det är viktigare att inse att ett konsekvent användande av divergent konvergent tänkande är nyckeln till högkvalitativa slutsatser vid alla aktiviteter. Varje steg ska även nyttja rätt verktyg enligt syfte. 4
Därför bör varje designaktivitet innehålla både konvergent som divergent tänkande: Identifiering av kundbehov och etablering av kravspecifikation innebär forskning inom olika faktorer (marknaden, miljön, kundens mål). Konceptdesign innebär idégenerering, idéutvärdering, utveckling av idéer för att nå fram till utförbara koncept, och slutligen ett val av föredragna koncept. Schematisk och detaljerad design innebär identifiering och övervägande av alternativ, särskilda detaljlösningar, och deras utvärdering och val. Om något steg i processen uteblir, eller det divergenta tänkandet utförs ineffektivt, kommer resultatet bli opassande, fantasilöst och konkurrenssvagt. Detta märks tydligast om divergent tänkande försummas i det tidiga stadiet. Det är svårare för ingenjörer att tänka öppet än att analysera och döma. En högkvalitativ design är beroende på dess konkurrenskraftiga problemlösning som är passande enligt syfte och uppfyller kundens riktiga behov. Man kan använda särskilda metoder för att skapa pålitliga produkter med hög prestanda, men det finns ingen anledning att skapa en högklassig lösning till fel problem. Människans kognitiva natur Designarbetets resultat beror på människor och deras kunnande, dvs. utbildning, knowhow, sunt förnuft osv. En avgörande faktor är utvecklarens personlighetsdrag som styr vilken typ av problemlösning som denne väljer. Detta skiljer sig mellan konservativa och innovativa personligheter. Den konservative väljer att arbeta inom paradigmet för att skapa praktiska lösningar. Detta gör han/hon genom att granska ett fåtal fungerande koncept. Under sitt arbete sysslar den konservative med ett begränsat antal projekt samtidigt. Den innovative söker lösningar utanför paradigmets ramar för att nå en hög innovationsgrad, vilket är det främsta målet. Praktisk förbättring kommer i andra hand. Den innovative kommer generera en mängd med idéer men där många är olämpliga. Naturligtvis är dessa två extrema exempel där verkliga människor snarare är en blandning av dessa två. Skillnaden är trotsallt anmärkningsvärd. Konservativt och innovativt tänkande produktutvecklare behöver ha en nisch som de trivs med och känner sig bekväma i. En arbetsplats som inte alls ha samma synsätt som en enstaka individ kan komma innebära att denna byter jobb. Olika problem kräver olika lösningar och bör grundas på kundes behov och inte ingenjörens personliga preferenser. Inom alla aktiviteter kommer de personliga åsikterna att påverka arbetet men med tillräcklig träning så kan denna förtryckas, för att anpassa metod efter problemtyp. Dock är ett förlängt arbete utanför personlig preferens stressframkallande. 5
Designverktyg En rad olika verktyg finns tillgängliga i litteraturform, medan många andra användbara verktyg som behandlar divergent tänkande, konvergent analysering och beslutsfattande av flervalsmöjligheter glöms bort. En studie av dessa teoretiska verktyg inom industrin avslöja följande typiska resultat: De verktyg som används är få och utförs osystematiskt. Den felaktiga implementeringen av verktygen och deras specialinriktning förhindrar företag från att använda ett brett sortiment av verktyg. Sättet som verktygen är levererade till ingenjören idag passar inte deras behov. Felaktig applicering av ett verktyg gör resultatet ogiltigt. Ett vanligt misstag är ett använda för detaljerad information för tidigt i designprocessen. Ingenjörer kan ibland gissa till sig värden på data för utvärderingskriterier som inte har begrundats. Ett annat fel är oförmågan att utnyttja resurser vid brainstorming, som mycket väl kan vara den mest gynnsamma metoden för idégenerering. Detta genom att de döma idéer i tidigt skede, inte utnyttja gruppdynamiken och uppföljning av tankar. Det finns många åtgärden för att berika användandet av verktyg inom industrin, men även många nivåer var de skulle kunna implementeras. I nivåer som ledningen, produktutvecklingsavdelningen eller vid universiteten skulle man t.ex. kunna börja med användarvänliga mjukvara för designutveckling. Andra rekommenderar en central kompetens intern inom organisationen som agerar som support och uppmuntrar brukandet av verktyg. För tillfället är ett internetbaserat inlärningssystem under utveckling för att utbilda om beprövade metoders validitetsområde. Metoder för konvergent och divergent tänkande De mest fördelsaktiga verktygen för divergent tänkande är brainstorming och brainwriting. Brainstorming är ofta missbrukat där man inte respekterar förbudet av negativ kritik. Brainstorming och brainwriting är båda två värdefulla metoder för att få fram nya idéer. Brainstorming innebär lite mera divergent tänkande och tenderar att passa bättre i tidiga skedet av konceptutveckling medan brainwriting medför en konservativ lösning som håller sig inom ramen för norm. Vid flera funktioner i ett och samma objekt kan det vara av nytta att ställa upp en matris där man söker flera kombinationer genom angivna alternativ för att sedan nå den optimala permutationen. Detta behöver inte betyda att alla enstaka bäst presterande funktioner tillsammans automatiskt skulle medföra bästa resultat. För att korrekt kunna tolka matrisen måste helheten bedömas. Två faktorer är viktiga vid produktutveckling: kriterierna för utvärdering och metoden för detta. För konvergent tänkande är två nämnvärda, ett för konceptutveckling och ett för detaljkonstruktion. Pughs matris är ett verktyg där man använder ett koncept som referens för att sedan jämföra sina andra koncept utifrån uppsatta kriterier. Bedömning av olika funktioner värderas med + om det är bättre än referenskonceptet, om det är sämre eller S om 6
det är likvärdig eller det inte gåt att svara på. Antalet +, och S summeras för att kunna avgöra det bäst lämpade konceptet. Det fördelaktiga med detta verktyg är att det tvingar konstruktörer att betänka kriterierna noga. För utvärdering av detaljkonstruktioner kan ett numeriskt poängsättningsverktyg användas. Först identifieras kriterierna för att sedan bedömas som acceptabla eller inte. Gränsen för var prestandan är tillräkligt fastställs. Denna metod hjälper ingenjörer att inte behöva gissa värden. Alternativen för poängsättning är 0 10, där 10 är full acceptabelt och helt utförbart. Betygen summeras sedan för att få ett snittbetyg. Specifika designmetoder för kvalitetsförbättring QFD är mycket effektiv i de tidiga skedena av produktutveckling och Taguchi verktyget är anpassat för arbetet kring tester och utveckling. QFD Total Quality Management (TQM) behandlar företags mål att nå upp till kundbehov genom samtliga processer. Ett viktigt verktyg för detta inom konstruktion är QFD. QFD är ett specifikt verktyg som omvandlar kundbehov till för ingenjören begripliga parametrar. Kundbehoven länkas samman med parametrarna för att tydliggöra vilka parametrar som påverkar de olika kundbehoven. Inom vissa branscher där kundbehoven inte är så luddiga, utan närmare besläktade med ingenjörsspråket kan QFD verktyget inte uppfylla ett lika stort behov. Då kan man nästan direkt använda sig av kundkraven om de är uttryckta i ingenjörstermer. Taguchi principer Taguchi verktyget baseras på exakt produktprestanda som har en anknytning till mervärde hos kunden. Ett kvalitetsförbättringsprogram används för att minimera avvikelsen från de uppsatta målvärdena för prestanda. Sådana avvikelser ses som skadliga för produktkvaliteten. Man betonar exakta prestanda värden eftersom det menas att produktkvaliteten sjunker raskt då dessa inte uppnås. Verktyget omfattar konstruktion och tillverkning, där direkt kvalitetspåverkande prestandamål identifieras, och kostnad pressas. Man betonar vikten av att sätta parametrar i samband med tillverkning med hänsyn till kundens uppfattning av kvalitet, och inte bara titta på toleranser. Via QFD omvandlas kundbehoven till hanterbar data som sedan vidarebefordras till Taguchi verktyget för vidare värdering. Tillförlitlighet och underhållsmässighet Den upplevda kvaliteten hos många produkter beror på deras tillförlitlighet. Defekter uppfattas av många kunder som en indikation på dålig kvalitet. Många formgivare är ovilliga att överväga misslyckanden och kommer även hävda att de tillverkar prototyper som fungerar, snarare än design som misslyckas. Därför är det viktigt att vidta förebyggande metoder vid alla stadier av design som kommer att förbättra 7
tillförlitligheten. Liknande argument används med avseende på underhåll. Kunden betalar för underhåll av produkter under hela produktens livscykel. Felfrekvensprognos och "tillförlitlighets fall" Tillförlitlighet är en faktor för att en anordning, system eller komponent kommer att utföra sin tänkta uppgift enligt föreskriven miljö och last under en viss tid. Felfrekvensprognoser har varit av intresse för ingenjörer sedan 70 talet och enligt undersökningar är den bäst utförda felfrekvensdata den från utrustning som testats under liknande arbetsmiljöer och lastförhållanden. Om detta inte är möjligt är den nominella felfrekvensen (från datakällor som finns tillgängliga) beroende utav två faktorer, miljön och för lasten. På senare tid har man övergett försöken att söka en exakt felfrekvens som ändå visat sig vara mindre precis. Tyngdpunkten i dag är att identifiera de viktigaste faktorerna som påverkar produktens tillförlitlighet och att man fastställer en tydlig strategi med detaljerade åtgärder för att säkra en hög standard av produkten. Konstruktionsunderlaget R & M, Tillförlitlighet och underhållsmässighet kan ingå både kvantitativt och kvalitativt i kravspecifikationen. Kvantitativt sker detta genom införandet av medelvärdet, korrigerande reparationstider och tiden att göra fel. Kvalitativt, underhållstekniska kriterier kan hänvisa till den kompetens nivåer som krävs för underhåll och reparation, till exempel, är dubbla uppdrag ett alternativ, underhåll som skall utföras av en fackperson eller på annat sätt behövd arbetskraft? När det gäller tillförlitlighet bör specifikationen beskriva tydligt och precist verksamhetsmiljön av maskinen eller systemet. Även den kompetensnivå operatörer bör ha skall beskrivas realistiskt. Miljön som maskinen kommer att användas i och fungera har en mycket betydelsefull påverka på tillförlitligheten. Kravspecifikationen kan kräva att en viss formgivningsmetod används. Ett exempel är en rad kritiska punkter som skulle vara mest inflytelserika för systemprecision och måste identifieras med en kvalitetsstyrd tillförlitlighetsmodell likt HAZOP undersökning och felträdsanalys (FTA). Sedan bör en detaljerat pålitlighetsuppskattning göras för varje kritisk maskin. Kvalitativa påståenden som hänvisar till R & M i konstruktionsunderlaget är oerhört värdefullt men kvalitativa uttalanden bör göras mycket specifika. Det är i stort sett meningslöst att i en kravspecifikation använda termer som "bra underhåll", "maximal tillförlitlighet måste uppnås ", full uppmärksamhet bör ägnas åt att underhålla och tillförlitlighetsgöra, etc. De betyder ingenting och tillför litet värde för dokumentet. 8
Konceptutveckling Hänsynen till R & M kan inkluderas fullt ut i koncept design. Ett bra sätt att genomföra detta är med hjälp av en Pughmatris, särskilda R & M kriterier kan definieras i Pugh's utvärderingsmetod till exempel: Enkelhet och elegans Minsta antal delar Lämplighet för modulkonstruktion Tillgänglighet Förnuftigt storlekssorterade komponenter Enkel anpassning Exakt definition av operativa kunskapsnivåer Minimalt antal rörliga delar. Detalj konstruktion Det finns vissa analysmetoder som är lämpliga för detaljerad konstruktion som integrerar R & M överväganden samt andra resultatparametrar. Men en enkel checklista är fortfarande ett av de mest kostnadseffektiva sätt att säkerställa att kunden blir nöjd. Typiska exempel: Reservdelar, är variationen av reservdelar som krävs rimliga och inte överflödiga? Är den framtida tillgången på reservdelar trygg? Ergonomi, kan krafterna/ åtdragningsmoment tillhandahållas av personer med genomsnittlig kroppsbyggnad? Fel, är människan säker vid mal operation? Är annan utrustning skyddad vid maloperation? Kan operatören lätt upptäcka om maskinen går fel eller dåligt? Korrosion, är komponenterna och särskilt muttrar resistenta mot korrosion? Är det material som valts ut skapat för att motstå invändig korrosion av delar som är i kontakt med vätskor? BS 5760 0 kvalitetsstandard av system, utrustning och komponenter Brittisk standard 5760 0 (1986) beskriver tillförlitlighet av koncept, processer och metoder. Förutom precisa definitioner på tillförlitlighet omfattar standarden affärsorganisationers sätt att uppnå tillförlitlighet och instruktioner av särskilda metoder och dess användning i praktiken. Det är en mycket användbar standard och används av många företag och vägleder läsaren i den praktiska tillämpningen av tillförlitlighetsprinciper och metoder för industriell praxis. Konstruktionsgranskning En konstruktionsgranskning är en kvantitativ och kvalitativ undersökning av en föreslagen design för att säkerställa att den är säker och har optimal prestanda med avseende på det underhållstekniska, tillförlitligheten och prestandan som behövs för att specificera utrustningen. En effektiv konstruktionsgranskning ser till att utformade förslag är ändamålsenliga och är mycket mer än en granskning av ritningar och beräkningar. Det bör vara ett systematiskt förfarande som är integrerad med det normala konstruktionsarbetet. 9
Ett systematiskt förfarande Syftet är att säkerställa alla viktiga punkter i utformningen av kravspecifikationen och att den är förstådd av konstruktörerna med underhåll och tillförlitlighet. Detta är speciellt viktigt när designarbetet läggs ut på underleverantörer. Vid systemnivå granskning är målet att identifiera de kritiska områden som är mest känsliga för att uppnå klientens behov. Resultaten som en QFD analys tillhandahåller skulle här vara till nytta. Funktionell enhetsnivå, särskilt design av utrustning gås igenom i detalj med en tillämpning av flera kriterier, kvantitativbedömningsmetod. Checklistor skulle kunna användas som en mer allmän och kostnadseffektive lösning. Detaljnivå, allmänt kan ett stort projekt inte granskas på en detaljerad nivå på grund av tidsbrist, inte heller skulle det förväntas. Snarare skulle man föredra att ett konstruktionsgranskning team identifierar vissa områden för närmare granskning. EN ISO 9001 kvalitetssystem BS EN ISO 9001: 1994 (tidigare BS 5750) är den internationella standarden om kvalitetssystem som omfattar produktframtagning. Det är den modell för kvalitet, en kvalitetssäkring i design, utveckling, tillverkning, installation och service. Kvalitetssystemkraven omfattar: Förvaltning Kvalitetssystem Översyn av kontraktet Designkontroll Dokument och uppgifts kontroll Andra delar av standarden hänvisar till aspekter av inköp, kundlevererade produkter, kontroll, mätningar och prövning. Design är en viktig del av standarden och följande verksamheter omfattar: Design och utveckling planering för varje formgivning Organisationen av tekniska gränssnitt mellan olika grupper Utformnings input som hänvisas entydigt till kraven Utformnings output resultat som anger villkoren som kan verifieras och valideras med med hänsyn till kraven Konstruktionsgranskning i varje skede av utformningen Verifiering och validering Konstruktionsändringar. En annan viktig aspekt av den kvalitetsstandard som kanske inte får den framträdande plats den förtjänar är arrangemanget av tekniska gränssnitt mellan grupper. Alla projekt börjar och avslutas med kunden. På vägen finns det många inputs till projektet, däribland traditionella konstruktörer, tekniska specialister, tillsynsmyndigheter (kommunala myndigheter och särskilda statliga myndigheter), konsulter, etc. Om samspelet mellan alla dessa grupper inte förvaltas kommer produktionen av formgivningsverksamhet att drabbas hårt. 10
Slutsats Kvalitet uppfattas på många olika sätt, men det enda som räknas är kundens uppfattning av produkten. Om inte kunden uppfattar god kvalitet kommer försäljningen att drabbas och företaget överlever inte. Kunden uppfattar kvaliteten i termer av prestanda och tillförlitlighet. För att uppnå god kvalitet i konstruktionsprojektering måste den utföras med hjälp av lämpliga metoder som ger lösningar som motsvarar de problem som ställts, speciellt med avseende på innovativa och anpassningsbara ändringar. Det finns många metoder som kan användas för olika produktutvecklingsarbeten till exempel, QFD och Taguchi som är mycket viktiga verktyg för att uppnå högre tillförlitlighet. Tillförlitlighet i konstruktionsarbetet kan uppnås genom att använda förlitliga parametrar vid varje projekteringsstadium, från kravspecifikation till detaljkonstruktion. Kvalitativa och kvantitativa metoder kan användas i alla steg och en omfattande granskning av konstruktionen bidrar till kvalitetsförbättringar. Kvalitet är en viktig faktor som omfattar mycket mer än bara design. Den stora frågan om kvalitet behandlas i ISO 9000 och dess tillhörande delar. 11
Diskussion och kritisk analys av bokens synpunkter Clarkson beskriver hur det öppna tänkandet är mera gynnsamt i det tidigare stadiet av produktutvecklingen. Detta ger intrycket att den verksamma ingenjören bör lägga mera krut på att skapa egna idéer hur problemen ska lösas. Eftersom alternativen smalnar av längre fram i processen kommer många möjligheter gå förlorade om man inte gör ett järvt, men naturligtvis lämpligt beslut för projektets art. Det är viktigt att kunna identifiera vilka metoder som lämpas för projektet, precis som det nämns av Clarkson, men man bör även se över hur dessa verktyg skulle kunna effektiviseras för att få ut det mesta av dem. Det vore ovist att bara utföra ett moment utan att fundera varför man gör det. I vissa fall kan man gå omvägar för att nå ett svar, där data kan gå förlorad istället för att tackla källan direkt. En viss teknisk källkritik kan ju rekommenderas om resurserna tillåter (och såvida man inte tagit fram det själv), eftersom dålig indata resulterar i dålig utdata. Nu när stress blivit en folksjukdom vari även barn insjuknar vore det inte olämpligt att begära att ingenjörer försätter sig i situationer, där de känner att de arbetar utanför deras nisch? Detta med syfte på det divergenta konvergenta tänkandet och med förutsättningen att fortlöpande arbetet utanför sitt tankesätt är stressframkallande, så som det beskriv av Clarkson. För att lösa problemet kunde man dela upp en avdelning där den ena gruppen arbetade med kreativt förarbete och den andra med precis detaljkonstruktion. Detta skulle medföra specialisering och spetskompetensutveckling men helhetsförståelsen av hela processen skulle kunna komma att minska och kommunikativa svårigheter skulle kunna uppstå. Alternativt skulle man kunna jobba efter en princip enligt de sex tänkande hattarna där varje person har en viss roll. En person som är kritisk, en annan som är kreativ osv., skulle skapa en gruppdynamik där gruppchefen skulle då ha ansvaret och säga till om att den bibehålls. Han skulle då även ha den blåa hatten som ger befogenheten att sammanställa diskussioner och dra slutsatser. Enligt Clarkson verkar det istället som varje enskild ingenjör ska kunna besitta flera personligheter där denne skulle kunna sätta på och stänga av dessa efter behov. Förberedda frågor som skall behandlas vid seminariet Hur bör man säkerställ att man uppfattat kundbehov korrekt och hur bör dessa data samlas in? Hur kan arbetet mot en intern kund och en extern skilja sig? Involveringen av egna uppfattningar i de teoretiska verktygen går säkert att träna bort, men frågan är hur mycket? Ett företags inriktning och arbetsuppgifter påverkar vilka som söker anställning där. Borde då inte konflikten mellan divergent och konvergent tänkande ingenjörer vara försumbar? Hur kan man övertyga företag till att utgå från fler teoretiska verktyg utan att de pekar på tidsbrist eller onödig komplexitet? 12