VÄGLEDNING ATT UPPHANDLA PÅ ETT SÄKERT SÄTT
|
|
- Carina Ekström
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 VÄGLEDNING ATT UPPHANDLA PÅ ETT SÄKERT SÄTT
2 Sid 2 (7) Innehåll 1. Att upphandla på ett säkert Identifiera krav Samråd vid säkerhetsskyddad upphandling... 6
3 Sid 3 (7) 1. Att upphandla på ett säkert Denna vägledning bygger på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) vägledning Upphandla informationssäkert - MSB november I en upphandling av IT-relaterade tjänster måste utgångspunkten vara att identifiera vilken funktion Umeå universitet vill ha, det vill säga en insikt om att upphandlingen inte automatiskt innebär att köpa ett visst system eller en viss tjänst. Det innebär också att den funktion som behovsanalysen pekar på noggrant måste definieras. Däremot bör funktionen inte beskrivas i tekniska detaljer eftersom det kan leda till att bra lösningar som vi inte känner till utesluts ur upphandlingen. Detta resonemang gäller i hög grad också då kraven på informationssäkerhet ska formuleras. Kraven på informationssäkerhet ska vara mycket tydliga gällande vilken nivå av säkerhet som ska levereras men behöver inte gå in på exakt hur detta ska uppnås av leverantören. Oavsett vad som ska upphandlas finns det ett antal aktiviteter som bör genomföras. Omfattningen av aktiviteterna styrs av omfattningen på upphandlingen; är det ett mindre, alternativt mindre känsligt, system eller tjänst som ska upphandlas kan aktiviteterna genomföras på ett enklare. Bild 1 beskriver en generisk upphandling i processform där aktiviteter där informationssäkerhetsaspekter och lagkrav särskilt måste beaktas är markerade. Bild 1. Generisk process (MSB november 2018) För att kunna genomföra en upphandling av IT-tjänster finns stöd att få inför själva upphandlingen utöver er egen verksamhetskompetens och universitetets upphandlingskompetens för att identifiera krav och behov: Säkerhetskompetens för att bedöma risker och kunna ställa rätt säkerhetskrav utifrån genomför klassning av aktuell informationshantering och riskanalys
4 Sid 4 (7) IT-kompetens för att göra bedömningen hur tjänsterna ska kunna integreras på lämpligt i befintlig infrastruktur Juridisk kompetens för att fastställa de rättsliga förutningarna och kraven och se till att dessa uppfylls Arkiv- och informationshanteringsinriktad kompetens för att kunna beskriva krav på gallring och arkivering utifrån den dokumenthanteringsplan som finns på Umeå universitet och som i sin tur bygger på Riksarkivets föreskrifter. Det är viktigt att betona att ovan nämnda kompetenser behövs redan på ett tidigt stadium i processen. Bland annat kraven på informationssäkerhet och de legala kraven kan påverka de grundläggande förutningarna för upphandlingen. Under arbetet med kravställning ska därför ITS rådfrågas angående tekniska krav och jurister rådfrågas beträffande legala krav. 2. Identifiera krav För att fastställa säkerhetskraven inför en upphandling bör inventering göras av vilka informationstillgångar det upphandlade IT-systemet eller IT-tjänst kommer att hantera. Informationstillgångarna klassificeras sedan enligt universitetets modell för informationsklassning. Klassningen ligger till för att precisera den säkerhetsprofil som aktuell upphandling ska uppfylla och för att kunna avgöra vilka krav som kan uteslutas. I universitetets modell för informationsklassning finns en referenstabell med ett antal inom universitetet förekommande informationstyper och dess säkerhetsprofil som kan omvandlas till en kravbild för externa leverantörer. För att komma igång med kravställning kan nedanstående sju (7) punkter, enligt MSB, användas till att formulera krav och dessutom utgöra stöd vid informationsklassning och riskanalys. En utgångspunkt är att leverantören ska kunna erbjuda sitt utbud på olika skyddsnivåer. Det innebär en möjlighet för universitetet att göra en bedömning mellan risk och kostnad Att leverantörerna kan erbjuda olika skyddsnivåer är också betydelsefullt eftersom vår användning av tjänsten kan förändras över tid och vid en förnyad informationsklassning kan kraven höjas eller sänkas Om leverantören endast kan tillhandahålla en skyddsnivå alternativt göra unika lösningar för oss finns en överhängande risk för att vi antingen blir tvungen att byta leverantör eller behöva betala för en egen anpassning av tjänsten Villkor som att leverantören ska följa ISO-standarden för informationssäkerhet, ISO/IEC och 27002, eller någon annan standard bör ingå i kravställningen Standarder ger ett underlag för en bra kommunikation mellan universitetet och leverantör När en leverantör använder standarder för styrning av sitt arbete med informationssäkerhet ger det en tydlig indikation om att man har prioriterat området
5 Sid 5 (7) En certifiering kan ytterligare stärka intrycket av en säkerhetsmedveten leverantör som har inkluderat informationssäkerhet i sin affärsmodell. Utöver ovanstående sju (7) punkter finns ett antal konkreta säkerhetskrav som MSB anser bör ha genererats via informationsklassning som till exempel: 1. Hur åtkomst styrs till informationen 2. Hur loggning ska ske och hur loggar granskas 3. Åtkomst till relevant dokumentation hos leverantören som påverkar leveransen 4. Krav på tillgänglighet 5. Vilka återställelsetider som leverantören måste uppfylla vid avbrott 6. Krav på säkerhetskopiering 7. Hur incidenter ska rapporteras och hanteras (Både personuppgifter och IT (Hård och mjukvara)) 8. Vilken support leverantören ska kunna tillhandahålla vilka anställningskontroller som leverantören ska genomföra för de anställda som får tillgång till kundens information 9. I vilken omfattnings som leverantören får anlita underleverantörer och vilka krav som ska ställas på dessa, t.ex. spårbarhet 10. Hur överföring av information ska ske mellan Umu och leverantör 11. Vid behov, rutiner för gallring och metoder för arkivering samt dataportabilitet 12. Möjlighet för Umu att initiera externa revisioner hos leverantören Efter detta gäller det att kvalificera kravlistan som har kommit fram. De krav som har formulerats måste prioriteras men också analyseras närmare. Vilka krav kan ställas som skall-krav och vilka är bör-krav? Och vilka bör-krav värderar Umeå universitet högre än andra bör-krav? Vilka krav kan anges exakt och vilka krav bör lämnas öppet för anbudsgivare att presentera egna lösningar? Att vara alltför precis är en nackdel eftersom det dels förhindrar att leverantörer erbjuder andra likvärdiga eller bättre lösningar, dels skapar en kravbild som snabbt blir föråldrad. I vissa fall bör dock kraven vara mer preciserade. Några exempel är: Loggning där det bör beskrivas vilka loggar och vilken statistik som universitetet ska ha tillgång till Hur incidentrapportering ska ske Universitetets åtkomst till relevant dokumentation hos leverantör.
6 Sid 6 (7) Behovsägaren bör göra riskanalys där kompletterande krav framkommer och där legala krav särskilt klargörs innan upphandling. I de fall behovet rör molntjänster t finns legala risker till exempel, hur skyddet av personuppgifter ska upprätthållas och när informationen hanteras i andra länder utanför EU/ESS. Umeå universitets rekommendation är att inte behandla uppgifter som omfattas av sekretess i molntjänster. Vidare ska känsliga eller integritetskänsliga personuppgifter inte behandlas i molntjänster utan att en mer ingående risk- och sårbarhetsanalys genomförts och att konstaterade nödvändiga säkerhetsåtgärder vidtagits. 3. Samråd vid säkerhetsskyddad upphandling En statlig myndighet som har för avsikt att göra en säkerhetsskyddad upphandling med säkerhetsskyddsavtal (SUA) ska i vissa fall upprätta en särskild säkerhetsskyddsbedömning och samråda med Säkerhetspolisen innan ett sådant förfarande inleds. Reglerna gäller statliga myndigheter som har för avsikt att genomföra en upphandling som innebär krav på säkerhetsskyddsavtal på nivå 1, om något av följande krav uppföljs: leverantören kan få tillgång till eller möjlighet att förvara säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter i säkerhetsskyddsklassen hemlig eller högre utanför myndighetens lokaler, eller leverantören kan få tillgång till säkerhetskänsliga informationssystem utanför myndighetens lokaler och obehörig åtkomst till systemen kan medföra allvarlig skada för Sveriges säkerhet. Innan upphandlingsförfarandet inleds ska myndigheten upprätta en särskild säkerhetsskyddsbedömning. Med säkerhetsskydd avses: Skydd mot brott som kan hota rikets säkerhet Skydd av hemliga uppgifter som rör rikets säkerhet Skydd mot terrorism Myndigheten ska också samråda med sin tillsynsmyndighet, som är Säkerhetspolisen eller Försvarsmakten. Den upphandlande myndigheten ska samråda med Säkerhetspolisen innan upphandlingsprocessen inleds. Normalt sett anses upphandlingsförfarandet vara inlett när den upphandlande myndigheten annonserar upphandlingen. Ansökan om samråd ska alltså göras innan dess. På Säkerhetspolisens hemsida under fliken säkerhetsskydd ges mer detaljerad information i ämnet. Referensdokument Instruktion informationsklassning, Umu Instruktion Risk och sårbarhetsanalys, Umu
7 Sid 7 (7) Regel Säker informationshantering, Umu
Att säkerställa informationssäkerhet vid upphandling
2016-09- 19 1 Att säkerställa informationssäkerhet vid upphandling 2 Begrepp och definitioner Offentlig upphandling Offentlig upphandling innebär att en upphandlande myndighet köper, hyr eller på annat
VÄGLEDNING INFORMATIONSKLASSNING
VÄGLEDNING INFORMATIONSKLASSNING Typ av dokument: Datum: Dnr: Beslutad av: Giltighetstid: Tills vidare Område: Ansvarig förvaltningsenhet: Universitetsledningens kansli Ersätter dokument: Rekommendationer
1. Säkerhetsskydd 2. Säkerhetsskyddad upphandling 3. Nya säkerhetsskyddslagen
Säkerhetsskydd 1. Säkerhetsskydd 2. Säkerhetsskyddad upphandling 3. Nya säkerhetsskyddslagen Maria Mia Mörk Senior Management Consultant inom säkerhet på Knowit 26 år vid Säkerhetspolisen, bland annat
Informationssäkerhet vid upphandling och inköp av IT-system och tjänster
2019-02-12 Informationssäkerhet vid upphandling och inköp av IT-system och tjänster KaroIinska institutet Dokumenthantering Detta dokument är aktuellt vid aktuellt datum då dokumentet producerades eller
I n fo r m a ti o n ssä k e r h e t
Beslutad av: regionstyrelsen, 2018-12 - 11 349 Diarienummer: RS 2018-00129 Giltighet: från 2019-01 - 01 till 2023-12 - 31 Riktl in je I n fo r m a ti o n ssä k e r h e t Riktlinjen gäller för: Västra Götalandsregionen
Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling
Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Utgivare: Anna Asp, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ISSN 2000-1886 MSBFS Utkom från trycket den 30 oktober 2018 Myndigheten
Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling
Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Utgivare: Key Hedström, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ISSN 2000-1886 MSBFS Utkom från trycket den 11 mars 2016 Myndigheten
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum 2018-08-15 117 KS 245/18 Upprättande av riktlinjer för informationssäkerhet Beslut Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen
Nuvarande MSBFS 2009:10 Förslag till ny föreskrift Tillämpningsområde Tillämpningsområde 1 1 första stycket 2 1 andra stycket 3 2 första stycket
15-12-07 1/6 Tillämpningsområde 1 Denna författning innehåller bestämmelser om myndigheternas arbete med informationssäkerhet och deras tillämpning av standarder i sådant arbete. 2 Författningen gäller
Informationssäkerhetspolicy för Ystads kommun F 17:01
KS 2017/147 2017.2189 2017-06-29 Informationssäkerhetspolicy för Ystads kommun F 17:01 Dokumentet gäller för: Ystads kommuns nämnder, kommunala bolag och kommunala förbund Gäller fr.o.m. - t.o.m. 2017-08-01-tillsvidare
Revisionsrapport. Granskning av intern styrning och kontroll av informationssäkerheten vid Mälardalens högskola 2010.
Revisionsrapport Mälardalens högskola Box 883 721 23 Västerås Datum Dnr 2011-03-08 32-2010-0735 Granskning av intern styrning och kontroll av informationssäkerheten vid Mälardalens högskola 2010 Riksrevisionen
Informationssäkerhetspolicy inom Stockholms läns landsting
LS 1112-1733 Informationssäkerhetspolicy inom Stockholms läns landsting 2013-02-01 Beslutad av landstingsfullmäktige 2013-03-19 2 (7) Innehållsförteckning 1 Inledning...3 2 Mål... 4 3 Omfattning... 4 4
Bilaga 3 Säkerhet Dnr: /
stockholm.se Utbildningsförvaltningen Avdelningen för utveckling och samordning Hantverkargatan 2F 104 22 Stockholm Växel 08-508 33 000 www.stockholm.se Innehåll 1 Inledning 3 2 Krav på säkerhetsarbete
Säkerhetsskydd en översikt. Thomas Palfelt
Säkerhetsskydd en översikt Thomas Palfelt Innehåll Begrepp och definitioner Regelverk Ansvar och ledning Säkerhetsplanering Säkerhetsprövning Informationssäkerhet IT-säkerhet Signalskydd Tillträdesbegränsning
Kravställning på e-arkiv från informationssäkerhetsperspektiv
Kravställning på e-arkiv från informationssäkerhetsperspektiv Författare: Delprojektgruppen informationssäkerhet Årtal: 2014 Författare: Delprojektgruppen informationssäkerhet Sammanfattning Inom ramen
Informationsklassning och systemsäkerhetsanalys en guide
2018-06-18 1 (7) GUIDE Digitaliseringsenheten Informationsklassning och systemsäkerhetsanalys en guide Innehåll Informationsklassning och systemsäkerhetsanalys en guide... 1 Kort om informationssäkerhet...
Informationssäkerhetspolicy för Ånge kommun
INFORMATIONSSÄKERHETSPOLICY 1 (10) Informationssäkerhetspolicy för Ånge kommun Denna informationssäkerhetspolicy anger hur Ånge kommun arbetar med informationssäkerhet och uttrycker kommunens stöd för
Rätt informationssäkerhet är A&O vid införande av välfärdsteknologi. Jeanna Thorslund, Sveriges Kommuner och Landsting Thomas Nilsson, Certezza
Rätt informationssäkerhet är A&O vid införande av välfärdsteknologi Jeanna Thorslund, Sveriges Kommuner och Landsting Thomas Nilsson, Certezza Området välfärdsteknologi Vilka typer av nya digitala lösningar
Säkerhetsskyddsplan. Fastställd av kommunfullmäktige
2017-12-18 2017-12-18 153 153 Innehållsförteckning 1 Allmänna bestämmelser... 2 1.1 Säkerhetsskydd... 2 2 Syfte... 2 3 Målsättning... 3 4 Förutsättningar och ansvar... 3 5 Riktlinjer för säkerhetsskyddsarbetet...
Angående Justitiedepartementets remiss SOU 2015:25,
Göteborg den 15-09-02 Yrkande (M) (FP) (KD) Kommunstyrelsen 15-09-09 Ärende 4.3 Angående Justitiedepartementets remiss SOU 2015:25, En ny säkerhetsskyddslag FÖRSLAG TILL BESLUT Kommunstyrelsen föreslås
Revisionsrapport. Granskning av intern styrning och kontroll av informationssäkerheten vid Verket för högskoleservice 2010.
Revisionsrapport Verket för högskoleservice Box 24070 104 50 Stockholm Datum Dnr 2011-03-08 32-2010-0738 Granskning av intern styrning och kontroll av informationssäkerheten vid Verket för högskoleservice
Välkommen till enkäten!
Sida 1 av 12 Välkommen till enkäten! Enkäten går ut till samtliga statliga myndigheter, oavsett storlek. För att få ett så kvalitativt resultat av uppföljningen som möjligt är varje myndighets svar av
Utredningen om genomförande av NIS-direktivet
Informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster SOU 2017:36 NIS-direktivet NIS-direktivet är ett av EU beslutat direktiv som ska genomföras i svensk rätt senast den 9 maj 2018 Säkerhet i
1(6) Informationssäkerhetspolicy. Styrdokument
1(6) Styrdokument 2(6) Styrdokument Dokumenttyp Policy Beslutad av Kommunfullmäktige 2017-05-17 73 Dokumentansvarig IT-chef Reviderad av 3(6) Innehållsförteckning 1 Inledning...4 1.1 Begreppsförklaring...4
Administrativ säkerhet
Administrativ säkerhet 1DV425 Nätverkssäkerhet Dagens Agenda Informationshantering Hur vi handhar vår information Varför vi bör klassificera information Riskanalys Förarbete till ett säkerhetstänkande
Informationssäkerhetspolicy
Informationssäkerhetspolicy KS/2018:260 Ansvarig: Kanslichef Gäller från och med: 2018-07-19 Uppföljning / revidering ska senast ske: 2019-07-19 Beslutad av kommunfullmäktige 2018-06-20, 60 Innehållsförteckning
Säkerhet i fokus. Säkerhet i fokus
Säkerhet i fokus Säkerhet i fokus SÄKERHET är en av Specialfastigheters viktigaste frågor. Det är också vårt varumärkeslöfte till våra kunder, som alla bedriver verksamheter med krav på säkerhet. Kundernas
Juridik och informationssäkerhet
2 KAPITEL Juridik och informationssäkerhet Sammanfattning Information som hanteras i socialtjänstens hemtjänstverksamhet (hemtjänst) och i kommunal hälso- och sjukvård (hemsjukvård) innehåller känsliga
1 (5) Säkerhetsskyddsplan för Motala kommun Antagen av kommunstyrelsen 2009-11-17, 286
1 (5) Säkerhetsskyddsplan för Motala kommun Antagen av kommunstyrelsen 2009-11-17, 286 2 (5) 1. Omfattning och syfte Enligt säkerhetsskyddslagen (1996:627) och säkerhetsskyddsförordningen (1996:633) ska
Informationssäkerhetspolicy KS/2018:260
Informationssäkerhetspolicy KS/2018:260 Innehållsförteckning Antagen av kommunfullmäktige den [månad_år] Informationssäkerhetspolicy...22 Ändringar införda till och med KF, [nr/år] Inledning och bakgrund...22
Riktlinjer. Informationssäkerhetsklassning
Riktlinjer Informationssäkerhetsklassning Innehållsförteckning Dokumentinformation... 3 Versionshantering... 3 Bilagor till riktlinjer... 3 Riktlinjer för informationssäkerhetsklassning... 4 Målgrupp...
Informationssäkerhetspolicy. Linköpings kommun
Informationssäkerhetspolicy Linköpings kommun Antaget av: Kommunfullmäktige Status: Antaget 2016-08-30 291 Giltighetstid: Tillsvidare Linköpings kommun linkoping.se Sekretess: Öppen Diarienummer: Ks 2016-481
Informationssäkerhetspolicy för Stockholms läns landsting. Informationssäkerhetspolicy för Stockholms läns landsting
Informationssäkerhetspolicy för Stockholms läns landsting 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Mål... 4 Omfattning... 4 Innebörd... 4 Ansvar... 6 Uppföljning och revidering... 7 LS 1112-1733 Beslutad
Informationssäkerhet Informationssäkerhet. Medicinteknisk säkerhetskurs
Informationssäkerhet Medicinteknisk säkerhetskurs 2018-03-14, Sanja Hebib Informationssäkerhet Information är en tillgång som, liksom andra viktiga tillgångar, har ett värde och som måste skyddas. Informationssäkerhet
SSF Säkerhetschef. Informationssäkerhet Per Oscarson
SSF Säkerhetschef Informationssäkerhet 2016-11-30 Per Oscarson Incidenter och incidenthantering Innehåll Hot och incidenter Typer av incidenter Hantering av incidenter Legala krav Allvarliga störningar
Bilaga 9 Säkerhet Dnr: /2015 Förfrågningsunderlag
Förfrågningsunderlag stockholm.se Utbildningsförvaltningen Avdelningen för utveckling och samordning Hantverkargatan 2F 104 22 Stockholm Växel 08-508 33 000 www.stockholm.se Innehåll 1 Inledning 3 2 Krav
Informationssäkerhet. Varför jobbar vi med informationssäkerhet? Vad är informationssäkerhet? Presentation
Presentation Informationssäkerhet Kim Strandberg Informationssäkerhetsstrateg/jurist kim.strandberg@regionostergotland.se 010-103 03 385 Region Informationssäkerhet, Östergötland 2015-03-11, Kim Strandberg
Informationssäkerhetspolicy för Sunne kommun KS2016/918/01 Antagen av kommunfullmäktige , 57
1 (5) Informationssäkerhetspolicy för Sunne kommun KS2016/918/01 Antagen av kommunfullmäktige 2018-05-07, 57 Postadress Besöksadress Telefon Internet och fax Giro och org.nr Sunne kommun Verksamhetsstöd
Scandinavian Risk Solutions Creating Value by Protecting Assets
Scandinavian Risk Solutions Creating Value by Protecting Assets Martin Waern martin.waern@srsgroup.se 072-234 93 16 2019-03-19 2 Innehåll Vad har hänt på säkerhetsskyddsområdet? Dagens lagstiftning och
Informationssäkerhetspolicy
Informationssäkerhetspolicy Tyresö kommun 2014-03-06 Innehållsförteckning 1 Mål för informationssäkerhetsarbetet... 3 2 Policyns syfte... 3 3 Grundprinciper... 4 4 Generella krav... 4 4.1 Kommunens informationstillgångar...
Skärpt kontroll av statliga myndigheters utkontraktering och överlåtelse av säkerhetskänslig verksamhet. (Ju 2017/07544/L4)
Skärpt kontroll av statliga myndigheters utkontraktering och överlåtelse av säkerhetskänslig verksamhet (Ju 2017/07544/L4) 1 Promemorians huvudsakliga innehåll I promemorian föreslås begränsningar i statliga
DNR: KS2016/918/01. Informationssäkerhetspolicy för Sunne kommun KS2016/918/ (1) Kommunstyrelsen
TJÄNSTESKRIVELSE Datum DNR: KS2016/918/01 2018-03-07 1 (1) Kommunstyrelsen Informationssäkerhetspolicy för Sunne kommun KS2016/918/01 Förslag till beslut Förslaget till Informationssäkerhetspolicy för
Information om dataskyddsförordningen
Information om dataskyddsförordningen 2018-04-12 Agenda Kort om dataskyddsförordningen (GDPR) Info om centralt GDPR-projekt Övriga frågor Bakgrund Dataskyddsförordningen (GDPR) ersätter personuppgiftslagen
Informationssäkerhet och offentlig upphandling
Informationssäkerhet och offentlig Staffan Malmgren, Legal Technology Officer 1 Agenda > Ny säkerhetsskyddslag > Cloud Act och molntjänster > Upphandla informationssäkert 2 Ny säkerhetsskyddslag 3 Ny säkerhetsskyddslag
Informationssäkerhet, Linköpings kommun
1 (6) E-Lin projektet 2013-10-28 Informationssäkerhet, Linköpings kommun Delrapport 2 Innehåll Dokumenthistorik... 3 1. Syfte... 3 2. Bakgrund... 3 2.1 Målgrupp... 3 3. Frågeställningar... 3 4. Undersökning...
Justitiedepartementet Stockholm
2015-09-14 Justitiedepartementet 10333 Stockholm justitiedepartementet.registrator @regeringskansliet.se yttrande över SOU 2015:23 Information- och cybersäkerhet i Sverige Utredningens förslag innebär
Metod för klassning av IT-system och E-tjänster
Metod för klassning av IT-system och E-tjänster IT-FORUM 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Revisionshistorik... 3 2 Klassning av system och E-tjänster... 3 2.1 Säkerhetsnivå 3... 3 2.1.1
Informationssäkerhet en förutsättning för effektiv digitalisering. Moderator: William Linnefell, Ekonomistyrningsverket
Informationssäkerhet en förutsättning för effektiv digitalisering Moderator: William Linnefell, Ekonomistyrningsverket Informationssäkerhet en utmaning eller ett stöd i digitaliseringsarbetet? ESV-dagen
Informationssäkerhet. Hur skall jag som chef hantera detta?? Vad är det??
Informationssäkerhet Hur skall jag som chef hantera detta?? Vad är det?? Vad är informationssäkerhet? Informationssäkerhet handlar om att skapa och upprätthålla ett lämpligt skydd av information. Information
Personuppgiftsbiträdesavtal
DNR 13-125/2325 SID 1 (9) Bilaga 9 Personuppgiftsbiträdesavtal Upphandling av ett helhetsåtagande avseende IT-stöd för pedagogiskt material inom Skolplattform Stockholm DNR 13-125/2325 SID 2 (9) INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Patrik Fältström Teknik- och Säkerhetsskyddschef
Patrik Fältström Teknik- och Säkerhetsskyddschef paf@netnod.se 100% uptime sedan 2002 För maximal redundans och motståndskraft finns Netnod IX infrastruktur i av PTS tillhandahållna bergrum. Root DNS
Dnr UFV 2018/211. Riskhantering. Rutiner för informationssäkerhet. Fastställda av Säkerhetschefen Senast reviderade
Dnr UFV 2018/211 Riskhantering Rutiner för informationssäkerhet Fastställda av Säkerhetschefen 2018-01-29 Senast reviderade 2018-06-15 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Definitioner... 3 3 Syfte...
Säkerhetsskyddsavtal
0 1 (10) HEMLIG I avvaktan på Sekretessprövning skall denna handling betraktas som hemlig Säkerhetsskyddsavtal Nivå 2 1 PARTER [VERKSAMHETSUTÖVARE], organisationsnummer XXXXXX-XXXX [ADRESS] [POST NR ORT]
Programmet för säkerhet i industriella informations- och styrsystem
www.msb.se/ics Programmet för säkerhet i industriella informations- och styrsystem Kristina Blomqvist Programansvarig Anders Östgaard Handläggare MSB ska bidra till samhällets förmåga att Vad gäller allt
Revisionsrapport. Granskning av intern styrning och kontroll av informationssäkerheten vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm 2010.
Revisionsrapport Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Box 27711 115 91 Stockholm Datum Dnr 2011-03-08 32-2010-0733 Granskning av intern styrning och kontroll av informationssäkerheten vid Kungl. Musikhögskolan
Policy. Policy för informationssäkerhet och personuppgiftshantering i Herrljunga kommun DIARIENUMMER: KS 47/2018 FASTSTÄLLD: VERSION: 1
DIARIENUMMER: KS 47/2018 FASTSTÄLLD: 2018-04-10 VERSION: 1 SENAS T REVIDERAD: GILTIG TILL: DOKUMENTANSVAR: Tills vidare Fullmäktige Policy Policy för informationssäkerhet och personuppgiftshantering i
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i säkerhetsskyddsförordningen (2018:658) Utfärdad den 28 februari 2019 Publicerad den 5 mars 2019 Regeringen föreskriver i fråga om säkerhetsskyddsförordningen
Informationssäkerhetspolicy S/~LA KOMMUN KOMMUNFULLMÄKTIGE. Bi l aga KS 2015 / 135/1 INFORMATIONSSÄKERHETSPOLICY FÖR SALA KOMMUN
Bi l aga KS 2015 / 135/1 S/~LA KOMMUN l
TJÄNSTESKRIVELSE. Revidering av. informationssäkerhetspolicy TJÄNSTESKRIVELSE. Kommunstyrelsen KS/2019:63
TJÄNSTESKRIVELSE 2019-01-14 Kommunstyrelsen Richard Buske Tf säkerhetschef Telefon 08 555 010 22 richard.buske@nykvarn.se informationssäkerhetspolicy KS/2019:63 Förvaltningens förslag till beslut Revidering
Riktlinjer för säkerhetsarbetet vid Uppsala universitet
Dnr UFV 2010/424 Riktlinjer för säkerhetsarbetet vid Uppsala universitet Fastställda av Universitetsdirektören 2010-03-31 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 2 Ansvar 3 3 Underlåtelse 3 4 Definitioner 3
Revisionsrapport. Granskning av intern styrning och kontroll av informationssäkerheten vid Kungl. Konsthögskolan 2010.
Revisionsrapport Kungl. Konsthögskolan Box 163 65 103 26 Stockholm Datum Dnr 2011-03-09 32-2010-0732 Granskning av intern styrning och kontroll av informationssäkerheten vid Kungl. Konsthögskolan 2010
Policy för informations- säkerhet och personuppgiftshantering
Policy för informations- säkerhet och personuppgiftshantering i Vårgårda kommun Beslutat av: Kommunfullmäktige för beslut: 208-04- För revidering ansvarar: Kommunfullmäktige Ansvarig verksamhet: Strategisk
ÅNGE KOMMUN Informationssäkerhetspolicy 1 (5) Kommunkansliet Antagen av Kommunfullmäktige 2009-02-04, 14 Dnr ks 09/20. Innehållsförteckning
ÅNGE KOMMUN Informationssäkerhetspolicy 1 (5) INFORMATIONSSÄKERHETSPOLICY Innehållsförteckning Sida 1.1 Informationssäkerhet 1 1.2 Skyddsområden 1 1.3 Övergripande mål 2 1.4 Årliga mål 2 1.5 Organisation
Ledningssystem för Informationssäkerhet
Dnr 2017/651 Ledningssystem för Informationssäkerhet Riktlinjer för säkerhetsarbetet vid Uppsala universitet Fastställd av Säkerhetschefen 2016-04-26 Innehåll 1 Inledning... 3 2 Organisationens förutsättningar...
Hantering av behörigheter och roller
Dnr UFV 2018/1170 Hantering av behörigheter och roller Rutiner för informationssäkerhet Fastställda av Säkerhetschefen 2018-08-14 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 2 Ansvar 3 2.1 Efterlevnad 3 2.2 Uppdatering
YTTRANDE 1 (5) Riskarkivets föreskrifter anger att överenskommelse eller avtal ska upprättas när handlingar hanteras av annan än myndigheten.
YTTRANDE 1 (5) Datum Dnr RA 04-2017/09672 2017-10-24 Ert Dnr Ju2017/07544/L4 Justitiedepartementet Enheten för lagstiftning om allmän ordning och säkerhet och samhällets krisberedskap (L4) Rosenbad 4 103
Riktlinjer informationssäkerhetsklassning
Riktlinjer informationssäkerhetsklassning Innehållsförteckning Dokumentinformation... 3 Versionshantering... 3 Riktlinjer för informationssäkerhetsklassning... 4 Inledning... 4 Perspektiv i informationssäkerhetsklassningen...
Molntjänster och utkontraktering av kritisk verksamhet lagar och regler. Alireza Hafezi
Molntjänster och utkontraktering av kritisk verksamhet lagar och regler Alireza Hafezi Säkerhetsskydd?! 2 Säkerhetsskyddslagen, 6 : Med säkerhetsskydd avses: > skydd mot spioneri, sabotage och andra brott
SSF Säkerhetschef. Informationssäkerhet Per Oscarson
SSF Säkerhetschef Informationssäkerhet 2016-11-30 Per Oscarson Styrning av informationssäkerhet Organisationens förutsättningar Ledningssystem för informationssäkerhet Standarder inom informationssäkerhet
Stockholm den 9 november 2017 R-2017/1875. Till Utrikesdepartementet UD2017/15958/HI
R-2017/1875 Stockholm den 9 november 2017 Till Utrikesdepartementet UD2017/15958/HI Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 11 oktober 2017 beretts tillfälle att avge yttrande över Förslag till Europaparlamentets
Riktlinjer för informationssäkerhet
Dnr UFV 2015/322 Riktlinjer för informationssäkerhet Riskhantering av informationssystem Fastställda av Säkerhetschefen 2015-03-06 Senast rev. 2017-02-01 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Definitioner...
Roller för information behöver också fastställas, använd gärna nedanstående roller som kommer från SKL och deras verktyg
Generellt om information och dess säkerhet Alla är nog medvetna om att information kan vara av olika känslighet, dels från helt harmlös till information som är av stor betydelse för Sveriges säkerhet.
Ledningssystem för Informationssäkerhet
Dnr 2017/651 Ledningssystem för Informationssäkerhet Riktlinjer för säkerhetsarbetet vid Uppsala universitet Innehåll 1 Inledning... 3 2 Organisationens förutsättningar... 4 3 Ledarskap... 5 4 Planering...
HEMLIG. Förfrågan om information gällande marknadens utbud av molnbaserade rekryteringssystem 1 (6)
0 FÖRFRÅGAN 1 (6) Mottagare HEMLIG Förfrågan om information gällande marknadens utbud av molnbaserade rekryteringssystem Om Säkerhetspolisen Säkerhetspolisen förebygger och avslöjar brott mot rikets säkerhet,
Regelverk och myndighetsstöd för ökad informationssäkerhet inom dricksvattenförsörjningen (NIS) Anders Östgaard
Regelverk och myndighetsstöd för ökad informationssäkerhet inom dricksvattenförsörjningen (NIS) Anders Östgaard Digitalisering Nivå Digitalisering Incidenter Informationssäkerhet $ Tid NIS-direktivet NIS
Säkerhetsanalys. Agenda. Säkerhetsanalys maj 2012 Svante Barck-Holst. Säkerhetspolisen Säkerhetsskydd Säkerhetsanalys
Säkerhetsanalys 10 maj 2012 Svante Barck-Holst Agenda Säkerhetspolisen Säkerhetsskydd Säkerhetsanalys Vad är en säkerhetsanalys? Vad är syftet? Begrepp Risk och sårbarhetsanalys vs. Säkerhetsanalys Metod
Informationssäkerhetspolicy IT (0:0:0)
Informationssäkerhetspolicy IT (0:0:0) Kommunalförbundet ITSAM och dess medlemskommuner Revision: 2013031201 Fastställd: Direktionen 20130926 Dnr:0036/13 Kommunalförbundet ITSAM, Storgatan 36A, 590 36
Verksamhetsplan Informationssäkerhet
Diarienummer: KS 2018/0362.016. Verksamhetsplan Informationssäkerhet Gäller från: 2018-12-04 Gäller för: Hela kommunkoncernen Globalt mål: Fastställd av: Kommunstyrelsen Utarbetad av: Annika Sandström
Säkerhetsskyddsplan för Piteå kommun
Säkerhetsskyddsplan för Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Säkerhetsskyddsplan för Piteå kommun Plan/Program 2013-11-18, 190 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare
Svar på revisionsskrivelse informationssäkerhet
TJÄNSTEUTLÅTANDE Personalavdelningen Dnr KS/2014:280-007 2015-03-03 1/3 KS 10:1 Handläggare Annica Strandberg Tel. 0152-291 63 Kommunrevisionen Svar på revisionsskrivelse informationssäkerhet Förslag till
2012-12-12 Dnr 074-11-19
HÖGSKOLAN I BORÅS STYRDOKUMENT 2012-12-12 Dnr 074-11-19 Regler för informationssäkerhet Regler för informationssäkerhet är beslutade av enhetschefen för i enlighet med Högskolans säkerhetspolicy (dnr 288-11-101)
Effektgruppen AB ( ) med adress Trafikgatan 52, Sundsvall/ Sverige bedriver verksamhet i huvudsak Sverige och inom EU/EES.
Dataskyddspolicy (556736 1521) med adress, 852 31 / Sverige bedriver verksamhet i huvudsak Sverige och inom EU/EES. mån din personliga integritet och i vår Dataskyddspolicy förklarar vi hur vi samlar in
Vägledning informationssäkerhet i upphandling. Informationssäkerhet i upphandling av system, outsourcing och molntjänster
Vägledning informationssäkerhet i upphandling Informationssäkerhet i upphandling av system, outsourcing och molntjänster Vägledning informationssäkerhet i upphandling Informationssäkerhet i upphandling
Policy och strategi för informationssäkerhet
Styrdokument Dokumenttyp: Policy och strategi Beslutat av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 2014-10-23, 20 Ansvarig: Kanslichefen Revideras: Vart 4:e år eller vid behov Följas upp: Vartannat år Policy
Riktlinjer fö r behandling av persönuppgifter, Sydna rkes kömmunalfö rbund
Syfte Riktlinjen har som syfte att göra policyn för behandling av personuppgifter konkret den ger vägledning i hur hantering av personuppgifter skall ske inom Sydnärkes kommunalförbund. Riktlinjen är antagen
Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om statliga myndigheters rapportering av it-incidenter 1
Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om statliga myndigheters rapportering av it-incidenter 1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap föreskriver följande med stöd
GDPR och molnet. Konferens SUNET Inkubator den 16 maj 2017
GDPR och molnet Konferens SUNET Inkubator den 16 maj 2017 GDPR - Dataskyddsförordningen EU:s allmänna dataskyddsförordning ska börja tillämpas den 25 maj 2018. GDPR kommer att kompletteras av en nationell
UTKAST. Riktlinjer vid val av molntjänst
UTKAST Riktlinjer vid val av molntjänst Innehållsförteckning Dokumentinformation... 2 Riktlinjer vid val av molntjänst... 3 Inledning... 3 Definition av begreppet molntjänst... 3 Aktiviteter innan val
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Informationssäkerheten i Sveriges kommuner En fördjupad analys med rekommendationer Robert Lundberg och Christina Goede, MSB Bakgrund Regeringsuppdrag till MSB 2015; hur arbetar Sveriges kommuner med informationssäkerhet?
Koncernkontoret Enheten för säkerhet och intern miljöledning
Koncernkontoret Enheten för säkerhet och intern miljöledning Johan Reuterhäll Informationssäkerhetschef johan.reuterhall@skane.se RIKTLINJER Datum: 2017-12-07 Dnr: 1604263 1 (8) Riktlinjer för informationssäkerhet
Säkerhetsskyddsavtal
0 1 (11) HEMLIG I avvaktan på Sekretessprövning skall denna handling betraktas som hemlig Säkerhetsskyddsavtal Nivå 1 1 PARTER [VERKSAMHETSUTÖVARE], organisationsnummer XXXXXX-XXXX [ADRESS] [POST NR ORT]
Riktlinjer för digital arkivering. Riktlinjerna gäller för hela den kommunala förvaltningen och kommunala bolag.
Riktlinje 2015-06-24 Riktlinjer för digital arkivering KS-2015/0813 003 Antagen av Kommunstyrelsen den 2 september 2015. Riktlinjerna gäller för hela den kommunala förvaltningen och kommunala bolag. Syftet
Policy för säkerhetsskydd
Policy för säkerhetsskydd Ks/2013:359 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Policy för säkerhetsskydd Fastställd av kommunfullmäktige 2013-09-26 238 Allmänna bestämmelser Från den
Policy för tekniska och organisatoriska åtgärder för dataskydd. 14 juni 2018 Peter Dickson
Policy för tekniska och organisatoriska åtgärder för 14 juni 2018 Peter Dickson Sida 2 av 6 Innehåll Inledning... 3 Organisation... 3 Allmänt om det tekniska säkerhetsarbetet... 4 Kontinuitetsplanering...
Anslutningsavtal. inom Infrastrukturen för Svensk e-legitimation. Bilaga 4 Rapporteringsrutiner. för Utfärdare av Svensk e-legitimation
1 (5) Anslutningsavtal för Utfärdare av Svensk e-legitimation inom Infrastrukturen för Svensk e-legitimation Bilaga 4 Rapporteringsrutiner 2 (5) 1. Bakgrund och syfte 1.1 Detta dokument är en bilaga till
Upphandla informationssäkert en vägledning
Upphandla informationssäkert en vägledning Upphandla informationssäkert en vägledning Upphandla informationssäkert en vägledning Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Foto: Johan Eklund Produktion:
Säkerhetsskyddade upphandlingar
Säkerhetsskyddade upphandlingar Arash Theodore Iahanie 5 april 2019 Varför säkerhetsskydd i upphandlingar? Förebyggande åtgärder vidtas för att skydda Sverige mot brott som har betydelse för Sveriges säkerhet.
VGR-RIKTLINJE FÖR KOMMUNIKATION OCH DRIFT
Koncernkontoret Enhet säkerhet Dokumenttyp VGR-riktlinje Dokumentansvarig Valter Lindström Beslutad av Valter Lindström, koncernsäkerhetschef Övergripande dokument Riktlinjer för informationssäkerhet Kontaktperson
Styrande dokument. Riktlinjer för dataskydd. Fastställd av Kommunstyrelsen. Senast reviderad av Gäller från och med
Styrande dokument för dataskydd Fastställd av Kommunstyrelsen Senast reviderad av 2018-05-17 Gäller från och med 2018-05-25 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 2 Omfattning 3 3 Bakgrund 3 4 Personuppgiftsansvar
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Brottsdataförordning Utfärdad den 20 juni 2018 Publicerad den 27 juni 2018 Regeringen föreskriver 1 följande. 1 kap. Allmänna bestämmelser 1 I denna förordning finns kompletterande